• No results found

Rätt i vården. Bra att veta om hälso- och sjukvård i Västerbottens län 2009

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Rätt i vården. Bra att veta om hälso- och sjukvård i Västerbottens län 2009"

Copied!
24
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Bra att veta om hälso- och sjukvård i Västerbottens län 2009

Rätt i vården

(2)

Produktion: Landstingets informationsfunktion

Postadress: Rätt i vården, Västerbottens läns landsting, 901 89 Umeå Besöksadress: Landstingshuset, Köksvägen 11, 901 89 Umeå Tryckeri: Notitium AB, Ängelholm 2009

Foto: Jan Lindmark, Ludwig Franzén, Lufttransport, Ingram Publishing, Photodisc inc.

ISSN: 1654-6431

Spara broschyren!

I Rätt i vården hittar du översiktlig information om hälso- och sjukvården i Västerbottens län. Du kan läsa om de rättigheter som gäller i Västerbottens läns landsting från den 1 januari 2009, i offentlig vård och i den privata vård som finansieras av landstinget.

Av utrymmesskäl kan inte alla villkor redovisas i detalj. Vi reserverar oss också för ändringar till följd av beslut efter tryckning.

Omslagsbild: Cajsa, 5 år, och tandläkaren Mike Forman.

Bra att veta om hŠlso- och sjukvŒrd i VŠsterbottens lŠn 2009

RŠtt i vŒrden

(3)

Hälso- och sjukvård 4 Om du blir svårt sjuk eller skadad 4 Sjukvårdsråd på telefon

4 Råd om vård på webben

4 När vänder du dig till primärvården?

5 När vänder du dig till ett sjukhus?

5 Citymottagningen i Umeå 5 Ambulanshelikoptern kommer

Avgifter och läkemedelHälso- och sjukvårdDitt landstingKontaktuppgifter

Kontaktuppgifter m m 21 När du vill kontakta dina politiker 22 Telefonnummer, adresser och webbplatser 23 Egna telefonnummer

23 Patientföreningar och handikapporganisationer ________________________________________

24 Landstinget på webben 24 På väg mot världens bästa hälsa Om landstinget

19 Vad är landstinget?

19 Vad kostar landstingets verksamheter?

19 Vård på rätt nivå

20 Vision och mål för landstinget 20 Vem bestämmer?

Tandvård

Tandvård i Västerbotten 10 För en bättre tandhälsa 10 Fritt tandläkarval 10 Akut tandvård 10 Tandvårdsförsäkring 10 Frisktandvård

11 Landstingets tandvårdsstöd

Dina rättigheter

Rättigheter i hälso- och sjukvården 12 Garanterad tid för besök och behandling 12 Rätten att få begriplig information 13 Valmöjligheter i vården

13 Rätten att få en andra bedömning 14 Rätten att säga ja eller nej 14 Råd och stöd enligt LSS 15 Rätten att påverka din egen vård 15 Uppgifter om dig i vården 16 Hur gör du om du inte är nöjd?

17 När någon avlider

18 Mest rättigheter – men en del skyldigheter Avgifter och läkemedel

6 Patientavgifter i öppen vård 7 Patientavgifter i sluten vård 7 Högkostnadsskydd för vård 8 Ersättning för sjukresor 9 Läkemedel och e-recept 9 Högkostnadsskydd för läkemedel

(4)

n  Om du plötsligt blir svårt sjuk eller  allvarligt skadad ska du ta dig direkt till  närmaste hälsocentral, sjukstuga eller  sjukhus (akutmottagning). 

  Vardagar kl 17.00–08.00 och under  veckoslut och helger vänder du dig till  närmaste hälsocentral eller sjukstuga  med jourtjänst eller till akutmottagning  på sjukhus. 

  Om du inte klarar av att ta dig dit själv  eller med någons hjälp ska du ringa 112. 

Det ska alltid finnas resurser att ta hand  om dig, dag som natt. 

Du bör söka akut vid:

•  akut bröstsmärta

•  svåra andningsbesvär 

•  plötslig yrsel och kräkningar     (kan vara stroke) 

•  skallskada

•  medvetslöshet 

•  svår akut huvudvärk 

•  benbrott 

•  djup sårskada 

•  omfattande blödningar i samband   med kräkning, i avföringen eller     från underlivet.

Om du blir svårt sjuk eller skadad

n  När du blir sjuk och behöver råd kan  du ringa sjukvårdsrådgivningen. Du når  den dygnet runt på 090-785 11 77. Kost- naden motsvarar ett lokalsamtal. Rådgiv- ningen är gratis. 

  Ha personnumret i beredskap när du  ringer, även om du ringer för någon an- nans räkning, t ex ditt barn. Det snabbar  på handläggningen! När du ringer berät- tar du om dina problem för någon av  rådgivningens erfarna sjuksköterskor.  

Du får då råd om vad du bör göra.  

  Det kan handla om hur du med egen- vård bör klara dina problem. Du kan  också få rådet att besöka hälsocentral   eller akutmottagning. I vissa fall kan man  hjälpa dig att kontakta hälsocentralen. 

Om det inte gäller ett akut olycksfall bör 

du alltid ringa sjukvårdsrådgivningen  innan du uppsöker en akutmottagning. 

Detta för att få så effektiv vård som möj- ligt och för att minska väntetiderna vid  akutmottagningarna.

  Sjukvårdsrådgivningen förlänger inte sjukintyg eller recept.Vänd dig i sådana fall till den som har sjukskrivit dig eller utfärdat ditt recept.

Sjukvårdsråd på telefon 090-785 11 77

När vänder du dig till primärvården?

n  Det är till primärvården du i första  hand ska vända dig om du behöver vård. 

  Du ska besöka den hälsocentral där du  är listad. Landstinget rekommenderar att  du själv väljer vilken hälsocentral du vill  vara listad på.

  Om du inte valt besöker du hälso- centralen i det bostadsområde eller på  den ort där du bor. Du kan också önska  en särskild läkare, men varje läkare tar  bara emot ett begränsat antal patienter. 

Därför är det inte säkert att du får den lä- kare du valt. 

Väljer du en läkare eller hälsocentral som  inte finns i närheten av där du bor kan  hembesök inte garanteras. Du får också  betala resorna själv.

  En naturlig första kontakt med vården  är mottagningssköterskan och distrikts- sköterskan. Distriktssköterskan kan ock- så göra hembesök.

  Telefonnummer till hälsocentraler  och privata husläkare hittar du i telefon- katalogens Blå sidor eller på landstingets  webbplats www.vll.se. 

Hälso- och sjukvård

n  Den 1 februari byter sjukvårdsrådgiv- ningen.se på nätet namn till 1177.se. 

Där kan du söka information när du  känner dig sjuk eller har ont någonstans. 

På 1177.se får du dygnet runt råd om  hälsa, sjukvård och tandvård. Du kan t ex  söka information om ett symptom du  har eller en behandling du får. Här hittar 

du också fördjupad information om oli- ka sjukdomar, läkemedel, kroppens  funktioner, dina rättigheter i vården och  mycket annat.

  Webbplatsen drivs av Sveriges lands- ting och regioner tillsammans med Apo- teket AB. All information är faktagran- skad och aktuell.

Råd om vård

på webben

(5)

n  När du behöver vård vid sjukhus eller  hos privat specialist som finansieras av  landstinget krävs normalt remiss. Det  innebär att du först tar kontakt med häl- socentralen eller sjukstugan, där man gör  en medicinsk bedömning av ditt vårdbe- hov.  Du behöver naturligtvis ingen re- miss om du är allvarligt akut sjuk. Övriga  undantag från remisskravet:

•  personer vars sjukdomar faller under    smittskyddslagen (t ex salmonella,     hepatit A och B, klamydia och hiv) 

•  patienter som söker för sexuellt     överförbara sjukdomar 

•  patienter som söker psykiatrisk vård 

•  kvinnor med gynekologiska besvär 

•  barn under ett års ålder 

•  besök hos prickmottagning vid hud-    kliniken och hos privatpraktiserande    specialist

•  bröstmottagning

•  sjukgymnast

•  kiropraktor med vårdavtal.

I de undantagsfall som räknats upp här  måste du dock alltid beställa tid först. 

Telefonnummer till sjukhusen hittar du  på sidan 22.

När du blir inlagd på sjukhus Ska du stanna på sjukhuset en tid, t ex  för operation, bör du lämna smycken  och andra värdesaker hemma. Ta inte  med mer kontanter än du behöver under  sjukhusvistelsen.

När vänder du dig till ett sjukhus?

Hälso- och sjukvård

n  Ambulanshelikoptern i Västerbottens  län är stationerad i Lycksele. 

  Vid akuta tillstånd ger helikopterns   läkare och sjuksköterska avancerad sjuk- vårdsbehandling direkt på plats. All ut- larmning sker via SOS-Alarm, 112. 

Du som ringer 112 ska vara beredd att  svara på följande frågor:

•  Vad är det som hänt?

•  Var behövs hjälpen?

•  Vilket telefonnummer    ringer du ifrån?

•  Var är närmaste lämpliga    landningsplats?

•  Hur är vädret på platsen    (t ex sikt, snö, vind)?

Helikoptern är i tjänst dygnet runt årets  alla dagar och är i luften i genomsnitt sex  minuter efter larm.

  För att landa behöver helikoptern en  yta stor som en tennisbana. Den bör vara  någorlunda plan och fri från ledningar 

och höga träd. För att snabbt hitta rätt  behöver piloten hjälp från marken. 

  Du som kontaktat SOS-Alarm måste  därför märka ut landningsplatsen. Dag- tid gör du det bäst genom att stå på en  öppen yta och vinka med hela armen  med t ex en handduk i handen. Lägg   inte ut lösa föremål.  

  I viss terräng kan rök från en eld ge  vägledning om platsen.

  I mörker markerar du bäst din posi- tion med blinkande brandgult ljus, t ex  bilens varningsblinkers. Du kan också  använda en ficklampa eller t ex i en villa  använda huvudströmbrytaren att ”blin- ka” med.

  När helikoptern landat ska du vänta  en bit bort tills personalen tar kontakt  med dig. De snurrande rotorbladen är  omöjliga att se och livsfarliga att komma  i närheten av.

Ambulans- helikoptern kommer!

n  Citymottagningen i centrala Umeå  är ett komplement till befintliga hälso- centraler och har f n öppet på dag-,  kvällstid och söndagar. 

  På Citymottagningen kan du söka  akut för enklare åkommor och snabbt få  en bedömning utan att behöva boka tid  på hälsocentral. Du kan inte lista dig på 

Citymottagningen eller själv boka tid. 

I första hand ska du vid lättare sjukdoms- tillstånd ringa till sjukvårdsrådgivningen,  telefon 090-785 11 77, där erfarna sjuk- sköterskor ger råd. De kan boka in dig på  en tid hos Citymottagningen om de be- dömer att det är nödvändigt att träffa en  läkare. 

Citymottagning

i centrala Umeå

(6)

MeR iNfORMATiON Se ruta på sidan 12.

Information om aktuella patientavgifter finns också på landstingets webbplats www.vll.se/patientavgifter

Patientavgifter i öppen vård

Här är en samman- fattning av vad som gäller i öppen vård, d v s all vård utom när man är inlagd på sjukhus.

Avgifter och läkemedel

ingen avgift

•  Hälso- och sjukvård för barn och  ungdom till och med 19 års ålder.

•  Akuta remissbesök hos specialist- läkare.

•  Antabusbehandling.

•  Öppen vård för personer inskrivna   i habiliteringen.

•  Besök vid barnavårds-   och mödravårdscentraler.

•  Specialistmödravård.

•  Besök vid ungdomsmottagningar.

•  Hembesök som vårdpersonal tagit  initiativ till.

•  Hembesök i kommunernas sär- skilda boendeformer.

•  Hemsjukvårdsbesök.

•  Receptförskrivning och förläng- ning av recept i kommunernas  särskilda boendeformer.

•  Besök hos eller av patient som är  psykiskt funktionshindrad.

•  Avancerad hemsjukvård (AHS).

•  Påfyllning av tablettdosett.

•  Injektion av psykofarmaka.

•  Sårvårdsmedel till patienter som  kan förväntas kräva behandling  under minst tre månader.

•  Inkontinensartiklar.

•  Gynekologiskt cellprov för 23- och  26-åringar.

•  Remitterad laboratorieundersök- ning i nära anslutning till läkar- besök.

Avgift 50 kronor

•  När landstingsanställd vårdperso- nal eller privat vårdgivare ansluten  till ersättningssystemet skriver ut  eller förlänger recept utan samband  med besök.

•  Utprovning och anpassning av  hjälpmedel.

Avgift 100 kronor   Dessa avgifter gäller  

från och med 20 års ålder:

•  Läkarbesök vid hälsocentral och  hos husläkare.

•  Läkarbesök vid geriatrik, psykiatri,  rehabcentrum, strokecentrum,  beteendemedicin, stressklinik samt   yrkes- och miljömedicin.

•  Mottagningsbesök hos och hem-  besök av distriktssköterska, sjuk- sköterska och undersköterska   i primärvård. 

•  Sjukvårdande behandling (med  detta menas besök hos andra vård- givare än läkare, t ex sjuksköterska,  arbetsterapeut, kurator, dietist,  sjukgymnast, psykolog m fl). Av- giften gäller både mottagnings- och  hembesök.

•  Mammografiscreening.

•  Gynekologiskt cellprov.

•  Besök hos kiropraktor, sjukgym- nast eller psykoterapeut som har  avtal med landstinget.

•  Läkarbesök på Citymottagningen   i centrala Umeå.

•  Laboratorieprovtagning (utan  koppling till läkarbesök).

•  Poliklinisk röntgen och poliklinisk  utredning vid klinisk fysiologi och  klinisk neurofysiologi. Undantag: 

inlagd på vårdavdelning, besök på  akutmottagning och övriga akuta  besök.

•  Hälsoundersökning (det som  tidigare kallades Västerbottenspro- jektet).

Avgift 300 kronor   Dessa avgifter gäller  

från och med 20 års ålder:

•  Läkarbesök på dagtid vid en mot- tagning på ett sjukhus.

•  Läkarbesök under jourtid (17.00–

8.00) samt lördagar, söndagar och  helgdagar.

•  Hembesök av läkare.

•  Läkarbesök hos privatpraktiserande  specialist (ej psykiatri). 

•  Läkarbesök på akutmottagning.

(7)

n  Varje gång du besöker en vårdgivare  vid landstingets hälsocentraler, sjukhus  eller en privatpraktiserande vårdgivare  som får ersättning av landstinget har du  rätt att få avgiften noterad i ett högkost- nadskort. Kortet kan du begära vid alla  mottagningar. Högkostnadsskyddet för  sjukvård och viss tandvård innebär att du  behöver betala högst 900 kronor i pa- tientavgifter under en tolvmånaderspe- riod. Därefter har du rätt till frikort. Ett  sådant skrivs ut vid någon av landstingets  mottagningar, eller av den privata vård- givare du besöker. Kortet gäller under  den tid som återstår av tolvmånaders- perioden, räknat från första besöket. 

Var rädd om dina kvitton för betalda  vårdavgifter. De kan du behöva om du  tappar ditt högkostnads- eller frikort.

  Som tidigare gäller att förebyggande  vård, t ex hälsoundersökningar som  mammografiscreening och gynekolo- giskt cellprov, intyg, vaccinationer, avgif- ter för uteblivna besök och sluten vård,  inte får räknas in i högkostnadsskyddet.

  Tandvård, där sjukvårdens avgiftsreg- ler gäller, får du däremot räkna in i hög- kostnadsskyddet (se sidan 11).

  För att du ska få fri vård vid landsting- ets alla öppenvårdsmottagningar och hos  privata vårdgivare måste du visa upp fri- kortet vid besöket.

Högkostnads- skydd för vård

n  Blir du inlagd på något av sjukhusen i  Västerbotten får du betala en avgift på 80  kronor för varje dygn som du vårdas. 

Vårdavgiften är densamma oavsett vilken  inkomst du har. 

  Landstinget har infört ett högkost- nadstak som innebär att du inte behöver 

betala mer än 1 200 kronor per 30-  dagarsperiod som du vårdas på sjukhus. 

  Personer under 40 år som får aktivi- tets- eller sjukersättning betalar halv  vårdavgift, d v s 40 kronor per dygn. Barn  och ungdomar under 20 år betalar ingen  avgift.

Patientavgifter i sluten vård

Övriga avgifter och vissa hjälpmedel   Detta gäller bl a: 

•  Om du uteblir från ett avtalat be- sök utan att meddela förhinder får  du betala en avgift på 100 kronor. 

Om du uteblir från ett läkarbesök  inom den specialiserade sjukvården  kostar det 300 kronor. Uteblir du  från ett avtalat besök vid röntgen  kostar det 200 kronor.

•  Vaccinationer. För vaccinationer  betalar du 100 kronor per besök  plus kostnaden för vaccinet. Un- dantagna är vaccinationer enligt  barnhälsovårdsprogrammet och  vissa andra vaccinationer där andra  beslut gäller.

Avgifter och läkemedel

•  Hörapparat: 500 kronor per   apparat och öra.

•  Elrullstol för utomhusbruk:  

Serviceavgift 500 kronor per år.

•  Rollator: Din första kostar inget,  din andra kostar 300 kronor. Ytter- ligare rollatorer kostar 600 kronor  styck.

•  CPAP och BiPAP: 500 kronor per  mask. 

•  Kryckor betalar du till självkost- nadspris.

•  Sterilisering: avgift 7 000 kronor.

Avgift för faktura

Om du vill ha en faktura med inbetal- ningskort tillkommer en avgift på   50 kronor. Betalar du kontant eller med  kort påförs ingen extra avgift.

30-minutersregeln

Om du gör ett tidsbeställt besök och inte  får träffa vårdpersonalen inom 30 minu- ter utan förklaring har du rätt att få tillba- ka din patientavgift. Begär eventuell åter- betalning vid besökstillfället.

(8)

n  Landstinget ger bidrag till resor till  och från vårdinrättningar. Du betalar en  egenavgift som är densamma oberoende  av diagnos och var du bor i länet.

Billigaste färdsätt

Du får alltid bidrag till billigaste färd- sätt, d v s buss tåg eller egen bil. Annat  färdsätt ersätts endast om det är medi- cinskt motiverat. Det är vårdgivaren  som bedömer ditt behov av färdsätt. För  att få ersättning för din sjukresa ska du  fylla i vårdkvittots nedre del  och skicka  det till Reseservice, 931 86 Skellefteå   eller Reseservice, 901 85 Umeå.

egenavgift för sjukresa enkel väg är:

BUSS elleR Tåg: Du får  tillbaka  hela biljettkostnaden om den överstiger  60 kronor enkel väg. Glöm inte att bifo- ga biljetterna.

egeN Bil: Bidraget är 10 kronor per  mil och egenavgiften är 60 kronor enkel  väg.

SPeCiAlfORDON: Om du utifrån  medicinsk bedömning behöver åka sit- tande i rullstol med specialfordon är  egenavgiften 60 kronor för enkel resa.

TAxi elleR flyg: Har du efter medi- cinsk bedömning behov av att använda  ett dyrare färdsätt är egenavgiften 80  kronor för enkel resa. Resan måste be- ställas genom landstingets reseservice. 

ersättning för sjukresor

Landstinget ersätter delar av den kostnad du har vid resa till och från hälso- och sjuk- vård enligt Allmänna försäkringslagen.

MeR iNfORMATiON Frågor om sjukresor besva- ras av Reseservice, telefon 090-785 00 00 eller via e-post reseservicevl@vll.se.

Vid hemresan avgör vårdpersonalen om  du har medicinska skäl att använda ett  dyrare färdsätt och beställer då din resa. 

Resor med dyrare färdsätt, specialfordon och taxi:

Sådana resor beställer du via telefon  0771-25 10 20 senast två vardagar före  besöket. Akuta resor beställs också via  detta nummer. 

Högkostnadsskydd

När du betalt 1 200 kronor i egenavgifter  under en 12-månadersperiod blir du au- tomatiskt befriad från avgifter under den  tid som återstår av perioden. Tiden räk- nas från det datum du gör den första re- san.

följeslagare

Om det är medicinskt motiverat att du  behöver följeslagare betalar följeslagaren  ingen egenavgift.

  Barn och ungdom t o m 19 år får   bidrag till följeslagarens resekostnad.

Avbeställ vid förhinder

Om du inte kan komma till ett planerat  sjukvårdsbesök, glöm inte bort att avbe- ställa både resan och besöket.

information

Ytterligare information kring reglerna  kan du få från landstingets Reseservice,  telefon 090-785 00 00.

Avgifter och läkemedel

(9)

MeR iNfORMATiON Har du frågor om läke- medel kan du få svar på ditt apotek. Du kan också ringa 0771-450 450 eller gå in på www.apoteket.se På internet finns också Patientfass med upplysning om olika läkemedel:

www.patientfass.nu.

läkemedel och e-recept

Läkemedelskostna- derna i landstinget ökar snabbare än andra sjuk- vårdskostnader. För att skattebetalarnas pengar ska kunna användas effektivt i vården måste vi undvika onödiga kostnad- er för läkemedel.

n  Kostnaderna för läkemedel i länet  som skrivs på recept var var i fjol 615  miljoner kronor. Därtill kommer de 177  miljoner kronor som patienterna betala- de i egenavgifter.

  Inom den slutna vården på sjukhusen  används läkemedel till en kostnad av 181  miljoner kronor. De sammanlagda kost- naderna för läkemedel i Västerbotten  blev 974 miljoner kronor.

  Varje år kasseras stora mängder läke- medel, vilket kostar både patienterna  och landstinget tiotals miljoner kronor. 

Högkostnads- skydd för läkemedel

n  Alla som är bosatta i Sverige och till- hör den svenska försäkringskassan har  rätt till högkostnadsskyddet.

  Det har också personer från de nordis- ka länderna, länder inom EES-området  och vissa andra länder om de blir i akut  behov av läkemedel när de är här. Recep- ten måste vara utskrivna i Sverige.

  Högkostnadsskyddet gäller i tolv må- nader från det första inköpet och du be- talar högst 1 800 kronor under denna  period. Nästa gång du köper läkemedel  på recept påbörjar du en ny tolvmåna- dersperiod.

Alla barn under 18 år i en familj räknas  ihop och ingår i ett gemensamt högkost- nadsskydd.

  Högkostnadsskyddet gäller för de fles- ta läkemedel på recept, läkemedel för fö- delsekontroll och förbrukningsartiklar  som behövs vid stomi, för att tillföra  kroppen läkemedel eller för egenkontroll  av medicinering.

  För förbrukningsartiklar som behövs  för att tillföra kroppen läkemedel som  ingår i högkostnadsskyddet eller som be- hövs för egenkontroll av medicinering  betalar du ingenting.

Avgifter och läkemedel

inte bytas ut av medicinska skäl kan för- skrivaren markera detta på receptet.

följ medicinlistan från läkaren Be din läkare skriva ut en medicinlista  som visar vilka läkemedel du ska använ- da. Visa listan för apotekspersonalen när  du hämtar ut läkemedel så att de vet vil- ken medicinering som är aktuell. Ändras  din medicinering kan läkaren skriva ut  en ny lista.

  Medicinlistan har landstingets logo- typ uppe i vänstra hörnet och läkarens  namn samt datum för utskrift nere till  vänster. Den ska inte förväxlas med listan 

”Mina sparade recept” som du får från  Apoteket. 

  ”Mina sparade recept” visar vilka läke- medel som finns kvar att hämta ut på  Apoteket. Det är alltså inte en lista över  aktuella läkemedel som din läkare ordi- nerat dig att ta. Om din läkare byter ut  ett läkemedel mot ett annat så kan recep- tet på det gamla läkemedlet fortfarande  finnas kvar på Apotekets lista, trots att du  har slutat med det. Apotekets lista visar  alla läkemedel du har recept på, även de  som inte längre är aktuella.

  Kontakta Apoteket om du vill ta bort  de inaktuella recepten från listan.

läkemedel påverkar miljön Läkemedel som spolas ner i toaletten el- ler kastas i hushållssoporna skadar mil- jön. Hämta därför inte ut mer läkemedel  än du behöver och lämna alltid överbliv- na läkemedel till Apoteket.

  Det gäller också receptfria läkemedel  och läkemedel med speciella behållare,   t ex östrogenplåster, inhalatorer och tu- ber. Även efter användning innehåller de  en viss mängd miljöskadligt ämne.

Du kan påverka kostnaderna både för  dig själv och för landstinget t ex genom  att be om en startförpackning när du får  en ny medicin.

  Numera är apoteken skyldiga att byta  till det billigaste utbytbara läkemedlet  som finns tillgängligt på det enskilda  apoteket. Läkemedelsverket bestämmer  vilka läkemedel som är utbytbara. Om  du själv inte vill byta får du stå för mer- kostnaden. Får det förskrivna läkemedlet 

(10)

n  Ett nytt statligt tandvårdsstöd inför- des den 1 juli 2008. Syftet är att skydda  mot höga kostnader och uppmuntra till  regelbunden tandvård.

Tandvårdsbidrag till alla

Alla vuxna får ett årligt tandvårdsbidrag. 

Bidraget är 300 kronor för den som är  20–29 år och äldre än 74 år. Åldersgrup- pen 30–74 år får 150 kronor. Tanken är  att du ska använda bidraget som delbe- talning för undersökningar och förebyg- gande tandvård.

  För dig som måste göra större be- handlingar finns ett högkostnadsskydd. 

Tandvårdskostnader upp till 3 000 kro- nor betalar du själv. Därefter ersätter för- säkringskassan 50 procent av det som  överstiger 3 000 kronor. Kostnader över  15 000 kronor ersätts till 85 procent. 

  Varje behandlingsåtgärd har ett natio- nellt referenspris som bestäms av staten. 

Det avgör vilken ersättning du kan få. 

Du kan också jämföra din tandläkares  priser med referenspriserna.

  Under 2009 öppnar Försäkringskas- san en prisportal på internet som ska un- derlätta för dig att jämföra olika tandlä- kare.

Akut tandvård

Har du behov av akut tandvård under  kvällar och helger – ring 112.

fritt tandläkarval vid avgiftsfri tandvård till barn och ungdomar Tandvård för barn och ungdomar är av- giftsfri t o m det år de fyller 19 år. I Väs- terbotten är det fritt att välja tandläkare  inom folktandvården eller privatprakti- serande tandläkare för denna tandvård. 

  Den som vill behandlas av privattand- läkare fyller vid besöket i ett formulär  som innebär att denne övertar behand- lingsansvaret. Den som inte gör något  aktivt val kommer automatiskt att kallas  till den folktandvårdsklinik som har om- rådesansvar. 

frisktandvård

Alla vuxna över 19 år kan teckna Frisk- tandvårdsavtal med Folktandvården. Du  som tecknar Frisktandvårdsavtal betalar  en fast årlig avgift, vars storlek bestäms  efter en bedömning av din tandhälsa. Av- giften gäller sedan de närmaste tre åren.

  Syftet med Frisktandvård är att stödja  en regelbunden hälsoinriktad tandvård  där kostnaderna är kända för dig som pa- tient. Avtalet omfattar alla nödvändiga  tandvårdsbesök och all s k bastandvård  som du behöver under avtalsperioden. 

Tandvårdsbidraget kan användas som  delbetalning för Frisktandvård.

  Du kan ta med dig ditt avtal till din  nya bostadsort även om du flyttar utan- för länet. Meddela bara din hemmakli- nik.  Prata med din tandläkare eller tand- hygienist för mer information eller läs  mer på landstingets webbsida www.vll.se

för en bättre tandhälsa

Daglig tandborstning med fluortandkräm är den viktigaste orsaken till att svenskarna i all- mänhet har god tand- hälsa. Regelbunden och förebyggande tandvård har också stor betydelse.

Tandvård

(11)

MeR iNfORMATiON Har du frågor om regler för tandvård kan du kontakta landstingskontoret, 090- 785 71 95, eller tandvardsstod@vll.se För information om det statliga tandvårdsstödet som gäller från den 1 juli 2008, ring försäkringskassans kundcenter 0771-524 524.

Du kan också fråga din tandläkare eller tandhygienist vad som gäller just för dig.

Besök gärna landstingets webbplats www.vll.se eller försäkringskassans www.forsakringskassan.se

landstingets tandvårdsstöd

Tandvård kan betalas enligt hälso- och sjuk- vårdens avgiftssystem för vissa grupper med stora omvårdnadsbehov och vid vissa särskilt beskrivna ingrepp och sjukdoms- tillstånd.

Uppsökande munhälsobedömning

Landstinget ansvarar för att personer  med omfattande behov av vård och om- sorg erbjuds ett gratis besök i hemmet  för att få sin munhälsa bedömd och få  råd och instruktion i munvård. Lands- tinget och länets kommuner har tillsam- mans bestämt vilka grupper det gäller. 

Kommunerna svarar för att dessa grup- per får information och erbjudande om  tandvårdsstödet. De personer som berörs  av stödet får ett intyg från sin kommun.

  Intyget i original ska tas med vid be- sök för tandvård. Intyget kan utfärdas av  t ex biståndsbedömare eller LSS-hand- läggare i kommunen, föreståndare vid  särskilda boendeformer för äldre och  funktionshindrade m fl.

Nödvändig tandvård

De som erbjuds uppsökande munhälso- bedömning har även rätt att få stöd till   s k nödvändig tandvård så att den enskil- de ska kunna tillgodogöra sig mat och  slippa smärta och obehag. 

  Nödvändig tandvård kan även inne- bära t ex regelbundna undersökningar,  förebyggande behandling och tandlag- ningar. Större behandlingar granskas av  landstinget i förväg. 

Tandvård vid muntorrhet För personer som drabbats av muntorr- het till följd av Sjögrens syndrom eller  strålbehandling mot huvud och/eller  hals så att salivkörtlarna skadats kan viss  tandvård betalas enligt hälso- och sjuk- vårdens ersättningsregler.

Kirurgisk tandvård på sjukhus För vissa mera omfattande tand- och käk- operationer som måste göras på sjukhus  gäller samma avgiftsregler som för hälso-  och sjukvården i övrigt.

Tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling under begränsad tid

När behandling av tandläkare eller tand- hygienist behövs för att utreda eller be- handla en sjukdom kan man i vissa fall få  stöd för denna tandvård. Detta förutsät- ter remiss från läkare och samarbete mel- lan läkare och behandlande tandläkare  eller tandhygienist. 

  Tandvården ska vara medicinskt mo- tiverad. Den ska ingå som ett led i den  medicinska behandlingen, t ex infek- tionssanering inför större hjärtoperatio- ner, och bör vara avklarad under en be- gränsad tid. 

  Det är bara den tandvård som behövs  för sjukdomsbehandlingen som ersätts. 

Större behandlingar granskas i förväg.

Avgifter

Uppsökande munhälsobedömning en  gång om året är gratis för de berättigade. 

Avgiften för nödvändig tandvård och  tandvård som led i en sjukdomsbehand- ling är 100 kronor vid besök hos tand- läkare och tandhygienist. Avgiften är   300 kronor för besök hos specialisttand- läkare. 

  Avgifterna får räknas in i sjukvårdens  högkostnadsskydd, som f n är 900 kro- nor under en tolvmånadersperiod. Har  patienten frikort är besöket kostnads- fritt.

fritt val av tandläkare

inom sjukvårdens avgiftssystem Tandvård där hälso- och sjukvårdstaxa  ska betalas kan utföras av folktandvår- dens tandläkare eller av privat tandläkare  som är ansluten till försäkringskassan. 

Vissa behandlingar kräver medverkan av  specialisttandläkare. Det kan begränsa  det fria valet av vårdgivare.

Tandvård

(12)

n  För att få den bästa behandlingen är  det viktigt att du berättar allt om dina  besvär för sjukvårdspersonalen. 

  Du har rätt att få svar på dina frågor. 

Informationen ska ske på dina villkor, så  att du förstår. Det gäller både vuxna och  barn. 

Du har rätt att:

•  få besked om ditt hälsotillstånd 

•  få upplysning om en undersökning    eller behandling 

•  få upplysning om andra möjliga     undersöknings- eller behandlings-    metoder  

•  få upplysning om metoder för att    förebygga sjukdom och skada.

Du har i de allra flesta fall rätt att läsa el- ler skriva av din patientjournal. Du kan  också få en avskrift eller en kopia mot en  fastställd avgift.  

  Den som har svårt att förstå det svens- ka språket har rätt till tolkhjälp. Hälso-  och sjukvårdens personal ordnar tolk och  tolkhjälpen är gratis.    

  Även den som är döv eller hörselska- dad har rätt till gratis tolkservice. Vård- personalen kan hjälpa dig att beställa tolk  genom landstingets tolkcentral.

Rätten att få begriplig information

Dina rättigheter

garanterad tid för besök

och behandling

Besöksgarantin innebär att vården ska påbörjas inom en viss tid.

n  Vårdgarantin gäller i hela landet. För  dig som patient innebär den att du ska få  tid för besök och behandling senast inom  de tidsgränser som anges i garantin. 

  Akut vård berörs inte av vårdgarantin. 

Blir du akut sjuk eller skadad får du vård  så fort som möjligt, precis som tidigare.

  Vårdgarantin anger inom vilket antal  dagar du ska erbjudas sådan vård som  kan planeras. Antalet dagar är olika bero- ende på vilken vård du behöver. 

Du ska få kontakt med primärvården   i telefon eller på plats samma dag. Bedö- mer vårdpersonal att du behöver besöka  en läkare ska du erbjudas detta inom  högst sju dagar. Besöket får dröja mer än  sju dagar om du och din läkare eller an- nan behandlare är överens om det.

  Om du efter medicinsk bedömning  behöver besöka den specialiserade vården  ska du erbjudas en tid så snart som möj- ligt, men senast 90 dagar efter beslutet  om din remiss.

  Om man inom den specialiserade vår- den bedömer att du behöver behandling, 

ska du erbjudas den så snart som möjligt,  men senast 90 dagar efter beslutet.

  Tiden fram till besök inom den speci- aliserade vården och behandling får över- stiga 90 dagar, om du och din läkare eller  annan behandlare är överens om det. 

Om vården inte håller tiden Om din läkare, hälsocentral, klinik, sjuk- hus m m inte kan erbjuda dig vård inom  garantins tidsgränser, ska du erbjudas  vård hos annan vårdgivare inom eller ut- anför ditt landsting. 

  Den vårdenhet som inte kan uppfylla  vårdgarantin ska ge information och  hjälpa dig med det som behövs för att du  ska få vård. Du behöver inte själv stå för  några extra vård- eller kringkostnader. 

  Om du inte vill ha hjälp till vård nå- gon annanstans kan du avstå från att  nyttja den möjligheten och därmed välja  en längre planeringstid än tre månader.

  Inom några områden eller verksamhe- ter är det långa väntetider i Västerbotten. 

Landstinget arbetar aktivt för att alla pa- tienter ska få tid för besök, åtgärd eller  operation inom tre månader. Sjukhusen  samarbetar, så att t ex Umeåbor kan få tid  för operation i Skellefteå eller Lycksele.

  Frågor om vårdgaranti besvaras av den  hälsocentral eller sjukhusklinik där du  väntar på tid för besök eller åtgärd.

Undantag från vårdgarantin Väntetid för utredningar och undersök- ningar, t ex röntgen, räknas inte in i de  tidsgränser som gäller för vårdgarantin.

(13)

Rätten att få en andra bedömning

n  Det händer att en patient vill få diag- nos och föreslagna behandlingsalternativ  bedömda av annan läkare.

  Vid val av behandlingsmetod kan det  någon gång hända att vetenskap och be- prövad erfarenhet inte ger entydig väg- ledning. I sådana fall ska dina önskemål  om en andra bedömning tillgodoses när  det är fråga om livshotande eller särskilt  allvarlig sjukdom eller skada, där du står  inför valet att utsätta dig för särskilt risk- fylld behandling eller om valet av be- handling har stor betydelse för din fram- tida livskvalitet.

  Den förnyade bedömningen ska i för- sta hand ske inom länet. Din läkare är  skyldig att medverka till att du som har  rätt till en andra bedömning också får 

möjlighet till det genom remiss till lämp- lig vårdgivare. Det är behandlande läkare  eller klinikens verksamhetschef som, ef- ter samråd med dig, avgör till vem remis- sen ska skickas. Du ska erbjudas den be- handling som den förnyade bedömning- en kan ge anledning till. 

  Landstinget står för kostnaderna, ex- klusive patientavgiften, och ersättning  för resan, exklusive egenavgiften.

  Om vårdgivaren inte medicinskt kan  motivera behovet av att en annan läkare  gör en bedömning får du själv bekosta re- san och ditt besök hos en annan vårdgi- vare. 

  Din läkare anger då att remissen skrivs  på ditt önskemål och att den inte innebär  att ditt  landsting betalar.

Dina rättigheter

Valmöjligheter i vården

MeR iNfORMATiON På landstingets webbplats www.vll.se hittar du mer information om dina val- möjligheter i vården.

n  Du kan söka vård utanför länet på  samma villkor som i ditt eget landsting. 

  Du kan välja vård i alla landsting och  hos privata vårdgivare som har avtal med  landstinget eller som ersätts enligt natio- nell taxa. Du kan välja vilken hälsocen- tral du vill i landet utan remiss.

  Du kan, efter att du fått remiss, besö- ka öppen specialistsjukvård var som helst  i landet. Med specialistsjukvård menas  sjukhusmottagning eller motsvarande  privat vårdgivare som har avtal med  landstinget eller ersätts enligt nationell  taxa.

godkännande krävs

När det står klart att du behöver genom- gå en viss behandling eller operation, kan  du välja var i landet som din behandling  eller operation ska utföras. 

  Innan remiss och patienthandlingar  kan skickas till det sjukhus du valt krävs  ett godkännande av motsvarande klinik  eller mottagning i ditt eget landsting. 

När handlingar skickats dit du önskar  stryks du från väntelistan i ditt landsting. 

Du kan alltså bara stå i en kö. 

  Det kan hända att du nekas vård i an- nat landsting på hemlandstingets bekost- nad, om hemlandstingets läkare gör en  annan medicinsk bedömning eller då an- dra medicinska indikationer tillämpas.

Undantag

Dina valmöjligheter gäller inte för regi- on- och högspecialiserad vård. Dit räknas  t ex hjärtoperationer och transplantatio- ner. Det gäller inte heller för enbart un- dersökning, t ex röntgenundersökning.

Resor och uppehälle

Landstinget betalar vårdkostnaderna när  du vill använda valmöjligheterna. Däre- mot står du själv för övriga kostnader  som resor och uppehälle. Du måste också  betala de avgifter som gäller i det lands- ting där du gör besök eller får behand- ling, även om de skiljer sig från avgifter- na i Västerbottens län.

Ditt eget ansvar

Valmöjligheten innefattar planerad vård  där du som patient själv tar ansvar för att  hitta och välja vårdgivare. 

  Det är du själv som ordnar tid för be- sök hos den vårdgivare du valt. Det är  också du som har ansvaret att kontakta  den sjukhusmottagning i Västerbottens  län, där du står på väntelista, för att de  ska kunna skicka remiss och patient- handlingar till den vårdgivare du valt.

Så får du kontakt

Telefonnummer till alla landsting hittar  du på www.skl.se under rubriken Kom- muner och landsting/Landsting och regi- oner. 

  Information om väntetider till ett ur- val mottagningar och operationer på oli- ka sjukhus i Sverige finns på internet på  adressen www.vantetider.se 

  Uppgifterna finns också tillgängliga  via landstingets webbplats, www.vll.se  under rubriken Vård och hälsa. Om du  inte har tillgång till internet kan du få  uppgifterna per telefon hos den berörda  kliniken i ditt eget landsting.

(14)

n  Biobankslagen är till för att stärka din  ställning i vården. Det är i första hand för  din säkerhet som prover tas, analyseras  och sparas. Prover sparas av flera skäl,   t ex för att vården behöver undersöka ditt  prov på nytt om en behandling inte ger  avsedd effekt. Eller för att ställa en säkra- re diagnos genom att jämföra nya prover  med sparade prover.

  Biobankslagen ska också underlätta  för forskare att få tillgång till värdefullt  material för forskning och klinisk pröv- ning. Proverna används dessutom till att  kartlägga och förebygga smittsamma  sjukdomar och till att utveckla nya meto- der för behandling. 

  Som patient behöver du ofta lämna   t ex blodprov eller vävnadsprov. Också  vid landstingets hälsokontroller tas pro- ver. Vissa av dem sparas rutinmässigt i en  s k biobank. Det är en samling blod- och  cellprover eller andra vävnadsprover som  tas i vården och sparas längre tid än två  månader. Det specifika är att de kan här- ledas till en viss identifierbar person.

  Som patient ska du tillfrågas om du  vill att dina prover sparas. De förvaras så  att obehöriga inte kan komma åt dem. 

Dina personuppgifter skyddas av sekre- tesslagen, vårdregisterlagen och person- uppgiftslagen. Prover från biobanker får  heller inte lämnas ut i vinstsyfte eftersom  det är förbjudet att handla med prover  från en människa. 

  Du kan bestämma vad proverna får   eller inte får användas till. Du kan också  säga nej helt och hållet. Då kasseras pro- verna. 

ångerrätt

Säger du ja kan du ändra dig när du vill. 

Säger du nej går det inte att ändra. Är du  osäker när provet tas sparas provet tills du  bestämt dig. Säger du nej skickar du in  den nej-talong du fått vid besöket.

Råd och stöd enligt lSS

n  Samhället har ett omfattande ansvar  för insatser till personer med en funk- tionsnedsättning. Om detta finns be- stämmelser i bl a hälso- och sjukvårds- lagen och i socialtjänstlagen.

Landstinget har ansvar för hälso- och  sjukvård, habilitering, rehabilitering och  vissa hjälpmedel. För personer med vissa  funktionsnedsättningar och med särskilt  stora behov finns dessutom lagen om  stöd och service, LSS.

Tio insatser

LSS ger rätt till sammanlagt tio olika in- satser. Kommunerna svarar för nio av  dessa. Landstinget har ansvar för rådgiv- ning och annat personligt stöd, i dagligt  tal ”råd och stöd”. Den insatsen syftar till  att underlätta för den enskilde att leva ett  gott och självständigt liv med sin funk- tionsnedsättning.

Råd och stöd

Råd och stöd är ett komplement till de  insatser den funktionshindrade kan få  inom sjukvården, t ex i form av habilite- ring och rehabilitering. Råd och stöd ska  ses som en insats för de som inte får sina  behov tillräckligt tillgodosedda på annat  sätt. Landstingets handikappnämnd är  ansvarig för beredning och beslut samt  att den funktionshindrade får tillgång till  det ”råd och stöd” han eller hon har rätt  till enligt LSS.

MeR iNfORMATiON Har du funderingar kring biobankslagen och bio- bankerna i Västerbottens läns landsting? Kontakta Biobankscentrum på e-post laboratoriemedicin@vll.se eller ring 090-785 85 62.

Vill du veta mer? Besök www.biobanksverige.se Där hittar du patientinfor- mation om bl a samtyckes- hanteringen.

Rätten att säga ja eller nej

Du vet väl att du själv får bestämma om dina prover i vården ska sparas eller inte?

Dina rättigheter

MeR iNfORMATiON Om du har frågor som rör dina rättigheter enligt LSS kan du kontakta Eva Lundqvist, 090- 785 74 49.

(15)

Uppgifter

om dig i vården

Dina rättigheter

n  All hälso- och sjukvård är frivillig och  all behandling ska ske med ditt sam- tycke. Undantag är psykiatrisk tvångs- vård, rättspsykiatrisk vård och viss vård  enligt smittskyddslagen. Du har alltså  rätt att säga nej till behandling och medi- cinering liksom till att delta i vetenskap- liga undersökningar, t ex test av nya be- handlingsmetoder. 

  För att både du och vårdpersonalen  ska känna att det blir en meningsfull och  bra vård och behandling måste den ske i  samråd med dig. Här finns dock vissa  gränser. Du kan inte kräva en viss behand- ling om din läkare inte anser den motive- rad eller om den strider mot ”vetenskap  och beprövad erfarenhet”.

När du vårdas på sjukhus får du en pa- tientansvarig läkare och/eller sjuksköter- ska. Det är särskilt viktigt om du får be- handling där flera vårdenheter och läkare  samverkar.  

  Den patientansvarige läkaren har hu- vudansvaret för dig och du har rätt att få  veta läkarens namn. Med henne eller ho- nom kan du samråda om din situation  och få råd och information.

Barn på sjukhus

Barn ska ha möjlighet till lek och omsorg  när de vistas på sjukhus. Barn som ligger  inne på sjukhus har rätt att få undervis- ning där.

Rätten att påverka din egen vård

MeR iNfORMATiON På landstingets webbplats www.vll.se kan du läsa mer om patientdatalagen.

n  En ny patientdatalag ska stärka säker- heten och skydda känsliga uppgifter om  dig som patient. För vårdpersonalen blir  det lättare att få tillgång till information  som behövs för att ge dig god och säker  vård. 

Din journal

Journalen är ett viktigt stöd för vårdper- sonalen. Där antecknar de uppgifter om  ditt vårdbehov, resultat av olika under- sökningar och vilken vård, medicinering  och behandling du får samt om det finns  planer för fortsatt vård.

  Förstår du inte det som står i journa- len kan du begära att personalen förkla- rar det för dig. Om du anser att en upp- gift är oriktig kan du begära att det an- tecknas i journalen. 

Vem får läsa journalen?

Endast den som är delaktig i din vård har  rätt att läsa din journal. Alla uppgifter  skyddas mot obehörig insyn och sprid- ning. Utlämnande av journaluppgift är  tydligt reglerad och prövas i varje enskilt  ärende.

  Du kan begära att få läsa din journal,  men det finns undantag när du inte får ta  del av vissa uppgifter.

Registrerar och spårar

Det datoriserade journalsystemet gör det  möjligt för andra kliniker och hälsocen- traler inom landstinget att ta del av din  journal, förutsatt att uppgifterna behövs  för din vård och behandling.

  Varje gång någon tar del av uppgifter   i din elektroniska journal registreras det. 

Det betyder att det går att spåra vilken  enhet som har tagit del av uppgifterna  och när det gjordes. Landstinget är skyl-

digt att göra uppföljande kontroller och  du har rätt att ta del av information om  vilken enhet som läst din journal.

Sammanhållen journalföring Den nya patientdatalagens syfte är att ge  en mer samlad bild av din tidigare vård så  att du ska få bästa möjliga omhänderta- gande. Lagen medger att olika vårdgi- vare (d v s landsting, kommuner eller pri- vata vårdgivare) kan få ta del av uppgifter  om dig oavsett var du tidigare vårdats.

Spärra uppgifter

Om du inte vill att dina uppgifter ska  ingå i ett system av sammanhållen jour- nalföring eller ska vara tillgängliga för  andra vårdenheter inom landstinget kan  du begära att uppgifterna spärras. Du  kan när som helst be att spärren tas bort.

  Om ditt hälsotillstånd är allvarligt och  du själv inte kan informera vårdpersona- len kan de ta bort spärren tillfälligt, för- utsatt att uppgifterna har betydelse för  den vård du behöver.

  Vårdnadshavare har inte rätt att spärra  uppgifter om sina barn.

Sekretess och tystnadsplikt All hälso- och sjukvårdspersonal och per- sonal i socialtjänsten är skyldig att följa  sekretesslagen. Personalen har tystnads- plikt. Huvudregeln är att uppgifter om  ditt hälsotillstånd och andra personliga  förhållanden inte får lämnas ut. När du  är inlagd på sjukhus kan du hjälpa till ge- nom att berätta vem som får veta något  om ditt hälsotillstånd och vilka uppgifter  den personen får ta del av. 

  Information i sekretessfrågor får du av  t ex din läkare, en kurator eller patient- nämndens tjänstemän.

(16)

Hur gör du om du inte är nöjd?

Anställda inom hälso- och sjukvården försöker hela tiden göra sitt bästa. Ändå kan det hända att du känner dig missnöjd.

n  Du bör först ta upp problemet med  den personal du har kontakt med. Löser  sig inte problemet då kan du vända dig  till ansvarig överläkare, familjeläkare eller  verksamhetschef. 

   Känns det svårt eller obehagligt att  tala direkt med läkare och övrig personal  kan du vända dig till patientnämnden. 

  Beroende på vad dina klagomål gäller  kan du också kontakta en av landstingets  chefläkare, Hälso- och sjukvårdens an- svarsnämnd, HSAN, Socialstyrelsen,  PSR Personskadereglering AB eller Läke- medelsförsäkringen. Om dina synpunk- ter gäller kommunens hälso- och sjuk- vård kan du vända dig till kommunens  sjuksköterska med särskilt medicinskt  ansvar, MAS.

landstingets patientnämnd Landstinget har en patientnämnd som i  första hand är till för dig som patient. Du  kan själv vända dig dit eller låta någon  anhörig göra det för din räkning.

  Patientnämnden består av politiker. 

Den ska stödja och hjälpa enskilda pa- tienter och samtidigt bidra till kvalitets- utvecklingen i hälso- och sjukvården. 

Nämnden har också tjänstemän som kan  ge dig information om dina möjligheter,  reda ut problem och försöka hjälpa dig  att få de kontakter du behöver inom  sjukvården. 

  Nämnden ska också låta ansvariga för  vården få veta vilka iakttagelser och avvi- kelser som är av betydelse för patienter- nas trygghet och säkerhet. Dina synpunk- ter eller klagomål kan alltså komma även  andra till godo.

  Den som tvångsvårdas inom psykia- trin eller enligt smittskyddslagen har rätt  att få en stödperson som kan vara till  hjälp i en svår situation. Det är patient- nämnden som utser stödpersoner.

Precis som personal inom vården har pa- tientnämndens politiker och tjänstemän  tystnadsplikt.

Patientnämndsverksamhet i kommunerna

I kommunerna bedrivs hälso- och sjuk- vård och allmän omvårdnad vid t ex  sjukhem, servicehus och gruppboenden. 

Även för denna verksamhet ska det fin- nas nämnder med uppgift att hjälpa och  stödja patienter eller boende.

  De flesta kommuner i länet har över- låtit till landstingets patientnämnd att  sköta verksamheten för kommunens räk- ning. Fråga i växeln på ditt kommunkon- tor vem som sköter patientnämndsverk- samheten.         

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN

Om du anser att någon ur hälso- och  sjukvårdspersonalen har gjort sig skyldig  till fel eller försummelse i sin yrkesutöv- ning och vill att den personen ska tillde- las disciplinär påföljd kan du anmäla ho- nom eller henne till hälso- och sjukvår- dens ansvarsnämnd, HSAN. Ansvars- nämnden låter den som anmälts ta del av  anmälan. 

  Anmälan till nämnden måste vara  skriftlig och kan göras av patienten eller   i vissa fall av någon nära anhörig. 

  Gör anmälan så snart som möjligt   eftersom att en del utredningar måste   göras. Den som anmäls måste få besked  om anmälan av HSAN inom två år från  att felet begås. 

  Blankett för anmälan finns på www.

hsan.se  eller hos patientnämnden. Där  får du också veta mer om vilka regler som  gäller.

Dina rättigheter

(17)

läkemedelsförsäkring

Om du tror att du har skadats av läkeme- del som sålts eller lämnats ut i Sverige  kan du anmäla skadan till läkemedelsför- säkringen.

  När man använder läkemedel finns  det alltid en viss risk för biverkningar  som kan ge skador. Försäkringen gäller  därför bara om ett läkemedel orsakar en  oväntad kroppslig skada eller sjukdom. 

Orsakas skadan genom missbruk av läke- medel lämnas inte någon ersättning.

Anmälan ska göras inom tre år från det  att du fått veta att din skada sannolikt or- sakats av läkemedel. Blankett för skade- anmälan finns som regel bl a hos kurato- rer samt hos patientnämnden.

Patientförsäkring

Om du anser att du fått en skada när du  behandlats av landstinget (på sjukhus,  hälsocentral, folktandvård eller Tand- läkarhögskolan) kan du anmäla skadan  till PSR Personskadereglering AB som  prövar frågan om ekonomisk ersättning. 

Detsamma kan du göra om du anser att  du har fått en behandlingsskada hos en  privat vårdgivare som har avtal med  landstinget. 

  Har du fått en behandlingsskada hos  någon annan privat vårdgivare (t ex pri-

vat tandläkare) eller i kommunens hälso-  och sjukvård bör du ta reda på vilket för- säkringsbolag de använder. 

   Försäkringen gäller vid t ex kirurgiska  ingrepp men också vid skador i samband  med provtagning, blodgivning, sjukgym- nastik eller annan hälso- och sjukvård. 

Det kan handla om skador som orsakats  av undersökning, behandling, felaktig  diagnos, felmedicinering, infektion eller  olycksfall i vissa situationer.  

  Alla skador ersätts inte. Ersättning  lämnas t ex inte vid skador som beror på  att man måste ta stora risker för att kom- ma till rätta med ett mycket akut vårdbe- hov eller behandla ett mycket kritiskt till- stånd. 

  Anmälan ska göras så snart som möj- ligt och i regel inte senare än tre år efter  det att du inser att din skada kan vara en  behandlingsskada. 

  Den definitiva gränsen för att göra an- mälan är tio år från skadetillfället. Blan- kett för skadeanmälan finns på PSR:s  webbplats www.psr.se, hos kuratorer och  hos patientnämnden.

Socialstyrelsen

Högsta tillsynen över sjukvården har  Socialstyrelsen. Den har också det cen- trala ansvaret för att patientens rättig- heter ur medicinsk, rättslig och social  synpunkt tas tillvara. 

n  Hälso- och sjukvården har ett ansvar  att ta hand om avlidna. Omhänderta- gandet ska ske med respekt för den avlid- ne och de efterlevande ska visas hänsyn  och omtanke. 

  Om dödsfallet inträffar på sjukhus el- ler sjukhem vet personalen vad som ska  göras och kan ge anhöriga råd och stöd. 

  Numera är det inte ovanligt att svårt  sjuka vårdas sin sista tid i hemmet. Då  kan anhöriga rådgöra med de läkare och  sköterskor som är ansvariga för vården  om vart de ska vända sig när den sjuke  avlider. 

Om det inträffar ett oväntat dödsfall i  hemmet eller någon annanstans får man  bäst hjälp om man kontaktar hälsocen- tralen, akutmottagningen eller ringer  SOS-numret 112 och berättar vad som  har hänt.  

När någon avlider

Dina rättigheter

(18)

n  När du besöker en vårdinrättning ska  du betala patientavgift enligt fastställd  taxa. Undantag är om du har frikort, är  yngre än 20 år eller t ex söker vård enligt  smittskyddslagen.

  Du måste passa tiden. Blir du förse- nad eller förhindrad att nyttja den avta- lade tiden måste du meddela det så fort  som möjligt. Om du uteblir från ett avta- lat besök utan att meddela förhinder får  du betala en avgift på 100 kronor. Om  du uteblir från ett läkarbesök inom den  specialiserade sjukvården kostar det 300  kronor. Uteblir du från ett avtalat besök  vid röntgen kostar det 200 kronor. Fri- kort gäller inte vid uteblivna besök.

Vid besök på en vårdinrättning är du  normalt skyldig att uppge ditt namn och  personnummer och att visa identitets- handling som styrker dina uppgifter.

  Det finns också ett antal begränsning- ar och undantag som är bra att känna till. 

Din rätt att själv bestämma över vårdens  innehåll är begränsad. Du kan inte kräva  att få en behandling eller undersökning,  som läkaren inte anser vara motiverad el- ler som strider mot vetenskap och beprö- vad erfarenhet. Här är det läkarens medi- cinska yrkesansvar som gäller.

  Ingen har rätt att få aktiv dödshjälp.

Att läsa sin journal

Du kan bli nekad att få läsa hela eller de- lar av din journal om läkaren anser att 

det allvarligt skulle motverka behand- lingen. Det gäller även om det är troligt  att den personliga säkerheten sätts i fara  för t ex någon som står omnämnd i jour- nalen eller som har uttalat sig om patien- ten.

  Får du inte läsa din journal inom  landstingets hälso- och sjukvård kan du  vända dig till verksamhetschefen på den  enhet där du begärt att få läsa din journal  och få information om hur du går vidare. 

Mer om det hittar du på landstingets  webbplats www.vll.se/patient

  Om du inte får läsa din journal hos en  privatläkare vänder du dig till Socialsty- relsen.

Smittskyddslagen

Du har rätt att säga nej till vård och be- handling men det finns undantag. Det  handlar om smittskyddslagen och lagen  om psykiatrisk tvångsvård.

  Med hjälp av smittskyddslagen kan  samhället undvika eller begränsa epide- mier och spridning av farliga sjukdomar. 

Anmälningspliktiga sjukdomar indelas i  allmänfarliga, andra anmälningspliktiga  och samhällsfarliga sjukdomar. Som all- mänfarliga klassas bl a hepatit (gulsot),  hiv-infektion, klamydia, gonorré, polio,  tuberkulos och salmonella.

  Misstänker du att  du smittats av en  anmälningspliktig sjukdom måste du  uppsöka läkare för provtagning och un- dersökning. All undersökning, vård och  behandling som behövs ur smittskydds- synpunkt är då gratis. Du är också skyl- dig att följa förhållningsregler från läk- aren och lämna uppgift om vem eller vad  som kan ha smittat dig och vilka du i din  tur kan ha smittat.

  Vill du veta mer kan du vända dig till  smittskyddsläkaren vid landstingets  smittskyddsenhet.

Psykiatrisk vård

Om du är intagen enligt lagen om psyki- atrisk tvångsvård, LPT, eller lagen om  rättspsykiatrisk vård, LRV, har du inte  samma rätt som annars att neka vård och  behandling. Men du har rätt att klaga  över behandlingen och själva beslutet   om tvångsintagning. Du har rätt att ta  kontakt med Socialstyrelsen, justitie- ombudsmannen, juridiskt ombud m fl. 

Patientnämnden kan utse en stödperson,  som kan ge dig personligt bistånd under  vårdtiden. 

  Kom ihåg att vårdpersonalen är skyl- dig att berätta om dina rättigheter. Häl- so- och sjukvårdslagen gäller även för den  som är tvångsintagen.

Mest rättigheter – men en del skyldigheter

Hittills har det mest handlat om patientens rättigheter. Men i kon- takterna med hälso- och sjukvården har du också några få skyldigheter.

Några av dem redovisar vi här.

Dina rättigheter

References

Related documents

Rökning blir även förbjuden vid entréer till lokaler som är avsedda för hälso‐ och sjukvård. Det rökfria 

SAKs stöd till utbildning har där- för, från i början av 2005, skiftat fokus till att arbeta och stödja så kallade byskolor eller Community Based Schools, CBS.. Syftet med

I en reviderad version av lagen 1985, framhölls att god vård enligt lagen skall ges med respekt för patientens integritet och självbestämmande samt se patienten som en egen

Att föräldrarna inte kan informeras när självbestämmande föreligger styrks av tidigare förarbeten till sekretesslagen där det uttalats att när barn har

Som framgått av kapitel 3 utgörs den svenska hälso- och sjukvårdslagstiftningen av en så kallad skyldighetslagstiftning, där vårdgivaren enligt lag är skyldig att erbjuda

Slutsats: De faktorer som är viktiga för att man ska kunna lösa upp det organisatoriska motståndet mot förändring inom den svenska hälso- och sjukvården är att

Även när någon faktiskt lyckas skapa sig en plattform på det här sättet så sker det inte nödvändigtvis något maktskifte från medieföretag till dessa personer, eftersom de

Skillnader i organisation, ledning och styrning eller arbetssätt hos tillsynsmyndigheterna Socialstyrelsen och Luftfartsstyrelsen kan förklara varför säkerhetsutvecklingen har drivits