Projekt Författare Version Dnr
Fortbildning för personal som möter kvinnor med psykisk ohälsa
SLUTRAPPORT
Innehållsförteckning
1. Inledning _____________________________________________________ 3
1.1 Mål och avgränsningar ... 3
1.1.1 Effektmål ... 3
1.1.2 Projektmål ... 3
1.1.3 Projektbeskrivning ... 3
1.2 Milstolpar ... 4
2. Resultat _______________________________________________________ 5 2.1 Måluppfyllelse ... 5
2.1.1 Effektmål ... 5
2.1.2 Projektmål ... 5
2.2 Ändringsönskemål och restlista ... 5
2.3 Tidsplan ... 5
2.4 Projektbudget ... 5
3. Arbetssätt _____________________________________________________ 6 3.1 Projektorganisation ... 6
3.2 Samarbetsformer ... 6
3.3 Metoder och verktyg ... 6
3.4 Kvalitetssäkring ... 6
4. Övriga erfarenheter ___________________________________________ 7 4.1 Arbetssätt i projektet ... 7
4.2 Projektdokument och styrning ... 7 Bilaga 1 ____________________________________________________________ 8 Bilaga 2 ___________________________________________________________ 10 Bilaga 3 ___________________________________________________________ 11
1. INLEDNING
I rapporten ”Vi är många” från Riksförbundet för social- och mentalhälsa
(RSMH) framkom att 70 % av de kvinnor som kom i kontakt med psykiatrin hade erfarenheter av att vara utsatta för våld eller övergrepp. Socialtjänst- och
arbetsmarknadsförvaltningen erhöll 2005 projektmedel från Nationell
psykiatrisamordning för att under två år utveckla och genomföra en utbildning kring kvinnor som utsatts för våld. Utbildningen riktade sig till personal inom kommun och landsting. Målet med utbildningen var att ge personalen
grundläggande kunskap, verktyg för ett bra bemötande och möjlighet att länka vidare till professionell hjälp.
1.1 Mål och avgränsningar 1.1.1 Effektmål
Detta projekt är ett projekt vars effektmål har varit:
Fler arbetsplatser jobbar aktivt med kvinnovåldsfrågan.
Minskade vårdtider då problemen upptäcks tidigare och ”rätt” hjälp kan utgå.
1.1.2 Projektmål
Projektmålen var:Utbilda 300 personer inom kommun och landsting. All personal inom ett geografiskt område som i sitt arbete möter kvinnor med psykisk ohälsa får grundläggande kunskaper.
Kvinnor som söker hjälp för psykiska besvär ska mötas av vårdpersonal som förstår problemet och kan erbjuda adekvat behandling.
Ta fram en manual/handbok som kan användas på andra håll i landet
1.1.3 Projektbeskrivning
Projektet omfattade framtagande och genomförande av en utbildning för 300 personer anställda inom kommun och landsting. I projektet ingick även att via
fördjupningsutbildning ta till sig och sprida kunskap om andra lyckade arbetssätt när det gäller bemötande/vård av kvinnor med psykisk funktionsnedsättning som utsatts för våld i nära relationer. ASTA-teamet på psykiatriska kliniken i Umeå, Rikskvinnocentrum, Centrum för folkhälsa, RFSL, Linna-mottagningen, Växjö högskola m.fl. presenterade sina arbetssätt och resultat vid utbildningstillfällena, se bilaga 1.
Projektet byggde till stor del på ett nära samarbete med RSMH Stockholm. Kvinnor från RSMH Stockholms kvinnogrupp, Kvinnorum, deltog i utbildningarna och delade med sig av sina erfarenheter. För att förbereda kvinnorna inför utbildningen ordnades internat med bland annat skrivarkurs där de fick möjlighet att skriva ner sina egna erfarenheter.
I projektet ingick även framtagande av manual/handbok som kan användas av andra efter avslutat projekt.
Avgränsning
I projektplanen gjordes följande avgränsningar:
Implementering av ASTA-teamets metodik på psykiatriska kliniker i Stockholm ingick ej i projektet.
Fördjupningskursen erbjuds endast ett fåtal. Avgörande för deltagande i fördjupningskursen är att personal inom samma stadsdelsförvaltning och psykiatriområde var intresserade av att delta.
Avgränsningarna av projektet fick till viss del göras om då det under projektets gång stod klart att handboken försenades och att ytterligare utbildning behövdes i ämnet. Efter projektets avslut fördes resultat och resurser över till projektet ”Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning”. Handbok och kompletterande utbildningar slutfördes sedan i det projektet.
1.2 Milstolpar
Följande milstolpar var inplanerade enligt projektplanen:
1. Milstolpe 1 – Bildande av styrgrupp
Styrgruppen träffades 3-4 gånger per år under den tid projektet pågick (februari 2006 till februari 2008). Deltagare i styrgruppen var Kjerstin Björkman RSMHs
kvinnorum, Taimi Kivi RSMH Stockholm, Karen Leander SLL centrum för folkhälsa, Christina Klintemo SLSO, Tina Heinsoo Socialtjänstförvaltningen och Wiveca Holst projektledare.
2. Milstolpe 2 - Framtagande av program till utbildningarna
3. Milstolpe 3 - Utbildning och skrivarhelg för representanter från RSMHs kvinnorum.
4. Milstolpe 4 – Utbildning 1
5. Milstolpe 5 – Fördjupning 1
6. Milstolpe 6 – Fördjupning 2
7. Milstolpe 7 – Fördjupning 3
8. Milstolpe 8 – Fördjupning 4
9. Milstolpe 9 – Handbok/manual
Lägesrapport har utgått till styrgruppen vid varje passerad milstolpe.
2. RESULTAT
2.1 Måluppfyllelse 2.1.1 Effektmål
Den långsiktiga nyttan/effekten med projektet kan inte mätas inom ramen för projektet men projektet föreslår att beställaren följer upp den sammantagna effekten av projekten Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning och Fortbildning för personal som möter kvinnor med psykisk ohälsa inom ett år för att se om effekten blivit den avsedda.
2.1.2 Projektmål
Samtliga projektmål har mätts och är uppfyllda. En handbok är nu framtagen och går att beställa via Länsstyrelsen i Stockholms län. Handboken har spridits till samtliga
stadsdelsförvaltningar. Inom ramen för projektet har även landstinget erbjudits att utarbeta en anpassad handbok för hälso- och sjukvården. Via fortsättningsprojektet har alla handläggare inom stadens socialpsykiatri och omsorg om funktionsnedsatta erbjudits utbildning och fördjupning.
2.2 Ändringsönskemål och restlista
Projektledningen har under projektets gång fått arbeta med att hålla projektets
ambitionsnivå inom de i projektplanen givna ramarna. Många engagerade användare har kommit med önskemål om tillägg och fördjupning till projektet. Ett ändringsönskemål kunde lösas inom projektet. Utifrån en önskan hos deltagarna om att lära sig mer om hot och riskbedömning anordnades ett fjärde fördjupningstillfälle kring dessa frågor. Övriga önskemål är tillvaratagna och dokumenterade i de ändringsrapporter som bilägges slutrapporten.
Ej åtgärdade ändringar redovisas i en restlista – se Bilaga 2. Ändringsönskemål som ligger utanför projektets ramar redovisas i listan ”Ändringsönskemål” – se Bilaga 2.
2.3 Tidsplan
Till följd av en otillräcklig aktivitetsplanering i planeringsfasen så har vi haft svårt att hålla tidsplanen framförallt när det gäller framtagande av handbok. För att komma tillrätta med detta i framtida projekt föreslår projektgruppen att en heldags projektplanering genomförs med projektgruppen innan aktivitetsplan skrivs.
2.4 Projektbudget
Projektets initiala budget om 2 500 000 KSEK har följts, se bilaga 3. Budgeten täckte kostnad för projektledare, övrig personal i projektet samt utbildningar och framtagande av
mall för handbok. Ursprunglig kostnad för utbildningarna täckte även den extra fördjupningskursen i hot och riskbedömning.
3. ARBETSSÄTT
3.1 Projektorganisation
Projektorganisationen har till största delen fungerat bra. Projektledare, Styrgrupp och referensgrupp har haft välfungerande rutiner och kommunikation.
Samarbetsklimatet inom projektet har varit bra.
Kompetensmässigt har deltagarna i projektet fyllt alla krav. Föreläsarna har varit mycket kunniga och överlag fått höga betyg i deltagarnas utvärdering.
Projektet hade tillräckliga ekonomiska resurser för att lyckas men deltagarna i projektgrupperna hade ibland svårt att prioritera projektarbetet.
Bemanningen i projektet var 2 heltidstjänster.
3.2 Samarbetsformer
Samarbetet mellan beställare, projektledning, referensgrupp och deltagare i
utbildningarna fungerade mycket bra. Projektet satt samlat i lokaler på Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen vilket starkt bidrog till ett effektivt arbete med snabbt informationsutbyte och ett bra samarbetsklimat. Samtliga protokoll distribuerades via e- post till samtliga berörda.
3.3 Metoder och verktyg
Lilla Ratten har använts som projektmetod vilket varit positivt både för projektgruppen och för projektresultatet.
3.4 Kvalitetssäkring
I och med stor kunskap om ämnet hos projektledningen och arbetsgrupper kunde kvalitetssäkringsarbete av innehållet i utbildningarna och lämpliga föreläsare utföras inom projektet. Det ledde till att få ändringar av större omfattning behövde göras i programmet och planeringen.
4. ÖVRIGA ERFARENHETER
4.1 Arbetssätt i projektet
Styrgruppen och referensgruppen har haft regelbundna möten, något som varit av stor vikt för kommunikationen och samarbetet i projektet. Projektet kunde ha haft fler möten i början av projektet för att stämma av innehåll i utbildningarna och färre i slutet. En tydligare och mer styrande aktivitetslista borde ha tagits fram från början för att försäkra att alla parter jobbar åt samma håll och är överens om sitt åtagande och ansvar inom projektet. Arbetet kring manualen/handboken borde ha satt igång tidigare för att undvika försening.
4.2 Projektdokument och styrning
Projektdokumenten (främst protokoll från ledningsgruppen) var värdefulla för det fortsatta projektarbetet. Aktivitetslistan som byggde på uppsatta mål förankrades på ett bra sätt i projektgruppen och gav god styrning av projektet.
BILAGA 1
Utbildningar under projektperioden
Utbildningsdag 1, 11 december 2005
Deltagare: All personal i de stadsdelar som deltog i projektet samt personal inom norra psykiatriområdet.
Innehåll: Övergripande information om mäns våld mot kvinnor. NCK, Nationellt
Centrum för Kvinnofrid, informerade om NCKs arbete. Rcsi Riksföreningen Stödcentrum mot incest informerade om konsekvenserna av att bli utsatt för övergrepp i barndomen.
Psykiatrin södra informerade om sitt arbete med våldsutsatta kvinnor.
Utbildningsdag 2, 12 juni 2007, fördjupning
Deltagare: Personal från Östermalms, Hässelby-Vällingbys och Spånga-Tenstas stadsdelsförvaltningar samt personal från norra psykiatrin.
Innehåll: Operation kvinnofrid informerade om nya arbetssätt. Centrum för folkhälsa föreläste om de lagar som gäller när det rör våld mot kvinnor. Alla kvinnors Hus
redogjorde för sin verksamhet. Representanter från SÖS akutmottagningen för våldtagna föreläste och berättade om sin verksamhet. Personal från psykiatrin södra föreläste om handledning och debriefing.
Utbildningsdag 3, 11 september 2007
Deltagare: Personal från Östermalms-, Hässelby-Vällingbys- och Spånga-Tenstas stadsdelsförvaltningar samt personal från norra psykiatrin.
Innehåll: Representanter från RFSL berättade om våld i samkönade relationer samt om sin jourverksamhet. Redogörelse för studien om våldsutsatta kvinnor med missbruk.
Föreläsning från Rättsmedicinalverket om skador på våldsutsatta kvinnor. Åklagare Elisabet Kindblom och polis Patrik Lillqvist från Citypolisen redogjorde för hur anmälan och utredning går till kring mäns våld mot kvinnor. Resultaten från undersökningen ”Vi är många” redovisades och diskuterades.
Utbildningsdag 4, 30 november 2007
Deltagare: Personal från Östermalms-, Hässelby-Vällingbys- och Spånga-Tenstas stadsdelsförvaltningar samt personal från norra psykiatrin.
Innehåll: Hedersrelaterat våld, föreläsning av personal från Linna-mottagningen.
Genomgång av projekt Frideborg i Norrköping och deras arbetssätt. Utbildning i ASTA- teamets verksamhet på Umeå sjukhus.
Utbildningsdag 5, 24 februari 2008
Deltagare: 110 personer från Stockholms stads socialtjänst
Innehåll: Genomgång av instrumentet SARA som används vid hot och riskbedömningar.
Utbildning för medlemmar i RSMHs kvinnorum, Skrivarhelg på Lillsveds folkhögskola
Deltagare: Kvinnor från RSMH Stockholms kvinnogrupp ”Kvinnorum”
Innehåll: Förberedelse inför utbildning av personal. Skrivarkurs med fokus på egna upplevelser av hot och övergrepp samt det bemötande man fått i vård och omsorg.
Övrigt: Projektledaren hade under hela projekttiden regelbundna möten med RSMHs kvinnogrupp.
Tillvaratagande av resultat
Lärdomar från projektet har tagits tillvara i arbetet med nya riktlinjer för stadens
socialpsykiatri. Ett särskilt avsnitt i riktlinjerna tar nu upp hot och våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Vid utbildning i nya riktlinjerna diskuterades avsnittet och
handboken delades ut till alla deltagare.
I samverkansgrupper med landstinget pågår diskussion om hur man går vidare med kunskapsspridning och utbildning kring våld mot kvinnor med funktionsnedsättning.
BILAGA 2
Ej åtgärdade ändringar och ändringsönskemål
Ej åtgärdade ändringar
- Handboken/manualen blev ej färdig inom projekttiden. I och med att projektet
”Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning” startade 2008-03-01 föll det sig naturligt att låta resurser, material och fördjupningsutbildningar föras över till det projektet. Handboken/manualen blev därmed färdigställd våren 2010.
Ändringsönskemål som ligger utanför projektets ramar
- Workshops på lokalnivå kring mäns våld mot kvinnor borde genomföras i hela Stockholms län. Inte bara kommun och landsting borde delta utan också andra huvudmän så som habilitering, skola m.fl.
- Kommunens och landstingets handlingsplaner kring våldsutsatta kvinnor och mäns våld mot kvinnor behöver implementeras och göras kända för all personal.
BILAGA 3
Budgetuppföljning
År 1 År 2 kommentar
Två personal, en heltid, en halvtid.
Projektledare och projektanställd
772 200 772 200 Grundlön 30 000
kr/mån + pf
Utbildningar för personal
