Lupp 2020

Lupp 2018

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Skara kommun

Lupp 2020

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Ludvika kommun

.. ”Jag vill påverka hur ungdomar i kommunen blir inkluderade av kommunen och att ungdomars

åsikter och viljor tas på allvar och lyssnas på.”

Tjej i Gymnasiet

Sammanfattning...4

Bakgrund och syfte...6

A. Bakgrundsfrågor...8

B. Fritid...11

C. Skola...21

D. Politik och samhälle...33

E. Trygghet...44

F. Hälsa...52

G. Arbete...64

H. Framtid...69

Referenslista...78

Rapporten är Rapporten är färgkoordinerad!

färgkoordinerad!

Hitta den del du vill Hitta den del du vill läsa genom att titta läsa genom att titta på färgen i avsnittens på färgen i avsnittens kant.

kant.

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Att ha kunskap om unga och deras livsvillkor är en viktig förutsättning i kommunernas arbete i alla förvaltningar och områden. Både barnkonventionen och Sveriges

ungdomspolitik betonar vikten av att alla beslut som tas, som på något sätt rör barn och unga, alltid ska utgå från ett barn- och ungdomsperspektiv.

I Sverige beslutade riksdagen år 2014 om en ny ungdomspolitik. De nya målen för ungdomspolitiken är att alla ungdomar (mellan 13 och 25 år) ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Alla beslut som tas och insatser som genomförs rörande unga ska utgå från dessa perspektiv. Tre prioriterade områden har även tagits fram i det ungdomspolitiska handlingsprogrammet och dessa är:

ungdomars inflytande, egen försörjning och psykisk hälsa.

Vi rekommenderar att man läser hela rapporten för att få en mer heltäckande bild av ungdomarnas livsvillkor i Ludvika kommun. Några korta sammanfattade reflektioner presenteras dock här i några utvalda områden.

Skola

• En hög andel av ungdomarna i Ludvika svarar att de är nöjda med skolan (74 % i högstadiet och 86 % i gymnasiet). Högstadieungdomarna i Ludvika är dock något mindre nöjda än rikssnittet.

• Däremot framgår det att en hög andel på högstadiet svarar att mobbing, våld och framförallt rasism förekommer på skolan. 37 % av högstadieungdomarna svarar att

Fritiden i Ludvika

• Majoriteten av ungdomarna i Ludvika är nöjda med sin fritid. Totalt svarar 89 % att de är nöjda med fritiden och 60 % att det finns väldigt eller ganska mycket att göra på fritiden.

• Vad som dock också framgår är att gymnasieungdomarna är mindre nöjda med utbudet av fritidsaktiviteter än vad högstadieungdomarna är. Gymnasieungdomarna har även i högre grad än högstadieungdomarna svarat att de saknar fritidsaktiviteter där de bor. Ungdomarna i Ludvika saknar fritidsaktiviteter i högre grad än rikssnittet, och främst gymnasieungdomarna.

• Avseende vad unga gör på fritiden finns det en del könsskillnader. Tjejer och killar tränar/idrottar och är ute i naturen i ungefär lika stor grad, däremot spelar killar i klart högre grad data-, online-, eller tv-spel. Tjejer svarar däremot i högre grad att de spelar teater/gör musik eller dansar samt håller på med foto, film, tecknar eller liknande. Killar träffar i högre grad än tjejer sina kompisar utomhus, och tjejer träffas i högre grad hemma.

Trygghet och utsatthet

• En hög andel (omkring 68-98 %) av ungdomarna är oftast eller alltid trygga på samtliga fysiska platser i kommunen. Tjejer svarar i lägre grad än killar att de är trygga på stan/i centrum och i kollektivtrafiken. Både högstadieungdomarna och gymnasieungdomarna i Ludvika känner sig i lägre grad än rikssnittet trygga i kollektivtrafiken.

• Vad gäller utsatthet för mobbning har 24 % av högstadieungdomarna och 13 % av gymnasieungdomarna utsatts de senaste sex månaderna. Gymnasieungdomarna har utsatts i lägre grad än rikssnittet. Högstadieungdomarna har utsatts i liknande grad. Andelen killar totalt som utsatts har minskat över tid, medan andelen tjejer ökat något.

Ungas hälsa i Ludvika

• Totalt svarar 69 % av högstadieungdomarna och 71 % av gymnasieungdomarna i Ludvika att de mår mycket eller ganska bra. Tjejer mår sämre än vad killar gör, och könsskillnaderna är framförallt stora i högstadiet. 55 % av högstadietjejerna svarar att de mår bra, jämfört med 83 % av högstadiekillarna. I gymnasiet är könsskillnaderna mindre och 69-72 % svarar att de mår bra.

• Andelen unga i Ludvika som känner sig stressade minst flera gånger i veckan är 58 % bland gymnasietjejerna och 52 % bland högstadietjejerna. Motsvarande siffra för killarna är 30 respektive 22 %. Tjejer upplever även i högst grad besvär med stress, huvudvärk och magont. Högstadietjejerna sticker även ut genom att i högre grad än övriga känt sig nedstämda. Tjejer upplever alltså mer regelbundna psykosomatiska besvär än vad killar gör. Liknande mönster kan ses nationellt.

• Andelen ungdomar som stressar flera gånger i veckan eller oftare har minskat över tid. Detta gäller både för killar och tjejer, men minskningen är störst bland killar. Ungdomarna i Ludvika uppger även i något lägre grad än rikssnittet att de ofta känner sig stressade.

Delaktighet och inflytande

• 35 % av högstadieungdomarna och 55 % av gymnasieungdomarna svarar att de vill vara med och påverka i kommunen. Andelen högstadieungdomar som vill påverka är lägre än för rikssnittet, medan mostvarande andel bland

gymnasieungdomarna är högre. Av de som vill påverka nämns till exempel sådant som rör skolan och vad som finns i kommunen.

• Det vanligaste sättet att engagera sig genom att gilla eller dela inlägg på internet som handlar om politik eller samhällsfrågor.

• Unga i Ludvika har ett relativt högt förtroende för vuxna i allmänhet (69-72 %).

Förtroendet för politiker är lägre, 41 % av högstadieeleverna och 29 % av gym- nasieeleverna har förtroende för politiker. Det är även lägre än rikssnittet.

• Andelen som ser sig ha möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen har öket sedan 2019. Högstadieungdomarna i Ludvika ser sig även i något högre grad än rikssnittet ha möjligheter till det.

Bakgrund och syfte

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors Lupp-undersökning har år 2020 genomförts i Ludvika kommun på högstadiet samt på gymnasiet.

Undersökningen genomfördes under hösten 2020 och insamlingen gjordes genom en webbenkät på skolorna. Insamlingen har skötts av kommunen med hjälp av MUCF och analys samt sammanställning har gjorts av Enkätfabriken på uppdrag av Ludvika kommun.

Lupp står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och startades av MUCF år 2001. Lupp är en enkät som ska ge kommuner, stadsdelar eller regioner kunskap om ungas situation.

MUCF erbjuder enkäten för att stötta kommuner i utvecklingen av ungdomspolitiken.

Meningen är att beslut som berör unga i kommuner ska bygga på aktuell kunskap om ungas situation, erfarenheter och åsikter. Lupp-enkäten erbjuds inom tre åldersgrupper:

högstadiet 13-16 år, gymnasiet 16-19 år och unga vuxna 19-25 år.

Svarsfrekvens

I årets undersökning har 266 av 287 elever på högstadiet i Ludvika svarat på enkäten, vilket ger en svarsfrekvens om 93 %. 237 av 287 gymnasieelever i Ludvika har svarat på enkäten år 2020.

Svarsfrekvensen för gymnasiet är 83 %.

I den här typen av skolundersökningar beror bortfallet på att hela klasser inte har haft möjlighet att delta i enkäten eller att elever varit sjuka.

Skolorna i Ludvika som deltog var: Kyrkskolan, Lorensbergaskolan, Smedenskolan, Malmenskolan, Högbergskolan och ABB industrigymnasium.

Bortfallsanalys

För vissa frågor finns det internt bortfall, det vill säga att ungdomar på grund av olika anledningar valt att inte besvara en viss fråga i enkäten. Det rör sig oftast om några få procent, men varierar något mellan frågorna. Det kan exempelvis bero på att elever bedömt en fråga som irrelevant eller att det rört sig om känsliga frågor. Detta är dock vanligt förekommande i undersökningar likt denna.

Analys

Enkätfabriken har analyserat och sammanställt resultaten för att i denna rapport ge en bild av ungdomarnas upplevelser. Rapporten innefattar först och främst statistik uppdelat på ålder (högstadiet 13-16 år och gymnasiet 16-19 år) samt kön. Jämförelser, inte bara för kön utan även avseende andra faktorer, möjliggör en större förståelse för huruvida alla

ungdomar har lika villkor och möjligheter i samhället. Denna kunskap är viktig för att kunna Svarsfrekvensen är 93 % för högstadiet och

83 % för gymnasiet

de som identifierar sig som killar eller tjejer beror på att de som svarat ”annan könsidentitet” är en väldigt få till antalet.

Jämförelser till rikssnitt för Lupp 2020

I den löpande texten samt i tabeller berörs även på olika ställen jämförelser med rikssnittet för Lupp (de kommuner som genomfört Lupp år 2019). Rikssnittet är dock inget nationellt snitt för alla kommuner, utan innefattar endast de kommuner som deltog i Lupp år 2020.

Trots att en sådan jämförelse har vissa brister kan det vara fördelaktigt att kunna se kommunens resultat i förhållande till en större kontext.

I rapporten tas rikssnittet upp i utvalda frågor där det anses vara relevant att jämföra resultatet.

Läsanvisningar

Rapporten är indelad tematiskt i de områden som finns i Lupp-enkäten: A.

Bakgrundsfrågor, B.Fritid, C.Skola, D. Politik och samhälle E. Trygghet, F. Hälsa, G. Arbete och H. Framtid.

För att göra materialet mer överskådligt tas de mest relevanta jämförelserna och nedbrytningarna fram. Vad som även kan vara viktigt att uppmärksamma är att en del svarsalternativ uteslutits i redovisningen. Detta har gjorts för att göra resultatet mer överskådligt. För fullständig redovisning av alla frågor och svarsalternativ hänvisar vi till MUCF:s Lupp-portal. Observera också att vissa diagram redovisar resultatet totalt eller totalt per kön.

Notera även att maskinella avrundningar kan förekomma i rapporten. Det handlar då om enstaka procent.

Vi har svarat på Lupp-enkäten!

A Bakgrundsfrågor

Frågor om bakgrund och familj

I den första delen ställdes några frågor om ungdomarna och deras familj. Som det framgår av bilden nedan är könsfördelningen jämn bland de som svarat på Lupp-enkäten. 48 % av de svarande är tjejer och 51 % är killar.

Vidare framgår det i diagram A4 att en andel mellan 7-18 % av ungdomarna som svarat har en nedsatt funktion eller sjukdom.

En andel om 80% svarar att de själva är födda i Sverige medan 18 % är födda utanför Europa, se tabell A5.

48% tjejer 51% killar 0% annan könstillhörighet

88% Heterosexuella 1% Homosexuella 2% Bisexuella

10% Övrigt/annat/vill ej svara

13% totalt har en långvarig nedsatt

funktion

80 % födda i Sverige 2 % födda i Europa 18 % födda utanför Europa

Förälder a Förälder b

Arbetar 84% 78%

Studerar 7% 7%

Föräldraledig 1% 2%

Arbetslös 3% 4%

Långtidssjukskriven/sjukpensionär 1% 2%

Ålderspensionär 0% 0%

Annat 1% 2%

Vet inte 2% 5%

A6. Vad gör din/dina föräldrar huvudsakligen?

A5. Var är du och dina föräldrar födda?

Sverige Norden Europa Utanför Europa

Du själv 80% 0% 2% 18%

Förälder a 75% 3% 3% 19%

Förälder b 73% 3% 4% 21%

A4. Har du någon sjukdom eller någon nedsatt funktion, som inte är tillfällig, och som innebär att du har svårigheter att delta i olika aktiviteter, t.ex. i skolan, med vänner eller på din fritid?

13%

80%

13% 8%

83%

7% 4%

90%

3%

18%

79%

3%

0%

25%

50%

75%

100%

Ja Nej Vill inte svara

tjej 13-16 kille 13-16 tjej 16-19 kille 16-19

A5a. Du angav att du inte var född i Sverige. Hur länge har du bott här?

10 år eller längre 33%

4-9 år 53%

0-3 år 14%

A8. Under de senaste sex månaderna, har det hänt att du inte kunnat göra något eller inte kunnat köpa något som många andra i din ålder gör eller köper för att din familj inte haft råd?

Ekonomi

En majoritet av ungdomarna svarar att de inte är oroliga för sina föräldrars ekonomi, se diagram A7. Det är dock mellan 3-12 % som svarar att de är ganska eller mycket oroliga.

Killar i gymnasiet svarar i högre grad än övriga att de är oroliga.

Vidare framgår i diagram A8 att mellan 9-17 % av de unga svarar att det en eller flera gånger hänt att de inte kunnat göra eller köpa något som många andra i deras ålder gör eller köper för att familjen inte haft råd. Tjejer i gymnasiet svarar detta i högst grad.

A7. I vilken grad är du orolig för dina föräldrars ekonomi?

51%

42%

7%

73%

24%

3%

57%

35%

6% 2%

56%

32%

11%

0% 1%

25%

50%

75%

100%

Inte alls orolig Inte särskilt orolig Ganska orolig Mycket orolig

tjej 13-16 kille 13-16 tjej 16-19 kille 16-19

84%88%

82%

91%

50%

75%

100% tjej 13-16

kille 13-16 tjej 16-19 kille 16-19

Fritid

B

Inom området fritid ställs frågor om hur ungdomarna uppfattar sin fritid, hur mycket det finns att göra på fritiden i kommunen samt hur ofta de deltar i olika typer av kultur- och fritidssysselsättningar.

Kommunens eller samhällets ansvar när det kommer till ungas fritid handlar dels om att erbjuda ett utbud med många olika möjligheter för olika åldrar och intresseinriktningar och dels om att bevaka tillgängligheten samt se till att ingen utestängs från en stimulerande och meningsfull fritid. Forskning och tidigare studier visar dock att vissa grupper av ungdo- mar i lägre grad deltar i olika typer av fritidsaktiviteter. Bland annat framgår det att utrikes- födda tjejer, unga med funktionsnedsättning, unga hbtq-personer och unga med begrän- sade ekonomiska resurser i lägre grad är aktiva i fritidsverksamheter och föreningar.¹

I diagram B0 nedan redovisas andelen nöjda med sin fritid. Vad som framgår är att 83-95%

av ungdomarna är nöjda. Killar i högstadiet är i högst grad nöjda, medan killar i gymnasiet i lägst grad är det. Vad gäller tjejerna i högstadiet och gymnasiet finns det däremot inga skillnader, utan de är lika nöjda.

Jämför man med rikssnittet är gymnasieungdomarna i Ludvika ungefär lika nöjda med sin fritid, se tabell B0a.

B0. Hur nöjd eller missnöjd är du med ditt liv när det kommer till din fritid?

Andel som svarat ”mycket nöjd” eller ”ganska nöjd”

87%

95%

87% 83%

0%

25%

50%

75%

100%

Fritiden

tjej 13-16 kille 13-16 tjej 16-19 kille 16-19

Ludvika kommun

högstadiet Riket högstadiet Ludvika kommun

gymnasiet Riket gymnasiet

91% 89% 86% 86%

B0a. Andel nöjda med sin fritid: Jämförelse till rikssnittet

85% 85% 87%

85% 83%

89%

70%

80%

90%

100%

2018 2019 2020

tjej total kille total

B0b. Andel nöjda med sin fritid: Jämförelse över tid

12%

51%

36%

1%

32%

48%

18%

2%

9%

29%

47%

14% 15%

39% 39%

7%

0%

25%

50%

75%

100%

Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting

tjej 13-16 kille 13-16 tjej 16-19 kille 16-19 B1. Hur mycket eller lite tycker du att det finns att göra på fritiden?

B1a. Andel som svarat att det finns ”väldigt mycket” eller ”ganska mycket” att göra på fritiden:

Jämförelse till rikssnittet

Ludvika kommun

högstadiet Riket högstadiet Ludvika kommun

gymnasiet Riket gymnasiet

72% 75% 45% 63%

När det handlar om utbudet av fritidsaktiviteter i kommunen eller hur mycket det finns att göra så framkommer i diagram B1 att gymnasieungdomarna är mindre nöjda med utbudet än de som går i högstadiet. 45 % av gymnasieungdomarna svarar att det finns ganska lite eller väldigt lite/ingenting att göra. Motsvarande andel bland högstadieungdomarna är 72%. I jämförelse med rikssnittet framgår det att gymnasieungdomarna i Ludvika är klart mindre nöjda, se tabell B1a. Andelen tjejer som tycker att det finns mycket att göra har även minskat över tid, se diagram B1b.

56% 60%

51%

65% 66% 68%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2018 2019 2020

tjej total kille total

B1b. Andel som svarat att det finns ”väldigt mycket” eller ”ganska mycket” att göra på fritiden:

Jämförelse över tid

Orsaker att avstå från fritidsaktiviteter

Ungdomarna fick ta ställning till några påståenden om orsaker att avstå från fritidsaktiviteter.

Resultaten utifrån dessa frågor kan hjälpa för att avgöra huruvida det finns några hinder som begränsar ungdomarnas fritid. Som det framgår i diagram B2 svarar en relativt hög andel (59 % av högstadieungdomarna och 68 % av gymnasieungdomarna) att de instämmer helt eller delvis i att det finns saker att göra men inget som intresserar dem. 32-34 % av både högstadieungdomarna och gymnasieungdomarna instämmer även i att det finns saker men att de inte kan ta sig dit samt i att det finns saker att göra men att det kostar för mycket. En högre andel högstadieungdomar, 23 %, än gymnasieungdomar, 6 %, svarar att det finns saker att göra men att deras familj säger att de inte får delta.

I jämförelse med rikssnittet framkommer att en lägre andel gymnasieungdomar i Ludvika har svarat ”stämmer inte alls” på påståendet ”Det finns saker att göra men inget som intresserar mig”. Högstadiets resultat är på en liknande nivå som för rikssnittet gällande samtliga aspekter.

41%

32%

77%

94%

65%

65%

66%

68%

48%

59%

19%

5%

27%

27%

27%

26%

11%

9%

4%

1%

7%

7%

7%

6%

13-16 år 16-19 år 13-16 år 16-19 år 13-16 år 16-19 år 13-16 år 16-19 år

Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt Det finns saker att göra

men det kostar för mycket

Det finns saker att göra men jag kan inte ta mig dit

Det finns saker att göra men min familj säger att jag inte får delta

Det finns saker att göra men inget som intresserar mig

B2. Hur stämmer dessa påståenden in på dig?

B2a. Andel som svarat ”stämmer inte alls” jämförelse till rikssnittet

Ludvika kommun

högstadiet Riket högstadiet Ludvika kommun

gymnasiet Riket gymnasiet Det finns saker att göra

B3. Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Andel som svarat ”en gång i veckan” eller oftare

2%

2%

2%

3%

14%

15%

13%

23%

29%

52%

55%

66%

86%

0%

2%

1%

8%

27%

22%

15%

18%

32%

43%

59%

68%

28%

0% 25% 50% 75% 100%

Går på konsert Går på teater musikal eller dansuppvisning Går på museum eller utställning Besöker bibliotek Håller på med foto film tecknar målar skriver

pysslar syr eller liknande

Spelar teater gör musik eller dansar Går på ungdomens hus fritidsgård eller liknande Går på match eller annat idrottsevenemang Läser böcker tidningar artiklar bloggar eller

liknande

Annat Är ute i naturen Tränar/idrottar

Spelar online- data- eller tv-spel tjej total

kille total Vad ungdomarna gör och hur ofta

I diagram B3 redovisas vilka aktiviteter ungdomarna regelbundet (minst en gång i veckan) sysselsätter sig med. Vad som framgår är att en 66-68% av både killarna och tjejerna tränar eller idrottar minst en gång i veckan. Över hälften, 55-59%, av både killarna och tjejerna svarar att de är ute i naturen minst en gång i veckan.

Vad gäller data-, tv- eller onlinespel svarar 86 % av killarna att de spelar minst en gång i veckan. Motsvarande andel bland tjejerna är 28 %. Tjejer svarar däremot i högre grad än killar att de håller på med foto, film, målar, skriver eller pysslar. Tjejer spelar även teater, gör musik eller dansar i högre grad än killarna.

De som svarade ”annat” har i fritext bland annat nämnt att de tittar på serier/film, umgås med vänner/familj, bakar eller lagar mat, är ute och åker EPA/Motorcross/bil eller meckar med motorer. En del specificerar även vilken typ av träning/idrott de gör, t.ex. fotboll, dans, golf, gym och ridning.

Resultatet i Ludvika ifråga om vad ungdomarna gör minst en gång i veckan är överlag likt rikssnittet för Lupp, se tabell B3a på följande sida. Några frågor skiljer sig dock. Andelen ungdomar som tränar, både i högstadiet och gymnasiet, är exempelvis lägre i Ludvika än för rikssnittet. Ungdomarna i Ludvika läser även i lägre grad än rikssnittet. En ytterligare skillnad som sticker ut är att högstadieungdomarna i Ludvika i högre grad än rikssnittet går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande.

I B3b på följande sida framkommer att andelen som tränar har minskat sedan 2019, både bland killar och bland tjejer. En ytterligare skillnad som framkommer är att andelen som läser också minskat något. Även andelen tjejer som spelar teater, gör musik eller dansar har minskat, medan andelen killar som gör det ökat något.

B3a. Fritidsaktiviteter minst en gång i veckan:

Ludvika kommun

högstadiet Riket högstadiet Ludvika kommun

gymnasiet Riket gymnasiet

Tränar/idrottar 67% 79% 66% 74%

Spelar teater, gör musik eller dansar 23% 24% 13% 18%

Håller på med foto, film, tecknar, målar, skriver,

pysslar, syr eller liknande 25% 24% 15% 19%

Spelar online-, data- eller tv-spel 66% 66% 48% 55%

Läser böcker, tidningar, artiklar, bloggar eller

liknande 28% 38% 31% 38%

Besöker bibliotek 6% 6% 5% 7%

Är ute i naturen 65% 62% 49% 55%

Går på ungdomens hus, fritidsgård eller

liknande 23% 12% 5% 4%

Går på konsert 1% 1% 0% 1%

Går på teater, musikal eller dansuppvisning 2% 1% 1% 1%

Går på museum eller utställning 1% 1% 1% 1%

Går på match eller annat idrottsevenemang 25% 24% 16% 16%

Annat 50% 49% 44% 44%

B3b. Andel som spelar teater, gör musik, dansar och håller på med foto, film, tecknar, målar, skriver, pysslar, syr eller liknande och idrottar minst en gång i veckan: Jämförelse över tid

74% 74% 68%

33% 28%

22% 28% 28% 28%

42%

34% 32%

52% 55% 59%

76% 76%

66%

16% 12% 15%

81% 87% 86%

32% 34% 29%

43%

54% 55%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2018 2019 2020 2018 2019 2020 2018 2019 2020 2018 2019 2020 2018 2019 2020

Tränar/idrott Spelar teater gör musik eller

dansar

Spelar onlinespel, dataspel eller tv-

spel

Läser böcker, tidningar, artiklar,

bloggar eller

Är ute i naturen

tjej total kille total

Saknas fritidsaktiviteter?

I diagram B5 på följande sida framgår att 41-51 % av ungdomarna i Ludvika saknar fritids- aktiviteter. Högstadieungdomarna saknar aktiviteter i högre grad än gymnasieungdomarna.

Både högstadieungdomarna och gymnasieungdomarna saknar aktiviteter i högre grad än rikssnittet, se tabell B5a. I diagram B5b framgår även att andelen tjejer som saknar aktivi- teter ökat något sedan 2019, medan motsvarande andel bland killarna istället minskat något. Könsskillnaden i frågan har därmed ökat.

B4. När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då vara?*

En hög andel av tjejerna, 80 %, svarar att de brukar träffa sina kompisar hemma hos varandra. Bland killar är motsvarande andel 66 %. En större andel killar (56 %) än tjejer (39%) brukar träffas utomhus. Killar träffas även i högre grad på sociala medier. 44 % av killarna svarar att de brukar göra det, jämfört med 31 % av tjejerna. En större andel tjejer än killar brukar däremot träffas i centrum/på stan (39 %) samt i galleria eller köpcentrum (17 %). Klart fler gymnasietjejer än gymnasiekillar svarar att de träffar på restaurang, pub eller liknande, 32 % jämfört med 2 %.

*Svarsalternativet restaurang, pub eller bar fanns endast i enkäten för gymnasiet

B5a. Andel som saknar fritidsaktiviteter: Jämförelse till rikssnittet

Ludvika kommun

högstadiet Riket högstadiet Ludvika kommun

gymnasiet Riket gymnasiet

28% 24% 41% 31%

48% 51%

44% 41%

0%

25%

50%

75%

100%

andel "Ja"

tjej 13-16 kille 13-16 tjej 16-19 kille 16-19 B5. Tycker du att det saknas fritidsaktiviteter där du bor?

B5b. Andel som saknar fritidsaktiviteter: Jämförelse över tid

42%

33% 39%

35% 34%

29%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

kille total

Medlemskap i föreningar

I Sverige har andelen unga som är medlemmar i en förening eller anger att de har ett intresse för ett föreningsmedlemskap minskat de senaste åren. Föreningslivet i Sverige når inte en lika stor andel unga som det tidigare gjort och unga är även i lägre utsträckning med i flera föreningar. Ju äldre undersökningsgruppen är bland 10–19 åringar, i desto högre grad gäller detta¹.

I Ludvika svarar en andel om 48-51 % av ungdomarna i högstadiet att de är medlemmar i någon förening. Bland gymnasieelever är andelen något lägre, 41-44 %. Killar i gymnasiet är föreningsmedlemmar i lägst grad, medan killar i högstadiet är det i högst grad.

Andelen ungdomar i Ludvika som är föreningsmedlemmar är lägre än för rikssnittet. Över tid ser vi att andelen medlemmar minskar, se diagram B6b.

1 MUCF 2014: Fokus 14: Ungas fritid och organisering

Vilka aktiviteter som saknas

B5c. Vad är det för fritidsaktiviteter du saknar?

Ungdomarna kunde även i fritext skriva vad för fritidsaktiviteter de saknar. Många av kommentarerna handlar om att man saknar ställen där ungdomar kan vara, till exempel fritidsgårdar och liknande. Några kommenterar specifikt att det saknas ställen för lite äldre ungdomar. Många kommenterar även att de saknar olika typer av sporter, så som basket, fotboll, volleyboll, kampsporter, gym och padel. Ytterligare saker som nämns är fler affärer, fler tjejlag och badplatser. En del kommenterar även att det inte finns något att göra i Ludvika och att det rent allmänt saknas aktiviteter, och andra att de inte vet vad för aktiviteter de saknar.

”Allmänt aktiviteter för ungdomar, inte så stora ålderspann. Stäl- len att umgås på då det inte är så stora mellanrum mellan åld- rarna t.ex. 16-19 ist för 14-19. Även ett ställ för ungdomar att festa t.ex. 18-24 åringar”

”Jag saknar att kunna göra saker tillsammans med mina kompi- sar det är svårt att kunna göra saker som att gå och kolla i affä- rer då det inte finns så många olika affärer, sen även så finns det bara almänt inget å göra.”

”Ute gym, allmänna träningsstationer, padel inomhus, allmän

crossbana.”

48% 51%

44% 41%

0%

25%

50%

75%

100%

andel "Ja"

tjej 13-16 kille 13-16 tjej 16-19 kille 16-19 B6. Är du medlem i någon förening? Andel ”ja”

B6a. Andel som svarat att de är föreningsmedlemmar: Jämförelse till rikssnittet

Ludvika kommun

högstadiet Riket högstadiet Ludvika kommun

gymnasiet Riket gymnasiet

50% 59% 42% 48%

B6b. Andel som svarat att de är föreningsmedlemmar: Jämförelse över tid

55% 55% 50%

50% 45% 42%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2018 2019 2020

13-16 år 16-19 år

C ^Skola

Enligt en forskningssammanställning av Skolinspektionen bygger framgångar i skolan och undervisningen bland annat på ett tydligt pedagogiskt ledarskap från lärarens sida, goda relationer mellan lärare och elever, samt att själva lärandemiljön i skolan är trygg och stödjande för eleverna.¹

Det tas också upp att det behöver finnas tilltro till varje elevs förmåga samt att skolan måste anpassa undervisningen efter varje elev.

De senaste åren har det kommit en rad publikationer gällande jämställdhet i skolan. Det är nämligen så att killars skolresultat är avsevärt sämre än tjejers, vilket bland annat förklaras med begränsande normer kring maskulinitet.² Därutöver har det kommit studier som visar att tjejer är mindre trygga i skolan, mår sämre och är mer utsatta för bland annat trakasse- rier och övergrepp. Flera studier pekar på att lösningen på dessa problem är ett aktivt jämställdhetsarbete i skolorna, där man kontinuerligt utmanar destruktiva normer.³

För att alla elever ska tillförsäkras en utbildning av hög kvalitet där skolmiljön är såväl trygg som jämställd är det därför angeläget att skolor bedriver ett aktivt och långsiktigt arbete med jämställdhet kopplat till trygghet.⁴

I Lupp-enkäten ställs en rad frågor om hur ungdomarna ser på sin skola – hur de trivs, hur de ser på undervisningen och skolmiljön samt övriga aspekter. Lupp-resultatet ger således värdefull information om elevernas syn på vissa aspekter, även om frågorna inte är

heltäckande avseende skolsituationen.

1 Skolinspektionen 2010: Framgång i undervisningen

2 SKL 2018: Maskulinitet och jämställd skola: Arbete för ökad trygghet och bättre studieresultat.

3 Skolinspektionen 2020: Grundskolors arbete med jämställdhet 4 Skolinspektionen 2020: Grundskolors arbete med jämställdhet

32%

68%

53% 47%

0%

25%

50%

75%

100%

Yrkesförberedande Studieförberedande Annan inriktning:

tjej 16-19

kille 16-19

C2. Vilken inriktning har ditt gymnasieprogram?

Programinriktning gymnasiet

I diagrammet nedan redovisas gymnasieelevernas programinriktning. En majoritet av tjejerna läser ett studieförberedande program och en majoritet av killarna läser ett yrkesförberedande.

Nöjdhet med skolan och undervisningen

I Lupp-enkäten ställdes frågan om hur nöjd man är totalt sett med skolan i båda årskurser.

Till gymnasieeleverna ställdes även en fråga om hur nöjd man är med sin utbildning. I diagram C2 redovisas båda frågorna.

83-89 % av gymnasieungdomarna är nöjda med skolan. För högstadiet är nöjdheten lägre och könsskillnaderna större. 82 % av högstadiekillarna är nöjda med skolan, medan mot- svarande andel bland högstadietjejerna är 67 %. När det gäller utbildningen är 87-92 % av eleverna på gymnasiet nöjda. Tjejerna är mer nöjda än killarna.

Vid en jämförelse till rikssnittet är högstadieungdomarna i Ludvika något mindre nöjda.

Andelen nöjda med skolan har ökat något över tid, se diagram C2c.

C2a. Hur nöjd är du med ditt liv när det handlar om följande?

Andel ”mycket nöjd” eller ”ganska nöjd”

67%

82%

89% 92%

83% 87%

0%

25%

50%

75%

100%

Skolan Utbildningen

tjej 13-16 kille 13-16 tjej 16-19 kille 16-19

C2b. Andel nöjda med skolan och utbildningen: Jämförelse till rikssnittet

Ludvika kommun

högstadiet Riket högstadiet Ludvika kommun

gymnasiet Riket gymnasiet

Skolan 74% 78% 86% 85%

Utbildningen - - 89% 89%

74% 73% 75%

89% 86% 88%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2018 2019 2020

13-16 år 16-19 år

C2c. Andel nöjda med skolan: Jämförelse över tid

C3a. Hur tycker du att det stämmer in på hur det är på din skola? * Andel som svarat att de ”stämmer helt” eller ”stämmer till stor del”

53%

60%

60%

49%

54%

55%

55%

77%

53%

63%

66%

54%

57%

53%

71%

58%

69%

65%

64%

68%

66%

76%

81%

77%

74%

80%

79%

81%

87%

77%

0% 25% 50% 75% 100%

Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd Skolans personal lyssnar på vad elevrådet/elevkåren säger och tar

dem på allvar

Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över/ska kunna påverka i

skolan

Min skola agerar om en lärare kränker en elev Min skola agerar om en elev mobbar

en annan elev

Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min skola Jag trivs med stämningen i min skola Mina lärare behandlar killar och tjejer

lika

kille 16-19 tjej 16-19 kille 13-16 tjej 13-16

Trivsel och stämning

Hur elever trivs i skolan har ett nära samband med hur de upplever skolmiljön, men det har också ett samband med deras allmänna välbefinnande samt psykosomatiska hälsa¹.

I diagram C3a nedan redovisas andelen som instämmer helt eller till stor del i respektive påstående. En andel om mellan 55-87 % instämmer i att de trivs med stämningen på sin skola. Killar i gymnasiet trivs i högst grad (87 %) medan tjejer i högstadiet trivs i lägst grad (55 %). I samtliga påståenden har gymnasieungdomarna en högre andel instämmande än högstadieungdomarna. Vad gäller frågan om man fått veta vad eleverna ska ha inflytande över/kunna påverka i skolan instämmer dock högstadiekillarna i ungefär samma grad som gymnasietjejerna. Gymnasiekillarna instämmer i högst grad i samtliga påståenden.

Jämfört med rikssnittet skiljer sig Ludvikas resultat i flertalet frågor. Exempelvis instäm- mer ungdomarna i Ludvika lägre grad i att de trivs med stämningen i skolan. Skillnaden är störst för högstadiet. Både högstadieungdomarna och gymnasieungdomarna instämmer även i lägre grad i att elever och lärare bemöter varandra med respekt. I några av frågorna är Ludvikas resultat dock mer likt rikssnittet, se tabell C3a.

C3a. Andel som instämmer i påståenden om skolan: Jämförelse till rikssnittet*

Ludvika kommun

högstadiet Riket högstadiet Ludvika kommun

gymnasiet Riket gymnasiet

Jag trivs med stämningen i min skola 63% 72% 81% 85%

Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev 55% 57% 73% 71%

Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min

skola 54% 64% 74% 82%

Min skola agerar om en lärare kränker en elev 52% 59% 71% 72%

Mina lärare behandlar killar och tjejer lika 67% 64% 79% 78%

Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över/

ska kunna påverka i skolan 64% 60% 69% 67%

Skolans personal lyssnar på vad elevrådet/elevkåren

säger och tar dem på allvar 61% 57% 73% 67%

Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd

och elevråd 53% 51%

*OBS! Andelen som svarat ”vet ej” är bortplockad ur redovisningen för C3a för att ge en mer rättvis bild av instämmandegraden

C3b_1. Andel som instämmer i påståenden om skolan: 13-16 år, Jämförelse över tid*

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Jag trivs med stämningen i min skola

Min skola agerar om en

elev mobbar en annan elev

Elever och lärare respekterar

varandra

Min skola agerar om en lärare kränker

en elev Mina lärare

behandlar killar och tjejer lika Kunskap om

eleverna inflytande över skolan Skolans

personal lyssnar på elevrådet/el…

Skolan uppmuntrar medverkan i klass/elevråd

2020 2019 2018

Som det framgår i diagrammet nedan har nöjdheten ökat något i flera frågor för högstadie- ungdomarna. På gymnasiet är resultatet väldigt likt föregående mätning, se diagrammet på följande sida.

Ungdomarna fick även ta ställning till huruvida rasism, våld, mobbning eller sexuella

trakasserier är problem som förekommer på skolan. Vad som framgår är att en relativt hög andel av högstadieeleverna svarar att våld, rasism och mobbning förekommer på deras skola. Högstadieungdomarna svarar även i högre grad än gymnasieungdomarna att sexuella trakasserier förekommer. Andelen högstadieungdomar som svarar att rasism förekommer är även klart högre än för rikssnittet. För gymnasiet är andelen däremot lägre.

Över tid kan vi se att andelen högstadieungdomar som svarar att problemen förekommer har minskat, speciellt avseende våld och sexuella trakasserier.

C3c. Hur tycker du att det stämmer in på hur det är på din skola?

Andel som svarat ”stämmer helt” eller ”stämmer till stor del”

21%

29%

22%

33%

14%

9%

5%

13%

11%

9%

Rasism förekommer i min skola Mobbning förekommer i min skola Våld förekommer i min skola

kille 16-19 tjej 16-19 kille 13-16 tjej 13-16

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Jag trivs med stämningen i min skola

Min skola agerar om en

elev mobbar en annan elev

Elever och lärare respekterar

varandra

Min skola agerar om en lärare kränker

en elev Mina lärare

behandlar killar och tjejer lika Kunskap om

eleverna inflytande över skolan

Skolans personal lyssnar på elevrådet/ele

vkåren säger

2020 2019 2018

C3b_2. Andel som instämmer i påståenden om skolan: 16-19 år, Jämförelse över tid*

C3d. Andel som instämmer i att problem förekommer på skolan: Jämförelse till rikssnittet

Ludvika kommun

högstadiet Riket högstadiet Ludvika kommun

gymnasiet Riket gymnasiet

Mobbning förekommer i min skola 21% 26% 11% 14%

Rasism förekommer i min skola 37% 27% 13% 18%

Sexuella trakasserier förekommer i min skola 13% 17% 7% 12%

Våld förekommer i min skola 31% 29% 7% 13%

0%

20%

40%

60%

Mobbning förekommer

i min skola

Rasism förekommer

i min skola

Sexuella trakasserier förekommer

i min skola förekommerVåld

i min skola

2020 2019 2018

0%

20%

40%

60%

Mobbning förekommer i min

skola

Rasism förekommer i min

skola

Sexuella trakasserier förekommer i min

skola Våld förekommer i

min skola

2020 2019 2018

C3e. Andel som instämmer i att problem förekommer på skolan: 13-16 år, Jämförelse över tid

C3f. Andel som instämmer i att problem förekommer på skolan: 16-19 år, Jämförelse över tid

Ludvika kommun

högstadiet Riket högstadiet Ludvika kommun

gymnasiet Riket gymnasiet

skolmiljön? 67% 72% 91% 90%

C4a. Nu kommer några frågor om din skola. Vad tycker du om…

Andel som svarat ”mycket bra” eller ”ganska bra” Jämförelse till rikssnittet 28%

61%

72%

82%

85%

78%

62%

94%

37%

73%

81%

81%

75%

81%

42%

93%

81%

92%

77%

91%

85%

93%

88%

97%

88%

91%

84%

92%

85%

88%

83%

96%

0% 25% 50% 75% 100%

skolmaten?

skolmiljön?

möjligheten att få extra hjälp och stöd av lärarna om du behöver det?

lärarna?

elevhälsan (skolkurator skolsköterska eller skolpsykolog)?

undervisningen?

skolbiblioteket?

tillgången till datorer?

kille 16-19 tjej 16-19 kille 13-16 tjej 13-16 C4. Nu kommer några frågor om din skola. Vad tycker du om…

Andel som svarat ”mycket bra” eller ”ganska bra”

Omdöme skola

Lupp-enkäten innefattar även frågor om en rad centrala aspekter av ungdomarnas skolsituation, så som skolbiblioteket, skolmiljön, skolmaten, undervisningen, lärarna, elevhälsovården, tillgången till datorer samt möjligheten att få extra hjälp eller stöd.

Vad som framgår i diagram C4 är att en hög andel både i högstadiet och gymnasiet, 93-96 %, är nöjda med tillgången till datorer. Vad som också framgår är att

gymnasieungdomarna är mer nöjda än högstadieungdomarna gällande samtliga aspekter.

Skillnaden är störst avseende skolmaten, vilket totalt 32 % av högstadieungdomarna är nöjda med jämfört med 84 % av gymnasieungdomarna.

I tabell C4a görs en jämförelse med rikssnittet, i vilken framkommer att högstadieungdo- marnas grad av nöjdhet ligger lite under snittet i majoriteten av frågorna. Skillnaden är störst vad gäller skolbiblioteket. För gymnasiet är resultatet mer likt rikssnittet, undantaget frågan om skolmaten där ungdomarna i Ludvika är klart nöjdare.

C4b. Nu kommer några frågor om din skola. Vad tycker du om…: 13-16 år, Andel som svarat ”mycket bra” eller ”ganska bra” Jämförelse över tid

0%

20%

40%

60%

80%

100%skolmiljön?

skolbibliotek et?

skolmaten?

undervisning en?

möjligheten att få extra

hjälp och stöd?

elevhälsan?

tillgången till datorer?

lärarna?

2020 2019 2018

0%

20%

40%

60%

80%

100%skolmiljön?

skolbibliotek et?

skolmaten?

undervisnin gen?

möjligheten att få extra

hjälp och stöd?

elevhälsan?

tillgången till datorer?

lärarna?

2020 2019 2018

C4c. Nu kommer några frågor om din skola. Vad tycker du om…: 16-19 år, Andel som svarat ”mycket bra” eller ”ganska bra” Jämförelse över tid

Över tid kan vi se att andelen högstadieungdomar som är nöjda med lärarna ökat sedan år 2019.

C5a. Årskurs 8: Hur mycket eller lite vill/får du som elev vara med och bestämma om följande? Andel som svarat ”väldigt mycket” eller ”ganska mycket”

Elevinflytande

Lupp-enkäten innehåller ett antal frågor som rör elevinflytande. Ungdomarna svarade på frågor om hur mycket de skulle vilja vara med och bestämma om i skolan samt hur mycket de anser att de får bestämma i dagsläget. Skolverket påpekar att det finns ett tydligt samband mellan elevers möjlighet till delaktighet och inflytande samt kunskapsresultat och välmående i skolan. I en utredning från 2009¹ framgår det att ju mer inflytande en elev upplever att den har om en aspekt, desto mer positivt ser eleven på den aspekten i skolan.

Med andra ord korrelerar möjligheter till inflytande med nöjdhet.

I klassrummet är elevernas möjligheter att påverka beroende av lärarens inställning.

Elevrådets möjlighet att påverka beslut som rör hela skolan beror på skolledningens inställning och vilka strukturer som finns för elevinflytande på skolan.²

I Ludvika ser vi att andelen unga som vill påverka är hög både i högstadiet (se diagram C5a) och gymnasiet (se diagram C5b på följande sida). Tjejer i både högstadiet och

gymnasiet svarar att de vill påverka om olika saker i något högre grad än killar i flera frågor.

I gymnasiet svarar killar i något högre grad än tjejer att de får vara med och påverka om flertalet aspekter. Tjejer i gymnasiet svarar dock i högre grad att de får påverka proven och hur de ska arbeta (till exempel grupparbete). I högstadiet är könsskillnaderna mindre, men killar svarar i något högre grad än tjejer att de får påverka. Skillnaden är störst avseende skolmiljön ute. Maten, läxorna och schemat är det som högstadieungdomarna i lägst grad svarar att de får vara med och påverka. Gymnasieungdomarna får i lägst grad påverka maten, skolans ”regler” och skolmiljön ute.

71%

58%

69%

66%

69%

73%

73%

25%

36%

14%

19%

22%

15%

34%

53%

59%

50%

64%

61%

60%

67%

62%

26%

32%

30%

21%

17%

23%

19%

34%

Vad jag får lära mig Skolmiljön inne Schemat Läxorna Proven Maten Hur vi ska arbeta till exempel grupparbete/projektarbete

kille 13-16 - får kille 13-16 - vill tjej 13-16 - får tjej 13-16 - vill

C5b. Årskurs 2: Hur mycket eller lite vill/får du som elev vara med och bestämma om följande? Andel som svarat ”väldigt mycket” eller ”ganska mycket”

I tabell C6 nedan redovisas andelen som får vara med och påverka i jämförelse med riks- snittet. Vad som framgår är att gymnasieungdomarna i Ludvika i högre grad än rikssnittet får vara med och påverka samtliga aspekter i skolan. Skillnaden är störst avseende sche- mat, vilket 32 % av ungdomarna i Ludvika svarar att de får vara med och bestämma om, jämfört med 20 % för rikssnittet. Resultatet för högstadiet är mer likt rikssnittet, men även högstadieungdomarna får vara med och påverka i något högre grad än rikssnittet gällande flertalet aspekter.

På följande sida redovisas resultatet över tid. Klart fler gymnasieungdomar svarar i år att de får vara med och påverka om schemat och proven.

C6: Andel som upplever att de får vara med och bestämma om följande: Jämförelse till rikssnittet 54%

55%

66%

71%

77%

67%

83%

87%

90%

25%

25%

32%

19%

31%

27%

46%

39%

54%

58%

54%

61%

60%

78%

69%

64%

68%

76%

33%

29%

40%

26%

35%

36%

39%

38%

47%

0% 25% 50% 75% 100%

Skolmiljön ute Skolans "regler"

Skolmiljön inne Maten Schemat Vad jag får lära mig Proven Läxorna Hur vi ska arbeta till exempel grupparbete/projektarbete

kille 16-19 - får kille 16-19 - vill tjej 16-19 - får tjej 16-19 - vill

Ludvika kommun

högstadiet Riket högstadiet Ludvika kommun

gymnasiet Riket gymnasiet

Vad jag får lära mig 28% 26% 32% 31%

Hur vi ska arbeta, till exempel

grupparbete/projektarbete 34% 34% 51% 50%

Läxorna 18% 19% 38% 31%

Proven 22% 21% 42% 37%

Schemat 18% 15% 32% 20%

Maten 17% 14% 22% 16%

Skolans "regler" 27% 24% 27% 25%

Skolmiljön inne 33% 27% 36% 29%

Skolmiljön ute 29% 25% 29% 24%

C6a: Andel som upplever att de får vara med och bestämma om följande: Jämförelse över tid, 13-16 år

C6b: Andel som upplever att de får vara med och bestämma om följande: Jämförelse över tid, 16-19 år

0%

20%

40%

60%

Vad jag får lära mig

Hur vi ska arbeta

Läxorna

Proven

Schemat Maten

Skolans

"regler"

Skolmiljön inne

Skolmiljön ute

2020 2019 2018

0%

20%

40%

60%

Vad jag får lära mig

Hur vi ska arbeta

Läxorna

Proven

Schemat Maten

Skolans

"regler"

Skolmiljön inne

Skolmiljön ute

2020

2019

2018

D Politik och samhälle

Det tredje delmålet i ungdomspolitiken syftar till att unga ska få vara med och göra sina röster hörda både i frågor som direkt berör dem och för samhället i stort.

I aktuell forskning både i Sverige och andra demokratier finns det oenigheter om ungas engagemang. En del menar att demokratin är hotad och att unga tappat både intresset och tron på möjligheten att påverka. Andra menar istället att unga är mer missnöjda och kritiska till dagens traditionella former för inflytande, och att det nödvändigtvis inte bör ses som ett hot.¹

Vad som dock framkommer är att man inte kan se skillnader mellan äldre och unga avse- ende intresse för politik och samhälle. Däremot röstar unga i mindre utsträckning än äldre och en mindre andel uppger att de är medlemmar eller aktiva i politiska partier eller fören- ingar. Fler unga uppger dock att de deltar i andra politiska aktiviteter, exempelvis demon- strationer. Jämfört med äldre är ungas engagemang mer individualiserat och många väljer bort organiserade aktiviteter. Slutsatsen enligt flera nya studier är att unga inte är mindre politiskt aktiva än äldre, däremot deltar de på andra sätt.²

Förutsättningarna för unga att delta och påverka är även ofta sämre på grund av bland annat ålder, utbildning och erfarenhet. Trösklarna för deltagande kan vara högre då unga ofta har ett svagare politiskt kapital jämfört med vuxna.³ Samhället och kommunen får därför en väldigt viktig roll i att stötta unga i dessa frågor.

Intresse för olika frågor

Ungdomarna i Ludvika svarade på frågor om hur intresserade de är av politik,

samhällsfrågor i allmänhet och vad som händer i andra länder, se diagram D1 på följande sida. Är man intresserad är också sannolikheten större att man engagerar sig aktivt i

samhället⁴. Vad som framgår är att gymnasieungdomarna totalt sett är mer intresserade än högstadieungdomarna av vad som händer i andra länder, av politik och av vad som händer i andra länder. Gymnasiekillarna är de som är mest intresserade av samtliga tre saker.

Skillnaden är dock mycket liten avseende intresset för vad som händer i andra länder mellan årskurserna och högstadietjejerna är ungefär lika intresserade som

gymnasiekillarna och högstadiekillarna ungefär lika intresserade som gymnasietjejerna.

I en jämförelse med rikssnittet framkommer att ungdomarna i Ludvika, både i högstadiet och gymnasiet, är mindre intresserade av de olika frågorna än rikssnittet. Skillnaden är störst för båda årskurser avseende vad som händer i andra länder.

Intresset för samhällsfrågor har ökat något bland ungdomarna i Ludvika. Intresset för vad som händer har däremot minskat något. Skillnaderna är dock mycket små, både avseende ökningen och minskningen. Intresset för politik är på precis samma nivå som år 2019.

1 SOU 2016:5 ”Låt fler forma framtiden” del A

2 MUCF 2019: Ungas möjlighet till inflytande på lokal nivå 3 SKL 2014: Ungas inflytande och delaktighet

18%

31%

50%

25% 28%

43%

27%

45% 46%

47% 51% 52%

0%

25%

50%

75%

100%

Politik Samhällsfrågor i

allmänhet Vad som händer i andra länder

tjej 13-16 kille 13-16 tjej 16-19 kille 16-19

D1. Hur intresserad är du av följande?

Andel som svarat ”mycket intresserad” eller ”ganska intresserad”

D1a. Andel mycket eller ganska intresserade: jämförelse till rikssnittet

Ludvika kommun

högstadiet Riket högstadiet Ludvika kommun

gymnasiet Riket gymnasiet

Politik 22% 31% 38% 41%

Samhällsfrågor i allmänhet 29% 37% 48% 53%

Vad som händer i andra länder 46% 58% 49% 60%

51%56%

50% 48%

40%

60%

80%

100% _Politik

Samhällsfrågor i allmänhet Vad som händer i andra länder D1b. Andel mycket eller ganska intresserade: jämförelse över tid

Aktivt samhällsengagemang

Formerna för det politiska engagemanget bland unga har som tidigare nämnts förändrats under senare år. Antalet unga som väljer att bli medlemmar i politiska partier och som är engagerade i de traditionella folkrörelseorganisationerna har minskat. Tidigare nämndes även att det inte nödvändigtvis behöver vara något negativt, men denna utveckling leder samtidigt till att färre unga får erfarenheter av den representativa demokratins

beslutsprocesser, som exempelvis gemensamt beslutsfattande. Dessa erfarenheter är viktiga och ses som bidragande till känslan av delaktighet, tillhörighet och ansvarstagande¹. I Lupp-enkäten ställs inte någon fråga om politiskt engagemang i partier, men däremot finns en fråga om ungdomarna gjort någon aktiv politisk handling under det senaste året.

Vad som framgår i diagram D2 är att en andel mellan 26-45 % har gillat eller delat ett inlägg om samhällsfrågor eller politik på internet. Gymnasiekillarna har gjort detta i högst grad. Gymnasiekillarna är även de som i högst grad diskuterat samhällsfrågor/politik på forum eller bloggar på internet samt skrivit ett medborgarförslag till kommunens politiker. I övriga frågor är skillnaderna mellan kön och årskurs mindre. Högstadietjejerna har dock i lägre grad än övriga tagit kontakt med någon politiker, tjänsteman eller beslutsfattare i kommunen.

D2. Under de senaste 12 månaderna, har du gjort något av följande?

Andel som svarat ”ja”

2%

4%

4%

7%

26%

1%

9%

5%

8%

24%

1%

7%

5%

10%

29%

4%

8%

4%

23%

45%

0% 25% 50% 75% 100%

Skrivit ett förslag

(medborgarförslag) till kommunens politiker

Tagit kontakt med någon politiker tjänsteman eller beslutsfattare i

kommunen

Deltagit i demonstration Diskuterat samhällsfrågor/politik på

forum eller bloggar på internet Gillat/delat inlägg om samhällsfrågor/politik på internet

kille 16-19 tjej 16-19 kille 13-16 tjej 13-16