Bra att veta om hälso- och sjukvård i Västerbottens län 2009
Rätt i vården
Produktion: Landstingets informationsfunktion
Postadress: Rätt i vården, Västerbottens läns landsting, 901 89 Umeå Besöksadress: Landstingshuset, Köksvägen 11, 901 89 Umeå Tryckeri: Notitium AB, Ängelholm 2009
Foto: Jan Lindmark, Ludwig Franzén, Lufttransport, Ingram Publishing, Photodisc inc.
ISSN: 1654-6431
Spara broschyren!
I Rätt i vården hittar du översiktlig information om hälso- och sjukvården i Västerbottens län. Du kan läsa om de rättigheter som gäller i Västerbottens läns landsting från den 1 januari 2009, i offentlig vård och i den privata vård som finansieras av landstinget.
Av utrymmesskäl kan inte alla villkor redovisas i detalj. Vi reserverar oss också för ändringar till följd av beslut efter tryckning.
Omslagsbild: Cajsa, 5 år, och tandläkaren Mike Forman.
Bra att veta om hlso- och sjukvrd i Vsterbottens ln 2009
Rtt i vrden
Hälso- och sjukvård 4 Om du blir svårt sjuk eller skadad 4 Sjukvårdsråd på telefon
4 Råd om vård på webben
4 När vänder du dig till primärvården?
5 När vänder du dig till ett sjukhus?
5 Citymottagningen i Umeå 5 Ambulanshelikoptern kommer
Avgifter och läkemedelHälso- och sjukvårdDitt landstingKontaktuppgifter
Kontaktuppgifter m m 21 När du vill kontakta dina politiker 22 Telefonnummer, adresser och webbplatser 23 Egna telefonnummer
23 Patientföreningar och handikapporganisationer ________________________________________
24 Landstinget på webben 24 På väg mot världens bästa hälsa Om landstinget
19 Vad är landstinget?
19 Vad kostar landstingets verksamheter?
19 Vård på rätt nivå
20 Vision och mål för landstinget 20 Vem bestämmer?
Tandvård
Tandvård i Västerbotten 10 För en bättre tandhälsa 10 Fritt tandläkarval 10 Akut tandvård 10 Tandvårdsförsäkring 10 Frisktandvård
11 Landstingets tandvårdsstöd
Dina rättigheter
Rättigheter i hälso- och sjukvården 12 Garanterad tid för besök och behandling 12 Rätten att få begriplig information 13 Valmöjligheter i vården
13 Rätten att få en andra bedömning 14 Rätten att säga ja eller nej 14 Råd och stöd enligt LSS 15 Rätten att påverka din egen vård 15 Uppgifter om dig i vården 16 Hur gör du om du inte är nöjd?
17 När någon avlider
18 Mest rättigheter – men en del skyldigheter Avgifter och läkemedel
6 Patientavgifter i öppen vård 7 Patientavgifter i sluten vård 7 Högkostnadsskydd för vård 8 Ersättning för sjukresor 9 Läkemedel och e-recept 9 Högkostnadsskydd för läkemedel
n Om du plötsligt blir svårt sjuk eller allvarligt skadad ska du ta dig direkt till närmaste hälsocentral, sjukstuga eller sjukhus (akutmottagning).
Vardagar kl 17.00–08.00 och under veckoslut och helger vänder du dig till närmaste hälsocentral eller sjukstuga med jourtjänst eller till akutmottagning på sjukhus.
Om du inte klarar av att ta dig dit själv eller med någons hjälp ska du ringa 112.
Det ska alltid finnas resurser att ta hand om dig, dag som natt.
Du bör söka akut vid:
• akut bröstsmärta
• svåra andningsbesvär
• plötslig yrsel och kräkningar (kan vara stroke)
• skallskada
• medvetslöshet
• svår akut huvudvärk
• benbrott
• djup sårskada
• omfattande blödningar i samband med kräkning, i avföringen eller från underlivet.
Om du blir svårt sjuk eller skadad
n När du blir sjuk och behöver råd kan du ringa sjukvårdsrådgivningen. Du når den dygnet runt på 090-785 11 77. Kost- naden motsvarar ett lokalsamtal. Rådgiv- ningen är gratis.
Ha personnumret i beredskap när du ringer, även om du ringer för någon an- nans räkning, t ex ditt barn. Det snabbar på handläggningen! När du ringer berät- tar du om dina problem för någon av rådgivningens erfarna sjuksköterskor.
Du får då råd om vad du bör göra.
Det kan handla om hur du med egen- vård bör klara dina problem. Du kan också få rådet att besöka hälsocentral eller akutmottagning. I vissa fall kan man hjälpa dig att kontakta hälsocentralen.
Om det inte gäller ett akut olycksfall bör
du alltid ringa sjukvårdsrådgivningen innan du uppsöker en akutmottagning.
Detta för att få så effektiv vård som möj- ligt och för att minska väntetiderna vid akutmottagningarna.
Sjukvårdsrådgivningen förlänger inte sjukintyg eller recept.Vänd dig i sådana fall till den som har sjukskrivit dig eller utfärdat ditt recept.
Sjukvårdsråd på telefon 090-785 11 77
När vänder du dig till primärvården?
n Det är till primärvården du i första hand ska vända dig om du behöver vård.
Du ska besöka den hälsocentral där du är listad. Landstinget rekommenderar att du själv väljer vilken hälsocentral du vill vara listad på.
Om du inte valt besöker du hälso- centralen i det bostadsområde eller på den ort där du bor. Du kan också önska en särskild läkare, men varje läkare tar bara emot ett begränsat antal patienter.
Därför är det inte säkert att du får den lä- kare du valt.
Väljer du en läkare eller hälsocentral som inte finns i närheten av där du bor kan hembesök inte garanteras. Du får också betala resorna själv.
En naturlig första kontakt med vården är mottagningssköterskan och distrikts- sköterskan. Distriktssköterskan kan ock- så göra hembesök.
Telefonnummer till hälsocentraler och privata husläkare hittar du i telefon- katalogens Blå sidor eller på landstingets webbplats www.vll.se.
Hälso- och sjukvård
n Den 1 februari byter sjukvårdsrådgiv- ningen.se på nätet namn till 1177.se.
Där kan du söka information när du känner dig sjuk eller har ont någonstans.
På 1177.se får du dygnet runt råd om hälsa, sjukvård och tandvård. Du kan t ex söka information om ett symptom du har eller en behandling du får. Här hittar
du också fördjupad information om oli- ka sjukdomar, läkemedel, kroppens funktioner, dina rättigheter i vården och mycket annat.
Webbplatsen drivs av Sveriges lands- ting och regioner tillsammans med Apo- teket AB. All information är faktagran- skad och aktuell.
Råd om vård
på webben
n När du behöver vård vid sjukhus eller hos privat specialist som finansieras av landstinget krävs normalt remiss. Det innebär att du först tar kontakt med häl- socentralen eller sjukstugan, där man gör en medicinsk bedömning av ditt vårdbe- hov. Du behöver naturligtvis ingen re- miss om du är allvarligt akut sjuk. Övriga undantag från remisskravet:
• personer vars sjukdomar faller under smittskyddslagen (t ex salmonella, hepatit A och B, klamydia och hiv)
• patienter som söker för sexuellt överförbara sjukdomar
• patienter som söker psykiatrisk vård
• kvinnor med gynekologiska besvär
• barn under ett års ålder
• besök hos prickmottagning vid hud- kliniken och hos privatpraktiserande specialist
• bröstmottagning
• sjukgymnast
• kiropraktor med vårdavtal.
I de undantagsfall som räknats upp här måste du dock alltid beställa tid först.
Telefonnummer till sjukhusen hittar du på sidan 22.
När du blir inlagd på sjukhus Ska du stanna på sjukhuset en tid, t ex för operation, bör du lämna smycken och andra värdesaker hemma. Ta inte med mer kontanter än du behöver under sjukhusvistelsen.
När vänder du dig till ett sjukhus?
Hälso- och sjukvård
n Ambulanshelikoptern i Västerbottens län är stationerad i Lycksele.
Vid akuta tillstånd ger helikopterns läkare och sjuksköterska avancerad sjuk- vårdsbehandling direkt på plats. All ut- larmning sker via SOS-Alarm, 112.
Du som ringer 112 ska vara beredd att svara på följande frågor:
• Vad är det som hänt?
• Var behövs hjälpen?
• Vilket telefonnummer ringer du ifrån?
• Var är närmaste lämpliga landningsplats?
• Hur är vädret på platsen (t ex sikt, snö, vind)?
Helikoptern är i tjänst dygnet runt årets alla dagar och är i luften i genomsnitt sex minuter efter larm.
För att landa behöver helikoptern en yta stor som en tennisbana. Den bör vara någorlunda plan och fri från ledningar
och höga träd. För att snabbt hitta rätt behöver piloten hjälp från marken.
Du som kontaktat SOS-Alarm måste därför märka ut landningsplatsen. Dag- tid gör du det bäst genom att stå på en öppen yta och vinka med hela armen med t ex en handduk i handen. Lägg inte ut lösa föremål.
I viss terräng kan rök från en eld ge vägledning om platsen.
I mörker markerar du bäst din posi- tion med blinkande brandgult ljus, t ex bilens varningsblinkers. Du kan också använda en ficklampa eller t ex i en villa använda huvudströmbrytaren att ”blin- ka” med.
När helikoptern landat ska du vänta en bit bort tills personalen tar kontakt med dig. De snurrande rotorbladen är omöjliga att se och livsfarliga att komma i närheten av.
Ambulans- helikoptern kommer!
n Citymottagningen i centrala Umeå är ett komplement till befintliga hälso- centraler och har f n öppet på dag-, kvällstid och söndagar.
På Citymottagningen kan du söka akut för enklare åkommor och snabbt få en bedömning utan att behöva boka tid på hälsocentral. Du kan inte lista dig på
Citymottagningen eller själv boka tid.
I första hand ska du vid lättare sjukdoms- tillstånd ringa till sjukvårdsrådgivningen, telefon 090-785 11 77, där erfarna sjuk- sköterskor ger råd. De kan boka in dig på en tid hos Citymottagningen om de be- dömer att det är nödvändigt att träffa en läkare.
Citymottagning
i centrala Umeå
MeR iNfORMATiON Se ruta på sidan 12.
Information om aktuella patientavgifter finns också på landstingets webbplats www.vll.se/patientavgifter
Patientavgifter i öppen vård
Här är en samman- fattning av vad som gäller i öppen vård, d v s all vård utom när man är inlagd på sjukhus.
Avgifter och läkemedel
ingen avgift
• Hälso- och sjukvård för barn och ungdom till och med 19 års ålder.
• Akuta remissbesök hos specialist- läkare.
• Antabusbehandling.
• Öppen vård för personer inskrivna i habiliteringen.
• Besök vid barnavårds- och mödravårdscentraler.
• Specialistmödravård.
• Besök vid ungdomsmottagningar.
• Hembesök som vårdpersonal tagit initiativ till.
• Hembesök i kommunernas sär- skilda boendeformer.
• Hemsjukvårdsbesök.
• Receptförskrivning och förläng- ning av recept i kommunernas särskilda boendeformer.
• Besök hos eller av patient som är psykiskt funktionshindrad.
• Avancerad hemsjukvård (AHS).
• Påfyllning av tablettdosett.
• Injektion av psykofarmaka.
• Sårvårdsmedel till patienter som kan förväntas kräva behandling under minst tre månader.
• Inkontinensartiklar.
• Gynekologiskt cellprov för 23- och 26-åringar.
• Remitterad laboratorieundersök- ning i nära anslutning till läkar- besök.
Avgift 50 kronor
• När landstingsanställd vårdperso- nal eller privat vårdgivare ansluten till ersättningssystemet skriver ut eller förlänger recept utan samband med besök.
• Utprovning och anpassning av hjälpmedel.
Avgift 100 kronor Dessa avgifter gäller
från och med 20 års ålder:
• Läkarbesök vid hälsocentral och hos husläkare.
• Läkarbesök vid geriatrik, psykiatri, rehabcentrum, strokecentrum, beteendemedicin, stressklinik samt yrkes- och miljömedicin.
• Mottagningsbesök hos och hem- besök av distriktssköterska, sjuk- sköterska och undersköterska i primärvård.
• Sjukvårdande behandling (med detta menas besök hos andra vård- givare än läkare, t ex sjuksköterska, arbetsterapeut, kurator, dietist, sjukgymnast, psykolog m fl). Av- giften gäller både mottagnings- och hembesök.
• Mammografiscreening.
• Gynekologiskt cellprov.
• Besök hos kiropraktor, sjukgym- nast eller psykoterapeut som har avtal med landstinget.
• Läkarbesök på Citymottagningen i centrala Umeå.
• Laboratorieprovtagning (utan koppling till läkarbesök).
• Poliklinisk röntgen och poliklinisk utredning vid klinisk fysiologi och klinisk neurofysiologi. Undantag:
inlagd på vårdavdelning, besök på akutmottagning och övriga akuta besök.
• Hälsoundersökning (det som tidigare kallades Västerbottenspro- jektet).
Avgift 300 kronor Dessa avgifter gäller
från och med 20 års ålder:
• Läkarbesök på dagtid vid en mot- tagning på ett sjukhus.
• Läkarbesök under jourtid (17.00–
8.00) samt lördagar, söndagar och helgdagar.
• Hembesök av läkare.
• Läkarbesök hos privatpraktiserande specialist (ej psykiatri).
• Läkarbesök på akutmottagning.
n Varje gång du besöker en vårdgivare vid landstingets hälsocentraler, sjukhus eller en privatpraktiserande vårdgivare som får ersättning av landstinget har du rätt att få avgiften noterad i ett högkost- nadskort. Kortet kan du begära vid alla mottagningar. Högkostnadsskyddet för sjukvård och viss tandvård innebär att du behöver betala högst 900 kronor i pa- tientavgifter under en tolvmånaderspe- riod. Därefter har du rätt till frikort. Ett sådant skrivs ut vid någon av landstingets mottagningar, eller av den privata vård- givare du besöker. Kortet gäller under den tid som återstår av tolvmånaders- perioden, räknat från första besöket.
Var rädd om dina kvitton för betalda vårdavgifter. De kan du behöva om du tappar ditt högkostnads- eller frikort.
Som tidigare gäller att förebyggande vård, t ex hälsoundersökningar som mammografiscreening och gynekolo- giskt cellprov, intyg, vaccinationer, avgif- ter för uteblivna besök och sluten vård, inte får räknas in i högkostnadsskyddet.
Tandvård, där sjukvårdens avgiftsreg- ler gäller, får du däremot räkna in i hög- kostnadsskyddet (se sidan 11).
För att du ska få fri vård vid landsting- ets alla öppenvårdsmottagningar och hos privata vårdgivare måste du visa upp fri- kortet vid besöket.
Högkostnads- skydd för vård
n Blir du inlagd på något av sjukhusen i Västerbotten får du betala en avgift på 80 kronor för varje dygn som du vårdas.
Vårdavgiften är densamma oavsett vilken inkomst du har.
Landstinget har infört ett högkost- nadstak som innebär att du inte behöver
betala mer än 1 200 kronor per 30- dagarsperiod som du vårdas på sjukhus.
Personer under 40 år som får aktivi- tets- eller sjukersättning betalar halv vårdavgift, d v s 40 kronor per dygn. Barn och ungdomar under 20 år betalar ingen avgift.
Patientavgifter i sluten vård
Övriga avgifter och vissa hjälpmedel Detta gäller bl a:
• Om du uteblir från ett avtalat be- sök utan att meddela förhinder får du betala en avgift på 100 kronor.
Om du uteblir från ett läkarbesök inom den specialiserade sjukvården kostar det 300 kronor. Uteblir du från ett avtalat besök vid röntgen kostar det 200 kronor.
• Vaccinationer. För vaccinationer betalar du 100 kronor per besök plus kostnaden för vaccinet. Un- dantagna är vaccinationer enligt barnhälsovårdsprogrammet och vissa andra vaccinationer där andra beslut gäller.
Avgifter och läkemedel
• Hörapparat: 500 kronor per apparat och öra.
• Elrullstol för utomhusbruk:
Serviceavgift 500 kronor per år.
• Rollator: Din första kostar inget, din andra kostar 300 kronor. Ytter- ligare rollatorer kostar 600 kronor styck.
• CPAP och BiPAP: 500 kronor per mask.
• Kryckor betalar du till självkost- nadspris.
• Sterilisering: avgift 7 000 kronor.
Avgift för faktura
Om du vill ha en faktura med inbetal- ningskort tillkommer en avgift på 50 kronor. Betalar du kontant eller med kort påförs ingen extra avgift.
30-minutersregeln
Om du gör ett tidsbeställt besök och inte får träffa vårdpersonalen inom 30 minu- ter utan förklaring har du rätt att få tillba- ka din patientavgift. Begär eventuell åter- betalning vid besökstillfället.
n Landstinget ger bidrag till resor till och från vårdinrättningar. Du betalar en egenavgift som är densamma oberoende av diagnos och var du bor i länet.
Billigaste färdsätt
Du får alltid bidrag till billigaste färd- sätt, d v s buss tåg eller egen bil. Annat färdsätt ersätts endast om det är medi- cinskt motiverat. Det är vårdgivaren som bedömer ditt behov av färdsätt. För att få ersättning för din sjukresa ska du fylla i vårdkvittots nedre del och skicka det till Reseservice, 931 86 Skellefteå eller Reseservice, 901 85 Umeå.
egenavgift för sjukresa enkel väg är:
BUSS elleR Tåg: Du får tillbaka hela biljettkostnaden om den överstiger 60 kronor enkel väg. Glöm inte att bifo- ga biljetterna.
egeN Bil: Bidraget är 10 kronor per mil och egenavgiften är 60 kronor enkel väg.
SPeCiAlfORDON: Om du utifrån medicinsk bedömning behöver åka sit- tande i rullstol med specialfordon är egenavgiften 60 kronor för enkel resa.
TAxi elleR flyg: Har du efter medi- cinsk bedömning behov av att använda ett dyrare färdsätt är egenavgiften 80 kronor för enkel resa. Resan måste be- ställas genom landstingets reseservice.
ersättning för sjukresor
Landstinget ersätter delar av den kostnad du har vid resa till och från hälso- och sjuk- vård enligt Allmänna försäkringslagen.
MeR iNfORMATiON Frågor om sjukresor besva- ras av Reseservice, telefon 090-785 00 00 eller via e-post reseservicevl@vll.se.
Vid hemresan avgör vårdpersonalen om du har medicinska skäl att använda ett dyrare färdsätt och beställer då din resa.
Resor med dyrare färdsätt, specialfordon och taxi:
Sådana resor beställer du via telefon 0771-25 10 20 senast två vardagar före besöket. Akuta resor beställs också via detta nummer.
Högkostnadsskydd
När du betalt 1 200 kronor i egenavgifter under en 12-månadersperiod blir du au- tomatiskt befriad från avgifter under den tid som återstår av perioden. Tiden räk- nas från det datum du gör den första re- san.
följeslagare
Om det är medicinskt motiverat att du behöver följeslagare betalar följeslagaren ingen egenavgift.
Barn och ungdom t o m 19 år får bidrag till följeslagarens resekostnad.
Avbeställ vid förhinder
Om du inte kan komma till ett planerat sjukvårdsbesök, glöm inte bort att avbe- ställa både resan och besöket.
information
Ytterligare information kring reglerna kan du få från landstingets Reseservice, telefon 090-785 00 00.
Avgifter och läkemedel
MeR iNfORMATiON Har du frågor om läke- medel kan du få svar på ditt apotek. Du kan också ringa 0771-450 450 eller gå in på www.apoteket.se På internet finns också Patientfass med upplysning om olika läkemedel:
www.patientfass.nu.
läkemedel och e-recept
Läkemedelskostna- derna i landstinget ökar snabbare än andra sjuk- vårdskostnader. För att skattebetalarnas pengar ska kunna användas effektivt i vården måste vi undvika onödiga kostnad- er för läkemedel.
n Kostnaderna för läkemedel i länet som skrivs på recept var var i fjol 615 miljoner kronor. Därtill kommer de 177 miljoner kronor som patienterna betala- de i egenavgifter.
Inom den slutna vården på sjukhusen används läkemedel till en kostnad av 181 miljoner kronor. De sammanlagda kost- naderna för läkemedel i Västerbotten blev 974 miljoner kronor.
Varje år kasseras stora mängder läke- medel, vilket kostar både patienterna och landstinget tiotals miljoner kronor.
Högkostnads- skydd för läkemedel
n Alla som är bosatta i Sverige och till- hör den svenska försäkringskassan har rätt till högkostnadsskyddet.
Det har också personer från de nordis- ka länderna, länder inom EES-området och vissa andra länder om de blir i akut behov av läkemedel när de är här. Recep- ten måste vara utskrivna i Sverige.
Högkostnadsskyddet gäller i tolv må- nader från det första inköpet och du be- talar högst 1 800 kronor under denna period. Nästa gång du köper läkemedel på recept påbörjar du en ny tolvmåna- dersperiod.
Alla barn under 18 år i en familj räknas ihop och ingår i ett gemensamt högkost- nadsskydd.
Högkostnadsskyddet gäller för de fles- ta läkemedel på recept, läkemedel för fö- delsekontroll och förbrukningsartiklar som behövs vid stomi, för att tillföra kroppen läkemedel eller för egenkontroll av medicinering.
För förbrukningsartiklar som behövs för att tillföra kroppen läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet eller som be- hövs för egenkontroll av medicinering betalar du ingenting.
Avgifter och läkemedel
inte bytas ut av medicinska skäl kan för- skrivaren markera detta på receptet.
följ medicinlistan från läkaren Be din läkare skriva ut en medicinlista som visar vilka läkemedel du ska använ- da. Visa listan för apotekspersonalen när du hämtar ut läkemedel så att de vet vil- ken medicinering som är aktuell. Ändras din medicinering kan läkaren skriva ut en ny lista.
Medicinlistan har landstingets logo- typ uppe i vänstra hörnet och läkarens namn samt datum för utskrift nere till vänster. Den ska inte förväxlas med listan
”Mina sparade recept” som du får från Apoteket.
”Mina sparade recept” visar vilka läke- medel som finns kvar att hämta ut på Apoteket. Det är alltså inte en lista över aktuella läkemedel som din läkare ordi- nerat dig att ta. Om din läkare byter ut ett läkemedel mot ett annat så kan recep- tet på det gamla läkemedlet fortfarande finnas kvar på Apotekets lista, trots att du har slutat med det. Apotekets lista visar alla läkemedel du har recept på, även de som inte längre är aktuella.
Kontakta Apoteket om du vill ta bort de inaktuella recepten från listan.
läkemedel påverkar miljön Läkemedel som spolas ner i toaletten el- ler kastas i hushållssoporna skadar mil- jön. Hämta därför inte ut mer läkemedel än du behöver och lämna alltid överbliv- na läkemedel till Apoteket.
Det gäller också receptfria läkemedel och läkemedel med speciella behållare, t ex östrogenplåster, inhalatorer och tu- ber. Även efter användning innehåller de en viss mängd miljöskadligt ämne.
Du kan påverka kostnaderna både för dig själv och för landstinget t ex genom att be om en startförpackning när du får en ny medicin.
Numera är apoteken skyldiga att byta till det billigaste utbytbara läkemedlet som finns tillgängligt på det enskilda apoteket. Läkemedelsverket bestämmer vilka läkemedel som är utbytbara. Om du själv inte vill byta får du stå för mer- kostnaden. Får det förskrivna läkemedlet
n Ett nytt statligt tandvårdsstöd inför- des den 1 juli 2008. Syftet är att skydda mot höga kostnader och uppmuntra till regelbunden tandvård.
Tandvårdsbidrag till alla
Alla vuxna får ett årligt tandvårdsbidrag.
Bidraget är 300 kronor för den som är 20–29 år och äldre än 74 år. Åldersgrup- pen 30–74 år får 150 kronor. Tanken är att du ska använda bidraget som delbe- talning för undersökningar och förebyg- gande tandvård.
För dig som måste göra större be- handlingar finns ett högkostnadsskydd.
Tandvårdskostnader upp till 3 000 kro- nor betalar du själv. Därefter ersätter för- säkringskassan 50 procent av det som överstiger 3 000 kronor. Kostnader över 15 000 kronor ersätts till 85 procent.
Varje behandlingsåtgärd har ett natio- nellt referenspris som bestäms av staten.
Det avgör vilken ersättning du kan få.
Du kan också jämföra din tandläkares priser med referenspriserna.
Under 2009 öppnar Försäkringskas- san en prisportal på internet som ska un- derlätta för dig att jämföra olika tandlä- kare.
Akut tandvård
Har du behov av akut tandvård under kvällar och helger – ring 112.
fritt tandläkarval vid avgiftsfri tandvård till barn och ungdomar Tandvård för barn och ungdomar är av- giftsfri t o m det år de fyller 19 år. I Väs- terbotten är det fritt att välja tandläkare inom folktandvården eller privatprakti- serande tandläkare för denna tandvård.
Den som vill behandlas av privattand- läkare fyller vid besöket i ett formulär som innebär att denne övertar behand- lingsansvaret. Den som inte gör något aktivt val kommer automatiskt att kallas till den folktandvårdsklinik som har om- rådesansvar.
frisktandvård
Alla vuxna över 19 år kan teckna Frisk- tandvårdsavtal med Folktandvården. Du som tecknar Frisktandvårdsavtal betalar en fast årlig avgift, vars storlek bestäms efter en bedömning av din tandhälsa. Av- giften gäller sedan de närmaste tre åren.
Syftet med Frisktandvård är att stödja en regelbunden hälsoinriktad tandvård där kostnaderna är kända för dig som pa- tient. Avtalet omfattar alla nödvändiga tandvårdsbesök och all s k bastandvård som du behöver under avtalsperioden.
Tandvårdsbidraget kan användas som delbetalning för Frisktandvård.
Du kan ta med dig ditt avtal till din nya bostadsort även om du flyttar utan- för länet. Meddela bara din hemmakli- nik. Prata med din tandläkare eller tand- hygienist för mer information eller läs mer på landstingets webbsida www.vll.se
för en bättre tandhälsa
Daglig tandborstning med fluortandkräm är den viktigaste orsaken till att svenskarna i all- mänhet har god tand- hälsa. Regelbunden och förebyggande tandvård har också stor betydelse.
Tandvård
MeR iNfORMATiON Har du frågor om regler för tandvård kan du kontakta landstingskontoret, 090- 785 71 95, eller tandvardsstod@vll.se För information om det statliga tandvårdsstödet som gäller från den 1 juli 2008, ring försäkringskassans kundcenter 0771-524 524.
Du kan också fråga din tandläkare eller tandhygienist vad som gäller just för dig.
Besök gärna landstingets webbplats www.vll.se eller försäkringskassans www.forsakringskassan.se
landstingets tandvårdsstöd
Tandvård kan betalas enligt hälso- och sjuk- vårdens avgiftssystem för vissa grupper med stora omvårdnadsbehov och vid vissa särskilt beskrivna ingrepp och sjukdoms- tillstånd.
Uppsökande munhälsobedömning
Landstinget ansvarar för att personer med omfattande behov av vård och om- sorg erbjuds ett gratis besök i hemmet för att få sin munhälsa bedömd och få råd och instruktion i munvård. Lands- tinget och länets kommuner har tillsam- mans bestämt vilka grupper det gäller.
Kommunerna svarar för att dessa grup- per får information och erbjudande om tandvårdsstödet. De personer som berörs av stödet får ett intyg från sin kommun.
Intyget i original ska tas med vid be- sök för tandvård. Intyget kan utfärdas av t ex biståndsbedömare eller LSS-hand- läggare i kommunen, föreståndare vid särskilda boendeformer för äldre och funktionshindrade m fl.
Nödvändig tandvård
De som erbjuds uppsökande munhälso- bedömning har även rätt att få stöd till s k nödvändig tandvård så att den enskil- de ska kunna tillgodogöra sig mat och slippa smärta och obehag.
Nödvändig tandvård kan även inne- bära t ex regelbundna undersökningar, förebyggande behandling och tandlag- ningar. Större behandlingar granskas av landstinget i förväg.
Tandvård vid muntorrhet För personer som drabbats av muntorr- het till följd av Sjögrens syndrom eller strålbehandling mot huvud och/eller hals så att salivkörtlarna skadats kan viss tandvård betalas enligt hälso- och sjuk- vårdens ersättningsregler.
Kirurgisk tandvård på sjukhus För vissa mera omfattande tand- och käk- operationer som måste göras på sjukhus gäller samma avgiftsregler som för hälso- och sjukvården i övrigt.
Tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling under begränsad tid
När behandling av tandläkare eller tand- hygienist behövs för att utreda eller be- handla en sjukdom kan man i vissa fall få stöd för denna tandvård. Detta förutsät- ter remiss från läkare och samarbete mel- lan läkare och behandlande tandläkare eller tandhygienist.
Tandvården ska vara medicinskt mo- tiverad. Den ska ingå som ett led i den medicinska behandlingen, t ex infek- tionssanering inför större hjärtoperatio- ner, och bör vara avklarad under en be- gränsad tid.
Det är bara den tandvård som behövs för sjukdomsbehandlingen som ersätts.
Större behandlingar granskas i förväg.
Avgifter
Uppsökande munhälsobedömning en gång om året är gratis för de berättigade.
Avgiften för nödvändig tandvård och tandvård som led i en sjukdomsbehand- ling är 100 kronor vid besök hos tand- läkare och tandhygienist. Avgiften är 300 kronor för besök hos specialisttand- läkare.
Avgifterna får räknas in i sjukvårdens högkostnadsskydd, som f n är 900 kro- nor under en tolvmånadersperiod. Har patienten frikort är besöket kostnads- fritt.
fritt val av tandläkare
inom sjukvårdens avgiftssystem Tandvård där hälso- och sjukvårdstaxa ska betalas kan utföras av folktandvår- dens tandläkare eller av privat tandläkare som är ansluten till försäkringskassan.
Vissa behandlingar kräver medverkan av specialisttandläkare. Det kan begränsa det fria valet av vårdgivare.
Tandvård
n För att få den bästa behandlingen är det viktigt att du berättar allt om dina besvär för sjukvårdspersonalen.
Du har rätt att få svar på dina frågor.
Informationen ska ske på dina villkor, så att du förstår. Det gäller både vuxna och barn.
Du har rätt att:
• få besked om ditt hälsotillstånd
• få upplysning om en undersökning eller behandling
• få upplysning om andra möjliga undersöknings- eller behandlings- metoder
• få upplysning om metoder för att förebygga sjukdom och skada.
Du har i de allra flesta fall rätt att läsa el- ler skriva av din patientjournal. Du kan också få en avskrift eller en kopia mot en fastställd avgift.
Den som har svårt att förstå det svens- ka språket har rätt till tolkhjälp. Hälso- och sjukvårdens personal ordnar tolk och tolkhjälpen är gratis.
Även den som är döv eller hörselska- dad har rätt till gratis tolkservice. Vård- personalen kan hjälpa dig att beställa tolk genom landstingets tolkcentral.
Rätten att få begriplig information
Dina rättigheter
garanterad tid för besök
och behandling
Besöksgarantin innebär att vården ska påbörjas inom en viss tid.
n Vårdgarantin gäller i hela landet. För dig som patient innebär den att du ska få tid för besök och behandling senast inom de tidsgränser som anges i garantin.
Akut vård berörs inte av vårdgarantin.
Blir du akut sjuk eller skadad får du vård så fort som möjligt, precis som tidigare.
Vårdgarantin anger inom vilket antal dagar du ska erbjudas sådan vård som kan planeras. Antalet dagar är olika bero- ende på vilken vård du behöver.
Du ska få kontakt med primärvården i telefon eller på plats samma dag. Bedö- mer vårdpersonal att du behöver besöka en läkare ska du erbjudas detta inom högst sju dagar. Besöket får dröja mer än sju dagar om du och din läkare eller an- nan behandlare är överens om det.
Om du efter medicinsk bedömning behöver besöka den specialiserade vården ska du erbjudas en tid så snart som möj- ligt, men senast 90 dagar efter beslutet om din remiss.
Om man inom den specialiserade vår- den bedömer att du behöver behandling,
ska du erbjudas den så snart som möjligt, men senast 90 dagar efter beslutet.
Tiden fram till besök inom den speci- aliserade vården och behandling får över- stiga 90 dagar, om du och din läkare eller annan behandlare är överens om det.
Om vården inte håller tiden Om din läkare, hälsocentral, klinik, sjuk- hus m m inte kan erbjuda dig vård inom garantins tidsgränser, ska du erbjudas vård hos annan vårdgivare inom eller ut- anför ditt landsting.
Den vårdenhet som inte kan uppfylla vårdgarantin ska ge information och hjälpa dig med det som behövs för att du ska få vård. Du behöver inte själv stå för några extra vård- eller kringkostnader.
Om du inte vill ha hjälp till vård nå- gon annanstans kan du avstå från att nyttja den möjligheten och därmed välja en längre planeringstid än tre månader.
Inom några områden eller verksamhe- ter är det långa väntetider i Västerbotten.
Landstinget arbetar aktivt för att alla pa- tienter ska få tid för besök, åtgärd eller operation inom tre månader. Sjukhusen samarbetar, så att t ex Umeåbor kan få tid för operation i Skellefteå eller Lycksele.
Frågor om vårdgaranti besvaras av den hälsocentral eller sjukhusklinik där du väntar på tid för besök eller åtgärd.
Undantag från vårdgarantin Väntetid för utredningar och undersök- ningar, t ex röntgen, räknas inte in i de tidsgränser som gäller för vårdgarantin.
Rätten att få en andra bedömning
n Det händer att en patient vill få diag- nos och föreslagna behandlingsalternativ bedömda av annan läkare.
Vid val av behandlingsmetod kan det någon gång hända att vetenskap och be- prövad erfarenhet inte ger entydig väg- ledning. I sådana fall ska dina önskemål om en andra bedömning tillgodoses när det är fråga om livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada, där du står inför valet att utsätta dig för särskilt risk- fylld behandling eller om valet av be- handling har stor betydelse för din fram- tida livskvalitet.
Den förnyade bedömningen ska i för- sta hand ske inom länet. Din läkare är skyldig att medverka till att du som har rätt till en andra bedömning också får
möjlighet till det genom remiss till lämp- lig vårdgivare. Det är behandlande läkare eller klinikens verksamhetschef som, ef- ter samråd med dig, avgör till vem remis- sen ska skickas. Du ska erbjudas den be- handling som den förnyade bedömning- en kan ge anledning till.
Landstinget står för kostnaderna, ex- klusive patientavgiften, och ersättning för resan, exklusive egenavgiften.
Om vårdgivaren inte medicinskt kan motivera behovet av att en annan läkare gör en bedömning får du själv bekosta re- san och ditt besök hos en annan vårdgi- vare.
Din läkare anger då att remissen skrivs på ditt önskemål och att den inte innebär att ditt landsting betalar.
Dina rättigheter
Valmöjligheter i vården
MeR iNfORMATiON På landstingets webbplats www.vll.se hittar du mer information om dina val- möjligheter i vården.
n Du kan söka vård utanför länet på samma villkor som i ditt eget landsting.
Du kan välja vård i alla landsting och hos privata vårdgivare som har avtal med landstinget eller som ersätts enligt natio- nell taxa. Du kan välja vilken hälsocen- tral du vill i landet utan remiss.
Du kan, efter att du fått remiss, besö- ka öppen specialistsjukvård var som helst i landet. Med specialistsjukvård menas sjukhusmottagning eller motsvarande privat vårdgivare som har avtal med landstinget eller ersätts enligt nationell taxa.
godkännande krävs
När det står klart att du behöver genom- gå en viss behandling eller operation, kan du välja var i landet som din behandling eller operation ska utföras.
Innan remiss och patienthandlingar kan skickas till det sjukhus du valt krävs ett godkännande av motsvarande klinik eller mottagning i ditt eget landsting.
När handlingar skickats dit du önskar stryks du från väntelistan i ditt landsting.
Du kan alltså bara stå i en kö.
Det kan hända att du nekas vård i an- nat landsting på hemlandstingets bekost- nad, om hemlandstingets läkare gör en annan medicinsk bedömning eller då an- dra medicinska indikationer tillämpas.
Undantag
Dina valmöjligheter gäller inte för regi- on- och högspecialiserad vård. Dit räknas t ex hjärtoperationer och transplantatio- ner. Det gäller inte heller för enbart un- dersökning, t ex röntgenundersökning.
Resor och uppehälle
Landstinget betalar vårdkostnaderna när du vill använda valmöjligheterna. Däre- mot står du själv för övriga kostnader som resor och uppehälle. Du måste också betala de avgifter som gäller i det lands- ting där du gör besök eller får behand- ling, även om de skiljer sig från avgifter- na i Västerbottens län.
Ditt eget ansvar
Valmöjligheten innefattar planerad vård där du som patient själv tar ansvar för att hitta och välja vårdgivare.
Det är du själv som ordnar tid för be- sök hos den vårdgivare du valt. Det är också du som har ansvaret att kontakta den sjukhusmottagning i Västerbottens län, där du står på väntelista, för att de ska kunna skicka remiss och patient- handlingar till den vårdgivare du valt.
Så får du kontakt
Telefonnummer till alla landsting hittar du på www.skl.se under rubriken Kom- muner och landsting/Landsting och regi- oner.
Information om väntetider till ett ur- val mottagningar och operationer på oli- ka sjukhus i Sverige finns på internet på adressen www.vantetider.se
Uppgifterna finns också tillgängliga via landstingets webbplats, www.vll.se under rubriken Vård och hälsa. Om du inte har tillgång till internet kan du få uppgifterna per telefon hos den berörda kliniken i ditt eget landsting.
n Biobankslagen är till för att stärka din ställning i vården. Det är i första hand för din säkerhet som prover tas, analyseras och sparas. Prover sparas av flera skäl, t ex för att vården behöver undersöka ditt prov på nytt om en behandling inte ger avsedd effekt. Eller för att ställa en säkra- re diagnos genom att jämföra nya prover med sparade prover.
Biobankslagen ska också underlätta för forskare att få tillgång till värdefullt material för forskning och klinisk pröv- ning. Proverna används dessutom till att kartlägga och förebygga smittsamma sjukdomar och till att utveckla nya meto- der för behandling.
Som patient behöver du ofta lämna t ex blodprov eller vävnadsprov. Också vid landstingets hälsokontroller tas pro- ver. Vissa av dem sparas rutinmässigt i en s k biobank. Det är en samling blod- och cellprover eller andra vävnadsprover som tas i vården och sparas längre tid än två månader. Det specifika är att de kan här- ledas till en viss identifierbar person.
Som patient ska du tillfrågas om du vill att dina prover sparas. De förvaras så att obehöriga inte kan komma åt dem.
Dina personuppgifter skyddas av sekre- tesslagen, vårdregisterlagen och person- uppgiftslagen. Prover från biobanker får heller inte lämnas ut i vinstsyfte eftersom det är förbjudet att handla med prover från en människa.
Du kan bestämma vad proverna får eller inte får användas till. Du kan också säga nej helt och hållet. Då kasseras pro- verna.
ångerrätt
Säger du ja kan du ändra dig när du vill.
Säger du nej går det inte att ändra. Är du osäker när provet tas sparas provet tills du bestämt dig. Säger du nej skickar du in den nej-talong du fått vid besöket.
Råd och stöd enligt lSS
n Samhället har ett omfattande ansvar för insatser till personer med en funk- tionsnedsättning. Om detta finns be- stämmelser i bl a hälso- och sjukvårds- lagen och i socialtjänstlagen.
Landstinget har ansvar för hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering och vissa hjälpmedel. För personer med vissa funktionsnedsättningar och med särskilt stora behov finns dessutom lagen om stöd och service, LSS.
Tio insatser
LSS ger rätt till sammanlagt tio olika in- satser. Kommunerna svarar för nio av dessa. Landstinget har ansvar för rådgiv- ning och annat personligt stöd, i dagligt tal ”råd och stöd”. Den insatsen syftar till att underlätta för den enskilde att leva ett gott och självständigt liv med sin funk- tionsnedsättning.
Råd och stöd
Råd och stöd är ett komplement till de insatser den funktionshindrade kan få inom sjukvården, t ex i form av habilite- ring och rehabilitering. Råd och stöd ska ses som en insats för de som inte får sina behov tillräckligt tillgodosedda på annat sätt. Landstingets handikappnämnd är ansvarig för beredning och beslut samt att den funktionshindrade får tillgång till det ”råd och stöd” han eller hon har rätt till enligt LSS.
MeR iNfORMATiON Har du funderingar kring biobankslagen och bio- bankerna i Västerbottens läns landsting? Kontakta Biobankscentrum på e-post laboratoriemedicin@vll.se eller ring 090-785 85 62.
Vill du veta mer? Besök www.biobanksverige.se Där hittar du patientinfor- mation om bl a samtyckes- hanteringen.
Rätten att säga ja eller nej
Du vet väl att du själv får bestämma om dina prover i vården ska sparas eller inte?
Dina rättigheter
MeR iNfORMATiON Om du har frågor som rör dina rättigheter enligt LSS kan du kontakta Eva Lundqvist, 090- 785 74 49.
Uppgifter
om dig i vården
Dina rättigheter
n All hälso- och sjukvård är frivillig och all behandling ska ske med ditt sam- tycke. Undantag är psykiatrisk tvångs- vård, rättspsykiatrisk vård och viss vård enligt smittskyddslagen. Du har alltså rätt att säga nej till behandling och medi- cinering liksom till att delta i vetenskap- liga undersökningar, t ex test av nya be- handlingsmetoder.
För att både du och vårdpersonalen ska känna att det blir en meningsfull och bra vård och behandling måste den ske i samråd med dig. Här finns dock vissa gränser. Du kan inte kräva en viss behand- ling om din läkare inte anser den motive- rad eller om den strider mot ”vetenskap och beprövad erfarenhet”.
När du vårdas på sjukhus får du en pa- tientansvarig läkare och/eller sjuksköter- ska. Det är särskilt viktigt om du får be- handling där flera vårdenheter och läkare samverkar.
Den patientansvarige läkaren har hu- vudansvaret för dig och du har rätt att få veta läkarens namn. Med henne eller ho- nom kan du samråda om din situation och få råd och information.
Barn på sjukhus
Barn ska ha möjlighet till lek och omsorg när de vistas på sjukhus. Barn som ligger inne på sjukhus har rätt att få undervis- ning där.
Rätten att påverka din egen vård
MeR iNfORMATiON På landstingets webbplats www.vll.se kan du läsa mer om patientdatalagen.
n En ny patientdatalag ska stärka säker- heten och skydda känsliga uppgifter om dig som patient. För vårdpersonalen blir det lättare att få tillgång till information som behövs för att ge dig god och säker vård.
Din journal
Journalen är ett viktigt stöd för vårdper- sonalen. Där antecknar de uppgifter om ditt vårdbehov, resultat av olika under- sökningar och vilken vård, medicinering och behandling du får samt om det finns planer för fortsatt vård.
Förstår du inte det som står i journa- len kan du begära att personalen förkla- rar det för dig. Om du anser att en upp- gift är oriktig kan du begära att det an- tecknas i journalen.
Vem får läsa journalen?
Endast den som är delaktig i din vård har rätt att läsa din journal. Alla uppgifter skyddas mot obehörig insyn och sprid- ning. Utlämnande av journaluppgift är tydligt reglerad och prövas i varje enskilt ärende.
Du kan begära att få läsa din journal, men det finns undantag när du inte får ta del av vissa uppgifter.
Registrerar och spårar
Det datoriserade journalsystemet gör det möjligt för andra kliniker och hälsocen- traler inom landstinget att ta del av din journal, förutsatt att uppgifterna behövs för din vård och behandling.
Varje gång någon tar del av uppgifter i din elektroniska journal registreras det.
Det betyder att det går att spåra vilken enhet som har tagit del av uppgifterna och när det gjordes. Landstinget är skyl-
digt att göra uppföljande kontroller och du har rätt att ta del av information om vilken enhet som läst din journal.
Sammanhållen journalföring Den nya patientdatalagens syfte är att ge en mer samlad bild av din tidigare vård så att du ska få bästa möjliga omhänderta- gande. Lagen medger att olika vårdgi- vare (d v s landsting, kommuner eller pri- vata vårdgivare) kan få ta del av uppgifter om dig oavsett var du tidigare vårdats.
Spärra uppgifter
Om du inte vill att dina uppgifter ska ingå i ett system av sammanhållen jour- nalföring eller ska vara tillgängliga för andra vårdenheter inom landstinget kan du begära att uppgifterna spärras. Du kan när som helst be att spärren tas bort.
Om ditt hälsotillstånd är allvarligt och du själv inte kan informera vårdpersona- len kan de ta bort spärren tillfälligt, för- utsatt att uppgifterna har betydelse för den vård du behöver.
Vårdnadshavare har inte rätt att spärra uppgifter om sina barn.
Sekretess och tystnadsplikt All hälso- och sjukvårdspersonal och per- sonal i socialtjänsten är skyldig att följa sekretesslagen. Personalen har tystnads- plikt. Huvudregeln är att uppgifter om ditt hälsotillstånd och andra personliga förhållanden inte får lämnas ut. När du är inlagd på sjukhus kan du hjälpa till ge- nom att berätta vem som får veta något om ditt hälsotillstånd och vilka uppgifter den personen får ta del av.
Information i sekretessfrågor får du av t ex din läkare, en kurator eller patient- nämndens tjänstemän.
Hur gör du om du inte är nöjd?
Anställda inom hälso- och sjukvården försöker hela tiden göra sitt bästa. Ändå kan det hända att du känner dig missnöjd.
n Du bör först ta upp problemet med den personal du har kontakt med. Löser sig inte problemet då kan du vända dig till ansvarig överläkare, familjeläkare eller verksamhetschef.
Känns det svårt eller obehagligt att tala direkt med läkare och övrig personal kan du vända dig till patientnämnden.
Beroende på vad dina klagomål gäller kan du också kontakta en av landstingets chefläkare, Hälso- och sjukvårdens an- svarsnämnd, HSAN, Socialstyrelsen, PSR Personskadereglering AB eller Läke- medelsförsäkringen. Om dina synpunk- ter gäller kommunens hälso- och sjuk- vård kan du vända dig till kommunens sjuksköterska med särskilt medicinskt ansvar, MAS.
landstingets patientnämnd Landstinget har en patientnämnd som i första hand är till för dig som patient. Du kan själv vända dig dit eller låta någon anhörig göra det för din räkning.
Patientnämnden består av politiker.
Den ska stödja och hjälpa enskilda pa- tienter och samtidigt bidra till kvalitets- utvecklingen i hälso- och sjukvården.
Nämnden har också tjänstemän som kan ge dig information om dina möjligheter, reda ut problem och försöka hjälpa dig att få de kontakter du behöver inom sjukvården.
Nämnden ska också låta ansvariga för vården få veta vilka iakttagelser och avvi- kelser som är av betydelse för patienter- nas trygghet och säkerhet. Dina synpunk- ter eller klagomål kan alltså komma även andra till godo.
Den som tvångsvårdas inom psykia- trin eller enligt smittskyddslagen har rätt att få en stödperson som kan vara till hjälp i en svår situation. Det är patient- nämnden som utser stödpersoner.
Precis som personal inom vården har pa- tientnämndens politiker och tjänstemän tystnadsplikt.
Patientnämndsverksamhet i kommunerna
I kommunerna bedrivs hälso- och sjuk- vård och allmän omvårdnad vid t ex sjukhem, servicehus och gruppboenden.
Även för denna verksamhet ska det fin- nas nämnder med uppgift att hjälpa och stödja patienter eller boende.
De flesta kommuner i länet har över- låtit till landstingets patientnämnd att sköta verksamheten för kommunens räk- ning. Fråga i växeln på ditt kommunkon- tor vem som sköter patientnämndsverk- samheten.
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN
Om du anser att någon ur hälso- och sjukvårdspersonalen har gjort sig skyldig till fel eller försummelse i sin yrkesutöv- ning och vill att den personen ska tillde- las disciplinär påföljd kan du anmäla ho- nom eller henne till hälso- och sjukvår- dens ansvarsnämnd, HSAN. Ansvars- nämnden låter den som anmälts ta del av anmälan.
Anmälan till nämnden måste vara skriftlig och kan göras av patienten eller i vissa fall av någon nära anhörig.
Gör anmälan så snart som möjligt eftersom att en del utredningar måste göras. Den som anmäls måste få besked om anmälan av HSAN inom två år från att felet begås.
Blankett för anmälan finns på www.
hsan.se eller hos patientnämnden. Där får du också veta mer om vilka regler som gäller.
Dina rättigheter
läkemedelsförsäkring
Om du tror att du har skadats av läkeme- del som sålts eller lämnats ut i Sverige kan du anmäla skadan till läkemedelsför- säkringen.
När man använder läkemedel finns det alltid en viss risk för biverkningar som kan ge skador. Försäkringen gäller därför bara om ett läkemedel orsakar en oväntad kroppslig skada eller sjukdom.
Orsakas skadan genom missbruk av läke- medel lämnas inte någon ersättning.
Anmälan ska göras inom tre år från det att du fått veta att din skada sannolikt or- sakats av läkemedel. Blankett för skade- anmälan finns som regel bl a hos kurato- rer samt hos patientnämnden.
Patientförsäkring
Om du anser att du fått en skada när du behandlats av landstinget (på sjukhus, hälsocentral, folktandvård eller Tand- läkarhögskolan) kan du anmäla skadan till PSR Personskadereglering AB som prövar frågan om ekonomisk ersättning.
Detsamma kan du göra om du anser att du har fått en behandlingsskada hos en privat vårdgivare som har avtal med landstinget.
Har du fått en behandlingsskada hos någon annan privat vårdgivare (t ex pri-
vat tandläkare) eller i kommunens hälso- och sjukvård bör du ta reda på vilket för- säkringsbolag de använder.
Försäkringen gäller vid t ex kirurgiska ingrepp men också vid skador i samband med provtagning, blodgivning, sjukgym- nastik eller annan hälso- och sjukvård.
Det kan handla om skador som orsakats av undersökning, behandling, felaktig diagnos, felmedicinering, infektion eller olycksfall i vissa situationer.
Alla skador ersätts inte. Ersättning lämnas t ex inte vid skador som beror på att man måste ta stora risker för att kom- ma till rätta med ett mycket akut vårdbe- hov eller behandla ett mycket kritiskt till- stånd.
Anmälan ska göras så snart som möj- ligt och i regel inte senare än tre år efter det att du inser att din skada kan vara en behandlingsskada.
Den definitiva gränsen för att göra an- mälan är tio år från skadetillfället. Blan- kett för skadeanmälan finns på PSR:s webbplats www.psr.se, hos kuratorer och hos patientnämnden.
Socialstyrelsen
Högsta tillsynen över sjukvården har Socialstyrelsen. Den har också det cen- trala ansvaret för att patientens rättig- heter ur medicinsk, rättslig och social synpunkt tas tillvara.
n Hälso- och sjukvården har ett ansvar att ta hand om avlidna. Omhänderta- gandet ska ske med respekt för den avlid- ne och de efterlevande ska visas hänsyn och omtanke.
Om dödsfallet inträffar på sjukhus el- ler sjukhem vet personalen vad som ska göras och kan ge anhöriga råd och stöd.
Numera är det inte ovanligt att svårt sjuka vårdas sin sista tid i hemmet. Då kan anhöriga rådgöra med de läkare och sköterskor som är ansvariga för vården om vart de ska vända sig när den sjuke avlider.
Om det inträffar ett oväntat dödsfall i hemmet eller någon annanstans får man bäst hjälp om man kontaktar hälsocen- tralen, akutmottagningen eller ringer SOS-numret 112 och berättar vad som har hänt.
När någon avlider
Dina rättigheter
n När du besöker en vårdinrättning ska du betala patientavgift enligt fastställd taxa. Undantag är om du har frikort, är yngre än 20 år eller t ex söker vård enligt smittskyddslagen.
Du måste passa tiden. Blir du förse- nad eller förhindrad att nyttja den avta- lade tiden måste du meddela det så fort som möjligt. Om du uteblir från ett avta- lat besök utan att meddela förhinder får du betala en avgift på 100 kronor. Om du uteblir från ett läkarbesök inom den specialiserade sjukvården kostar det 300 kronor. Uteblir du från ett avtalat besök vid röntgen kostar det 200 kronor. Fri- kort gäller inte vid uteblivna besök.
Vid besök på en vårdinrättning är du normalt skyldig att uppge ditt namn och personnummer och att visa identitets- handling som styrker dina uppgifter.
Det finns också ett antal begränsning- ar och undantag som är bra att känna till.
Din rätt att själv bestämma över vårdens innehåll är begränsad. Du kan inte kräva att få en behandling eller undersökning, som läkaren inte anser vara motiverad el- ler som strider mot vetenskap och beprö- vad erfarenhet. Här är det läkarens medi- cinska yrkesansvar som gäller.
Ingen har rätt att få aktiv dödshjälp.
Att läsa sin journal
Du kan bli nekad att få läsa hela eller de- lar av din journal om läkaren anser att
det allvarligt skulle motverka behand- lingen. Det gäller även om det är troligt att den personliga säkerheten sätts i fara för t ex någon som står omnämnd i jour- nalen eller som har uttalat sig om patien- ten.
Får du inte läsa din journal inom landstingets hälso- och sjukvård kan du vända dig till verksamhetschefen på den enhet där du begärt att få läsa din journal och få information om hur du går vidare.
Mer om det hittar du på landstingets webbplats www.vll.se/patient
Om du inte får läsa din journal hos en privatläkare vänder du dig till Socialsty- relsen.
Smittskyddslagen
Du har rätt att säga nej till vård och be- handling men det finns undantag. Det handlar om smittskyddslagen och lagen om psykiatrisk tvångsvård.
Med hjälp av smittskyddslagen kan samhället undvika eller begränsa epide- mier och spridning av farliga sjukdomar.
Anmälningspliktiga sjukdomar indelas i allmänfarliga, andra anmälningspliktiga och samhällsfarliga sjukdomar. Som all- mänfarliga klassas bl a hepatit (gulsot), hiv-infektion, klamydia, gonorré, polio, tuberkulos och salmonella.
Misstänker du att du smittats av en anmälningspliktig sjukdom måste du uppsöka läkare för provtagning och un- dersökning. All undersökning, vård och behandling som behövs ur smittskydds- synpunkt är då gratis. Du är också skyl- dig att följa förhållningsregler från läk- aren och lämna uppgift om vem eller vad som kan ha smittat dig och vilka du i din tur kan ha smittat.
Vill du veta mer kan du vända dig till smittskyddsläkaren vid landstingets smittskyddsenhet.
Psykiatrisk vård
Om du är intagen enligt lagen om psyki- atrisk tvångsvård, LPT, eller lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV, har du inte samma rätt som annars att neka vård och behandling. Men du har rätt att klaga över behandlingen och själva beslutet om tvångsintagning. Du har rätt att ta kontakt med Socialstyrelsen, justitie- ombudsmannen, juridiskt ombud m fl.
Patientnämnden kan utse en stödperson, som kan ge dig personligt bistånd under vårdtiden.
Kom ihåg att vårdpersonalen är skyl- dig att berätta om dina rättigheter. Häl- so- och sjukvårdslagen gäller även för den som är tvångsintagen.
Mest rättigheter – men en del skyldigheter
Hittills har det mest handlat om patientens rättigheter. Men i kon- takterna med hälso- och sjukvården har du också några få skyldigheter.
Några av dem redovisar vi här.
Dina rättigheter