Alla ska kunna hitta någonting att fastna för

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Självständigt arbete, 15 hp

”Alla ska kunna hitta någonting att fastna för”

En studie av bibliotekariers arbete med att välja böcker till kapprumsbibliotek inom projektet Bokstart och deras upplevelse av samarbete med förskolor och vårdnadshavare

Linnea Rangbäck & Petra Lyander

Handledare: Annika Hillbom Examinator: Anna Nordlund

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka hur det går till när bibliotekarier inom projektet Bokstart skall göra urvalet av böcker till förskolors kapprumsbibliotek, samt vilka kriterier de utgår från i detta arbete. Studien syftar även till att undersöka hur vårdnadshavarna på bokstartsförskolorna upplever det befintliga barnboksutbudet i kapprumsbiblioteken. Den empiri som ligger till grund för studien samlades in genom intervjuer med bibliotekarier samt enkätformulär till vårdnadshavare på bokstartsförskolorna. Empirin har analyserats och diskuterats utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv (Flaa m.fl., 1998), samt de centrala teoretiska begrepp som studien utgår ifrån, dvs. samverkan, samarbete och samordning, samt literacy, emergent literacy, family literacy och mångfald.

Resultatet visar att samtliga bibliotekarier redogör för en och samma process när det kommer till urvalet av böcker till kapprumsbiblioteken, närmare bestämt att detta sker i ett samarbete med kapprumsansvarig personal på respektive förskola. Studiens resultat pekar dock på betydelsen av ett fungerande samarbete med personalen på förskolan, detta för att bibliotekarierna skall kunna få information om den barngrupp som de skall anpassa urvalet efter. Studien synliggjorde även vilka aspekter de enskilda bibliotekarierna tar i beaktande när de gör sina urval. Därtill visar resultatet att vårdnadshavarna vid bokstartsförskolorna i stora drag ställer sig positiva till det utbud av böcker som de erbjuds i kapprumsbiblioteken.

Närmare hälften av vårdnadshavarna anser dessutom att kapprumsbiblioteket har ökat deras barns intresse för läsning och böcker. Överlag bekräftar studien tidigare forskning, bland annat vikten av att yrkesverksamma gör medvetna val av böcker så att det finns något som passar alla barn, samt betydelsen av att böckerna speglar den mångfald av individer som finns i samhället (Koss, 2015; Lynch, 2016; Price, Ostrosky & Mouzourou, 2016). Studien har i sin helhet gett en bild av hur betydelsefulla kapprumsbiblioteken kan vara om samarbetet fungerar så att budskapet om läsningens och böckernas betydelse sträcker sig ända från biblioteket till hemmet via förskolan.

Nyckelord: Bokstart, kapprumsbibliotek, förskola, bibliotek, organisationsteori, samverkan, samarbete, family literacy, emergent literacy, mångfald, intervju- och enkätstudie

1

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 2

1. Inledning ... 3

2. Bakgrund ... 4

2.1 Böcker som språkfrämjande redskap ... 4

2.2 Bokstart i världen ... 4

2.3 Bokstart i Sverige ... 5

2.4 Bokstart på Gotland ... 5

2.5 Läroplanen, bibliotekslagen och språklagen ... 6

3. Teoretiska utgångspunkter och centrala begrepp ... 8

3.1 Organisationsteoretiskt perspektiv ... 8

3.1.1 Samverkan, samarbete och samordning ... 9

3.2 Literacy ... 10

3.3 Emergent literacy ... 10

3.4 Family literacy ... 10

3.5 Mångfald ... 11

3.5.1 Kön och genus ... 11

3.5.2 Etnicitet ... 12

3.5.3 Funktionsvariation ... 12

4. Forskningsöversikt ... 13

4.1 Värdet av identifikation och igenkänning ... 13

4.2 Vikten av att stimulera barnets intresse ... 13

4.3 Modersmålets betydelse för utvecklingen av andraspråket ... 14

4.4 Representation av mångfald i barnböcker ... 15

4.5 Sammanfattning ... 18

5. Problemformulering, syfte och frågeställningar ... 19

6. Metod och material ... 20

6.1 Metod för datainsamling ... 20

6.1.1 Intervjuer med bibliotekarier ... 20

6.1.2 Enkät till vårdnadshavare ... 21

6.2 Urval ... 21

6.3 Genomförande ... 22

6.3.1 Intervjuerna ... 22

6.3.2 Enkätundersökningen ... 23

6.4 Databearbetning och analysmetod ... 24

6.5 Reliabilitet och validitet ... 25

6.6 Reflektion över metoden ... 26

6.7 Etiska hänsynstaganden ... 26

6.7.1 Informationskravet ... 27

6.7.2 Samtyckeskravet ... 27

6.7.3 Konfidentialitetskravet ... 27

6.8 Arbetsfördelning ... 27

7. Resultat och analys ... 29

7.1 Delstudie 1: Urvalet av böcker ... 29

7.1.1 Urvalsprocessen och samarbetet mellan bibliotek och förskola ... 29

7.1.2 Vilka kriterier utgår bibliotekarierna från i urvalet av böcker? ... 32

7.2 Delstudie 2: Vårdnadshavarnas upplevelser av projektet Bokstart ... 36

7.2.1 Böcker utifrån barns intressen ... 36

2

7.2.2 Böcker utifrån barns språkliga förmåga ... 37

7.2.3 Mångfalden i kapprumsbibliotekets böcker ... 38

7.2.4 Intresset för böcker och läsning ... 39

7.2.5 Bakgrundsfaktorer ... 40

8. Diskussion och konklusion ... 41

8.1 Diskussion ... 41

8.1.1 Samverkan, samarbete och samordning inom Bokstart ... 41

8.1.2 Urvalet av böckerna till kapprumsbiblioteken ... 43

8.1.3 Vårdnadshavarnas upplevelse av bokutbudet ... 45

8.2 Konklusion ... 47

Referenslista ... 48

Bilaga 1: Intervjuguide ... 52

Bilaga 2: Enkätfrågor ... 53

Bilaga 3: Medgivandeblankett ... 55

Bilaga 4: Informationsblankett ... 56

Bilaga 5: Överenskommelse ... 57

Bilaga 6: Rutinblankett ... 59

Bilaga 7: Tabeller över bakgrundsfaktorer ... 60

3

1. Inledning

Att böcker och läsning är ett värdefullt verktyg i arbetet med både barns språk- och identitetsutveckling råder det ingen tvekan om efter våra snart sju terminer på förskollärarprogrammet. Under kursen Mångfald i förskolan, öppnades dock våra ögon för inte bara vikten av ATT man läser med barn, utan även VAD man läser med barn. Enligt läroplanen för förskolan skall verksamheten ta sin utgångspunkt i barnens intressen, erfarenheter och behov (Lpfö18, 2018, s. 13). Läroplanen betonar även att tvåspråkiga barn ske ges möjlighet att utveckla både modersmålet och andraspråket (Lpfö18, 2018, s. 9).

Därtill skall förskolan verka för att främja barns förståelse för värdet av mångfald (Lpfö18, 2018, s. 5-6).

I och med att böcker är en stor del av förskolans verksamhet, måste även de anpassas efter dessa riktlinjer. Genom att göra ett medvetet urval av olika berättelser, menar Andersson Tengnér och Heikkilä att man får en unik möjlighet att inkludera alla barns erfarenheter och intressen (Andersson Tengnér & Heikkilä, 2017, s. 94-95). Böcker kan på så sätt vara en ovärderlig tillgång, men beroende på innehållet i böckerna kan de även riskera att begränsa barn genom att förstärka normer (Salmson & Ivarsson 2015, s. 75). Salmson och Ivarsson betonar därför vikten av att göra medvetna val i vilka böcker man väljer att använda med barn. De menar även att det är viktigt att analysera hur utbudet i förskolans bokhylla egentligen ser ut för att säkerställa att det innefattar många olika sätt att vara och faktiskt speglar den mångfald av människor som finns i samhället (ibid.).

När vi erbjöds möjligheten att skriva vårt examensarbete inom projektet Bokstart, såg vi vår chans att använda våra nyvunna kunskaper och göra en studie som utgår från de ovan nämnda aspekterna. Projektet Bokstart är ett läsfrämjande projekt, där en av insatserna innebär att man startat upp så kallade kapprumsbibliotek på vissa utvalda förskolor.

Kapprumsbiblioteken riktar sig till de yngre förskolebarnen, och syftet är att föräldrar och vårdnadshavare på ett lättillgängligt sätt ska kunna låna med sig böcker hem och därmed läsa mer med sina barn. Vilka böcker som ska finnas i kapprumsbiblioteket väljs ut genom samarbete mellan en kontaktperson på förskolan och en kontaktperson på det lokala biblioteket. Vårt syfte med denna studie är således att undersöka de professionellas arbete med att välja ut vilka böcker som barnen ska få ta del av. Studien delas dock in i två delar, där Linnea Rangbäck ansvarat för delstudie 1 samt presentationen av resultat och analys av denna. Petra Lyander har ansvarat för delstudie 2 och presentationen av dess resultat och analys. Resterande arbete har gjorts gemensamt.

4

2. Bakgrund

Följande kapitel inleds med en kortfattad redogörelse för vad läroplanen säger om förskolans arbete med barns språkutveckling samt hur böcker kan användas i det språkfrämjande arbetet. Därefter presenteras bakgrunden till Bokstart samt projektets syfte både internationellt, nationellt och lokalt. Slutligen presenteras några av de förordningar och lagar som förskolorna och biblioteken har att förhålla sig till i sina respektive arbeten.

2.1 Böcker som språkfrämjande redskap

I läroplanen för den svenska förskolan fastslås att det är förskolans ansvar att varje barn ges de rätta förutsättningarna för att kunna utveckla ett “intresse för berättelser, bilder och texter (…).” (Lpfö18, 2018, s. 13). Förskolan ska även arbeta för att främja barnens talspråk, ordförråd samt intresse för skriftspråk och symboler (Lpfö18, 2018, s. 13). Med utgångspunkt i detta blir det tydligt att ett av förskolans strävansmål är att stödja barnens språkliga utveckling. Ett sätt att arbeta språkfrämjande med barn är genom att läsa böcker.

Edwards menar att betydelsen för språkutvecklingen är ett av de starkaste nyttoargumenten för boken (Edwards, 2008, s. 16). Trots att vi i Sverige generellt sett har god tillgång till böcker och bibliotek ser dock graden av läsning olika ut bland landets barn. Detta innebär i sin tur att barnen kliver in i skolans värld med skiftande förutsättningar, vilket kan få stor betydelse för den framtida utbildningsgången (Edwards, 2008, s. 16). I Sverige har Regeringen tilldelat Kulturrådet ansvaret för att bedriva ett läsfrämjande arbete. Utifrån detta uppdrag har Kulturrådet startat projektet Bokstart, vilket är en satsning i samarbete mellan barnhälsovård, förskolor och bibliotek (Statens kulturråd, 2020a). Projektet fokuserar på family literacy, dvs. riktade insatser till hela familjen med fokus på främjande av läsning (Statens kulturråd, 2020b, s. 4). Mer specifikt riktar sig dessa insatser till vårdnadshavare med barn i åldern 0 till 3 år (Statens kulturråd, 2020a).

2.2 Bokstart i världen

Projektet Bokstart etablerades i Storbritannien i början av 1990-talet, då den läsfrämjande organisationen BookTrust startade ett samarbete med barnhälsovården och biblioteket i Birmingham med syfte att främja läsning med små barn. Konceptet gick då ut på att sjuksköterskan under barnhälsokontrollen lämnade över böcker till familjen med en uppmaning om att läsa tillsammans med barnen. Projektet har idag vuxit avsevärt och är i dagsläget ett omfattande program som bland annat går ut på att ge ut bokgåvor till samtliga barn i England och Wales. De genomför även mer riktade lokala insatser, t.ex. till familjer med socioekonomisk problematik. Bokstart har även spridit sig utanför Storbritannien och motsvarande projekt finns idag i cirka 30 länder runt om i världen. Syftet med projektet är dock desamma i alla länder, det vill säga riktade insatser för att få vårdnadshavare att läsa mer med sina barn (Statens kulturråd, 2020b, s. 8).

5

2.3 Bokstart i Sverige

I Sverige startade projektet Bokstart år 2014 när Kulturrådet finansierade piloter i tre svenska kommuner: Södertälje, Göteborg och Landskrona. I början arbetade man med inspiration från Danmark, där man satsat på bokgåvor genom hembesök av bibliotekarier. Målgruppen i Danmark var barn från 0 till 3 år bosatta i utsatta bostadsområden (Statens kulturråd, 2020b, s. 8). Även i Sverige valde man denna riktning, eftersom de tre kommunerna valdes utifrån faktorer som socioekonomiskt utsatta områden. I Sverige satsade man dock både på mer generella insatser genom samverkan mellan folkbiblioteken och barnhälsovården, samt mer riktade insatser genom hembesök hos familjer (ibid.). Sedan 2017 har Kulturrådet, på uppdrag av Regeringen, arbetat aktivt för att sprida Bokstart till fler kommuner och regioner runt om i Sverige (Regeringen, 2017). Satsningen har gjort det möjligt för regioner och kommuner att få ersättning för sin projektverksamhet, och Kulturrådet har även bistått dem med stöd i detta arbete, t.ex. genom informationsmaterial och en webbplats (Statens kulturråd, 2020a). År 2018 fick Kulturrådet i uppdrag att göra en satsning på läsfrämjande insatser i förskolan. Syftet med satsningen var att stärka förskolornas läsfrämjande arbete, samt väcka intresse för läsning hos vårdnadshavare och barn. Projektet Bokstart var även en del av de insatser som beslutet innefattade (Regeringen, 2018, s. 1-2).

För att kommunernas och regionernas satsningar ska räknas som bokstartsinitiativ måste de dock svara upp mot vissa kriterier. Satsningen på att stimulera språk-och läsutvecklingen måste vara långsiktig. Den måste rikta sig till barn i åldern 0 till 3 år, samt de vuxna i deras närhet. Satsningen måste utgå från de enskilda barnens och familjernas behov, samt stötta vårdnadshavare i arbetet med att stödja sitt barns språk- och läsutveckling. Det sista kriteriet är att projektet även ska utveckla en hållbar samverkan mellan barnhälsovård, förskola och folkbibliotek (Statens kulturråd, 2020b, s. 9). Vilka metoder som kommuner och regioner bör använda eller om målgruppen skall definieras ytterligare, är dock upp till dem själva att avgöra. Utifrån de individuella behov och förutsättningar som finns i området är kommunerna och regionerna fria att själva avgöra vart insatserna ska riktas (Statens kulturråd, 2020b, s. 9).

2.4 Bokstart på Gotland

Denna studie utgår från det arbete som sker inom Bokstart på Gotland. Vid sidan av hembesök, involveras även förskolorna i de fokusområden som valts ut på ön. På de förskolor som är en del av projektet, har det upprättats så kallade kapprumsbibliotek, där budskapet om läsning och språkutveckling kan föras vidare. Syftet med kapprumsbiblioteken är att de ska fungera som en länk mellan den information som vårdnadshavarna får ta del av vid hembesöken, och det de ser vid hämtning och lämning på förskolan. Varje förskola ansvarar för att utforma sitt eget kapprumsbibliotek, men till sin hjälp har de en kontaktperson vid biblioteken. Dessa personer kan stötta förskolepersonalen i val av böcker, samt även ge råd kring arbete med litteratur i förskolan (Statens kulturråd, 2020b, s. 25).

6

Vid uppstarten av ett kapprumsbibliotek skriver även bibliotekschefen, ansvarig bibliotekspersonal, rektor samt ansvarig förskolepersonal under en överenskommelse genom vilken de förbinder sig att arbeta utifrån de riktlinjer som överenskommelsen omfattar.

Överenskommelsen preciserar även vilka insatser som förväntas av biblioteket respektive förskolan i arbetet med kapprumsbiblioteken. Där står bland annat att bibliotekets insats innefattar att de “erbjuder tips på böcker under olika teman, på andra språk eller för olika funktionsförutsättningar eller andra behov”, samt “erbjuder tips på böcker utifrån genus- och mångfaldsperspektiv m.m.”. Förskolan insats innebär till exempel att de “delger ungefärlig användning och efterfrågan på olika böcker till bibliotekspersonalen vid byten” samt

“informerar föräldrarna kontinuerligt om kapprumsbiblioteken på ev. hemsida, i veckobrev, på föräldramöten eller liknande.” (se bilaga 5). Respektive kontaktperson får även ta del av en blankett vilken förtydligar vilka rutiner som ska gälla i arbetet med kapprumsbiblioteket.

Där står bland annat att byte av böckerna i kapprumsbiblioteken skall ske 2-4 gånger per år, men att det är upp till förskolan och bibliotekarien att tillsammans komma överens om hur ofta de vill byta böcker. Rutinblanketten förtydligar även att det är förskolans kontaktperson som har ansvaret för att ta kontakt med sin respektive bibliotekarie inför byten av böcker, och då även meddela förskolans önskemål på böcker utifrån eventuella teman och språk (se bilaga 6).

2.5 Läroplanen, bibliotekslagen och språklagen

I sina respektive arbeten har både förskolorna och biblioteken vissa förordningar och lagar att förhålla sig till. Läroplanen för förskolan framhåller bland annat att verksamheten ska ta sin utgångspunkt i barnens intressen, erfarenheter och behov (Lpfö18, 2018, s. 13).

Tvåspråkiga barn ska även ges möjlighet att utveckla både modersmålet och andraspråket (Lpfö18, 2018, s. 9). Dessutom skall förskolan arbeta för att främja barns förståelse för värdet av mångfald (Lpfö18, 2018, s. 5-6). Med utgångspunkt i det jämställdhets- och likabehandlingsarbete som är en del av förskolans uppdrag, är det enligt Andersson Tengnér och Heikkilä av stor vikt att de böcker och sagor som finns i förskolan synliggör berättelser och människor utifrån aspekter som kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder, familj och social bakgrund (Andersson Tengnér & Heikkilä, 2017, s. 93-95).

Bibliotekens arbete regleras av bibliotekslagen, där det står att biblioteken inom det allmänna biblioteksväsendet skall ägna särskild uppmärksamhet åt vissa prioriterade grupper. En av dessa grupper är personer med någon form av funktionsnedsättning, vilka ska erbjudas litteratur som passar deras behov och förutsättningar. Därtill ska personer med annat modersmål än svenska prioriteras genom att biblioteken bland annat erbjuder litteratur på olika språk (SFS 2013:801). Även språklagen fastslår att alla som är bosatta i Sverige och har ett annat modersmål än svenska, ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda både det svenska språket och modersmålet (SFS 2009:600).

7

Som tidigare påpekats (se avsnitt 2.3) bedriver Kulturrådet på uppdrag av Regeringen en satsning för att stärka förskolors läsfrämjande arbete. Beslutet slår fast att Kulturrådet skall

“erbjuda ett brett urval av lämpliga titlar som tagits fram av sakkunniga.” (Regeringen, 2018, s. 1). Urvalet ska även innehålla olika genrer, språk och beakta barns olika förutsättningar (ibid.). Eftersom Bokstart är en del av Kulturrådets insatser, gäller beslutet även böckerna i kapprumsbiblioteken. Utifrån att kapprumsbiblioteken även är ett samarbete mellan förskolorna och biblioteken, är det av betydelse att urvalet av böcker görs med utgångspunkt i de lagar och förordningar som de olika aktörerna har skyldighet att förhålla sig till.

8

3. Teoretiska utgångspunkter och centrala begrepp

Detta kapitel inleds med en presentation av det teoretiska perspektiv som studien har sin utgångspunkt i, dvs. organisationsteorin, samt även några centrala begrepp inom teorin. De begrepp som valts ut till denna studie är samverkan, samarbete och samordning. Vidare ges även en presentation av ytterligare fyra begrepp vilka har relevans för studien, dvs. literacy, emergent literacy, family literacy samt mångfald. Slutligen görs en ytterligare fördjupning i begreppet mångfald och de tre aspekter av begreppet som vi valt att fokusera på i denna studie. Dessa aspekter är kön och genus, etnicitet och funktionsvariation.

3.1 Organisationsteoretiskt perspektiv

Flaa m.fl. beskriver organisationsteori som den teoretiska utgångspunkt från vilken man kan studera organisationer och de organisatoriska fenomenen på olika nivåer (Flaa m.fl., 1998, s. 9-10). Genom att studera individnivån i organisationen kan disciplinen användas som ett hjälpmedel för att analysera mellanmänskliga samhandlingar. Analyser på individnivå fokuserar bland annat på de enskilda aktörernas egenskaper, beteendemönster och attityder samt relationerna mellan dem (Flaa m.fl., 1998, s. 10). Då det finns olika definitioner av vad begreppet organisation egentligen innefattar, är det dock nödvändigt att försöka klargöra detta. Flaa m.fl. menar att ingen definition är sann eller falsk, utan bara mer eller mindre fruktbar beroende på vad man som forskare avser att undersöka (Flaa m.fl., 1998, s. 9). En vanlig definition av begreppet organisation är dock att det handlar om “ett målmedvetet, stabilt och målinriktat samarbete mellan människor.” (Flaa m.fl., 1998, s. 9). Det innebär även en strukturering av relationerna mellan människor utifrån aspekter som arbete och ansvar (ibid.).

Johansson, Dellgran och Höjer beskriver en typ av organisation, dvs. en människobehandlande organisation, vars huvudsakliga funktion bland annat är att bibehålla eller förbättra det personliga välbefinnandet hos människor. Kärnan i organisationen är att verksamheten bygger på interaktion mellan dess personal och samhällsmedborgaren (Johansson, Dellgran & Höjer, 2015, s. 29). De lyfter även att verksamheten är ställd under politisk eller demokratisk styrning, och behoven som organisationen har “förutsätter ofta samordning, samverkan och samarbete mellan olika huvudmän, organisationer och professioner” (Johansson, Dellgran & Höjer, 2015, s. 31).

Projektet Bokstart arbetar för att underlätta den framtida skolgången och därigenom även förbättra resten av livet för barn genom att främja deras språkutveckling. Det sker dessutom på uppdrag från Regeringen, och bygger på samverkan mellan olika professioner, dvs.

barnhälsovården, bibliotek och förskolor. Utifrån detta menar vi att projektet Bokstart skulle kunna liknas vid en människobehandlade organisation, och det är även därför vi har valt att applicera ett organisationsteoretiskt perspektiv på studien av bibliotekariernas arbete.

9

Ytterligare en anledning till att vi valt detta, är att vi undersöker interaktionen och kommunikationen mellan två av aktörerna inom Bokstart, dvs. biblioteket och förskolan.

3.1.1 Samverkan, samarbete och samordning

Som ovan nämnts är samordning, samverkan och samarbete centrala begrepp inom organisationsteorin. Axelsson och Bihari Axelsson samt Grape poängterar dock att begreppen är närliggande och inte alltid lätta att definiera då de ofta används synonymt med varandra (Axelsson & Bihari Axelsson, 2007, s. 13; Grape, 2015, s. 298). Grape menar att samverkan kan definieras som “ett behov eller yttre krav på att agera tillsammans för att lösa komplexa mänskliga problem” (Grape, 2015, s. 298). Han refererar även till ett annat verk av Axelsson och Bihari Axelsson, där de framhåller att begreppet innebär att människor överskrider gränser för professioner och discipliner för att kunna agera tillsammans (Grape, 2015, s. 298).

Dessa definitioner av begreppet samverkan stämmer även överens med den som presenteras vid en sökning i Socialstyrelsens termbank, dvs. att det är ett “övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för ett visst syfte.” (Socialstyrelsen, 2011a). Danermark och Kullberg hänvisar till Westrin, som framhåller att det vid samverkan är viktigt att alla deltagare redan från start har gemensamma referensramar att förhålla sig till, och en gemensam utgångspunkt att utgå från (Danermark & Kullberg, 1999, s. 36). Stenberg framhåller att en viktig framgångsfaktor för samverkan är att det finns tydliga överenskommelser och avtal om vars och ens åtaganden. Hon menar även att det är betydelsefullt att rollförväntningarna på de aktörer som ska samverka är mycket tydliga (Stenberg, 2000, s. 258-259).

Nästa begrepp är samarbete, vilket kan definieras som ett gemensamt arbete kring en avgränsad uppgift både på ett organisatoriskt och mellanmänskligt plan (Socialstyrelsen, 2011b). Hatch refererar i sin bok till Burell och Morgan, vilka framhåller att forskare antagit ståndpunkten att samarbete är en önskvärd, om inte till och med nödvändig del av organisationer (Hatch, 2002, s. 330). Enligt Flaa m.fl. är samarbetet kopplat till kommunikationen och informationsöverföringen i en organisation. De beskriver det som att information i detta fall handlar om upplysningar om faktiska förhållanden, och att kommunikationen är processen där denna information överförs. Flaa m.fl. framhåller även att det är viktigt att dessa delar fungerar, detta för att de som är beslutsfattare ska få tillräcklig information för att kunna fatta rätt beslut (Flaa m.fl., 1998, s. 132).

Det tredje och sista begreppet är samordning, vilket Socialstyrelsens termbank definierar som “koordination av resurser och arbetsinsatser för att erhålla högre kvalitet och större effektivitet” (Socialstyrelsen, 2011c). Grape menar att samordning innehåller en hög grad av vertikal styrning och att personalen inom organisationen därför förväntas följa det som beslutats högre upp i hierarkin (Grape, 2015, s. 299). Samtliga tre begrepp går att applicera på organisationen av projektet Bokstart, och kommer därför att användas i analysen och

10

diskussionen av resultatet. Trots att de som tidigare påpekats ofta används synonymt, har vi ändå valt att använda dem separat för att få en mer nyanserad analys.

3.2 Literacy

Begreppet literacy är inte helt oproblematiskt att definiera, och inte heller att översätta till svenska då det inte har någon exakt motsvarighet i det svenska språket (Fast, 2008, s. 40;

Säljö, 2005, s. 208). Det myntades under 1800-talet som ett motsatsord till begreppet illiteracy, vilket definierades som att inte kunna läsa och skriva. Literacy- begreppet kom därför att definieras som läs- och skrivkunnighet (Bergöö & Jönsson, 2012, s. 133). Traditionellt sett har det alltså syftat på den rent tekniska färdigheten att kunna läsa och skriva, men detta har dock kommit att förskjutas och vidgas på senare år (Bonci, 2011, s. 13; Fast, 2008, s. 39-41; Säljö, 2005, s. 208). I dag inbegriper begreppet även språkets muntliga sida, samt multimodala texter, dvs. kombinationen av tryckt text och bilder (Fast, 2008, s. 39). Även Säljö menar att literacy-begreppet sträcker sig länge än till bara den tekniska färdigheten. Säljö översätter literacy till skriftspråkliga aktiviteter, vilka han menar är komplexa och varierade. Han poängterar att det vid sidan om att kunna avkoda ord även handlar om att göra associationer, dra slutsatser och koppla det man läser till vad man redan kan och vet om omvärlden (Säljö, 2005, s. 208). Begreppet literacy är av relevans för vår studie eftersom både förskolan, biblioteket och hemmet är platser där barn får möta skriftspråkliga aktiviteter.

3.3 Emergent literacy

Ett underbegrepp till det överordnade literacy-begreppet är emergent literacy (Fast, 2008, s.

39). Begreppet syftar på att utvecklingen av barnets läs- och skrivförmåga börjar långt innan det får formell undervisning inom dessa områden, och att denna utveckling sker dagligen i barnets vardag. Genom samspel tillsammans med andra möter barnet olika texter, och det kan på så sätt gradvis utöka sitt språk. Barns inlärning sker överallt och är inte alltid sammankopplat med böcker eller ett speciellt område, utan kan ske på andra ställen där de möter texter och symboler. Detta kan till exempel vara i hemmet på tv:n eller datorn, på reklampelare i varuhuset eller i lekparken. På så sätt blir detta betydelsefullt för barnen, då det blir deras väg till att lära sig läsa och skriva (Fast, 2008, s. 38-39). Som tidigare påpekats (se avsnitt 2.1) riktar sig Bokstart till vårdnadshavare med barn i åldern 0 till 3 år, med syftet att få dem att läsa mer med sina barn och på sätt stödja barnens begynnande läsförmåga.

Denna studie behandlar aspekter som kan vara av betydelse för barns emergent literacy, vilket gör att begreppet är relevant att använda. I denna rapport kommer dock emergent literacy användas synonymt med begynnande läs-och skrivförmåga.

3.4 Family literacy

Hemmet, familjen och den miljö som barnet växer upp i är en viktig faktor för barnets läs- och skrivutveckling (Fast, 2008, s. 38; Bonci, 2011, s. 2). Begreppet family literacy riktar uppmärksamheten mot de sociala sammanhang där barn lär sig läsa och skriva, där familjen

11

och hemmet ses som ett av de mest betydelsefulla sammanhangen (Parry, Kirabo & Nakyato 2014, s. 2). Bonci beskriver det som att barnets första lärare är dess vårdnadshavare (Bonci, 2011, s. 2) Även andra familjemedlemmar, som mor och farföräldrar, är en viktig del och bidrar ofta till barnens skriv och läsutveckling då de ofta läser och sjunger med barnen samt kommer med böcker och spel vid födelsedagar eller andra högtider (Fast, 2008, s. 56).

Barns intresse och erfarenheter av litteratur och läsning grundar sig allt som oftast på vårdnadshavarnas och omgivningens intressen av böcker, och hemmiljön spelar stor roll och påverkar hur barnens literacykulturer ser ut (Fast, 2008, s. 190). Även om vissa bakgrundsvariabler som till exempel socioekonomisk status och utbildningsnivå spelar in, så är det särskilt vårdnadshavarnas attityder till och engagemang i skriftspråksaktiviteter som är avgörande för barnets begynnande läs- och skrivutveckling (Bonci, 2011, s. 2). Bonci menar därför att läsfrämjande insatser inte bara bör riktas mot förskola och skola, där barn trots allt spenderar en liten del av sin tid, utan även mot familjen i helhet och vårdnadshavarna i synnerhet (Bonci, 2011, s. 2). Projektet Bokstart kan ses som ett så kallat family literacy program, eftersom det riktar sig till just vårdnadshavarna, familjen och hemmet (Statens kulturråd, 2020b, s. 11). Utifrån detta är begreppet family literacy även relevant för denna studie.

3.5 Mångfald

Ett sätt att definiera mångfald är genom att använda engelskans motsvarighet till begreppet, dvs. diversity, vilket handlar om olikheter och skillnader mellan enheter (Roth, 2008, s. 11).

I den svenska lagstiftningen definieras mångfald utifrån att det inbegriper aspekterna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder (ibid.). Enligt Lahdenperä finns det dock två olika sätt att se på begreppet mångfald, det monokulturella tankesättet respektive det interkulturella. I det förstnämnda är syftet att skapa likhet genom assimilering av de som skiljer sig från mängden. Ett interkulturellt tankesätt däremot, utgår från idén att mångfalden ses som en tillgång och resurs som möjliggör utveckling (Lahdenperä, 2018, s. 14). I läroplanen för förskolan står det att förskolan skall vara en ”social och kulturell mötesplats som ska främja barnens förståelse för värdet av mångfald.” (Lpfö18, 2018, s. 5-6). Utifrån detta menar Lahdenperä att det är ett interkulturellt tankesätt som bör ligga till grund för arbetet med mångfald i förskolan (Lahdenperä, 2018, s. 14). Eftersom denna studie görs inom en begränsad tidsram, har vi valt att fokusera på tre aspekter av begreppet mångfald, dvs. kön, etnicitet och funktionsvariation. Av de många aspekterna av begreppet, är det enligt vår uppfattning dessa tre som ofta diskuteras i förhållande till förskolans verksamhet. Vi anser därför att dessa aspekter är de mest relevanta att utgå från när vi studerar urvalet av böcker till kapprumsbiblioteken.

3.5.1 Kön och genus

Genusbegreppet är en svensk översättning av engelskans gender, och syftar ofta till att skilja mellan det biologiska könet (sex) och det socialt konstruerade könet (gender/genus) (Lif,

12

2008, s.19; Evertsson, 2016, s. 51). Genus kan ses som en social konstruktion vilken vi ibland använder för att sortera in människor i kategorier. Detta kan in sin tur hjälpa oss att förstå och organisera tillvaron (Lif, 2008, s. 20; Salmson & Ivarsson, 2015, s. 194). Kortfattat handlar det om hur vi är pojkar och flickor, och vilka förväntningar vi har på en person utifrån det biologiska könet (Salmson & Ivarsson, 2015, s. 194). Alla barn ska ha möjlighet till att få utvecklas, leka och lära utan att bli begränsade av könstillhörigheter. Vilken könstillhörighet vi har kan dock påverka hur vi blir bemötta i samhället (Wernersson, 2014, s. 452-453). Backman Prytz menar att genus kan ses från ett socialt sammanhang och blir på så sätt ett socialt skapat kön då det som kännetecknar flickor och pojkar är deras förutsättningar och relationer (Backman Prytz, 2011, s. 307).

3.5.2 Etnicitet

Etnicitet är ett begrepp som inte är helt lätt att definiera (Sernhede, 2016, s. 76). Kortfattat kan man beskriva det som en människas känsla av "att tillhöra en grupp som anser sig ha gemensamt ursprung. Det kan handla om att dela en viss fysisk egenskap, som till exempel hudfärg, eller att tala samma språk. Även kulturella drag som vi ärver genom sociala mönster, som jojk eller att fira midsommar, är en del av vår etnicitet.” (Salmson & Ivarsson, 2015, s. 176). Sernhede sammanfattar begreppet genom att säga att det innefattar aspekter som kultur, religion, språk och traditioner (Sernhede, 2016, s. 89). Utifrån dessa aspekter delar man sedan in människor i kategorier, vilka i sin tur kan användas för att tala om och förklara skillnader i egenskaper och beteenden hos de som tillhör kategorin. Trots att begreppet har en stark genomslagskraft i att tillskriva egenskaper och upprätta skillnad mellan människor, menar dock många att kategorin etnicitet är tom, dvs. att det är en social och kulturell konstruktion (Sernhede, 2016, s. 76-78).

3.5.3 Funktionsvariation

Till skillnad från begreppet funktionsnedsättning eller funktionshinder, vilket syftar på begränsningar i den fysiska, psykiska eller mentala funktionsförmågan (Skolverket, 2019), fokuserar begreppet funktionsvariation på att det istället handlar om variationer i människors funktion, snarare än nedsättningar eller hinder (Salmson & Ivarsson, 2015, s. 116;

Nationalencyklopedin). Till skillnad från funktionsnedsättning, är funktionsvariation ett mer värdeneutralt ord eftersom det motverkar den exkluderande idén om att det finns normala och onormala människor. “Tanken är att begreppet funktionsvariation ska uppfattas som mer neutralt och betona att alla människor fungerar på olika sätt och att ingen är bättre eller sämre.” (Nationalencyklopedin).

13

4. Forskningsöversikt

I följande kapitel presenteras tidigare forskning inom de områden som ligger till grund för studien, dvs. barns intresse för literacy, språk och mångfald. Forskningen presenteras i fyra delar vilka alla knyter an till studiens syfte och frågeställningar. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av den presenterade forskningen, vilken slutligen mynnar ut i en problemformulering.

4.1 Värdet av identifikation och igenkänning

Enligt Hefflin och Barksdale-Ladd spelar böcker en viktig roll i att påverka barns självmedvetenhet, och kan utgöra ett stöd i utvecklingen av den egna identiteten (Hefflin &

Barksdale-Ladd, 2001, s. 810). De kan hjälpa barn att lära sig nya saker om världen, förstå hur den fungerar samt finna den egna platsen i den. Price, Ostrosky och Mouzourou menar att böcker även kan underlätta anpassningen till samhället genom att de ger ett sammanhang för att förstå sociala normer och beteenden, vilket underlättar barns utveckling av socioemotionella färdigheter (Price, Ostrosky & Mouzourou, 2016, s. 563–564).

Det är dock essentiellt att böcker som används med barn reflekterar och speglar den värld vi lever i, samt inkluderar en mångfald av livserfarenheter genom att skildra autentiska berättelser om lämpliga karaktärer (Price, Ostrosky & Mouzourou, 2016, s. 563–564). Koss refererar i sin text till Bishop som betonar vikten av att barn kan finna identifikation i böcker de läser, och att de behöver kunna se sig själva reflekteras i litteraturen (Koss, 2015, s. 32).

Detta resonemang stödjs även av Hefflin och Barksdale-Ladd, vilka menar att möjligheten till identifikation har betydelse för barnets känsla av att ha makt och egenvärde (Hefflin &

Barksdale-Ladd, 2001, s. 818). När barnen kan relatera sina personliga erfarenheter till böckernas innehåll, får de enligt Price, Ostrosky och Mouzourou även chansen att reflektera över dessa upplevelser samt träna på att sätta sig in i andras perspektiv (Price, Ostrosky &

Mouzourou, 2016, s. 563).

4.2 Vikten av att stimulera barnets intresse

Ytterligare en anledning till att det är betydelsefullt att barnen kan identifiera sig med innehållet i böckerna, är enligt De León samt Hefflin och Barksdale-Ladd att möjligheten till igenkänning kan öka nivån av läsglädje och intresse för böcker hos barnen (De León, 2002, s. 49-51; Hefflin & Barksdale-Ladd, 2001, s. 810). Carroll m.fl. har studerat förhållandet mellan barns intresse för läs- och skrivaktiviteter och den tidiga läs- och skrivutvecklingen. I sin studie har de även tagit hänsyn till betydelsen av hemmiljön, där även socioekonomiska faktorer som t.ex. vårdnadshavarnas utbildningsnivå spelar in (Caroll m.fl., 2018, s. 150). I deras studie deltog 55 barn och deras vårdnadshavare, varav 30 barn

14

var flickor och 25 pojkar. Barnen var mellan 4 och 5 år gamla, samtliga bosatta i Storbritannien (Caroll m.fl., 2018, s. 152-153). Måtten som användes i studien var, socio- economic status (SES), home literacy enviroment (HLE), literacy interest och emergent literacy. Genom enkätundersökningar fick vårdnadshavare delge information om familjen och hemmiljön. Caroll m.fl. studerade även de aktuella barnen genom att låta dem genomföra övningar genom vilka man kunde mäta intresse för läs- och skrivaktiviteter samt begynnande förmågor inom området. Därefter undersöktes sambandet mellan dessa variabler genom en multipel regressionsanalys (Caroll m.fl., 2018, s. 153-155).

Resultatet av studien utförd av Caroll m.fl. visade att barns eget intresse för literacy spelar den mest avgörande rollen när det kommer till utvecklingen av begynnande läs- och skrivfärdigheter. Resultatet visar dock att det även finns en positiv korrelation mellan SES och HLE när det kommer till utvecklingen av tidiga läs- och skrivfärdigheter hos barnet (Caroll m.fl., 2018, s. 157-158). Studiens resultat får även vissa praktiska implikationer, då Caroll m.fl. menar att det är viktigt att vara medveten om att även små barn är aktiva agenter i sitt eget lärande. De poängterar därför att det är viktigt att se till att göra läs- och skrivmiljön på förskolor och skolor mer intressant för att aktivt stödja barns framväxande färdigheter inom området. De understryker dock att det krävs ytterligare forskning kring vilka specifika faktorer i miljön som ökar barns intresse (Caroll m.fl., 2018, s. 158). Med utgångspunkt i att Bokstart är ett projekt som syftar till att stödja barns begynnande läs- och skrivförmågor är detta resultat av relevans för denna studie. Eftersom kapprumsbiblioteken utgör en del av förskolans läs- och skrivmiljö är det utifrån resultatet av stor vikt att dess bokutbud väcker barnens intresse. Trots att studien av Caroll m.fl. är utförd i Storbritannien, anser vi att den ändå har relevans för vår studie, eftersom Storbritannien och Sverige är någorlunda likartade när det kommer till de miljöer som barn växer upp i.

4.3 Modersmålets betydelse för utvecklingen av andraspråket

Yazıcı, İlter och Glover menar att modersmålet spelar en viktig roll i flerspråkiga barns sociala och personliga utveckling. Det är även av betydelse när det kommer till att lära in andraspråket, vilket kan få betydelse för den fortsatta skolgången (Yazıcı, İlter & Glover, 2010, s. 259). Med utgångspunkt i detta har Yazıcı, İlter och Glover studerat migrerade förskolebarn i en tvåspråkig kontext (ibid.). I sin studie har de jämfört tvåspråkiga förskolebarn från turkiska migrerade familjer i tre europeiska länder, med enspråkiga barn som vuxit upp i Turkiet. Sammanlagt inkluderades 120 barn, alla mellan 5 och 6 år. De tre länder som inkluderades i studien var Tyskland, Österrike och Norge. I studien använde Yazıcı, İlter och Glover olika metoder för att få svar på sina forskningsfrågor. Dels använde de test vilka mätte barnens ordförråd inom modersmålet. De använde även ett frågeformulär som delades ut till vårdnadshavarna, genom vilket de kunde få en inblick i hur mycket modersmålet användes i hemmet (Yazıcı, İlter & Glover, 2010, s. 263).

15

Resultatet på Yazıcı, İlter & Glovers studie visade bland annat att de tvåspråkiga barnen hade sämre ordförråd på modersmålet än de enspråkiga barnen (Yazıcı, İlter & Glover 2010, s. 263). Även när det kommer till modersmålsanvändningen i hemmiljön visade resultatet skillnader mellan de tvåspråkiga barnen och de enspråkiga. Alla barn hade möjlighet att få höra turkiska hemma, men inte i samma utsträckning som de enspråkiga. Utmärkande är att ingen vårdnadshavare i vare sig Tyskland eller Österrike svarade att de läser för sitt barn på Turkiska. I sin artikel refererar Yazıcı, İlter och Glover till Cummins, Ileri och Saracho, vilka menar att modersmålet är viktigt för att barnet även ska kunna utveckla sitt andraspråk (Yazıcı, İlter & Glover, 2010, s. 265). Utifrån det ovan presenterade resultatet, menar Yazıcı, İlter och Glover att vårdnadshavare behöver bli uppmuntrade att använda modersmålet i hemmiljön, detta för att stötta utvecklingen av andraspråket hos barnet (Yazıcı, İlter &

Glover 2010, s. 266). Eftersom syftet med projektet Bokstart är att få vårdnadshavare att läsa mer med sina barn, blir forskningen av Yazıcı, İlter och Glover relevant för denna studie.

Genom att inkludera böcker i kapprumsbiblioteket på alla de språk som finns representerade i den aktuella barngruppen, kan förskolan uppmuntra vårdnadshavare att läsa mer på modersmålet och på så sätt främja barnens andraspråksinlärning.

4.4 Representation av mångfald i barnböcker

Böcker kan ses som en spegel av samhället, och kan därför vara med och forma barns uppfattning och förståelse av omvärlden (Edwards, 2008, s. 134). I användandet av böcker tillsammans med barn är det därför essentiellt att de reflekterar och speglar den värld vi lever i och inkluderar en mångfald av livserfarenheter genom att skildra autentiska berättelser där karaktärer framställs på ett lämpligt sätt (Price, Ostrosky & Mouzourou, 2016, s. 563-564).

Willett påpekar att barn inte alltid förstår när det förekommer negativa stereotyper i böckerna de läser, och att detta ställer krav på yrkesverksamma eftersom de måste se till att barnen får möta bra litteratur (Willett, 1995, s. 175). Koss framhåller att böcker är pedagogiska verktyg som de flesta barn kommer i kontakt med. Med detta betonar även hon att innehållet i böckerna är betydelsefullt (Koss, 2015, s. 32).

I en studie undersökte Koss representationen av mångfald i 455 samtida bilderböcker publicerade av amerikanska bokförlag (Koss, 2015, s. 34). Genom innehållsanalys studerade hon sedan framställningen av karaktärerna i böckerna samt även skaparna av dem utifrån perspektiven kön, etnicitet och funktionsvariation (Koss, 2015, s. 34). Utifrån perspektivet Gender Schema Theory kom Koss fram till att kvinnliga huvudpersoner är underrepresenterade i litteraturen. Ur det perspektiv som Koss benämner som Critical Race Theory fann hon att barnlitteraturen ger en missvisande bild av den multietniska verkligheten genom att de vitas privilegium är tydligt framträdande i de studerade böckerna. Att det är övervägande vita ansikten som visas upp i barnlitteraturen, menar hon kan bidra till att de barn som är icke-vita kan känna sig mindre betydelsefulla, vilket i sin tur kan hämma utvecklingen av en positiv självidentitet (Koss, 2015, s. 36-37).

16

Med utgångspunkt i det tredje och sista perspektivet, Critical Disability Theory, visar resultatet av Koss studie att bilderböckerna förmedlar nedsättande attityder mot personer med funktionsnedsättning. Det visar även att funktionsnedsättningar framställs som något som behöver fixas eller döljas. Koss studie synliggör att karaktärerna i böckerna till övervägande del är icke-funktionshindrade, och utifrån detta menar hon att vi behöver litteratur för barn som framställer personer med funktionsnedsättning som deltagande medlemmar i vårt samhälle (Koss, 2015, s. 37-38). Enligt Koss bidrar studien med implikationer för pedagogik och forskning inom området barnlitteratur utifrån ett mångfaldsperspektiv. Hon menar att resultatet kan användas för att göra lärare mer medvetna om bristen på mångfald i samtida bilderböcker, samt uppmana dem till att kritiskt granska de böcker som de själva inkluderar i sin verksamhet utifrån vilka värden de förmedlar. Bristen på mångfald ställer även större krav på läraren, eftersom det fordrar en ansträngning att hitta böcker där samhällets mångfald är representerad (Koss, 2015, s. 38).

I en liknande studie har Lynch undersökt barnlitteratur ur ett genusperspektiv. I ett samarbete med 6 svenska förskolor kunde hon samla information om vilka böcker som användes i verksamheten (Lynch, 2016, s. 422). Under en sexmånadersperiod fick förskollärare vid dessa förskolor rapportera in de tillfällen som de läst för barnen på förskolan, vilket skedde via en plattform på internet. Informationen de fick uppge var titeln på boken som lästes, namnet på författaren, vem som valt ut boken (pojke, flicka eller pedagog) samt vilka ämnen som diskuterats utifrån litteraturen. Sammanlagt dokumenterades 618 lästillfällen utifrån 433 unika böcker. Efter avslutad datainsamling studerade Lynch könsfördelningen bland huvudkaraktärerna, titelkaraktärerna och även läsfrekvensen för de olika böckerna (Lynch, 2016, s. 426-427). Resultatet av studien visade att kvinnor är underrepresenterade som både huvudkaraktärer och titelkaraktärer i böcker som läses under sagostunder i de svenska förskolorna. Bland de böcker som lästes var det dubbelt så många som hade manliga huvudkaraktärer än de som hade kvinnliga. Samma mönster gällde även i antalet titelkaraktärer. Resultatet visade även att pedagogerna ofta favoriserade manliga huvud- och titelkaraktärer i valet av böcker. Enligt Lynch visar resultatet en brist på reflektion i fråga om jämställdhet mellan könen när det kommer till pedagogernas arbete med att välja böcker till sagostunderna. Hon menar dock att ett normkritiskt genusperspektiv från pedagogernas sida, kan motverka att det sker en könsförskjutning mot det manliga (Lynch, 2016, s. 428- 429).

Chen och Browne har i en studie undersökt förskolebarns respons på mångkulturella bilderböcker i syfte att få en djupare förståelse för hur böckerna kan användas för att utveckla barnens kulturella medvetenhet. Enligt dem kan bilderböcker fungera som ett verktyg för att jämföra kulturella skillnader och skapa förståelse och empati för andra människor och omvärlden i stort. Mångkulturella bilderböcker kan även hjälpa barn från olika kulturer att finna identifikation och igenkänning i det de läser (Chen & Browne, 2015, s. 16). Chen och Browne betonar dock vikten av att vara medveten om vilka idéer och värden som böckerna förmedlar till betraktaren, och anpassa bokvalet efter detta (ibid.). I studien använde sig Chen och Browne av en kvalitativ forskningsmetod i rollen som både utövare och forskare.

Forskningsdeltagarna var 14 förskolebarn i åldern 3 till 5 år. Under den termin som studien

17

pågick, besökte de barnens förskola en gång i veckan och läste samt diskuterade mångkulturella bilderböcker med barnen. Efter den interaktiva högläsningen, fick barnen i uppdrag att genom teckning eller skrift försöka förmedla sin upplevelse av boken (Chen &

Browne, 2015, s. 19-20).

Utifrån studiens syfte och forskningsfrågor hade Chen och Browne valt ut fem kulturellt autentiska bilderböcker, vilka användes vid högläsningen. Böckerna valdes även ut för att spegla den etniska mångfalden i barngruppen, detta för att hjälpa barnen att utveckla en djupare förståelse för både sig själva och andra samt även uppskatta de kulturella skillnaderna mellan dem. Under besöken på förskolan turades de om att läsa med barnen och observera samt anteckna. Vid dessa tillfällen gjordes även ljudupptagningar vilka sedan transkriberades och analyserades i försök att finna mönster och teman i materialet (Chen &

Browne, 2015, s. 19-20). Studiens resultat visar att tidig exponering för kvalitativ mångkulturell barnlitteratur kan påverka barnens syn på världen och göra bestående avtryck hos dem (Chen & Browne, 2015, s. 24).

Price, Ostrosky och Mouzourou har i sin studie undersökt framställningen av personer med funktionsvariation i barnböcker (Price, Ostrosky & Mouzourou, 2016, s. 563). Med hjälp av sökorden funktionshinder, små barn och särskilda behov använde de olika sökmotorer för att göra ett urval av 205 barnböcker. Därefter gjordes en första granskning av böckerna för att undersöka deras relevans för studien. I detta urval användes vissa kriterier, t.ex. om böckerna var på lämpliga för förskolan till årskurs 1 i fråga om innehåll och språk, om de presenterade barn eller djur med funktionsvariationer, och i så fall vilka. Efter detta urval återstod 102 böcker vilka granskades kritiskt utifrån framställningen av karaktärerna i dem (Price, Ostrosky & Mouzourou, 2016, s. 565). Resultatet av studien visade att 95 procent av de 102 böckerna gav en verklig inblick i livet för karaktärer med funktionsvariation, men att de tenderade att framställa dessa karaktärer som observatörer eller i stödroller. I de fall som karaktärerna hade en aktiv roll, presenterades deras funktionsvariation som extraordinär eller som en superkraft (Price, Ostrosky & Mouzourou, 2016, s. 569).

Enligt Price, Ostrosky och Mouzourou visar denna framställning av individer med funktionsvariation på en brist på acceptans för dessa personer (Price, Ostrosky &

Mouzourou, 2016, s. 569). De menar även att detta resultat får vissa praktiska implikationer.

Bland annat betonar Price, Ostrosky och Mouzourou att det är av stor vikt att familjemedlemmar, pedagoger och andra yrkesverksamma noggrant granskar böcker som presenterar karaktärer med funktionsvariation utifrån hur de skildras och värderas i berättelsen och illustrationerna. Enligt dem är böcker kraftfulla verktyg, och de meddelanden som de innehåller kan påverka attityden och uppfattningen hos barn, både med och utan funktionsvariation. Utifrån detta betonar Price, Ostrosky och Mouzourou vikten av att yrkesverksamma förser barnen med material som främjar medvetenhet om skillnader och acceptans för andra (Price, Ostrosky & Mouzourou, 2016, s. 570).

18

4.5 Sammanfattning

Sammanfattningsvis visar den tidigare forskningen att böcker kan vara en betydelsefull del i barns personliga utveckling, både när det kommer till identitet och självmedvetenhet (Hefflin & Barksdale-Ladd, 2001, s. 810). Böckerna kan även hjälpa barnen att förstå sin omvärld samt hur den fungerar, vilket kan underlätta barnets anpassning till samhället.

Forskningen visar dock att det är av betydelse att de böcker som barnen tar del av faktiskt speglar den mångfald av individer som finns i samhället, detta för att alla barn ska kunna känna igen sig i innehållet i böckerna (Price, Ostrosky & Mouzourou, 2016, s. 563-564;

Koss, 2015, s. 32). Möjligheten till igenkänning, kan även öka barnens läsglädje och intresse för böcker, vilket är viktigt för utvecklingen av deras begynnande läs- och skrivfärdigheter (De León, 2002, s. 49-51; Hefflin & Barksdale-Ladd, 2001, s. 810; Caroll m.fl., 2018, s. 157- 158). Detta resonemang stödjs av att läroplanen fastslår att utbildningen i förskolan ska ta sin utgångspunkt i barnens behov, erfarenheter samt det de visar intresse för (Lpfö18, 2018, s. 13). Förskolan ska även vara en social mötesplats där barnet skall lära sig värdet av mångfald (Lpfö18, 2018, s. 5-6).

Den presenterade forskningen visar dock att det är av stor vikt att yrkesverksamma förser barnen med böcker som främjar medvetenhet om skillnader mellan individer, och skapar en acceptans för andra (Price, Ostrosky & Mouzourou, 2016, s. 570). Forskningen utförd av Koss indikerar även att det råder en brist på mångfald i barnböcker, vilket enligt henne ställer ännu större krav på att de yrkesverksamma gör medvetna bokval, eftersom utbudet annars riskerar att bli homogent (Koss, 2015, s. 38). Yazıcı, İlter och Glovers studie påvisar dessutom att vårdnadshavare till tvåspråkiga barn sällan läser för barnet på modersmålet, vilket är av relevans utifrån att modersmålet är betydelsefullt för inlärningen av andraspråket (Yazıcı, İlter & Glover 2010, s. 269 och 265-266).

Med utgångspunkt i tidigare forskning har vi valt att undersöka bibliotekariers arbete med att välja ut litteratur till kapprumsbiblioteken på Bokstartsförskolorna. Genom studien önskar vi få svar på hur de gör för att hitta böcker som passar de aktuella barngrupperna utifrån aspekterna intresse, språk och mångfald. Utöver detta vill vi även få inblick i hur det faktiska utbudet av böcker upplevs av vårdnadshavare på bokstartförskolorna.

19

5. Problemformulering, syfte och frågeställningar

I den tidigare forskningen betonas vikten av att yrkesverksamma är medvetna i sina val och kritiskt granskar de böcker som erbjuds barn så att innehållet speglar den mångfald av individer som finns i samhället (Koss, 2015; Price, Ostrosky & Mouzourou, 2016). Genom att göra ett medvetet urval av böcker får man även en unik möjlighet att inkludera alla barns erfarenheter och intressen (Andersson Tengnér & Heikkilä, 2017, s. 94-95). Detta är även något som framgår i läroplanen för förskolan, då den markerar att verksamheten ska ta sin utgångspunkt i barnens intressen, erfarenheter och behov (Lpfö18, 2018, s. 13). Barn med annat modersmål än svenska ska ges förutsättningar att utveckla båda språken (Lpfö18, 2018, s. 14). Förskolan ska även arbeta för att främja barns förståelse för värdet av mångfald (Lpfö18, 2018, s. 5-6). Med utgångspunkt i den tidigare forskningen samt läroplanens riktlinjer, finner vi det relevant att undersöka hur man åstadkommer detta i urvalet av böcker till förskolornas kapprumsbibliotek, samt hur det framtagna utbudet av böcker upplevs av mottagarna.

Projektet Bokstart syftar till att få vårdnadshavare att läsa mer med sina barn (Statens kulturråd, 2020b, s. 8). Som tidigare påpekats är projektet Bokstart och kapprumsbiblioteken även en del av Kulturrådets satsning för att främja läsning i förskolan. Det är även Kulturrådets ansvar att se till att det av sakkunniga tas fram ett brett urval av lämpliga boktitlar. Urvalet skall bland annat grunda sig i verkens kvalitet, en bredd av genrer, språk samt barns olika förutsättningar (Regeringen, 2018, s. 1-2). Syftet med detta arbete är därför att undersöka bibliotekariernas arbete med urval av böcker samt vårdnadshavarnas upplevelse av förskolornas kapprumsbibliotek, utifrån perspektiv som barns intresse, språk och mångfald.

Frågeställningarna blir således:

1. Hur sker processen med urvalet av de böcker som finns i förskolornas kapprumsbibliotek och hur fungerar samarbetet mellan bibliotek och förskola?

2. Vilka kriterier utgår bibliotekarierna från i urvalet av böcker?

3. Hur upplever vårdnadshavarna utbudet av böcker som finns i kapprumsbiblioteken utifrån aspekterna barns intresse, språk och mångfald?

Frågeställning 1 och 2 besvaras genom kvalitativa intervjuer med bibliotekarier och fråga 3 besvaras genom en kvantitativ enkätundersökning med vårdnadshavare. För vidare information, se kapitlet om Metod och material.

20

6. Metod och material

I detta kapitel redogör vi för studiens metoder. I undersökningen av bibliotekariers arbete med att välja ut böcker till kapprumsbiblioteken och vårdnadshavarnas upplevelse av bokutbudet, har vi använt två olika metoder för datainsamling. I vår studie har vi intervjuat 4 bibliotekarier samt en samordnare vilka alla arbetar inom projektet Bokstart på Gotland, detta för att få en inblick i hur det går till när de väljer ut böcker till förskolornas kapprumsbibliotek. Vi har även genomfört en kvantitativ studie där enkäter delats ut till vårdnadshavare på 5 bokstartsförskolor, detta eftersom vi ville ta del av deras upplevelse av bokutbudet i kapprumsbiblioteken. Kapitlet inleds med en presentation av de metoder vi valt att tillämpa för att söka svar på frågeställningarna. Vidare följer en redogörelse för urvalet av undersökningsdeltagare, följt av en beskrivning av genomförandet av undersökningen.

Därefter redovisas hur databearbetning och analys har genomförts, samt de etiska ställningstaganden som tagits hänsyn till i studien. Slutligen presenteras hur arbetsfördelningen inom studien har sett ut.

6.1 Metod för datainsamling

Syftet med studien är att undersöka processen med att välja ut vilka böcker som skickas ut till förskolornas kapprumsbibliotek, samt hur vårdnadshavare ser på detta utbud. För att få svar på frågeställningarna gjordes två undersökningar med hjälp av separata metoder. Dels gjordes en kvalitativ studie där ansvariga bibliotekarier blev intervjuade kring deras arbete med urval av böcker. Dels gjordes även kvantitativ undersökning där vårdnadshavare vid bokstartsförskolorna fick svara på en enkät med frågor kring deras upplevelse av kapprumsbiblioteken. I detta avsnitt presenteras de två metoderna närmare.

6.1.1 Intervjuer med bibliotekarier

Eftersom vi ville urskilja bibliotekariernas personliga åsikter, uppfattningar och handlingar i arbetet med att välja ut böcker till kapprumsbiblioteken, valde vi att använda kvalitativa intervjuer för att få svar på våra två första frågeställningar. Enligt Trost är intervjuer en lämplig metod att använda när man vill försöka förstå eller urskilja varierande handlingsmönster (Trost, 2010, s. 32). Syftet med en kvalitativ intervju är oftast att förklara något, och denna metod har visat sig vara en av de mest använda när det kommer till att samla in information och få mer utförliga svar (Cristoffersen & Johannessen, 2015, s. 83).

En intervju kan vara lämplig när man behöver ge respondenter utrymme att få uttrycka sig, berätta mer utförligt och vara med och bestämma vad som är relevant att ta upp (Cristoffersen & Johannessen, 2015, s. 84). Genom att man har möjlighet att anpassa sig till respondentens språkbruk, låta denne styra ordningsföljden på frågorna genom att ta dem i den ordning de passar i samtalet samt ställa olika följdfrågor utifrån svaren, får man även stora möjligheter till variation (Trost, 2010, s. 39). Detta kan leda till att man får mer innehållsrika och komplexa svar som kan skildra intressanta mönster och åsikter (Trost, 2010, s. 25).

21

6.1.2 Enkät till vårdnadshavare

Enligt Trost och Hultåker är en enkät rätt metod att använda om man vill kunna säga hur många procent som tycker på det ena eller andra sättet (Trost & Hultåker, 2016, s. 22).

Eftersom vi även ville få en generell överblick av vårdnadshavarnas upplevelse av förskolornas kapprumsbibliotek valde vi att göra en kvantitativ enkätstudie. Enkäten utformades tillsammans med två andra studentpar, vilka också skriver sina examensarbeten inom projektet Bokstart. Christoffersen och Johannessen menar att det vid utformandet av en enkät är viktigt att inte ha med för många frågor, eftersom risken finns att respondenterna inte orkar fylla i enkäten och att svar därför uteblir (Christoffersen & Johannessen, 2015, s.

159). Fördelen med enkäter med färdiga svar är dock att det underlättar för respondenterna som endast behöver kryssa i det alternativ som passar dem, och det blir även enklare för forskaren att sammanställa svaren (Christoffersen & Johannessen, 2015, s. 152). Utifrån att studien skrivs inom en begränsad tid, var detta ytterligare en anledning till att vi valde kvantitativa enkäter som metod för en av delstudierna. Vi såg även till att få ett godkännande från vår handledare innan enkäten delades ut, vilket enligt Bell är ett krav för att enkäten skall få användas (Bell, 2016, s. 182).

6.2 Urval

Urvalet av bokstartsförskolor gjordes i samråd med de två andra studentparen. I urvalet önskade vi få en geografisk spridning, och vi valde därför att kontakta förskolor både i stan och ute på landsbygden. Genom vår handledare fick vi ett kontaktformulär med uppgifter om vilka förskolor på Gotland som har ett kapprumsbibliotek. Då dessa förskolor bara är 11 till antalet, fick vi utgå från dem och kunde alltså inte välja fritt bland öns förskolor. I samråd med de andra grupperna kontaktades 6 förskolor, varav 3 i stan och 3 på landsbygden. En av förskolorna valde dock att tacka nej till att delta pga. den rådande situationen med Covid- 19. Eftersom vi genom varje förskola kunde nå ut till ett relativt stort antal vårdnadshavare, valde vi av tidsskäl att bara involvera cirka hälften av förskolorna i våra studier.

När vi till denna studie sedan skulle göra ett urval av bibliotekarier att intervjua, utgick vi från de förskolor som valts ut och kontaktats. Via det kontaktformulär som vi fått av vår handledare, kunde vi se vilken bibliotekarie som arbetar som kontaktperson åt respektive förskola. Då flera av bibliotekarierna i projektet arbetar som kontaktperson för mer än en förskola, kom vi genom detta urval bara upp i 3 bibliotekarier att intervjua. Vi valde därför att även kontakta 3 andra bibliotekarier, vilka arbetar mot bokstartsförskolor som inte är med i studien. En av dessa bibliotekarier var villig att delta i en intervju, men vi fick dock inte möjlighet att lämna ut enkäter på de bokstartsförskolor som hon är kontaktperson åt.

Några bibliotekarier har även varit väldigt hjälpsamma och föreslagit andra namn på människor som arbetar inom Bokstart på Gotland, vilka vi sedan kunnat ta kontakt med.

Detta fenomen kallar Christoffersen och Johannessen för snöbollsmetoden. Den innebär att respondenter som valts ut i undersökningen i sin tur kan hänvisa till nya respondenter, vilka kan tänkas ha ännu mer information (Christoffersen & Johannessen, 2015, s. 55). Genom

22

snöbollsmetoden nådde vi fram till en person som arbetar som samordnare för kapprumsbiblioteken, vilket gjorde det möjligt för oss att få se arbetet med projektet ur ett annat perspektiv än bibliotekariernas. När urvalet var färdigt landade vi i sammanlagt 5 respondenter, vilka alla arbetar inom projektet Bokstart på Gotland. Trost menar att man kan finna variation även inom en mindre grupp, om den valts ut på ett strategiskt sätt (Trost, 2010, s. 140). Enligt Trost är det även att föredra att man begränsar sig till ett ganska litet antal intervjuer, cirka 4 till 5 stycken, eftersom det ger ett hanterligt material där man lätt kan få överblick och på så sätt få syn på detaljer som skiljer eller förenar intervjuerna (Trost, 2010, s. 143). Eftersom detta var vår avsikt, valde vi att inte kontakta fler personer i det initiala skedet utan bara om vi efter genomförda intervjuer upplevde ett behov av mer information, vilket vi inte gjorde.

6.3 Genomförande

Nedan presenteras genomförandet av de två olika undersökningar som gjorts med bibliotekarier och vårdnadshavare.

6.3.1 Intervjuerna

De utvalda respondenterna kontaktades via mail, i vilket de blev tillfrågade om att ställa upp på en intervju. I mailet presenterade vi oss själva och vår anknytning, studiens syfte och innehåll samt respondentens roll i studien. Att börja med att göra en kort presentation av sig själv och studien, är enligt både Trost och Bell grundläggande i första kontakten med en respondent (Trost, 2010, s. 81–82; Bell, 2016, s. 190–191). Bell menar även att det oberoende studiens omfattning är viktigt att som intervjuare redan vid den första kontakten med respondenten berätta vad undersökningen handlar om, varför man önskar intervjua just dem samt vad informationen skall användas till. De menar att det inte räcker att göra detta muntligt i anslutning till intervjun utan att det bör ske skriftligt i god tid innan intervjutillfället, detta för att respondenterna ska få en chans att fundera över vad de ger sig in i när de tackar ja (Bell, 2016, s. 190–191). Med tanke på de rådande omständigheterna med Covid-19, informerades respondenterna redan i första mailet om möjligheten att ta intervjun digitalt via videolänk. Detta gjorde vi eftersom vi ville minimera risken för bortfall av den anledningen. Respondenterna fick alltså själva ta ställning till om de ville träffas fysiskt eller inte. Två av fem respondenter önskade genomföra en digital intervju, vilket vi tillmötesgick.

När vi fick svar om att respondenten var positiv till att ställa upp, kom vi överens om tid och plats för intervjun, och respondenten fick även information om den sannolika tidsåtgången för intervjun. Enligt Trost samt Bell är det viktigt man redan initialt anger hur lång tid man uppskattar att intervjun kommer ta och stämmer av att detta fungerar för respondenten (Trost, 2010, s. 81-82; Bell, 2016, s. 201). Trost påpekar att intervjun bör ske på en ostörd plats där det inte finns några åhörare och där respondenten känner sig trygg i miljön (Trost, 2010, s. 65). De fysiska intervjuerna genomfördes därför på respondenternas respektive arbetsplatser, men i avskilda och ostörda rum. De som intervjuades digitalt fick själva avgöra