Riktlinjer 2019 för stöd och hjälp i ordinärt och särskilt boende
- Bistånd enligt 4 kapitlet 1 § socialtjänstlagen
Beslutad av Omsorgsnämnden 2019-03-27
Författningssamling Borlänge kommun
Metadata om dokument
Dokumentnamn
Riktlinjer 2019 för stöd och hjälp i ordinärt och särskilt boende
Dokumenttyp Riktlinje
Omfattar
Omsorgsnämnden
Dokumentägare
Sektorchef sociala sektorn
Dokumentansvarig Verksamhetschef
Publicering
Författningssamlingen Beslutad
2019-03-27
Bör revideras senast Vid ny mandatperiod
Beslutinsats Omsorgsnämnden
Diarienummer 2019/995 Revidering 1
Lägg in datum och
paragraf Klicka eller tryck här för att ange text.
Revidering 2
Lägg in datum och
paragraf Klicka eller tryck här för att ange text.
Revidering 3
Lägg in datum och
paragraf Klicka eller tryck här för att ange text.
Innehåll
1 Inledning ...6
2 Centrala begrepp, termer och definitioner ...6
3 Övergripande mål och bestämmelser ...7
3.1 Politiska mål gällande funktionshinder för Borlänge kommun ... 7
3.2 Omsorgsnämndens mål ... 8
3.3 Borlänge kommuns värdegrund ... 8
4 Lagar ...8
4.1 Allmänt om socialtjänstlagen ... 8
4.2 Andra aktuella lagrum ... 9
4.2.1 Förvaltningslagen (FL) ... 9
4.2.2 Föräldrabalken (FB ... 9
4.2.3 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ... 9
4.2.4 Offentlighets- och sekretesslagen (OSL)... 9
4.2.4.1 Sekretessbrytande bestämmelser ... 10
5 Företrädare och annat stöd för den enskilde... 10
5.1 God man ... 10
5.2 Förvaltare ... 11
5.3 Ombud och fullmakter ... 11
5.4 Framtidsfullmakt ... 11
5.5 Anhörigbehörighet ... 12
6 Tolk ... 13
7 Borlänge kommun – ett finskt förvaltningsområde ... 13
8 Stöd till den som vårdar eller stödjer närstående ... 13
9 Barnperspektiv ... 14
9.1 Barnkonventionens grundläggande principer ... 14
9.2 Föräldrar med funktionsnedsättning som behöver stöd ... 15
9.3 Anmälningsskyldighet vid oro för barn ... 15
10Handläggning av ärenden ... 15
10.1 Rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen ... 15
10.1.1 Skälig levnadsnivå ... 15
10.1.2 Den enskildes eget ansvar ... 16
10.1.3 Behoven tillgodosedda på annat sätt ... 16
10.1.4 Hushållsgemenskap ... 16
10.1.5 Skötsel av husdjur ... 17
10.2 Ansökan/begäran ... 17
10.3 Samtycke från den enskilde ... 17
10.4 Anmälan och uppsökande verksamhet ... 17
10.5 Kartläggning och utredning - ICF och IBIC ... 17
10.6 Behovsbedömning ... 18
10.6.1 Bedömning vid ansökan om specifik utformning av insats ... 18
10.7 Utredningstidens längd ... 18
10.8 Kommunicering ... 18
10.9 Beslut ... 18
10.10 Om ett beslut går den enskilde emot ... 19
10.11 Beställning ... 19
10.12 Icke verkställda beslut och särskild avgift enligt SoL ... 19
10.13 Genomförandeplan ... 20
10.14 Uppföljning ... 20
10.15 Uppföljning IBIC ... 20
11Avgifter ... 20
12Behov av stöd och hjälp efter kontorstid ... 21
13Stöd- och hjälpinsatser i ordinärt boende ... 21
13.1 Borlänge kommuns demensteam ... 22
13.2 Mat och måltider ... 22
13.3 Städning ... 23
13.4 Hygienstäd ... 23
13.5 Dagliga hemsysslor ... 23
13.6 Tvätt... 23
13.7 Hygientvätt ... 24
13.8 Inköp ... 24
13.9 Sällaninköp ... 24
13.10 Apoteksvaror ... 24
13.11 Post- och bankärenden... 24
13.12 Boendestöd ... 25
13.13 Personlig vård ... 25
13.13.1 Personlig hygien ... 25
13.13.2 Toalettbestyr ... 25
13.13.3 På- och avklädning ... 25
13.13.4 Dusch ... 25
13.13.5 Förflyttningar ... 25
13.14 Följeslagare ... 26
13.15 Social samvaro ... 26
13.16 Stöd till och från vårdinrättning ... 26
13.17 Trygghetsringning ... 26
13.18 Trygghetsbesök ... 26
13.19 Trygghetslarm ... 27
13.20 Dörrlarm ... 27
13.21 Egenvård eller hälso- och sjukvårdsinsatser ... 27
13.22 Följande serviceinsatser ingår inte inom ramen för skälig levnadsnivå: ... 27
13.23 Övriga insatser ... 28
13.23.1 Avlösning i hemmet ... 28
13.23.2 Ledsagning för kulturella och sociala aktiviteter ... 28
13.23.3 Kontaktperson ... 28
13.23.4 Dagverksamhet ... 29
13.23.5 Korttidsplats ... 29
13.23.6 Växelvård ... 30
13.23.7 Vård i livets slutskede ... 30
13.23.8 Särskilt boende ... 30
13.23.8.1Rätten till särskilt boende ... 30
13.23.9 Äldres rätt att bo tillsammans ... 31
13.23.10 Platsfördelning särskilt boende ... 31
14Samverkan med andra myndigheter ... 32
14.1 Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård ... 32
14.2 Samordnad individuell plan (SIP) ... 32
14.3 Betalningsansvar ... 33
14.4 Nödvändig tandvård ... 33
15Övrigt ... 33
15.1 Externa vårdköp ... 33
15.2 Återsökning av statliga ersättningar för kostnader enligt SoL ... 34
15.3 Rapporteringsskyldighet beslut som inte har kunnat verkställas inom 3 månader och särskild avgift ... 34
1 Inledning
Omsorgsnämnden i Borlänge kommun ansvarar för uppgifter enligt socialtjänstlagen som gäller äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning. Nämndens verksamheter regleras av ett flertal lagar, framförallt socialtjänstlagen (SoL), lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt hälso- och- sjukvårdslagen (HSL). Utöver lagstiftning gäller Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, samt av kommunen beslutade måldokument och riktlinjer. Omsorgsnämndens verksamhetsområden är biståndshandläggning, personlig assistans, handikappomsorg och socialpsykiatri, särskilt boende samt ordinärt boende. Omsorgsnämnden i Borlänge kommun har beslutat att utfärda riktlinjer för handläggning av stöd enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning. Arbetet med handläggning och dokumentation styrs av bestämmelser i grundlagarna, sekretesslagstiftningen, förvaltningslagen och speciallagstiftning på socialtjänstens område.
Syftet med riktlinjerna är att vara ett stöd och en vägledning för biståndshandläggarna vid bedömning och beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen och insatser enligt LSS till personer med funktionsnedsättning. Riktlinjerna ska underlätta vid handläggning, främja ett tydligt och enhetligt synsätt för biståndshandläggningen samt bidra till att beslut fattas likartat efter samma bedömningsgrunder. De ska säkerställa att medborgarna ska behandlas lika oavsett handläggare samt i förekommande fall ange en ambitionsnivå för insatser till personer med funktionsnedsättning. Riktlinjerna är dock enbart vägledande och gäller aldrig utan undantag. Varje utredning sker utifrån individens behov och utifrån en helhetsbedömning av personens totala behov av stöd. Den som handlägger ett ärende måste väga ihop behov, lagstiftning, etik, vetenskap och beprövad erfarenhet i sitt arbete. I Borlänge kommun ska biståndshandläggare och utförare inom Omsorgsnämndens verksamhetsområden använda sig av arbetssättet Individens behov i centrum (IBIC) vid kartläggning, utredning och dokumentation. Genom att använda IBIC ökar möjligheten till en mer rättssäker och enhetlig bedömning. Riktlinjerna förhåller sig till aktuell rättspraxis, förarbeten till gällande lagar och bindande föreskrifter från Socialstyrelsen. Biståndsenheten har ansvar för att kontinuerligt utveckla och förbättra myndighetsutövningen.
Biståndsenheten arbetar aktivt med att uppdatera sig gällande rådande rättspraxis, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd etc. Utifrån detta skapas interna rutiner som används i det dagliga arbetet och som kontinuerligt uppdateras. Detta ligger sedan till grund vid revidering av riktlinjer. Riktlinjer 2019 för stöd och hjälp i ordinärt och särskilt boende i Borlänge kommun - Bistånd enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen ersätter Riktlinjer för stöd och hjälp i ordinärt och särskilt boende i Borlänge kommun – Bistånd enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen (Dnr 2016/2936).
2 Centrala begrepp, termer och definitioner
Nedanstående termer och definitioner följer Socialstyrelsens Terminologiråds rekommendationer.
ICF: står för International Classification of Functioning, Disability and Health (Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa).
Individens behov i centrum (IBIC): Behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med dokumentation av individens behov utifrån ICF.
Rehabilitering: insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga
funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet.
Funktionsnedsättning: är en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell förmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur.
Funktionshinder: är den begränsning som en funktionsnedsättning innebär i förhållande till omgivningen. Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Det handlar framförallt om bristande tillgänglighet i omgivningen.
Psykiskt funktionshinder: Nationell psykiatrisamordning definierar begreppet psykiskt funktionshinder enligt följande:
”En person har ett psykiskt funktionshinder om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning.”
Många psykiska störningar kan ge konsekvensen psykiskt funktionshinder. Den enskildes tillstånd ska kunna fylla eller ska vid någon tidpunkt ha kunnat fylla diagnostiska kriterier för psykisk störning. En stor del av målgruppen har någon psykossjukdom, personlighetsstörning eller någon allvarligare affektivt syndrom. Även högfungerande personer med neuropsykiatriska tillstånd och personer med samsjuklighet mellan missbruk/beroende och annan psykisk störning ingår. Svårigheterna kan bestå av funktionshinder, dvs. begränsningar som uppstår i relation mellan en person med en funktionsnedsättning och brister i omgivningen eller vara en direkt effekt av funktionsnedsättning. Begreppet längre tid i definitionen ovan ska tolkas som att begränsningarna har funnits eller kan antas komma att bestå minst ett år.
Definitionen begränsas inte till vissa åldersgrupper. Servicen till äldre personer organiseras vanligen inom äldreomsorg inom kommunen. Detta är dock inte skäl till att definitionsmässigt utesluta äldre från begreppet psykiskt funktionshinder.
För mer information se Nationell psykiatrisamordnings rapport 2006:5.
3 Övergripande mål och bestämmelser
3.1 Politiska mål gällande funktionshinder för Borlänge kommun
• Personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhällslivet och vara fullt delaktiga och jämlika.
• Personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet att växa upp under goda och trygga förhållanden och kunna utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.
• Personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet till en meningsfull fritid.
• Personer med funktionsnedsättning ska, utifrån sina förutsättningar, ges möjlighet till arbete och sysselsättning.
• Den kunskap och de erfarenheter som personer med funktionsnedsättning besitter i frågor om funktionshinder ska tillvaratas på alla politiska områden och alla nivåer inom den kommunala organisationen.
Se Funktionshinder politiskt program, Borlänge kommun 2014 – 2018
3.2 Omsorgsnämndens mål
Omsorgsnämnden har i Nämndplan 2016-2019 antagit följande mål:
• Vård och omsorg är av god kvalitet där den enskilde har inflytande över sin vardag För att nå målet har nämnden identifierat följande strategier/prioriteringar:
• Insatserna präglas av kontinuitet.
• Sammanhållen vård och omsorg.
• Borlängebon har möjlighet att påverka hur insatsen utförs.
• Stöd till anhöriga.
• Boendeplaner motsvarar efterfrågan.
3.3 Borlänge kommuns värdegrund
Den 21 december 2011 antog kommunfullmäktige en gemensam värdegrund för Borlänge kommun:
• Jag finns här för Borlängebon
- Det innebär att jag har fokus på mitt uppdrag. Jag är professionell och trevlig i mitt bemötande.
• Jag gillar utmaningar
- Det innebär att jag vågar tänka nytt och bidrar till förändring. Jag vill utvecklas och växa. Jag är stolt över mitt arbete.
• Jag möter varje människa med öppenhet
- Det innebär att jag visar respekt för alla jag möter. Jag har tilltro till människor och ser allas lika värde.
Värdegrunden har sin utgångspunkt i att Borlängebon ska få ett professionellt och trevligt bemötande som grundas på alla människors lika värde och med respekt och tilltro till den enskilde.
4 Lagar
4.1 Allmänt om socialtjänstlagen
1 kap. 1 § socialtjänstlagen
Samhällets socialtjänst skall på demokratins- och solidaritetens grund främja människors
- ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor,
- aktiva deltagande i samhällslivet.
Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras Sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet.
Socialtjänstlagen (SoL) är en målinriktad ramlag som ger kommunen stor frihet att utforma verksamheten med utgångspunkt från lokala förutsättningar och behov. I Socialtjänstlagen anges målen för verksamheten och vilka resultat som ska åstadkommas men i regel inte hur
detta ska uppnås. Vissa begrepp och principer som ska vara vägledande för individuellt inriktade insatser framgår i lagstiftningen.
Verksamheten ska bland annat präglas av en helhetssyn som beaktar individens totala situation och omgivning. Frivillighet och självbestämmande ska vara vägledande vid handläggning av ett enskilt ärende, och vid utförandet av insatsen. Det innebär att det är den enskilde själv som bestämmer om han eller hon ska ta emot erbjudande om en viss social tjänst. Till socialtjänstens uppgifter hör också att på olika sätt försöka motivera den enskilde att ta emot hjälp eller en insats för att därigenom tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. Insatserna ska anpassas till den enskildes aktuella förutsättningar och behov.
Den som på grund av fysiska, psykiska, sociala och/eller existentiella behov behöver hjälp och stöd i den dagliga livsföringen och som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen rätt till bistånd för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Insatserna ska präglas av ett rehabiliterande förhållningssätt i syfte att stärka den enskildes möjligheter till ett självständigt liv. Rätten till bistånd för sin livsföring i övrigt utreds av biståndshandläggare.
Se vidare Socialtjänstlag (2001:453).
4.2 Andra aktuella lagrum
Dessa riktlinjer utgår från socialtjänstlagen men det finns andra lagrum som påverkar biståndshandläggningen. Några av dessa beskrivs nedan.
4.2.1 Förvaltningslagen (FL)
Förvaltningslagen är en övergripande lag som ska tillämpas hos alla förvaltningsmyndigheter och i alla typer av förvaltningsärenden. Det huvudsakliga syftet med Förvaltningslagen är att reglera förvaltningsmyndigheternas handläggning av ärenden.
Se vidare Förvaltningslag (2017:900)
4.2.2 Föräldrabalken (FB
Föräldrabalken är en lag som behandlar rättsförhållandet mellan föräldrar och barn. Denna lag behandlar även när god man eller förvaltare ska utses, samt gode mäns och förvaltares skyldigheter.
Se vidare Föräldrabalk (1949:381)
4.2.3 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
Med hälso- och sjukvård avses åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar eller skador. Landstinget ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt de som är bosatta i landstinget. Dessutom ska varje kommun erbjuda en god hälso- och sjukvård upp till sjuksköterskenivå inom kommunens särskilda boenden och inom hemsjukvården.
Landstinget ansvarar vidare för de utredningar i hälso- och sjukvårdshänseende som kan vara nödvändigt underlag i kommunens arbete.
Se vidare Hälso- och sjukvårdslag (1982:763)
4.2.4 Offentlighets- och sekretesslagen (OSL)
Enligt offentlighets- och sekretesslagen regleras sekretessen till skydd för den enskildes personliga integritet. Det innebär ett förbud mot att, vare sig muntligt eller skriftligt eller på annat sätt, röja uppgifter om den enskildes personliga förhållanden. Sekretess gäller i handläggning och i all verksamhet enligt SoL, för alla som är eller varit anställda.
Biståndshandläggare ska i samband med ansökan om stöd höra med den enskilde om samtycke finns för att hämta eller lämna uppgifter i ärendet. Om samtycke lämnas ska det
dokumenteras i journal samt om det finns några särskilda begränsningar i samtycket.
Dokumentation av samtycke är obligatoriskt i verksamhetssystemet.
4.2.4.1 Sekretessbrytande bestämmelser
Frågan om när det är tillåtet att bryta sekretessen inom socialtjänsten regleras närmare i OSL och SFB. Den sekretess som gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden inom socialtjänsten kan brytas i följande fall:
- Om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning (10 kap. 28 § OSL), t.ex. anmälan om missförhållanden gällande barn och ungdom (14 kap. 1 § SoL och 24 a § LSS), anmälan enligt 15 § 6, 8, 9, 10 p. LSS, anmälan enligt 6 § LVM, uppgifter om utbetald ekonomisk hjälp (12 kap. 7 § SoL) eller en anmälan till överförmyndaren som gäller god man eller förvaltare enligt 5 kap. 3 § SoF.
- Vid misstanke om vissa allvarliga brott (10 kap. 23 § OSL).
- Vid samtycke från den enskilde (12 kap. 2 § OSL).
- Om en menprövning leder fram till att en handling eller uppgift kan lämnas ut (26 kap. 1 § OSL).
- Om uppgiftslämnandet är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet, t.ex. ta kontakt med personer utanför socialtjänsten vid en vårdnadsutredning, vid yttranden till domstol eller annan myndighet (10 kap. 2 § OSL).
Utlämnande enligt 10 kap. 2 § OSL ska tillämpas restriktivt och med stor försiktighet.
Bestämmelsen får inte användas som stöd för att höja myndighetens effektivitet eller för att hjälpa andra myndigheter i deras verksamhet.
- Om Försäkringskassan, Skatteverket, Pensionsmyndigheten och allmän förvaltningsdomstol begär ut information som avser en namngiven person när det gäller förhållanden som är av betydelse för tillämpningen av socialförsäkringsbalken. Detta regleras i SFB 110 kap. 31 §.
Se vidare Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
5 Företrädare och annat stöd för den enskilde
I ärenden som berör personer med funktionsnedsättning är det den enskilde som företräder sig själv, om det inte finns någon annan person som fått i uppdrag att företräda den enskilde.
Anhöriga har ingen laglig rätt att företräda den enskilde om de inte är den sökandes formella ombud (med fullmakt) eller legala företrädare (vårdnadshavare, god man eller förvaltare).
Om den enskilde själv önskar ska ändå anhöriga och/eller närstående ges möjlighet att lämna sina synpunkter.
Om den enskilde saknar förmåga att på egen hand ta ställning kan god man eller förvaltare begära insatsen för den enskilde. Dessa är att betrakta som legala företrädare.
Omsorgsnämnden ska anmäla till Överförmyndare i Samverkan om de anser att en person är i behov av en god man eller förvaltare. Uppgiften att anmäla behov av god man/förvaltare kan delegeras till utskott eller till tjänsteman hos nämnden (se Omsorgsnämndens delegationsordning, Dnr: 2016/1396). Omsorgsnämnden ska enligt 5 kap 3 §.
Socialtjänstförordningen anmäla till Överförmyndarnämnden om den finner att god man eller förvaltare enligt 11 kap. 4 § och 7 §. Föräldrabalken bör förordas för någon samt att någon inte längre behöver förvaltare. Till anmälan om god man eller förvaltare kan det behövas ett läkarintyg om den enskildes hälsotillstånd. Vid behov kan överförmyndaren komma att begära kompletterande handlingar.
5.1 God man
God man är till för personer som på grund av sitt hälsotillstånd behöver stöd och hjälp med att ta hand om sin ekonomi eller hjälp med rättsliga frågor. En god man kan utses att företräda en viss person som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd
eller liknande förhållande, behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person utan att dennes rättshandlingsförmåga begränsas. Huvudregeln innebär att en god man endast är en hjälpande hand och hela tiden är beroende att höra med sin huvudman vad denne vill.
I de fall där huvudmannen saknar förmåga att själv fatta beslut (exempel vid demenssjukdom) behöver god man inte inhämta samtycke från huvudmannen. God man skall dock alltid agera utifrån huvudmannens bästa. God man utses av Tingsrätten efter ansökan av den enskilde eller vissa närstående. Även Överförmyndarnämnd kan hos Tingsrätten ansöka om en god man.
5.2 Förvaltare
Förvaltare utses av Tingsrätten för den som på grund av sjukdom, psykisk störning eller försvagat hälsotillstånd, inte kan vårda sig själv eller sin egendom och det inte är tillräckligt med hjälp från god man. Den enskildes rättshandlingsförmåga begränsas beroende på förvaltarens uppdrag. Förvaltare kan i dessa fall besluta på den enskildes vägnar utan att ha samtycke.
För mer information om god man och förvaltare, samt om Överförmyndare i samverkan hänvisas till Borlänge kommuns hemsida.
5.3 Ombud och fullmakter
Den enskilde har rätt att anlita ett ombud för sina kontakter med myndigheter. Det kan vara den enskildes anhörige, närstående eller någon annan person. I de fall ett ombud inte är den enskildes legale företrädare bör en formell fullmakt undertecknas. Det är enbart fysiska personer som kan anlitas som ombud. Rätten att anlita ombud hindrar däremot inte att myndigheten kan begära att den som har ombud ska medverka personligen. Fullmakten upphör att gälla den dagen som fullmaktsgivaren begär det, eller inte längre förstår innebörden av fullmakten.
Se vidare Socialstyrelsens handbok (2015) Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten.
5.4 Framtidsfullmakt
Framtidsfullmakt utgör ett alternativ till ordningen med god man och förvaltare och är ett komplement till vanliga fullmakter. Framtidsfullmakter stärker enskildas självbestämmande genom att förbättra möjligheterna att planera framtiden och behålla kontrollen över frågor som är av stor betydelse för dem.
Det innebär att en person själv får bestämma hur hans eller hennes angelägenheter ska skötas i framtiden genom att ge en fullmakt åt en annan person att företräda honom eller henne för det fall han eller hon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande varaktigt och i huvudsak inte längre har förmåga att ha hand om de angelägenheter som fullmakten avser. Framtidsfullmakt kan gälla både ekonomiska och personliga angelägenheter liksom att bevaka rätt. Ansökan om bistånd för försörjning i övrigt är att betrakta som en personlig angelägenhet. En framtidsfullmakt ska vara skriftlig och vara bevittnad av två personer.
Det ska framgå:
- att det är fråga om en framtidsfullmakt
- vem eller vilka som är framtidsfullmaktshavare
- vilka angelägenheter som framtidsfullmakten avser (t.ex. ekonomiska, personliga angelägenheter, bevaka rätt)
- vad som i övrigt ska gälla
En framtidsfullmakt är giltig när den enskilde blir beslutsoförmögen och inte längre har förmåga att ha hand om de angelägenheter som fullmakten gäller. Det är fullmaktshavaren
som avgör när det inträffar, dvs. gör bedömning av ikraftträdandet, om det inte har skrivits i fullmakten att domstol ska avgöra. Därutöver finns möjlighet för fullmaktshavaren att få frågan prövad i domstol. När en framtidsfullmakt har trätt i kraft har fullmaktshavaren rätt att återkalla andra fullmakter som fullmaktsgivaren har utfärdat som berör samma angelägenheter som framtidsfullmakten. Fullmaktshavaren ska ha en lojalitets- och samrådsplikt i förhållande till den enskilde och denne kan i fullmakten utse en särskild granskare som har rätt att begära redovisning av uppdraget. Även överförmyndaren ska ha en sådan rätt och ska kunna agera om fullmaktshavaren till exempel missbrukar sitt förtroende. Det finns på förhand givna begränsningar för en fullmaktshavare och det gäller åtgärder inom hälso- och sjukvård, tandvård samt frågor om utpräglat personlig karaktär, t.ex. ingå äktenskap, bekräfta faderskap eller upprätta testamente.
Se vidare Lag om framtidsfullmakter 2017:310
5.5 Anhörigbehörighet
Anhörigbehörighet är en kompletterande form av ställföreträdarskap och innebär behörighetsregler för anhöriga till personer som inte längre kan ha hand om sina ekonomiska angelägenheter. Anhörigbehörigheten innebär en rättslig ram för vardagliga rättshandlingar i vissa fall. Behörigheten gäller om det är uppenbart att någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande inte längre har förmåga att ha hand om sina ekonomiska angelägenheter. Det är anhörig som ska bedöma om den enskilde är beslutsoförmögen och om behörigheten gäller. Anhörigbehörighet förutsätter inte någon fullmakt, läkarintyg eller liknande och den enskilde bibehåller sin rättshandlingsförmåga. Behörigheten innebär möjlighet att för den enskilde vidta ordinära rättshandlingar med anknytning till dennes dagliga livsföring. I lagens förarbeten nämns som exempel på ordinära rättshandlingar bl.a.:
- De mest angelägna behoven i vardagen bestående av enklare göromål som följer av ett hushåll t.ex. betala räkningar för boende, hälso- och sjukvård och andra sociala tjänster, transporter, försäkringar, skatter, tv och telefon. Det kan också handla om att upprätta nya autogiron, köpa mat, kläder och hygienartiklar.
- En anhörig med anhörigbehörighet kan också ansöka om bidrag t.ex. bostadsbidrag, ekonomiskt bistånd eller annat bistånd, som hemtjänst.
En anhörig ska handla i enlighet med den enskildes intressen och ta hänsyn till den enskildes vilja eller förmodade inställning. Ordningen med anhörigbehörighet innehåller turordningsregler för vem som ska få träda in som ställföreträdare för enskild och gäller i turordning:
1. make eller sambo, 2. barn
3. barnbarn 4. föräldrar 5. syskon 6. syskonbarn
Med stöd av ett personbevis kan anhörig visa att de ingår i den krets av anhöriga som ingår i turordningen. Om det är flera anhöriga i samma turordning företräder de den enskilde gemensamt och de behöver vara överens för att få agera i den enskildes ställe. De har dock möjlighet att ordna en inbördes arbetsfördelning vilket kan ske genom att de ger varandra fullmakt att företräda den enskilde. Om de anhöriga inte kan enas eller om en tredje man vägrar att rättshandla med en anhörig, blir det nödvändigt att överväga om en ansökan om godmanskap eller förvaltarskap ska göras. Anhörig med behörighet har inte rätt att föra den enskildes talan i domstol och har inte rätt att ta del av sekretesskyddade uppgifter om den enskilde.
Se vidare Socialstyrelsens handbok (2015) Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten.
6 Tolk
Av förvaltningslagen framgår att en myndighet ska anlita tolk när man har kontakt med en person som inte behärskar svenska språket eller som har en syn-, hörsel- eller talnedsättning.
Det är myndigheten som i det enskilda fallet ska göra en bedömning av om det finns behov av tolk, det finns därmed inget stöd för att rutinmässigt anlita tolk. Vägledande för bedömningen av behovet av tolk bör vara den enskildes uppfattning. Biståndshandläggaren ska förvissa sig om att den enskildes uppgifter och synpunkter kommer fram och att den enskilde kan tillgodogöra sig den information som lämnas.
Vid val av tolk får omständigheterna avgöra om en auktoriserad tolk ska anlitas eller om det finns någon annan lämplig person som kan tolka. Generellt sett är det olämpligt att använda någon nära anhörig som tolk. Det är viktigt att den enskilde lämnar ett medgivande att uppgifter som kan vara sekretessbelagda får tas upp i närvaro av tolken.
I de fall där tolk är nödvändigt för ett främmande språk så kontaktar biståndshandläggare kommunens tolkförmedling för beställning av tolk. Syn- och/eller hörseltolk bokas via landstinget.
7 Borlänge kommun – ett finskt förvaltningsområde
Sedan den 1 april 2000 har Sverige fem nationella minoriteter och fem erkända minoritetsspråk. De nationella minoriteterna är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli (tornedalsfinska). Lag (2009:724) om nationella minoriteter innehåller bland annat bestämmelser om nationella minoriteter, nationella minoritetsspråk, förvaltningsområden och rätten att använda minoritetsspråk hos förvaltningsmyndigheter och domstolar. Lagens tre grundskyddsparagrafer ger de nationella minoriteterna rätt till information, skydd av kultur och språk och rätt till delaktighet och inflytande. En ny lagstiftning för att stärka lagen träder i kraft från och med den 01.01.2019. Den innebär bland annat att kommuner och landsting ska sätta upp mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete.
Borlänge kommun blev efter ansökan en förvaltningskommun den 1 januari 2013. Som förvaltningskommun har kommunen ett särskilt åtagande att värna om det finska språket och den finska kulturens ställning och status i samhället. Enligt Minoritetslagen ska kommunen bland annat erbjuda den som begär det, möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds utförd av personal som behärskar finska (8 §).
8 Stöd till den som vårdar eller stödjer närstående
Anhörigperspektiv 5 kap, 10 § SoL
Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller som stödjer en närstående som har funktionshinder.
Lag (2009:549)
All personal i såväl myndighetsutövning, verksamhetsansvar och omsorgspersonal skall ha ett anhörigperspektiv som innebär att man ser, lyssnar till, samarbetar med och i övrigt
förmår att bemöta anhöriga på ett bra sätt. Nämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller som stödjer en närstående som har någon form av funktionsnedsättning. Det handlar om att fånga upp anhörigas behov av vila eller att få tid över för personliga angelägenheter.
Biståndshandläggare ska informera den enskildes anhöriga/närstående om vilket stöd nämnden kan erbjuda.
Anhörigstöd kan ges på olika sätt:
• Indirekt stöd, vilket förutsätter att den som är långvarigt sjuk, äldre eller har någon form av funktionsnedsättning ansöker om insatsen och att kommunen, efter biståndsbedömning enligt 4 kap 1 § SoL, bifaller ansökan om exempelvis dagverksamhet, korttidsvård, växelvård eller avlösarservice.
• Direkt stöd till den anhörige är ett stöd som är direkt riktat till den som vårdar och som inte kräver ett biståndsbeslut. Borlänge kommun erbjuder de som vårdar närstående kostnadsfri avlösning i hemmet, med högst 10 timmar per månad, med eller utan biståndsbeslut. Borlänge erbjuder även olika former av stöd genom Träffpunkten CTH/anhörigstöd.
Träffpunkten CTH/anhörigstöd i Borlänge kommun är en av de verksamheter som bland annat erbjuder möten med anhöriggrupper, stödsamtal, sorgegrupper, föreläsningar, friskvård och trivselträffar där den enskilde som vårdar anhörig i hemmet kan få avlösning av personal för att kunna delta i de olika aktiviteterna. Stöd till anhöriga via Träffpunkten CTH/anhörigstöd är kostnadsfri och kräver inget biståndsbeslut.
9 Barnperspektiv
FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), se särskilt artikel 2, 3, 6 och 12.
1 kap. 2 § SoL
När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas hänsyn till vad barnens bästa kräver.
All verksamhet som rör barn med funktionsnedsättning ska vila på de grundläggande bestämmelserna i FN:s barnkonvention och gällande svensk lagstiftning. Med barn avses i riktlinjerna barn mellan 0-18 år.
9.1 Barnkonventionens grundläggande principer
• Alla barn har lika värde och samma rättigheter. Barn får inte diskrimineras i förhållande till vuxna eller andra grupper av barn, och ska skyddas mot diskriminering.
• Barnets bästa ska komma i första hand, vid alla slags åtgärder och beslut som rör barnet. All planering och alla beslut ska innefatta prövning av barnets bästa.
• Alla barn har rätt till livet och att få utvecklas till en trygg individ.
• Respekt för barnets åsikter. Barn har rätt att komma till tals, bli tagna på allvar och bli lyssnade på. Barn ska ges möjlighet till inflytande i de frågor som rör dem. Barn har ingen skyldighet att ha eller bilda sig en egen åsikt och ingen kan tvinga barn att avslöja sina tankar eller åsikter, men det får inte finnas hinder för barnet att få uttrycka dem.
• Vårdnadshavares gemensamma ansvar. Barnets vårdnadshavare har det grundläggande ansvaret för barnets utveckling. Konventionen
understryker att båda vårdnadshavarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling och att även vårdnadshavarna ska följa principen om barnets bästa i sin föräldraroll.
9.2 Föräldrar med funktionsnedsättning som behöver stöd
När en person med funktionsnedsättning som har vårdnadsansvar för barn ansöker om insatser enligt SoL är det viktigt att beakta behovet och utformningen av insatsen även ur ett barnperspektiv. Ur ett barns perspektiv är det angeläget att begränsa antalet personer som ger omvårdnad, stöd och service i den enskildes hem. Om den enskilde utöver behovet av insatser som avser funktionsnedsättningen, har behov av stöd i sin föräldraroll, ansvarar individ- och familjeomsorgen för att utreda hur behovet lämpligast kan tillgodoses. I en sådan situation är en nära samverkan mellan ansvariga verksamheter nödvändig.
Se vidare SOSFS 2014:5 och Socialstyrelsens handbok (2015) Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten.
9.3 Anmälningsskyldighet vid oro för barn
Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdomar samt andra myndigheter inom socialtjänsten är enligt socialtjänstlagen skyldiga att genast anmäla till individ- och familjeomsorgen om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att de behöver ingripa till ett barns skydd. Anmälningsskyldigheten innebär att sekretessen mellan olika verksamheter bryts. Orosanmälan ska göras till individ- och familjeomsorgens barn- och ungdomsgrupp, för utredning av barnets behov och situation.
Se vidare 14 kap. 1 § socialtjänstlagen och Socialstyrelsens handbok (2014) Anmäla oro för barn - stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare.
Se vidare Riktlinjer 2017 för handläggning av stöd till personer med funktionsnedsättning - Bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL och insatser enligt 9 § LSS (Dnr 2016/2935)
10 Handläggning av ärenden
Med handläggning av ärenden avses all den verksamhet som syftar till att göra det möjligt för nämnden att fatta beslut i ett ärende. Handläggning av ärenden skall ske skyndsamt. Till stöd för handläggning av ärenden hänvisas till Socialstyrelsens handbok 2015 Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Där behandlas bland annat allmänna förvaltningsrättsliga regler, mål och principer för SoL, rätten till bistånd och insatser samt andra typer av lagar och regler som styr och på olika sätt påverkar handläggning och dokumentation, såsom bland annat förskrifter och allmänna råd utfärdade av Socialstyrelsen.
10.1 Rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen
4 kap. 1 § SoL
Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjlighet att leva ett självständigt liv. Lag (2010:52)
10.1.1 Skälig levnadsnivå
Med begreppet bistånd för sin livsföring i övrigt avses alla de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och som inte omfattas av försörjningsstödet.
En individuell bedömning måste göras i varje enskilt fall.
Nivåerna på insatserna måste vara så att den enskildes behov av bistånd uppfylls. Här blir begreppet skälig levnadsnivå ett uttryck för vissa minimikrav på insatsen vad det gäller kvaliteten. En sammanvägning måste göras av olika omständigheter såsom den önskade
insatsens lämplighet som sådan, kostnaderna för den önskade insatsen i jämförelse med andra insatser samt den enskildes önskemål. Det finns inte en obegränsad frihet för den enskilde att välja sociala tjänster oberoende av kostnad. Om inte en samstämmighet i utförandet av insatsen kan uppnås mellan den enskilde och tjänstemannen måste en tolkning göras av begreppet skälig levnadsnivå mot bakgrund av rättighetsbestämmelsens grundläggande syfte, dvs. en yttersta garanti för medborgarnas livsföring i olika avseenden.
Kommunen ska välja det billigaste alternativet när likvärdiga insatser finns att tillgå.
10.1.2 Den enskildes eget ansvar
Bistånd enligt socialtjänstlagen beviljas den som har behov av insatser för att uppnå skälig levnadsnivå och inte kan tillgodose dessa på annat sätt. Den enskilde har i första hand ett eget ansvar när det gäller sitt liv och sina förhållanden i övrigt. Först när den enskilde själv inte kan tillgodose sina behov kan samhällets insatser ges med stöd av 4 kap. 1 § socialtjänstlagen. Den enskilde måste i första hand utnyttja alla de möjligheter som normalt står till buds.
10.1.3 Behoven tillgodosedda på annat sätt
Biståndshandläggaren ska utreda om behov föreligger och om behoven kan tillgodoses på annat sätt. Socialtjänstlagen beskriver emellertid inte närmare vad som avses med detta kriterium. Utgångspunkten är dock att det ska göras en individuell bedömning utifrån de omständigheter som finns i det enskilda ärendet, det vill säga att bedömningen måste göras utifrån den enskildes faktiska resurser och möjligheter. Saken ska diskuteras med den enskilde. Kan den enskilde själv tillgodose sina behov, finns behov av vägledning och stöd eller kan behoven tillgodoses med hjälp av insatser från andra huvudmän eller närstående?
Det är frågor som ska prövas i samförstånd med den enskilde. Om behovet kan tillgodoses av den hjälpsökanden själv eller på annat sätt finns ingen rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen.
10.1.4 Hushållsgemenskap
Av förarbeten till socialtjänstlagen framgår att det förutsätts att andra resurser i en hushållsgemenskap används för att tillgodose eventuella behov av hjälp och stöd. Detta gäller främst i fråga om makar och sambor. Att dessa ger varandra viss praktisk hjälp, som till exempel sköta hem och hushåll, är normalt och ska beaktas vid en biståndsbedömning enligt 4 kap. 1 § SoL.
Däremot kan inte mera omfattande omsorgsbehov anses ligga inom ramen för vad man normalt bistår varandra med inom en familj. I sådana fall finns rätt till bistånd även om det finns andra vuxna i familjen. (Prop. 1996/97:124, s. 168 och prop. 2008/09:82, s.12)
Enbart det faktum att en hjälpsökande har en make/maka eller sambo innebär dock inte att det inte finns någon rätt till bistånd i form av hjälp i hemmet. För att kunna bedöma om behovet kan tillgodoses genom resurser i hushållsgemenskapen måste en sammantagen bedömning göras av vilka faktiska resurser som finns att tillgå i hushållet och hur familjens situation ser ut. (Prop. 2005/06:115, s.156)
Insatser för hjälp i hemmet ska däremot inte ersätta ansvaret som finns hos övriga personer i hushållet. Finns flera personer i hushållet ska samtligas förmåga att kunna utföra hushållsgemensamma insatser bedömas i utredningen. Finns barn och ungdomar i hushållet tas även hänsyn till detta, till exempel vad man kan kräva av en 16 åring att utföra av dessa sysslor. Finns flera personer i hushållet och ingen kan utföra insatserna ska samtliga personer ansöka om bistånd och beslut fattas för var och en.
Se vidare Socialstyrelsens meddelandeblad nr 4/2013.
10.1.5 Skötsel av husdjur
För personer i ordinärt boende har ägaren det fullständiga ansvaret för sitt husdjur. Bistånd för behov av hjälp med skötsel av husdjur beviljas i normalfallet inte. Undantag kan göras en kortare period när en akut situation uppstår, avser enstaka dagar i väntan på en annan lösning. Sådan insats är ett särskilt beslut och ska kunna motiveras väl i dokumentationen och förutsätter att den enskilde är delaktig.
10.2 Ansökan/begäran
Det är enbart den enskilde, en legal företrädare eller formellt ombud (med fullmakt) som kan ansöka om bistånd enligt socialtjänstlagen.
En ansökan ska dokumenteras så som den är uttryckt. En ansökan får heller aldrig förhandlas bort. Vid en muntlig kommunikation är det viktigt att säkerställa om den enskildes avsikt är att ansöka om bistånd. För den som inte närmare känner till vad socialtjänsten kan erbjuda i olika situationer kan det vara svårt att precisera en ansökan. Är en tjänsteman osäker på vad den enskilde menar ska han eller hon försöka undanröja osäkerheten genom en direkt fråga till den enskilde. Om det inte tydligt framgår av ansökan vad den avser ska handläggaren hjälpa den enskilde att precisera eller komplettera sina önskemål så att denna information kan läggas till grund för nämndens utredning och beslut.
10.3 Samtycke från den enskilde
Insatser enligt socialtjänstlagen bygger på frivillighet och förutsätter den enskildes samtycke.
Frågan om vad som menas med samtycke och olika former av samtycken från enskilda har bl.a. redogjorts för och lämnats kommentar av Socialstyrelsen i dess meddelandeblad nr 12, 2013.
10.4 Anmälan och uppsökande verksamhet
Om information eller en anmälan inkommer till Omsorgsnämnden om att en kommuninvånare har behov av stöd och hjälp är handläggaren skyldig att följa upp den.
Kontakt tas med den det berör för att ta reda på om den enskilde vill ansöka om bistånd.
Informationsskyldigheten gäller även till personer som har behov av stöd men som inte är motiverade att göra en ansökan. Kommunen har då skyldighet att bedriva uppsökande verksamhet och i vissa fall motiverande insatser.
För mer information se 5 kap. 8 § SoL.
10.5 Kartläggning och utredning - ICF och IBIC
All biståndshandläggning och dokumentation inom Omsorgsnämndens verksamheter i Borlänge kommun ska ske på ett behovsinriktat, systematiskt och strukturerat sätt med ICF som utgångspunkt. ICF är ett internationellt klassifikationssystem som har utvecklats av Världshälsoorganisationen (WHO) för att tillämpas på olika aspekter av hälsa. Detta för att kunna beskriva individens behov såväl fysiskt, psykiskt och socialt.
Individens Behov I Centrum (IBIC), är ett stöd för att kunna identifiera och beskriva individens behov, resurser, mål och resultat oavsett boendeform. IBIC gör det möjligt för biståndshandläggaren att utgå från individens individuella behov och mål snarare än det befintliga utbudet av insatser. IBIC grundar sig på livsområden enligt ICF på så sätt att dokumentationen blir mer strukturerad, enhetlig och jämförbar mellan kommuner. IBIC som arbetssätt är framtagen och rekommenderad av Socialstyrelsen.
Syftet med IBIC är att människor med funktionsnedsättning ska erhålla en professionell handläggning där utredningsmetodik, bedömning, beslut om insatser och uppföljning är enhetlig i kommunen. Syftet är vidare att individperspektivet och den enskildes delaktighet i utredning och utförandet säkerställs.
Se vidare Socialstyrelsens vägledning (2016) Individens behov i centrum.
10.6 Behovsbedömning
Behovsbedömning är den process som föregår och leder till ett beslut om bistånd.
Behovsbedömningsprocessen ska fokusera på individens behov och inte på socialtjänstens befintliga utbud av insatser. Utredningarna ska präglas av ett förhållningssätt som stödjer den enskilde att få ett liv med meningsfullhet, begriplighet, hanterbarhet och sammanhang.
För att höja eller bibehålla funktionsnivån ska ett rehabiliterande synsätt genomsyra utredningarna. En helhetsbedömning ska göras utifrån de sammantagna identifierade behoven.
10.6.1 Bedömning vid ansökan om specifik utformning av insats
Vid en ansökan om bistånd/insats har den enskilde möjlighet att framföra önskemål om utformning av insatsen, som skall beaktas i utredningen. Dock finns det inte någon ovillkorlig rätt att få behov tillgodosedda i en viss form eller inom en specifik verksamhet. Om ett faktiskt behov av insatsen bedöms föreligga ska ansökan gällande det specifika önskemålet avslås, men beslut fattas om att bevilja insatsen. Om den enskilde framför att denne inte kan tänka sig alternativ till önskad utformning ska ansökan avslås i sin helhet.
10.7 Utredningstidens längd
Enligt 9 § FL framgår att en utredning ska genomföras så enkelt snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Att en utredning ska genomföras skyndsamt får alltså inte medföra att kraven på objektivitet, opartiskhet och allsidighet eftersätts. Vad som menas med så snabbt som möjligt kan inte anges generellt utan måste bli en bedömning i varje enskilt ärende.
Ansökningar/utredningar som avser bistånd enligt socialtjänstlagen skall handläggas skyndsamt. För att säkerställa detta rapporteras handläggningstider till Omsorgsnämndens arbetsutskott var sjätte månad. Det som rapporteras är handläggningstider inom SoL som överstiger två månader. Orsaken till överskriden handläggningstid rapporteras och följs upp.
Den enskilde ska underrättas om ett avgörande kommer bli västenligt försenat. I samband med denna underrättelse ska anledning till förseningen redogöras. Exempelvis kan utredningstiden bli längre på grund av inhämtade av intyg eller andra utlåtanden. Om den enskilde inte fått ett avgörande på sin ansökan inom sex månader från att ansökan inkom kan den enskilde eller legal företrädare skriftligen begära att ansökan ska avgöras. Efter den inkomna skriftliga begäran ska ansökan vara avgjord inom fyra veckor.
10.8 Kommunicering
Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle inom en bestämd tid att yttra sig över materialet. Myndigheten bestämmer hur underrättelsen ska ske. Underrättelse får ske genom delgivning. Kommunicering kan ske skriftligt eller muntligt. Den enskilde ska ges möjlighet att komma in med synpunkter eller kompletteringar till utredningen som ligger till grund för ställningstagandet. En tydlig tidsangivelse för när synpunkter ska ha inkommit till nämnden ska delges den enskilde. Den en enskilde bör få tre veckor på sig att inkomma med sådana synpunkter, vilket bör ske skriftligt. Om synpunkter inkommit inom ramen för tidsangivelsen ska detta dokumenteras och tas i beaktande innan beslutet fattas.
Skyldigheten att kommunicera gäller utredningsmaterialet och omfattar inte bedömning eller förslag till beslut.
10.9 Beslut
Handläggning eller utredning ska utmynna i ett beslut om rätten till bistånd enligt SoL/insats enligt LSS, utifrån den enskildes ansökan. Syfte och mål med insatsen ska tydligt framgå av biståndshandläggarens utredning och beställning av insatsen. Insatser som beviljas ska
utformas så att de kompenserar, stödjer eller tränar den enskilde för de behov han/hon inte själv eller på annat sätt kan tillgodose.
Vem som har rätt att fatta beslut om bistånd/olika insatser samt omfattningen av dessa på delegation från omsorgsnämnden framgår av omsorgsnämndens delegationsordning (Dnr:
2016/1396) Vid tveksamhet om nämndens ambitionsnivå i samband med nya eller andra former som innebär ökad kostnad ska beslutet fattas av omsorgsnämndens arbetsutskott.
Biståndsbesluten i Borlänge kommun ska efter individuell bedömning vara tidsbegränsade om inte annat framgår av riktlinjerna.
För varje skriftligt beslut ska det finnas en handling som visar:
- Datum för beslut
- Vad beslutet innehåller
- Vem eller vilka som fattat beslutat - Vem eller vilka som varit föredragande
- Vem eller vilka som medverkat vid den slutgiltiga handläggningen utan att delta i avgörandet
Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.
10.10 Om ett beslut går den enskilde emot
Den enskilde har alltid rätt att överklaga ett beslut som går den enskilde emot. Den enskilde har även möjlighet att överklaga ett beslut som gäller bifall av ansökan om den upplever att beslutet inte motsvarar det som ansöktes om. En besvärshänvisning, ska alltid bifogas till beslutet. Ett beslut överklagas alltid skriftligt. Den enskilde har tre veckor på sig att komma in med en överklagan från det att personen mottagit beslutet. Hur beslut överklagas framgår i 44 § förvaltningslagen (FL).
Om den enskilde önskar hjälp med att överklaga ska nämnden biträda med sådan hjälp.
Denna hjälp avser stöd med att utforma överklagan, det kan innebära att biståndshandläggaren skriftligt kan anteckna de muntliga uppgifter den enskild uttrycker samt att tillse att de uppgifter domstolen i övrigt kräver finns med i överklagan. Sådan hjälp ska kunna ges av annan beslutsfattande handläggare om så önskas. Detta följer av den serviceskyldighet som nämnden har enligt 6 § FL. Överklagan av ett biståndsbeslut skickas till omsorgsnämndens för en s.k. rättidsprövning (prövning om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid) samt en granskning för att se om ärendet är felaktigt handlagt eller beslutet uppenbart felaktigt. Om överklagan inkommit i rätt tid och om omsorgsnämnden står fast vid beslutet, sänds överklagan vidare till förvaltningsdomstol. Detta bör inte ta mer en vecka.
För mer information hänvisas till Förvaltningslagen och 16 kap 3 § SoL.
10.11 Beställning
När den enskilde fått ett biståndsbeslut kontaktar biståndshandläggaren utföraren och gör en formell beställning av beviljade insatser. Beställningen ska vara så formulerad att det klart och tydligt framgår vilka behov som finns och målet med det individuellt anpassade stödet.
Beslut om bistånd av nämnden eller domstol ska i princip verkställas omedelbart.
10.12 Icke verkställda beslut och särskild avgift enligt SoL
Av 16 kap. 6 f-h § SoL framgår att kommunen är skyldig att anmäla beslut som inte verkställs inom tre månader från beslut. Rapporteringsskyldigheten gäller även för beslut där verkställandet avbrutits och inte återupptagits inom tre månader. Rapporteringen ska ske till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.
Varje kvartal ska nämnden skicka in:
• En individrapport för varje gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader.
• En individrapport för varje avbruten verkställighet som inte verkställts på nytt inom tre månader.
• En kvartalsrapport där nämnden fyller i om de har, eller inte har, några ej verkställda beslut för den aktuella perioden.
Nämnden ska fortsätta att rapportera ett icke verkställt beslut tills beslutet är verkställt eller avslutat av annan anledning, så kallad återrapportering. Nämnden kan när som helst rapportera att ett beslut har verkställts. Verksamheten för biståndshandläggning ansvarar för denna redovisning till nämnden. Omsorgsnämnden rapporterar sedan icke verkställda beslut inom Sociala sektorn till kommunfullmäktige och till kommunens revisorer.
I bestämmelserna om särskild avgift 6 a § SoL framgår att en kommun som inte inom skälig tid tillhandahåller insats enligt SoL som någon är berättigad till enligt beslut, ska åläggas att betala särskild avgift.
10.13 Genomförandeplan
Hur nämndens beslut om en insats praktiskt ska genomföras ska dokumenteras i en genomförandeplan. I planen ska det framgå vad målet med stödet är, vad som ska göras, när och hur. Utföraren och den enskilde skriver planen tillsammans. Utgångspunkten ska vara att den enskilde själv ska medverka och vara delaktig i planeringen utifrån sina förutsättningar.
En genomförandeplan ska vara upprättad inom 30 dagar från och med att beslut är fattat och insatsen är verkställd.
Genomförandeplanen är ett viktigt underlag för biståndshandläggaren när insatsen skall följas upp och/eller omprövas. Detta ska ske kontinuerligt, minst en gång per år, och dokumenteras i verksamhetssystemet.
10.14 Uppföljning
Systematiska uppföljningar av pågående insats ska göras. Uppföljningar/omprövningar utgår från samtal med den enskilde, biståndshandläggarens- samt utförarens dokumentation i form av utredning, journalanteckningar, genomförandeplan och annan relevant information för bedömning om insatsen ska avslutas, fortsätta eller förändras.
10.15 Uppföljning IBIC
I uppföljningen ingår att handläggaren samlar in information, detta kan ske på flera sätt för att handläggaren ska få ett tillräckligt underlag. Den viktigaste källan är individens egen beskrivning och upplevelse av sin aktuella situation. I det systematiska arbetet ingår att följa upp hur individens situation har förändrats från första kontakt till att nästa kontakt tas. Det kan innebära att återbeskriva individens behov, resurser, mål, uppfattning om kvalitet eller uppfattning om livskvalitet samt hantera resultat från uppföljningen och vidta åtgärder.
Se vidare Socialstyrelsens vägledning (2016) Individens behov i centrum.
11 Avgifter
För tjänster som kommuner är skyldiga att tillhandahålla, får avgifter tas ut om det är särskilt föreskrivet. Rätten till att ta ut avgifter regleras i 8 kap. SoL. Kommunens avgift får aldrig vara högre än vad det kostar kommunen att utföra tjänsten. Det kallas för självkostnadsprincipen.
I Borlänge kommun är boendestöd enligt SoL avgiftsfritt för den enskilde. I övrigt skall den enskilde betala avgift för omvårdnad och serviceinsatser enligt SoL.
Beslut om avgift fattas av kommunens avgiftshandläggare. Biståndshandläggaren ska informera personer om avgifter och överlämna blankett för inkomstuppgifter.
12 Behov av stöd och hjälp efter kontorstid
Om behov av stöd och hjälp uppkommer utanför kontorstid då det inte går att komma i kontakt med biståndshandläggare för utredning och beslut så har enhetschef för utförarna ansvar att bedöma det akuta läget och sätta in det stöd som anses vara nödvändigt för situationen, med den enskildes samtycke. Närmare beskrivning finns i särskild rutin hos utförarna. Den personal som ger stöd i ett akut läge ska dokumentera detta i den enskildes journal och meddela detta till ansvarig biståndshandläggare nästkommande vardag.
Biståndshandläggare ska då ta kontakt med den enskilde för att eventuellt öppna ett ärende så att behov kan utredas.
Vid akut behov av korttidsplats enligt SoL utanför kontorstid har jourhavande sjuksköterska under vissa förutsättningar rätt att skriva in patient under jourtid.
Rutiner för detta finns i kommunens Kvalitetshandbok Hälso- och sjukvård, flik Akut situation.
13 Stöd- och hjälpinsatser i ordinärt boende
5 kap. 4 § SoL Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund)
Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bosjälvständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.
Lag (2010:427)
Hemtjänst är ett individuellt behovsprövat bistånd enligt 4 kap 1 § SoL och innebär service och personlig omvårdnad i den enskildes bostad eller motsvarande. Hemtjänstinsatser kan beviljas personer som till följd av sjukdom, fysiska, psykiska och/eller sociala funktionsnedsättningar behöver stöd och hjälp i den dagliga livsföringen. Den enskilde med behov av vård och omsorgsinsatser som bor kvar i det ordinära boendet ska erbjudas hemtjänst på ett sådant sätt som är individuellt anpassat efter hans eller hennes behov av stöd och hjälp. Insatser från hemtjänsten ges för att underlätta den dagliga livsföringen och för att möjliggöra kvarboende. Insatserna ska präglas av helhetssyn, kontinuitet samt att den enskildes egna resurser ska tas tillvara.
När behovet av tillsyn eller kraven på trygghet och säkerhet inte längre kan tillgodoses i det egna hemmet bör det finnas en möjlighet att flytta till en särskild boendeform. När livet går mot sitt slut och den enskilde önskar att få vistas i det egna hemmet under sin sista tid ska detta önskemål tas hänsyn till i bedömning av bistånd. Ett samarbete med sjukvården är då nödvändig för att kunna ge den trygghet och den hjälp som behövs för vård i livets slutskede.
Med service avses praktisk hjälp med bland annat tvätt, städ, inköp, dagliga hemsysslor samt stöd och hjälp i samband med måltider.
Med personlig vård avses de personliga insatser som behövs för att tillgodose fysiska, psykiska eller sociala behov som t.ex. personlig hygien, toalettbesök alternativt hjälp med inkontinenshjälpmedel, på- och avklädning, förflyttning, kommunikation och social samvaro.
Insatser som ingår i personlig omvårdnad kan beviljas alla tider på dygnet. I de fall den enskilde har ett omfattande omvårdnads- och tillsynsbehov bör särskilt boende övervägas, liksom när omfattningen av insatserna motsvarar resurserna för heldygnsomsorg.
När den enskilde har behov av hemtjänst med mer än 130 timmar/månad (se även omsorgsnämndens delegationsordning) ska biståndshandläggare ge en fördjupad information om särskilt boende och om möjligheten att ansöka om sådant.
13.1 Borlänge kommuns demensteam
Den som på grund av demenssjukdom eller demensliknande symtom och som är i behov av vård, omsorg och tillsyn kan få sina behov av hemtjänst tillgodosedda genom Borlänge kommuns Demensteam.
Demensteamet arbetar inom ramen för hemtjänstinsatser och arbetar för att bistå den enskilde och även anhöriga med kontinuitet och kontaktmannaskap. Demensteamet består av undersköterskor med fördjupad kunskap om demenssjukdom samt bemötande och pedagogiskt arbetssätt gentemot målgruppen. Målet med verksamheten är att personer med demenssjukdom under trygga former skall kunna bo hemma så länge som möjligt, skapa en trygg vardag för individen, få den hjälp de behöver samt att stötta och avlasta anhöriga.
För att få hjälp av demensteamet krävs att den enskilde har omfattande behov av stöd, hjälp, kontinuitet och tillsyn under dagen samt har:
• Diagnostiserad demenssjukdom.
• En påbörjad demensutredning och uppvisar uppenbar minnesproblematik.
• Demensliknande symtom och har behov av insatsen t.ex. efter en svår stroke.
Det är utföraren som avgör vem som kan vara i behov av hemtjänstinsatser genom Demensteamet. Efter ett sådant beslut från utföraren skall biståndshandläggaren informeras.
Se vidare särskild rutin för Demensteamet.
13.2 Mat och måltider
Den som med anledning av funktionsnedsättning inte har förmågan att tillaga mat och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt t.ex. genom hushållsgemenskap ska erbjudas matdistribution för dagens huvudmål. För övriga måltider kan hemtjänsten vara behjälplig att värma redan tillagade livsmedel som till exempel köttbullar, korv och pasta. Hemtjänsten hanterar i regel inte råvaror, undantag kan dock vara att koka potatis och tillaga ägg.
Att kunna äta frukost, lunch, mellanmål och kvällsmål är att betrakta som skälig levnadsnivå.
Hemtjänsten ska vid behov stödja den enskilde med att plocka fram, värma och servera måltiden samt i vissa fall vara ett stöd under måltiden samt slutligen plocka undan efter måltiden. Hemtjänsten kan vid behov vara behjälplig med att fylla i matdistributionsbeställningen.
Matlagning tillsammans med den enskilde kan beviljas i undantagsfall under en kortare period och endast om den enskilde är delaktig och matlagningen sker i rehabiliterande syfte.
Tydlig målsättning ska finnas för att kunna följas upp och sedan avslutas.
Beslut om matdistribution fattas tillsvidare men skall följas upp enligt vad som framgår i dessa riktlinjer.
13.3 Städning
Den som inte längre klarar att sköta sin bostad avseende städning kan få stöd och hjälp med detta i form av bistånd om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt t.ex. genom hushållsgemenskap. Insatsen innebär hjälp med dammsugning och våttorkning av golv, dammtorkning av fria ytor, rengöring av kök och badrum. Hjälp och stöd med att skaka mattor ingår normalt inte. Den enskilde ska tillhandahålla ändamålsenliga städredskap och rengöringsmedel.
För den som beviljats stöd med städ ingår avfrostning av kyl och frys samt rengöring av köksfläkt och bakom spis ett tillfälle per år. Insatsen ska i den mån det är möjligt ske tillsammans med den enskilde och det ska i uppdraget tydligt framgå vad den enskilde självständigt klarar av.
Städning beviljas, upp till två rum och kök, var tredje vecka om inte särskilda medicinska skäl föreligger. Dessa skäl ska kunna styrkas med läkarintyg eller kontakt med medicinsk personal som har kunskap om den enskildes hälsotillstånd. Skälig levnadsnivå innebär att bostaden ska hållas i sådant skick att individen kan leva, bo och känna trivsel i sitt hem och genom stöd i vardagen bevara eller stärka sin självständighet och delaktighet i så stor utsträckning som möjligt.
Sammanboende som båda är i behov av insatsen och som har varsitt sovrum har rätt att få båda sovrummen städade samt gemensamt vardagsrum.
Flera städtillfällen på grund av husdjur kan inte anses ingå i skälig levnadsnivå.
Den som inte själv klarar av att källsortera sina hushållssopor ska kunna få hjälp med detta om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt.
13.4 Hygienstäd
Översyn och uppsnyggning av hemmet vid medicinska skäl som t.ex. inkontinensproblem, förhöjd halkrisk eller liknande kan beviljas som hygienstäd. En sådan komplettering kan röra sig om t.ex. översyn av kök och daglig rengöring av hygienutrymmen.
13.5 Dagliga hemsysslor
Den som av olika skäl inte kan utföra dagliga hemsysslor och som inte heller kan få dem tillgodosedda på annat sätt kan beviljas bistånd. I dagliga hemsysslor kan utifrån behov, ingå att bädda, hämta post, diska, hantering av hushållssopor från den enskildes hem till närmaste sopsorteringskärl, vattna blommor eller översyn av golv om rollator/rullstol används både inomhus och utomhus samt rengöring av hjälpmedel. Det är rimligt att få hjälp med disk en gång per dag.
För den som har ett omfattande behov av serviceinsatser kan stöd i dagliga hemsysslor innebära ett samlat ansvar över hemmets skötsel och i dessa fall behöver inte alla enskilda uppgifter anges.
13.6 Tvätt
Insatsen beviljas om den enskilde behöver stöd med att tvätta kläder, sänglinne, vardagstextilier och handdukar och om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt genom t.ex. hushållsgemenskap. Renbäddning kan ingå i samband med tvättillfället. Den enskilde kan, om behov föreligger, få hjälp med att vika tvätt. I tvätt ingår även strykning av enstaka vardagskläder. Strykning eller mangling av lakan ingår inte. Insatsen omfattar inte mattor eller tunga överkast som får tvättas på annat sätt. Stöd med tvätt kan ges om det finns tillgång till tvättmaskin i bostaden eller i nära anslutning till bostaden. Om detta saknas får den enskilde själv stå för kostnader om tvätten skickas till tvättinrättning.
