Adress 103 85 Stockholm Besöksadress Torsgatan 11 Telefon 08-700 16 00 Fax 08-24 55 43
konkurrensverket@kkv.se
KKV2002, v1.2, 2011-02-05
Innehåll
Sammanfattning 2
1 Det statliga stödet för yrkesintroduktionsanställningar 3
1.1 Konkurrensverkets regeringsuppdrag... 3
2 Stöd enbart för företag med kollektivavtal 4 2.1 Notifiering av stödet till EU ... 5
3 Stödets utformning 6 3.1 Utvecklingen av antal avtal och personer med yrkesintroduktionsanställning ... 7
4 Erfarenheter av stödet för yrkesintroduktionsanställningar 7 4.1 Beskrivning och utvärdering av de företag som ingår i Konkurrensverkets utvärdering ... 10
4.2 Mer än hälften av företagen hade högst tjugo anställda ... 12
4.3 Drygt fyrtio procent av företagen hade en nettoomsättning upp till 15 miljoner kronor ... 13
5 Konkurrenseffekter av anställningsstöd 14 5.1 Undanträngningseffekter ... 14
5.2 Viss kompensation för risktagande ... 15
5.3 Anställningsstöds möjliga inverkan på marknaden ... 16
5.4 Rekryteringsbehov är en viktig anledning till YA ... 17
6 Inför den kommande utvärderingen 20 6.1 Innehållet i slutrapporten ... 22
Källor 23
Sammanfattning
Sedan den 15 januari 2014 ger staten löne- och handledningsstöd till företag med yrkesintroduktionsavtal eller motsvarande. Modellen att staten ekonomiskt stöd- jer branschspecifika anställningsavtal är ny i Sverige.
Då det inte är alla företag som kan ansöka om anställningsstödet eftersom det är villkorat med förekomsten av kollektivavtal innebär detta att företag med stöd kan få kostnadsfördelar. Konkurrensverket har fått i uppdrag av regeringen att ur konkurrenshänseende utvärdera stödet för yrkesintroduktionsanställningar.
Under perioden 15 januari 2014 till och med 31 maj 2015 har Arbetsförmedlingen beviljat sammantaget 1 223 personer en yrkesintroduktionsanställning någon gång under perioden. Av dessa var närmare 400 personer på något av Volvokon- cernens företag.
Konkurrensverkets utvärdering av stödet avser de företag som någon gång under år 2014 nyttjade stödet för yrkesintroduktion. Under 2014 hade sammantaget 902 personer en yrkesintroduktionsanställning.
Utvärderingen kompliceras av att uppgifter om vilka företag som omfattas av kollektivavtal inte är offentliga. Det är därför svårt att identifiera vilka företag som inte har haft möjlighet att ansöka om stöd för yrkesintroduktion.
Mer än hälften av de företag som ingår i Konkurrensverkets analys är företag med mellan 0-20 anställda. Närmare 80 procent av företagen har endast en yrkes- introduktionsanställd. Flest företag med yrkesintroduktionsanställda finns i bygg- branschen och verkstadsindustrin.
1 Det statliga stödet för yrkesintroduktionsanställningar
Hösten 2011 bjöd den dåvarande regeringen in arbetsmarknadens parter till så kallade trepartssamtal. Trepartssamtal fördes både med centralorganisationerna och med de avtalsslutande parterna på branschnivå. Inom ramen för treparts- samtalen diskuterades särskilt åtgärder som skulle skapa fler och bredare vägar in på arbetsmarknaden för unga. En utgångspunkt i samtalen med parterna var de avtal som redan förekom på arbetsmarknaden om yrkesintroduktion.1 Det första avtalet om yrkesintroduktion slöts mellan IF Metall och Teknikarbetsgivarna hösten 2010.2
Yrkesintroduktionsavtal är branschspecifika kollektivavtal om anställningar för personer (15-24 år) som saknar relevant yrkeserfarenhet eller har varit arbetslösa i minst tre månader.3
Trepartsamtalen resulterade i att staten, genom lönesubvention och ekonomiskt bidrag för handledarstöd, sedan den 15 januari 2014 stödjer att anställningar av unga personer kommer till stånd inom ramen för av parterna tecknade yrkes- introduktionsavtal eller motsvarande.
1.1 Konkurrensverkets regeringsuppdrag
Regeringen gav i februari 2014 Konkurrensverket i uppdrag att utvärdera stödet för yrkesintroduktionsanställningar (YA-anställningar).
”Konkurrensverket ska fokusera på konkurrenseffekter av stödet för yrkesintroduktions- anställningar i ljuset av selektiviteten i åtgärden (bara arbetsgivare som omfattas av kollektivavtal om yrkesintroduktion kan få ta del av stödet).”4
Konkurrensverket anser att effektutvärderingar av statliga stöd till företag är bra, när det finns förutsättningar för utvärdering. Föreliggande uppdrag är förenat med avsevärda metodologiska utmaningar vilket kommer att påverka effekt- utvärderingens kvalitet.
Detta är Konkurrensverkets delrapportering till regeringen. Slutrapport ska lämnas senast den 29 april 2016.
1 Arbetsmarknadsdepartementet (2013) Ds 2013:20.
2 Svenskt Näringsliv (2015).
3 Anställningen pågår minst sex månader men högst 12 månader. En ungdom kan själv söka upp en arbetsgivare eller ta hjälp av Arbetsförmedlingen att hitta en arbetsgivare med kollektivavtal/häng- avtal om yrkesintroduktion.
4 Arbetsmarknadsdepartementet (2014).
2 Stöd enbart för företag med kollektivavtal
Modellen att staten ekonomiskt stödjer branschspecifika kollektivavtalade anställ- ningsavtal är ny i Sverige. För att ett företag ska kunna få stöd måste det omfattas av ett kollektivavtal eller hängavtal om yrkesintroduktionsanställningar.
Nio av tio löntagare i Sverige omfattas av kollektivavtal och omkring 70 procent av de anställda i Sverige är medlemmar i en facklig organisation.5 Organisations- graden är högre bland tjänstemän än arbetare.6
År 2013 fanns drygt 480 000 anställda i privat sektor i företag utan kollektivavtal.7
Arbetsgivarorganisationerna inom privat sektor hade sammanlagt 66 800 med- lemsföretag med anställda år 2012.8 Totalt fanns närmare 290 000 företag med anställda år 2012. Andelen företag anslutna till arbetsgivarorganisationer var således 23 procent.9 Antalet företag med hängavtal var 64 200, men i den siffran ingår även de företag inom Svenskt Näringsliv som har hängavtal för en del av sina anställda.10
Om företag där ägaren själv är den ende anställde räknas bort, närmare 74 600 företag, återstår sannolikt färre än 100 000 företag utan kollektivavtal.11
Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringslivs medlemsföretag utgörs i huvud- sak av små företag, 60 procent av medlemsföretagen finns i intervallet 1-9 anställ- da. Av de totalt 248 800 företagen med 1-9 anställda i Sverige år 2012 var endast 30 100 företag (12 procent) anslutna till Svenskt Näringsliv.12
Bland företagen med 10-49 anställda var andelen företag som var anslutna till Svenskt Näringsliv 44 procent. Inklusive de andra arbetsgivarorganisationerna kan man räkna med att mer än vartannat företag i gruppen 10-49 anställda var
5 Kjellberg (2015). Att fler än de som är fackligt anslutna omfattas av kollektivavtal beror på att en kollektivavtalsbunden arbetsgivare måste tillämpa avtalet även på anställda som inte är medlemmar i den avtalsslutande arbetstagarorganisationen (Medlingsinstitutet).
6 Kjellberg (2015), sid 13.
7 Kjellberg 82015, sid 16. Siffrorna avser åldersgruppen 15-74 år. Motsvarande siffra för 16-64 år var drygt 440 000.
8 Varav Svenskt Näringsliv svarade för 50 100 företag (de 9 500 SN-företagen utan anställda exklude- rade). Kjellberg (2015) sid 17.
9 Kjellberg (2015) sid 17. Enligt SCB: s företagsregister fanns det 289 700 företag med anställda i privat sektor november 2012.
10 Vanligen hängavtal avseende annat förbund inom Svenskt Näringsliv än det som företaget självt tillhör.
11 Kjellberg (2015) sid 18.
12 Kjellberg (2015) sid 19ff. Av de 248 800 företagen har 206 800 företag 1-4 anställda.
organiserat. Anslutningsgraden ökar med antalet anställda. Nio av tio företag med minst 250 anställda var anslutna till Svenskt Näringsliv.13
Totalt fanns det omkring 1 miljon företag i Sverige 2014.14
2.1 Notifiering av stödet till EU
Enligt artikel 107.1 i Europafördraget (EUF) är statligt stöd i princip oförenligt med den gemensamma marknaden. För att sådana stöd inte ska vara förbjudna måste regeringen meddela (notifiera) stödet till Europeiska kommissionen.15
I regeringens notifiering till kommissionen meddelades att stödperioden för yrkesintroduktionsanställningar skulle ske i två olika etapper, där den första etappen skulle bestå av en prövoperiod på fem år då enbart arbetsgivare med kollektivavtal om yrkesintroduktionsanställning kunde ansöka om stödet.
Regeringen meddelade ett stöd för en initial period på tre år.16 Om de utvärde- ringar som ska genomföras under perioden visar på ett välfungerande system så avser regeringen att förlänga stödet ytterligare två år.17
I sitt beslut om att godkänna stödet ansåg Europeiska Kommissionen att det statliga stödet till yrkesintroduktionsanställningar var inriktat på ett väl avgränsat mål av gemensamt intresse som erkänts av EU, det vill säga främja en hög syssel- sättningsnivå, särskilt bland yngre.
Kommissionen godtog att den svenska särordningen på arbetsmarknaden med kollektivavtal, hög facklig anslutningsgrad och behovet av arbetsmarknadens parters aktiva deltagande i utformning och övervakning av åtgärden är nödvän- digt för att införa och etablera yrkesintroduktionsanställningar som ett accepterat sätt att få in en fot på arbetsmarknaden. Den potentiella konkurrenssnedvridning som kan uppstå ansåg kommissionen inte gå utöver vad som kan godtas med hänsyn till syftet med åtgärden att uppnå ett mål av gemensamt intresse. Kom- missionen noterade vidare åtgärdens begränsade varaktighet och att en eventuell förlängning måste anmälas på nytt till kommissionen och bedömas på grundval av de erfarenheter och utvärderingar som gjorts under den första tillämpnings- perioden.18
13 Kjellberg (2015) sid 21.
14 SCB. Siffran avser nov 2014 och de juridiska företagsformerna Fysiska personer, Övriga aktie- bolag. Enligt Bolagsverket fanns det drygt 511 000 Enskilda Näringsidkare och närmare 480 000 aktiebolag, år 2014.
15Reglerna om statligt stöd gäller endast de åtgärder som uppfyller alla kriterier i 107.1 EUF:
överföring av statliga medel, ekonomisk fördel, selektivitet, hotar eller snedvrider konkurrensen, och påverkan på handel mellan medlemsländer. Stödet ska medföra en ekonomisk fördel som företaget inte skulle ha fått i sin normala verksamhet och under normala marknadsvillkor.
16Perioden 15 januari 2014 – 31 dec 2016.
17 Arbetsmarknadsdepartementet (2013)
18 Europeiska Kommissionen (2013).
3 Stödets utformning
Det statliga stödet ska ge arbetsgivaren ekonomiska incitament att anställa unga inom ramen för yrkesintroduktionsavtalet. När trepartsamtalen inleddes hade relativt få unga anställts på yrkesintroduktionsavtalen.19
Regeringen bedömde att efter tre år skulle omkring 7 000 personer ha en yrkes- introduktionsanställning, och på längre sikt i genomsnitt 30 000 personer i månaden vid full volym.20 Kostnaden beräknades bli cirka 0,5 miljarder kronor per 5 000 yrkesintroduktionsanställningar,21 med andra ord omkring 100 000 kr per yrkesintroduktionsanställd.22
Lönesubventionen som arbetsgivaren får motsvarar arbetsgivaravgiften på 31,42 procent. Arbetsgivaren betalar den anställde lön enligt kollektivavtal. Lönesub- ventionen baseras på vad den anställde får i lön, minus avdraget för utbildnings- eller handledningsdelen. Den högsta lönesumman som en arbetsgivare kan få lönesubvention för är 18 750 kr.
Exempel:
En arbetsgivare som betalar en lön enligt kollektivavtal på 23 000 kronor/
månad och har en handlednings- eller utbildningsdel på 15 procent får en beräknad ersättning enligt följande:
23 000 kronor x 0.85 = 19 550 kronor.
Men ersättningen baseras på 18 750 kronor som är taket vilket ger en ersättning enligt
18 750 x 31.42 procent = 5 891 kronor.
Källa: Arbetsförmedlingen.23
19 Arbetsmarknadsdepartementet (2013) DS 2013:20, sid 19. Enligt regeringens notifiering till kom- missionen hade i mars 2012, 40 personer en yrkesintroduktionsanställning på det avtal som teck- nades mellan IF Metall och Teknikarbetsgivarna hösten 2010.
20 Notifieringen till EU-kommissionen samt Ds 2013:20, sid 35.
21 Arbetsmarknadsdepartementet (2013) Ds 2013:20.
22 Centrala partsorganisationer har under 2014 även kunnat ansöka om bidrag för särskilda främ- jandeinsatser. Totalt har drygt 12 miljoner kronor beviljats för särskilda främjandeinsatser avseende yrkesintroduktionsavtal. Medlen har utbetalats till sammantaget 14 centrala partsorganisationer.
Arbetsmarknadens parter kan även ansöka om ett statsbidrag för utvecklingsinsatser inom hand- ledning och lärande på arbetsplatser.
23 Arbetsförmedlingens faktablad (2015).
Därtill kan arbetsgivaren få ett handledningsbidrag med 115 kronor per dag vid heltidsarbete.24
De totala utbetalningarna till arbetsgivarnas lönesubvention uppgick år 2014 till omkring 7 miljoner kronor. Utbetalningarna för handledarstöd uppgick samman- lagt till knappt 5 miljoner kronor.25
3.1 Utvecklingen av antal avtal och personer med yrkesintroduktions- anställning
Förväntningarna på att det ekonomiska stödet till arbetsgivare skulle medföra att fler personer skulle komma att omfattas av en yrkesintroduktionsanställning har infriats, om än inte i den takt och omfång som uttrycktes när förslaget presente- rades.
Under perioden 15 januari 2014 till och med 31 maj 2015 har Arbetsförmedlingen beviljat sammantaget 1 223 personer en yrkesintroduktionsanställning och det fanns 39 befintliga branschavtal för yrkesintroduktionsanställningar. 26
IF Metall är det fackförbund som har avtal med flest arbetsgivarorganisationer.
Sedan juli 2014 kan även arbetsgivare med hängavtal27 beviljas stöd för yrkes- introduktionsanställningar.
Avtal om yrkesintroduktionsanställning eller motsvarande finns inom såväl privat som offentlig sektor.
4 Erfarenheter av stödet för yrkesintroduktionsanställningar
Under 2014 var det 319 unika organisationer/företag/kommuner/landsting som beviljades stöd för totalt 902 yrkesintroduktionsanställda.28 Störst antal ansök- ningar beviljades inom avtalen Teknikarbetsgivarna/ IF Metall, Elektriska Installa- törsorganisationen/Elektrikerförbundet samt SKL/Svenska Kommunalarbetare- förbundet.29
24 Anställningen är på 85 % arbete och 15 % handledning. Handledarstöd grundar sig på en anställ- ningsgrad som är 100 %. Är anställningen på deltid så reduceras handledarstödet procentuellt (Arbetsförmedlingen).
25 Arbetsförmedlingen.
26 Arbetsförmedlingen. Avtalens konstruktion varierar mellan avtalsområdena. Det finns avtal som till exempel har särskilda krav på gymnasieutbildning eller avtal som begränsar antalet yrkesintro- duktionsanställda per arbetsställe. Ibland krävs även ett lokalt avtal om yrkesintroduktion mellan arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen.
27 Ett hängavtal är ett avtal mellan en arbetsgivare och en facklig organisation där arbetsgivaren förbinder sig att tillämpa förbundsavtalet för branschen utan att behöva vara medlem i en arbets- givarorganisation.
28 Arbetsförmedlingen.
29 Arbetsförmedlingen.
Flest antal yrkesintroduktionsanställda, 469 stycken, fanns 2014 inom det avtal som tecknats mellan IF Metall och Teknikföretagen, fördelat på 61 olika företag.30
Att närmare hälften av det totala antalet YA-anställda fanns inom ett avtal beror framför allt på att Volvo i november 2014 anställde närmare 400 personer på yrkesintroduktionsanställningar inom ramen för sitt program ”Volvosteget”.31 De anställda är fördelade på sex olika bolag inom Volvokoncernen.
Flest antal företag som hade stöd för yrkesintroduktionsanställda år 2014 fanns inom det avtal som tecknats mellan Svenska Elektrikerförbundet och Elektriska installatörsorganisationen32, närmare bestämt 139 företag som tillsammans hade 197 personer anställda på yrkesintroduktionsavtal.33
15 kommuner eller landsting hade 2014 anställt 114 personer på yrkesintroduk- tionsavtal, de flesta inom Sveriges Kommuner och Landstings avtal SKLBAL (110 personer).
Fördelningen av företag/organisationer och yrkesintroduktionsanställda (YA-anställda) per bransch34 år 2014 redovisas i tabell 1.
Tabell 1 Totalt sammanlagt antal företag/organisationer och YA-anställda per bransch, år 2014
Källa: Arbetsförmedlingen. Sorterat på antal YA-anställda.
30 IFMTEKN avtalet.
31 Arbetsförmedlingen. Antalet var 380 yrkesintroduktionsanställda och sett till koncernens totala personalstyrka utgjorde dessa personer omkring 2 procent av de anställda.
32 SEFEIO avtalet.
33 Arbetsförmedlingen.
34 Branschindelningen är Arbetsförmedlingens klassificering av branscher. Posten ”Uppgift saknas”
omfattar 2 företag med avtal IF Metall Gemensamma.
Den geografiska fördelningen av de företag/organisationer som hade stöd för yrkesintroduktionsanställda visar att fem geografiska områden hade omkring 60 procent av företagen/organisationerna.35
Tabell 2 Geografisk fördelning av företag/organisationer med stöd för YA-anställda, år 2014
Källa: Arbetsförmedlingen.
Av figur 1 framgår att de flesta företag som fått stöd var små företag sett till det totala antalet anställda.
35Geografisk fördelning hänförs till Arbetsförmedlingens indelning i marknadsområden. Marknaden
”Nationell service” hänförs i tabell 4.2 till ett företag i Blekinge som finns i branschen Finansiell service, företagstjänster. I Nationell Service ingår Arbetsförmedlingen Kundtjänst,
Arbetsförmedlingen Kultur Media, Enheten Ersättningsprövning
Figur 1 Antal anställda i företagen/organisationerna med YA-anställda
Källa: Arbetsförmedlingen. Endast företag med små eller medelstora (<250 anställda) redovisas här (n=301).
Femton av de 319 företag/organisationer som beviljades stöd hade enbart en anställd när de ansökte om stöd för yrkesintroduktion. Ett av dessa företag
anställde tre personer på yrkesintroduktionsavtalet, övriga anställde en person på yrkesintroduktionsavtalet. Tre företag36 hade inga anställda när de anställde en person vardera på yrkesintroduktionsavtal.
4.1 Beskrivning och utvärdering av de företag som ingår i Konkurrens- verkets utvärdering
I beskrivningen av vilken typ av företag som har beviljats stöd och som ingår i utvärdering av eventuella konkurrenseffekter avser Konkurrensverket att göra vissa avgränsningar.
I beskrivningen av vilken typ av företag som hade stöd under 2014 har Konkur- rensverket utgått från bokslutsdata för år 2013, det vill säga innan företagen ansökte om och beviljades stöd. Detta har medfört att företag som inte hade några bokslutssiffror för 2013 inte ingår.37 Motivet till detta är att utvärderingen av eventuella konkurrenseffekter bygger på en ekonomisk analys av företagens utveckling perioden 2013 (innan de hade stöd) jämfört med när de hade stöd år 2014.38
36 Två av dessa företag var enskilda firmor.
37 Till exempel enskilda firmor och ekonomiska föreningar.
38 Eftersom tidsperioden för utvärdering är alltför kort har Konkurrensverket även tagit fram bokslutssiffror för 4 bokslut bakåt i tiden för att om möjligt kompensera för tidsaspekten.
Konkurrensverket har även exkluderat kommuner och landsting eftersom nyckel- talen inte är direkt jämförbara med företagens.
Volvokoncernens sex bolag hade under 2014 närmare hälften av alla YA-anställ- da. Volvokoncernens bolag lyfte under 2014 inte några lönesubventioner. Även ytterligare några företag har inte lyft några lönesubventioner under 2014 och Konkurrensverket överväger hur detta ska hanteras i den slutliga analysen.
Antalet företag som omfattas av analysen kan därmed eventuellt minska ytter- ligare.
Antalet unika företag blir därmed preliminärt 278 stycken. Antal yrkesintroduk- tionsanställda (YA) som kvarstår efter gjorda avgränsningar är preliminärt 373 personer.39
Tabell 3 visar i vilken bransch de 278 företagen med YA-stödet är verksamma och hur många anställda de har. Den största förändringen är att exkludering av Volvokoncernens företag minskar verkstadsindustrins andel av YA-anställda från 51 procent till 22 procent. Byggbranschens andel av YA-anställda ökar från
23 procent till 52 procent.
Tabell 3 Andel företag och YA-anställda som ingår i Konkurrensverkets utvärdering, år 2014
Källa: Arbetsförmedlingen. Data omfattar inte Volvokoncernen samt vissa enskilda firmor, ekonomiska föreningar eller kommuner/landsting. Sorterat på antal YA-anställda.
Åttio procent av de 278 företagen hade 2014 anställt endast en person på yrkes- introduktionsavtalet. De företag som har flest antal YA-anställda har 7 personer.40 I dessa två företag utgör andelen YA-anställda 2 respektive 4 procent av det totala antalet anställda.
39 Andelen företag som kvarstår är således 87 procent. Andelen yrkesintroduktionsanställda som ingår i utvärderingen är 41 procent när Volvokoncernens närmare 400 YA-anställda exkluderas.
40 Volvokoncernens närmare 400 YA-anställda är exkluderade.
Figur 2 Vanligast med en YA-anställd på de företag som ingår i Konkurrensverkets utvärdering
Källa: Arbetsförmedlingen.
Även om antalet YA-anställda är lågt och inte tyder på något ”överutnyttjande”
av stödet per företag kan förstås betydelsen av dessa personer vara större i företag med få eller inga anställda.
4.2 Mer än hälften av företagen hade högst tjugo anställda
Drygt 40 procent av de 278 företagen består av företag som år 2013 hade 0-10 an- ställda.41 Det var endast fyra företag som inte hade några anställda när de ansökte om stöd för att ta in en yrkesintroduktionsanställd. Drygt sextio procent av stöd- företagen hade högst 20 anställda.42
Det genomsnittliga antalet anställda hos de 278 företagen uppgick till 33,1 per- soner medan medianen var 14 anställda.
Figur 3 visar antalet företag med YA-stödet som kan klassas som små eller medel- stora företag, det vill säga företag med mindre än 250 anställda.
41 Arbetsförmedlingen.
42 Arbetsförmedlingen.
Figur 3 Mer än hälften av företagen hade högst 20 anställda
Källa: Arbetsförmedlingen. Endast 275 företag som har färre än 250 anställda redovisas i figuren.
4.3 Drygt fyrtio procent av företagen hade en nettoomsättning upp till 15 miljoner kronor
Drygt fyrtio procent av företagen som hade YA-anställda hade en nettoomsätt- ning år 2013 på mellan 5 och 15 miljoner kronor.43
Figur 4 Företagens nettoomsättning år 2013
Källa: InfoTorg och Arbetsförmedlingen. I diagrammet ingår data för 278 företag.
43 123 av 278 företag. Ett företag hade 0 kronor (och 0 anställda) i omsättning år 2013.
Den genomsnittliga nettoomsättningen för de stödmottagande företagen var drygt 160 miljoner kronor. Medelvärdet dras dock upp av ett fåtal företag med högre omsättning. Medianen i fördelningen var knappt 20 miljoner kronor.
5 Konkurrenseffekter av anställningsstöd
Drygt 217 000 personer hade under 2014 en anställning med någon form av löne- stöd. De senaste åren har antalet subventionerade anställningar ökat efter att tidigare ha minskat under ett antal år.44
Under år 2014 utbetalades totalt omkring 12 miljoner kronor i lönesubvention samt handlednings/utbildningsbidrag till 319 unika företag/organisationer som sammanlagt hade 902 YA-anställda under 2014.
Subventionerade anställningar är ett sätt att förbättra sysselsättningsmöjlig- heterna för personer som är långtidsarbetslösa eller för andra som av olika skäl har svårt att komma in på arbetsmarknaden.
5.1 Undanträngningseffekter
Studier om anställningsstöd har visat att anställningsstöd har en positiv effekt på sannolikheten för individen att få ett osubventionerat arbete.45 Subventionerade anställningar kan därför medföra undanträngningseffekter. Undanträngning handlar om i vilken utsträckning förbättrade sysselsättningsåtgärder för del- tagarna i åtgärden uppstår till priset av minskad sysselsättning för dem som inte finns i åtgärden. Undanträngningseffekten blir starkare ju mer likt ett osubven- tionerat arbete åtgärden utgör.
Undanträngning kan ske direkt genom att subventionerade anställda tränger undan icke-subventionerade anställda i samma företag. Det kan också ske genom att arbete som ska utföras anpassas i tiden för att kunna nyttja stöden.46 Detta torde särskilt gälla tidsbegränsade anställningsstöd och säsongsbetonade arbeten.
Undanträngning kan även ske indirekt genom att företag med subventionerad arbetskraft konkurrerar med företag utan subventionerad arbetskraft.47
44 Arbetsförmedlingens årsredovisning 2014 sid 34. Siffran avser antalet personer som deltagit i någon/några av de åtta olika anställningsgrupperna(förstärkt anställningsstöd, instegsjobb, lönebidrag, nystartsjobb, offentligt skyddat arbete, särskilt anställningsstöd, trygghetsanställning samt utvecklingsanställning), under 2014. Samma person kan förekomma i flera olika grupper.
Under samma period, 2014, fattades drygt 310 000 beslut om anställning med lönestöd. Flest antal beslut och personer finns inom nystartsjobb.
45 Forslund och Vikström (2011), Statskontoret (2011), Konjunkturinstitutet (2014).
46 Chapell (2009).
47 Chapell (2009).
5.2 Viss kompensation för risktagande
Arbetsgivare som anställer, oavsett om anställningen är subventionerad eller inte, tar alltid en viss risk. Arbetsgivare som investerar i att lära en arbetssökande ett yrke, tar exempelvis en risk att arbetstagarna därefter erbjuds anställning hos ett konkurrerande företag.48 Ett ekonomiskt stöd till arbetsgivaren kan, åtminstone till en viss del, kompensera för den risk som arbetsgivare kan uppleva.
Ekonomiskt stöd i form av lönsubventioner och bidrag för handledning/utbild- ning kan även syfta till att kompensera arbetsgivaren för visst produktionsbortfall som uppstår genom att en ordinarie anställd avsätter en del av sin arbetstid för handledning.
Eftersom nivån på anställningsstödet är lika för alla som omfattas av stödet, oav- sett individernas olika personliga förutsättningar att bidra till det arbete som ska utföras, kan ersättningen antingen under- eller överkompensera arbetsgivaren.
Anställningsstöd kan även förbättra matchningen på arbetsmarknaden genom att arbetsgivaren till en lägre kostnad kan bedöma den arbetslöses arbetsförmåga och produktivitet.49
Arbetsgivaren kompenseras även för en förväntad lägre produktivitet50 hos en långtidsarbetslös. Statligt anställningsstöd kan därför vara ett sätt att överbrygga arbetsgivarens upplevda skillnad mellan den lön som de arbetslösas produktivitet medger och den lön som gäller enligt kollektivavtal.51
Yrkesintroduktionsanställningar är anställningsstöd riktad till arbetslösa ung- domar. En förklaring till ungdomars arbetslöshet är enligt den så kallade ingångs- lönemodellen att ingångslönerna generellt skulle vara för höga i relation till ung- domarnas produktivitet. Den arbetslöses produktivitet kan då höjas genom till exempel utbildning, sänkta arbetsgivarkostnader, lägre lön eller subventionerad anställning.52 En yrkesintroduktionsanställning kan sägas innehålla samtliga delar då utbildning/handledning ges, den yrkesintroduktionsanställde har en lön mot- svarande 75-85 procent av en heltidslön53, samt att arbetsgivaravgiften subven- tioneras.
48 Det konkurrerande företaget får i sin tur en viss fördel så tillvida att företaget får en färdigutbildad anställd utan att ha haft några egna extra kostnader för utbildning.
49 Konjunkturinstitutet (2014).
50 Individens marginalproduktivitet måste vara lika med eller högre än lönen för att denne ska bli anställd.
51 Konjunkturinstitutet (2014).
52 Håkansson (2014) Sid 41f.
53 Timlönen är kollektivavtalsenligt men då den yrkesintroduktionsanställde har mellan 15-25 pro- cent utbildning i anställningen blir lön för utfört arbete 85-75 % av en heltid.
5.3 Anställningsstöds möjliga inverkan på marknaden
Subventioner som olika former av anställningsstöd kan störa konkurrensen mel- lan företag, särskilt om subventionerna är stora och bara tillgängliga för ett urval av företag som konkurrerar med varandra.54 Även mindre subventioner kan för- stås ha betydelse om företaget har få eller inga anställda
Varaktigheten på subventionen har också betydelse för vilken effekt subventionen har på konkurrensen på marknaden. Om företag på marknaden förväntar sig att en anställningssubvention sträcker sig över flera år kan det i större utsträckning påverka marknadens aktörer och deras ageranden.55
Subventioner av rörliga kostnader, som arbetskraftskostnader, kan i regel ha en mer direkt inverkan på slutpriset för produkter eller tjänster, än om ett företag skulle få en subventionering av fasta kostnader.
Risken för konkurrenssnedvridande effekter är större, när de rörliga kostnader som subventioneras utgör en stor andel av företagens totala kostnader. Störst risk för att en konkurrenssnedvridning torde finnas inom tjänstesektorn där lönekost- naderna utgör en stor andel av företagets totala kostnader. Anställningsstöd kan då medföra att företag har möjlighet att erbjuda lägre priser på sina tjänster, alter- nativt öka utbudet av tjänster med lägre arbetskraftskostnader.
Subventioner kan även innebära att företag som i normala fall skulle slås ut från marknaden på grund av ineffektivitet överlever på grund av subventionerade lönekostnader.
Arbetsförmedlingen och Skatteverket identifierade under 2013 att det finns aktö- rer vars verksamhet i princip enbart finansieras genom olika lönestöd. En relativt stor andel av mikroföretag56 redovisade även högre eller lika stora personalkost- nader som den totala omsättningen.57
I vilken utsträckning subventioner inverkar på konkurrensen beror även på vilken marknadsandel det mottagande företaget har. Om mottagarföretaget ökar sin marknadsandel till en nivå som möjliggör ett självständigt agerande utan att ta hänsyn till andra marknadsaktörer, såsom konkurrenter och kunder, kan före- tagets dominans på den lokala marknaden öka.
Små företag är särskilt känsliga för effekter som följer av att stöd går till konkurre- rande företag. Små företag har på grund av normalt sämre förutsättningar för kapitalförsörjning och finansiell uthållighet svårare än andra att klara konkur-
54 Office Fair Trading 2007.
55 Marx (2005).
56 EU:s definition av mikroföretag är företag som sysselsätter färre än 10 personer och vars omsätt- ning eller balansomslutning inte överstiger 2 miljoner euro per år.
57 SOU (2014) sid 126.
rensen från företag som får ekonomiskt stöd.58 Små företag har i lägre utsträck- ning än stora företag tecknat kollektivavtal eller hängavtal, vilket åtminstone delvis kan bero på att det är förknippat med vissa kostnader samt att en stor andel småföretag inte har några anställda.
Det torde därför vara många små företag som inte har möjlighet att ansöka om stöd för yrkesintroduktionsanställning, samtidigt som intresset för anställnings- formen har varit förhållandevis stort i Konkurrensverkets kartläggning där när- mare hälften av företagen har mellan 0-10 anställda.59
En studie som Riksrevisionen gjorde år 2006 visade att det fanns indikationer på ett överutnyttjande av anställningsstöd60 inom tjänstebranscher som bygg, trans- port, fastighet samt hotell- och restaurang.61
De senaste årens anställningsstöd har främst nått anställda i branscher med låga löner.62 Det handlar till exempel om tjänstesektorer som detaljhandel, fastighets- service och lokalvård.63
5.4 Rekryteringsbehov är en viktig anledning till YA
I Svenskt Näringslivs rapport Yrkesintroduktionsanställningar - fler jobb om fler före- tag kan delta, uppger företrädare från arbetsgivarorganisationer att yrkesintroduk- tionsanställningar främjar kompetensförsörjningen. I en del branscher kan anställ- ningarna vara ett sätt att öka yrkets status och därmed också främja rekryteringen.
I yrken där personalomsättningen är stor ses anställningsformen som en möjlighet att få fler att stanna kvar längre på sin arbetsplats.64
Den subvention som ges ses som mycket viktig av arbetsgivarorganisationens företrädare. Företagen har kostnader för att anställa medarbetare på avtalet och ordinarie personal behöver tas ur produktion vid handledning, vilket medför ett produktionsbortfall. Företrädarna ser inte någon risk för att företag skulle sätta yrkesintroduktionsanställningar i system som ett sätt att minska kostnaderna.65
Företrädarna för de fackliga organisationerna som Svenskt Näringsliv intervjuat anser att stödet medför att företagen mer strategiskt arbetar med personalförsörj-
58 Konkurrensverket (2002).
59130 företag.
60 Med överutnyttjande avses upprepade anställningsstöd till samma arbetsgivare trots få reguljära anställningar. Se sid 56 i Riksrevisionen (2006). Vid granskningen skulle dåvarande Arbetsmark- nadsstyrelsen beakta rådet om att ett företag endast bör ha en anställd med anställningsstöd per fem ordinarie anställda åt gången.
61 Riksrevisionen (2006).
62 Konjunkturinstitutet (2014), sid 55.
63 SNI koderna G, K-N och R. Se Konjunkturinstitutet (2014), sid 55.
64 Svenskt Näringsliv (2015) sid 12f.
65 Svenskt Näringsliv (2015)
ning och företagsspecifik utbildning, vilket kan bidra till en ökad konkurrenskraft.
Även de fackliga företrädarna ser anställningsformen som rekryteringsfrämjande och statushöjande.66
Ett par av de intervjuade fackliga företrädarna anser att flertalet av de många lönesubventioner som finns kan leda till en snedvridning av konkurrensen, men att risken är lägre med yrkesintroduktionsanställningar eftersom båda arbets- marknadens parter tar ansvar.67
Lönesubventionens betydelse för företagen
Statskontoret genomförde hösten 2014 en enkät riktad till arbetsgivare som hade anställt på yrkesintroduktionsavtalet. Av de totalt 108 som svarade uppgav 68 procent att lönesubventionen varit avgörande för att de skulle anställa en ungdom på avtalet.
Under våren 2015 upprepade Statskontoret frågan till arbetsgivarna med yrkes- introduktionsanställda.
Tabell 4 Lönesubventionens betydelse för att anställa, år 2015
Källa: Statskontoret. Frågan löd: ”Har lönesubventionen, som lämnas genom skattekreditering, varit avgörande för att du skulle anställa en ungdom på yrkesintroduktionsavtalet?”.
Flest svarande företag finns inom avtalsområdena IF Metall Teknikavtalet68 (61) samt SEIFO avtalet69 (120), vilket är de avtalsområden som har flest företag med yrkesintroduktionsanställda.
Tabell 5 Antal svarande företag inom respektive avtalsområde
Källa: Statskontoret.
66 Ibid.
67 Ibid.
68 Avtal mellan IF Metall och Teknikföretagen.
69 Avtal mellan Svenska Elektrikerförbundet och Elektriska Installatörsorganisationen.
Inom IF Metall Teknikavtalet uppgav 40 företag att lönesubventionen haft bety- delse medan 17 företag uppgav att de hade anställt ändå. Inom SEIFO avtalet uppgav 76 företag att lönesubventionen haft betydelse medan 35 företag uppgav att de hade anställt ändå.
För övriga avtalsområden där antalet svaranden har varit få (under tio företag per avtalsområde) ska resultaten tolkas mycket försiktigt. Därtill finns det en risk för att företag av egenintresse överdriver betydelsen av lönesubventionen.
Omkring hälften av företagen utan kollektivavtal/hängavtal skulle ha anställt om de hade haft möjlighet
Statskontoret ställde hösten 2014 även en fråga till företag som inte var med- lemmar i någon arbetsgivarorganisation eller hade tecknat hängavtal om yrkes- introduktion,70 om de skulle varit intresserade av att anställa någon ung person på yrkesintroduktionsavtal, om de hade haft möjlighet.
Då uppgav 41 procent av 253 arbetsgivare att de skulle ha varit intresserade av att anställa en ungdom på avtalet om de hade haft möjlighet. 34 procent svarade nej på samma fråga.71
Under våren 2015 genomförde Statskontoret en mer avgränsad uppföljning.72
Tabell 6 Icke-kollektivavtalsanslutna företag och viljan att anställa på yrkesintroduktionsavtalet, år 2015
Källa: Statskontoret. Frågan löd: ”Vissa arbetsgivarorganisationer har tecknat kollektivavtal om s.k. yrkes- introduktion. De som anställs ska vara unga personer utan yrkeserfarenhet. En del av arbetstiden ska bestå av utbildning eller handledning, men arbetsgivaren betalar ingen lön för denna del av arbetstiden. Arbetsgivaren får samtidigt ett handledarbidrag och en lönesubvention av staten. Om möjligheten hade funnits för ert före- tag, skulle ni ha varit intresserade av att anställa någon ung person på yrkesintroduktionsavtal?”.
Om man selekterar företagen som har svarat utifrån företagsstorlek så framkom att medelstora företag i högre utsträckning skulle ha anställt en person på yrkes- introduktionsavtal, om de hade haft ett avtal.
70 Frågan besvarades endast av dem som på tidigare fråga har svarat att de inte har eller inte känner till om företaget har kollektivavtal eller hängavtal.
71 Statskontorets enkät. Antalet svaranden var 253.
72 För att minimera bortfallet och kunna presentera ett robust resultat avgränsade Statskontoret undersökningen till ett mindre antal branscher. Statskontoret inkluderande inte arbetsgivarorganisa- tioner som har färre än 500 medlemsföretag på det aktuella avtalsområdet, den kemiska industrin, elbranschen, samt arbetsgivarorganisationer som har tecknat avtal senare än halvårsskiftet 2014.
Tabell 7 Små företag hade i mindre utsträckning anställt, år 2015
Källa: Statskontoret. Svaren selekterat utifrån storleken på de företag som svarat.
Även här ska resultaten tolkas försiktigt eftersom frågan dels är hypotetisk, dels för att företagen har ett egenintresse av att påverka möjligheterna att själva kunna få ta del av det ekonomiska stödet.
6 Inför den kommande utvärderingen
I detta avsnitt redogörs för hur den kommande utvärderingen avses att genom- föras. Konkurrensverket ska i sin utvärdering fokusera på konkurrenseffekter av stödet mot bakgrund av att enbart arbetsgivare som omfattas av kollektivavtal om yrkesintroduktion kan få ta del av stödet.
I offentliga register finns det inga uppgifter över vilka företag som har kollektiv- avtal. Det enda Konkurrensverket kan utgå från är att de företag som har fått stöd för yrkesintroduktionsanställningar också har kollektivavtal om yrkesintroduk- tionsanställningar.
Anställningsstöd kan ha vissa undanträngningseffekter på såväl individ- som företagsnivå. När det uppstår på företagsnivå kan det resultera i en konkur- renssnedvridning mellan företag som har anställningsstöd och företag som inte har anställningsstöd.
Konkurrensverkets utvärdering syftar till att bedöma vilken ekonomisk betydelse stödet för yrkesintroduktionsanställningar har för företagen.
Analysen av utvecklingen av nyckeltal kan enbart baseras på ett år, 2013-2014, vilket beror på eftersläpning i inrapporteringen av bokslutssiffror. Den korta tids- period som kan läggas till grund för utvärderingen samt det förhållandevis låga antalet företag och yrkesintroduktionsanställda medför statistiska problem gäl- lande utvärderingens validitet och reabilitet. Konkurrensverket avser att i den ekonomiska analysen inkludera nyckeltal för fyra bokslutår för att kunna ta hän- syn till tidsaspekter gällande företagens ekonomiska utveckling.
Konkurrensverket har från Arbetsförmedlingen fått uppgifter om hur mycket stöd som totalt har betalats ut till varje företag för yrkesintroduktionsanställda under 2014, fördelat på lönesubvention och handledarstöd. Företagen har haft stödet i
olika långa perioder under 2014 och en del företag har inte nyttjat hela stödet, vil- ket medför att betydelsen av stödet varierar.
Konkurrensverket kan inte utesluta att ytterligare avgränsningar av vilka företag som är lämpliga att ingå i den slutliga analysen blir nödvändiga.
Kontrollgrupp
Företag som inte har kollektivavtal eller hängavtal om yrkesintroduktionsanställ- ningar kan inte ansöka om stöd för en yrkesintroduktionsanställd.
Statistiska centralbyrån (SCB) har på uppdrag av Konkurrensverket tagit fram en kontrollgrupp av företag. Kontrollgruppen består av företag som inte har mottagit några utbetalningar från Arbetsförmedlingen för en yrkesintroduktionsanställd under 2014.
Företagen i kontrollgruppen liknar i så hög utsträckning som möjligt de företag som erhöll stöd för yrkesintroduktionsanställda i avseendet att de har matchats mot stödföretagens bransch, antal anställda och region.
Att det i offentliga register inte finns uppgifter om vilka företag som har
kollektivavtal eller kollektivavtal/hängavtal om yrkesintroduktionsanställningar innebär en betydande svårighet för Konkurrensverkets möjligheter att genom en difference-in-difference analys utvärdera effekter mellan företag.
I kontrollgruppen kan det finnas:
• företag som har möjlighet att ansöka om YA-stöd, men som av olika anled- ningar inte har gjort det. Det vill säga företag som omfattas av kollektiv- avtal/hängavtal om yrkesintroduktion
• företag som inte kan ansöka om YA-stöd eftersom företagen inte har kollek- tivavtal/hängavtal om yrkesintroduktionsanställningar.
Detta försvårar Konkurrensverkets möjligheter att på ett tillförlitligt sätt utvärdera effekter. En konsekvens av detta kommer att bli vissa modifieringar av metoden för effektutvärdering vilket kommer att påverka utvärderingens reabilitet och validitet.
Det kommer i praktiken vara mycket svårt, om ens möjligt, att kunna hänföra skillnaderna till förekomsten av stöd för yrkesintroduktionsanställda. Detta efter- som vi kan utgå från att en mängd andra faktorer förutom stödet för yrkesintro- duktion påverkar företagen.
Vid en jämförelse mellan företag med yrkesintroduktionsanställda och med kontrollgruppens företag går det heller inte att utesluta att eventuella skillnader som finns mellan företag enbart kommer sig av det ekonomiska stödet för yrkesintroduktionsanställningar och inte från förekomsten av kollektivavtal.
Förekomst av andra anställningsstöd
En faktor som kan påverka utfallet av utvärderingen av yrkesintroduktions- anställningar är i vilken mån ett företag nyttjar andra anställningsstöd. Om ett företag har stöd för yrkesintroduktionsanställda och samtidigt även andra anställningsstöd blir det svårare att hänföra eventuella effekter till just stödet för yrkesintroduktionsanställda.
6.1 Innehållet i slutrapporten
Senast den 29 april år 2016 ska Konkurrensverket överlämna en slutrapport till regeringen.
Slutrapporten kommer att presentera resultat från den ekonomiska analys som Konkurrensverket genomför under hösten och vintern 2015/16 och om möjligt även bestå av en bedömning av eventuella konkurrenseffekter.
Källor
Arbetsförmedlingen (2015) Faktablad till Arbetsgivare – Yrkesintroduktionsanställning.
Arbetsförmedlingens Årsredovisning 2014.
Arbetsförmedlingen (2014) Arbetsmarknadspolitiska program – Årsrapport 2014.
Arbetsförmedlingens ”Återrapportering 2014 – särskilda främjandeinsatser avseende yrkesintroduktionsavtal”, 31 mars 2015.
Arbetsmarknadsdepartementet (2014) ”Uppdrag till Konkurrensverket avseende utvärdering av stöd för yrkesintroduktionsanställningar”, A2014/560/A.
Arbetsmarknadsdepartementet, Memorandum ”Support for vocational introduction employments”, 28 maj 2013.
Arbetsmarknadsdepartementet (2013) ”Vissa lagförslag med anledning av treparts- samtalen”, DS 2013:20.
Bisnode/Infotorg.
Chapell, S ”Displacements effects of active labour market policy”, Report for the depar- tement of labour, NZ Institute of economic research (Inc), 2009.
Forslund, A och Vikström J ”Arbetsmarknadspolitikens effekter på sysselsättning och arbetslöshet – en översikt”, IFAU Rapport 2011:7.
Europeiska Kommissionen (2013) ”Statligt stöd SA.36671(2013/N) – Sverige Ordning för sysselsättningsstöd för unga arbetstagare”, C(2013) 4053 final, 2 juli 2013.
Håkansson, Per (2014) Ungdomsarbetslösheten – Åttio år med återanvänd
arbetslöshetspolitik, Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 20, nr 2, sommaren 2014.
Kjellberg, A (2015) ”Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund”, Lunds Universitet, juli 2015.
Kommittédirektiv (2014) ”Nationell delegation för lärande på arbetsplatserna inom ramen för yrkesintroduktionsanställningar”. Dir. 2014:51.
Konjunkturinstitutet (2014), ”Lönebildningsrapporten 2014”.
Konkurrensverket (2002), ”Vårda och skapa konkurrens – vad krävs för ökad konsu- mentnytta?”, Konkurrensverkets rapportserie 2002:2.
Marx, I (2005)”Job subsidies and cuts in employers social security contributions: the verdict of empirical evaluation studies”, Conference paper.
Office Fair Trading (2007) “Guidance on how to assess the competition effects of subsidies”.
Riksrevisionen (2006),”Anställningsstöd”, RiR 2006:28.
Statens Offentliga Utredningar (2014) ”Det ska vara lätt att göra rätt - Åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten” SOU 2014:16.
Statistiska Centralbyrån (SCB).
Statskontoret (2011) ”Subventionerade anställningar – en kartläggning”.
Statskontoret.
Svenskt Näringsliv (2015), ”Yrkesintroduktionsanställningar – fler jobb om fler företag kan delta”.
