• No results found

08.2. Bilaga 1. Årsredovisning 2019 Sollentuna kommun

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "08.2. Bilaga 1. Årsredovisning 2019 Sollentuna kommun"

Copied!
104
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

www.sollentuna.se

Fastställd av kommunfullmäktige x x x x-x x-x x

(2)

2 (103)

Innehåll

1.Inledning 3

Det här är Sollentuna 3

Kommunstyrelsens ordförande har ordet 5

Årshändelser 6

2. Förvaltningsberättelse 10

Översikt över verksamhetens utveckling 11

Den kommunala koncernen 13

Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning 19

Händelser av väsentlig betydelse 23

Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten 24

God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning 27

Balanskravsresultat 64

Väsentliga personalförhållanden 65

Förväntad utveckling Sollentuna kommun 70

Barnbokslut 72

3. Finansiella rapporter 76

Resultaträkning 76

Balansräkning 77

Kassaflödesanalys – direkt metod 78

4. Noter 79

Not 1 Redovisningsprinciper 79

Noter 2-10 resultaträkning 82

Noter 11-28 balansräkning 84

Noter övriga upplysningar 88

5. Driftredovisning 90

Nämndernas driftredovisning 90

Kommungemensamt 98

6. Investeringsredovisning 100

Kommunstyrelsen 101

Exploateringsverksamheten 102

7. Revisionsberättelse 103

(3)

SOLLENTUNA HAR ET T attraktivt läge nära både storstad och natur. Här sjuder av liv, med många före- tagare och handelsplatser, fina friluftsområden och stora möjligheter till idrott och kulturaktiviteter.

Sollentuna är en kommun som växer med 300-500 nya hushåll varje år och vi vill växa med kvalitet och stå för en hållbar tillväxt – socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Vi levererar service av hög kvalitet och arbetar för framtida investeringar i välfärd.

Vi satsar på miljön och det är lätt att cykla i kommunen. Sollentuna har en tuff miljö- och klimatpolicy med en handlingsplan som kommunen arbetar aktivt med. Där ingår både att miljöanpassa kommunens egen verksamhet och att underlätta för alla invånare, från ung till gammal, att leva mer miljösmart.

Kommunens arbete genomsyras av ett stort ansvarstagande - varje skattekrona används så effektivt som möjligt, med långsiktighet och hållbarhet i verksamheterna.

vår vision

Sollentunas vision är att vara Sveriges mest attraktiva kommun. Det sammanfattar vad vi vill uppnå och be- skriver vad vi arbetar för; att göra det bästa vi kan för alla invånare och företag i Sollentuna, utifrån de förut- sättningar vi har. Det finns alltid något i en verksamhet som kan utvecklas – vi försöker bli lite bättre varje dag.

så styrs sollentuna 2018-2022

Sollentuna kommun styrs av en majoritet som består av Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet.

TOTALT 61 SD

5 MP

3 C

4

V 4

SP 2 KD

5

S 13 M

19 L 6

Jonas Riedel (C), Henrik Thunes (M), Anna-Lena Johansson (L) och Magnus Ramstrand (KD)

MANDAT

3 (103)

(4)

många nya bebisar

738 barn föddes i kommunen

antal invånare

73 857 i december 2019

in- och utflyttade

Inflyttande: 7 143 - Utflyttade: 6 141

befolkningsstruktur

Andel invånare per åldergrupp (%) Sollentuna: Riket:

0-19 år 27,3%

23,3%

57,0% 56,7%

15,7%

20,0%

20-64 år 65- år

5,9%

6,2%

7,4%

arbetslösa

Arbetslösa som andel av arbetskraften 16 - 64 år, december 2019

Riket Sthlms län Sollentuna

73 857 invånare resultat &

investeringar

Resultat 36 mkr Investeringar 622 mkr

4 (103)

(5)

ÅRSREDOVISNINGEN ÄR ÅRETS HÖJDPUNKT. Samtidigt pågår under hela året uppföljning, gransk- ning och utvärdering av kommunens verksamheter. Det är ett arbetssätt som har präglat förtroendevalda och tjänstemän under lång tid och skapat en kultur som ligger till grund för att Sollentuna i november korades till Sveriges kvalitetskommun 2019.

Det är dags att summera första året med den nybildade alliansen bestående av Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet. Vi står enade bakom en politisk plattform som fäster stor vikt vid an- svarsfull ekonomi och fokus på kärnverksamheterna skola och omsorg. Det handlar om att tillhandahålla Sol- lentunaborna trygghet och välfärd genom livet.

Förra året växte Sollentunas befolkning till 73 857 invånare. Det är en ökning med 1 329 nya invånare och den största befolkningsökningen sedan 1973. Att allt fler väljer att bli Sollentunabor är positivt och i linje med vår vision om att bli Sveriges mest attraktiva kommun. Under året färdigställdes 576 nya bostäder, 496 nya företag startades och kommunen bibehöll topplaceringen i Svenskt Näringslivs mätning av det lokala företagsklimatet.

I juni invigdes nya Malmparken. En central samlingsplats där alla Sollentunabor kan njuta av grönska, aktiv träning och spännande lekytor för barn. Skolorna visade också på fortsatt goda resultat, bland annat med ”All time high” i antal elever som presterade goda avgångsbetyg från grundskolan. Arbetet för att få fler i arbete har fortsatt med oförändrad kraft. Genom Etableringslyftet skapades vägar till arbete eller studier för sju av tio ny- anlända. Under hösten invigdes Solvillan, ett samarbetsprojekt mellan utbildningskontoret och socialkontoret, vars verksamhet syftar till att tidigt fånga upp och stötta barn som behöver extra stöd för att klara skola och vardag.

Det ambitiösa klimatarbetet har fortsatt. Ett exempel på det är den utbyggda fjärrkylaanläggningen vid Sollentunavallen som invigdes i juni. Anläggningen är en hållbar energilösning som innebär att restvärme till- varatas och levereras ut till fjärrvärmenätet.

Resurserna till vård och omsorg förstärktes och en riktad satsning inleddes på den förebyggande verksam- heten för demenssjuka. Nationella Brottsförebyggande rådet uppmärksammade kommunens trygghetsskapande arbete och lovordade vår samordningsmodell EST, Effektiv samordning för trygghet. Andra trygghetsskapande åtgärder bestod i förstärkt renhållning, kraftsamling för klottersanering och utökad belysning.

Ett stort tack till alla invånare, näringsidkare och medarbetare som bidragit till allt fint som har hänt i kom- munen under 2019. Tillsammans bygger vi Sveriges kvalitetskommun!

henrik thunes (m)

kommunstyrelsens ordförande

kommunstyrelsens ord- förande

har ordet

kommunstyrelsens ordförande har ordet

trygghet och välfärd genom livet”

- henrik thunes (m)

5 (103)

(6)

Vinterfest i Edsbergsparken med hästdragen släde, fika, korvgrillning och visning på Edsbergs slott.

Kommunens 85+-are som inte har några insatser från äldreomsorgen erbjuds

hembesök med information om vilket stöd som finns.

Kommunen arrangerar föräldragrupper för den som behöver stöd.

Tryggheten fick ökade resurser för att hålla rent och snyggt på allmänna ytor, förbättra klottersaneringen, ha fler ordningsvakter vid Aniaraplatsen och arbeta förebyggande med hedersvåld.

Utbildningskontoret i Sollentuna HBTQ-certifierades genom RFSL:s utbildning med fokus på könsidentitet, könsuttryck och sexualitet.

Tusbystråket som går från Sollentunas pendeltågsstation mot Malmparken byggs om och öppnas upp mot den nya tingsrättsbyggnaden och Malmparken.

Utbildningskontoret certifierades av RFSL i

HBTQ

Trygghet

i fokus

(7)

Ungdomsmottagningen har grupper för unga mellan 16 och 22 år med stöd i stresshantering och psykiska reaktioner på livets påfrestningar så som stress och nedstämdhet. 

I april startade kommunens cykelkurs för vuxna och ungdomar som aldrig har cyklat eller som har cyklat lite grann. Sollentuna

placerar sig på en sjätteplats i Cykelfrämjandets årliga rankning av hur landets kommuner

satsar på ökad cykling och att göra cykling säkrare och mer attraktivt. 

I maj invigdes Sollentunas nya ångbåtsbrygga i Edsviken.

Demokratin fyllde 100 år. Från och med nu gällde en röst per person oavsett ekonomisk status och kön och kommunen firade med att ge ut en historisk film som kan ses på vår webb.

Cirka 500 Sollentunabor som fått svenskt medborgarskap under året välkomnades vid en högtidlig ceremoni i kommunhuset på nationaldagen.

Den nya Malmparken invigdes i juni med musik, underhållning, lek och möjlighet att prova på aktiviteter. Malmparken är en plats för alla, med möjlighet att njuta av både lugn och lummig grönska, aktiv träning och spännande lekmöjligheter för barn.

Vi bygger tre nya skolor, som blir klara 2020 - Tegelhagens skola, Töjnaskolan och Gärdesskolan.

nya medborgare

500

välkomnades

7 (103)

(8)

Kommunen genomförde en medborgardialog om digitala tjänster med ca 850 invånare och representanter från näringsliv och föreningar.

Elever får själva vara med i utformningen när skolgårdar ska byggas om. På Vaxmoraskolan är resultatet en skolgård med studsmattor, klättervägg, ringar att hänga i, lekborg med rutschkana, stora gungor och linbana.

Bygget av ett nytt utegym startade i Sjöberg – det sjätte i Sollentuna! Övriga fem finns på Edsvik, vid Rösjöspåret, på Segeludden vid Strandvägen, vid Vibyspåret och i

Malmparken.

Kommunen har två hästar anställda i naturvården.

Tillsammans med natur- vårdaren Tom Meurling arbetar Caruzo och Karlsson för att minska miljöpåverkan och värna den biologiska mångfalden.

Sollentuna kommun fick fortsatt mycket bra betyg när företagen gav sin syn på det lokala företagsklimatet.

Sollentuna placerar sig på plats fem i landet och på plats två i Stockholms län.

Sollentuna kom på plats 14 av 290 kommuner när tidningen Fokus rankade vilka kommuner

som anses bäst att leva i. Sollentuna hamnar i topp när det gäller kommunal ekonomi och utbildning.

Navigator, ett stöd för unga som har behov av att hitta en sysselsättning, öppnade. Här får unga stöd i att söka jobb, hitta en utbildning eller annan vägledning.

deltagare i en dialog om

850

digitala tjänster

På plats

14 av 290

i Fokus ranking

Fokus 2019

1

SPECIALUTGÅVA A

V NYHET

SMAGASINET FOKUS 2019 • PRIS 195 KR • WWW.FOKUS.SE

I 13 år – lika länge som Fokus har funnits som tidning – har vi rankat Sveriges kommuner i »Bäst att bo«.

Nu fortsätter vi, men eftersom rankningen har kommit in i tonåren tyckte vi det fanns anledning

att ställa andra krav.

Så, med lite andra jämförelser än tidigare, låt oss presentera Bäst att Leva 2019!

2019

199 KR

8 (103)

(9)

Sollentuna utsågs till Sveriges Kvalitetskommun år 2019 på Kvalitetsmässan i Göteborg i november. Ett väl fungerande samspel mellan politiker och tjänstepersoner samt ett tydligt styrsystem är några av de faktorer som lyftes fram i juryns motivering.

Några av alla de planteringar med lökväxter som kommunen tar hand om förnyades med ytterligare 30 000 narcisser.

I oktober öppnade SOLvillan, en unik verksamhet för barn 6 - 11 år som behöver psykosocialt stöd i skolan, vid fritidsaktiviteter eller i sin känslomässiga utveckling.

Etableringslyftet visar att det är möjligt för nyanlända att få ett arbete. Hela 68 procent, 111 av de 163 personer som deltagit i projektet hittills, har gått vidare till egen anställning.

Sollentuna utsågs till Sveriges Kvalitetskommun år 2019 på Kvalitetsmässan i Göteborg i november. Ett väl fungerande samspel mellan politiker och tjänstepersoner samt ett tydligt styrsystem är några av de faktorer som lyftes fram i juryns motivering.

På bild: Visions ordförande Veronica Magnusson, kommunstyrelsens ordförande Henrik Thunes och kommundirektör Per Törnvall.

Den populära skulpturen

”När vi blundar” av konstnären Tomas Lacke köptes av kommunen och är nu permanent placerad på Stallbacken, Edsvik.

30 000

narcisser planterades

140 000

kr

till prestationer inom kultur och fritid

Kommunen delade ut 140 000 kr i stipendier för prestationer och initiativ inom kultur- och fritidsområdet under en festlig högtid på Edsbergs slott.

Belysningen på allmänna platser i Sollentuna bidrar till att skapa en trevligare miljö. Ökad belysning på busstorget vid Sollentuna station och bättre ljus i flera tunnlar ger tryggare gångstråk.

Under vintern har vi också stämningsfull vinterbelysning på flera håll i kommunen.

9 (103)

(10)

10 (103)

2. Förvaltningsberättelse

I denna förvaltningsberättelse lämnar Sollentuna kommun information om förvaltningen av kommunen och den kommunala koncernen i enlighet med Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning 11 kapitlet och RKR R15 Förvaltningsberättelse.

Denna rekommendation RKR R15 gäller från och med räkenskapsåret 2020, men tidigare tillämpning uppmuntras. Sollentuna kommun har därför redan detta år anpassat så mycket som möjligt men inte fullt ut enligt den nya rekommendationen.

Följande rubriker ska ingå i förvaltningsberättelsen och bör redovisa följande:

Översikt över verksamhetens utveckling.

Beskriver på ett översiktligt sätt kommunens utveckling under en femårsperiod där större förändringar kommenteras.

Den kommunala koncernen.

Beskriver på ett överskådligt sätt de olika enheter som ingår i den kommunala koncernen allt från nämnder, bolag, samägda företag och privata utförare. Den beskriver också nämndernas

verksamhet/ansvar samt var det anlitas privata utförare. Bolagens verksamheter beskrivs översiktligt.

För mer detaljerad information om bolagen hänvisas till respektive bolags årsredovisning.

Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning.

Beskriver förhållanden som inte redovisas i de finansiella rapporterna men som ändå är viktiga för att kunna bedöma kommunens resultat och ekonomisk ställning. Det kan vara förhållanden rörande befolkningsutveckling, arbetsmarknad, bostadsmarknad, näringsliv mm. Hantering av finansiella risker samt pensionsförpliktelser redovisas också här.

Händelser av väsentlig betydelse.

Här beskrivs större händelser som inträffat under eller efter räkenskapsårets utgång. Det kan vara större köp/försäljning av verksamheter, omstruktureringar, större avtal som påverkar verksamheten eller stora investeringar.

Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten.

Denna rubrik beskriver kommunens processer för att fastställa mål, budget, uppföljning, internkontroll samt beskriver de styrdokument som gäller för kommun och bolag.

God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning.

Här utvärderas hur mål och riktlinjer uppnåtts. Det innebär att målen avstäms mot vad som budgeterats och avvikelser analyserats och kommenteras. En utvärdering görs även av kommunen och bolagens ekonomiska ställning avseende resultat, drift och investeringsredovisningens utfall mot budget.

Balanskravsresultat

Balanskravet redovisas dvs årets resultat efter balanskravsjusteringar som kan vara justering för reavinster som exempel. Balanskravet gäller bara kommunen inte de kommunala bolagen.

Väsentliga personalförhållanden

Här ska det översiktligt upplysas om personalförhållandes som sjukfrånvaro, antal anställda och dess anställningsformer, könsfördelning, personalpolitik samt olika personalundersökningar.

Förväntad utveckling

Här beskrivs kommunens förväntade utveckling under de kommande åren baserad på konkreta kända förhållanden utifrån upprättad budget/plan. Eventuella osäkerhetsfaktorer som kan påverka belyses.

(11)

11 (103)

Översikt över verksamhetens utveckling

Den kommunala koncernen redovisade ett överskott på 312 miljoner kronor för verksamhetsåret 2019. I tabellen nedan lämnas en översikt över verksamhetens utveckling.

Flerårsöversikt

2019 2018 2017 2016 2015

Folkmängd 73 857 72 528 71 848 71 023 70 251

varav 1-5 år 4 494 4 455 4 500 4 550 4 633

varav 6-15 år 11 025 10 799 10 770 10 642 10 355

varav 16-18 år 3 006 2 871 2 749 2 612 2 555

varav 80+ år 3 000 2 850 2 783 2 746 2 691

Förändring av folkmängden 1 329 680 825 772 926

Kommunal skatt

Kommunal skattesats, kronor 18,12 18,12 18,12 18,12 18,10

Skatteintäkt i kronor/invånare 51 938 51 070 50 342 48 252 45 698

Personalförhållanden

Antal årsarbetare 2 688 2 689 2 631 2 577 2 518

Sjukfrånvaro 5,8% 5,5% 5,5% 5,6% 5,8%

Personalkostnader, mkr 1 719 1 623 1 576 1 471 1 368

Resultat (mkr)

Verksamhetens intäkter 928 980 1 045 966 788

Verksamhetens kostnader -4 549 -4 427 -4 425 -4 292 -4 067

Jämförelsestörande intäkter/kostnader 17 154 74 64 62

Avskrivningar -193 -171 -152 -117 -115

Verksamhetens nettokostnader -3 797 -3 464 -3 458 -3 379 -3 332

Skatteintäkter 3 836 3 704 3 617 3 427 3 210

Generella statsbidrag och utjämning -10 0 5 51 157

Verksamhetens resultat 29 240 164 99 35

Finansnetto 27 29 43 58 62

Årets resultat, mkr 56 269 207 157 97

Årets resultat exklusive

reavinster/exploateringsresultat 36 115 133 93 35

Ställning

Tillgångar 7 434 6 549 5 964 5 338 5 110

Eget kapital 4 589 4 534 4 265 4 058 3 900

Skulder, mkr 2 845 2 015 1 699 1 280 1 210

Pensionsförpliktelser 988 1 026 1 074 1 109 1 141

Övriga ansvarsförbindelser 2 449 1 504 1 041 452 434

Soliditet 62% 69% 72% 76% 76%

Soliditet, inklusive pensionsförpliktelse 48% 54% 53% 55% 54%

Kommunen

(12)

12 (103)

Kommentarer

Folkmängd

Sollentunas folkmängd har under år 2019 ökat med 1 329 personer, vilket motsvarar 1,8 procent och är den största ökningen på många år. 2018 års befolkningstillväxt var dock ovanligt låg och Sollentunas folkmängd har därmed ökat med i genomsnitt cirka 900 personer per år de senaste fem åren. Ökningen under 2019 beror främst på en ökad inflyttning till kommunen.

Kommunalskatt

Kommunalskatten ligger oförändrad på 18,12 sedan år 2016 och är budgeterad att göra så även under 2020.

Sollentuna kommun ligger lågt jämfört med länet i övrigt som ligger på i genomsnitt 18,40.

Personalförhållanden

Antal årsarbetare har de senaste tre åren legat på en nivå strax under 2 700 personer. Sjukfrånvaron har ökat med 0,3 procentenheter senaste året till 5,8% men ligger en bit under den genomsnittliga sjukfrånvaron för

Stockholms län som ligger på 6,6%. Mer om personal finns under rubriken Väsentliga personalförhållanden.

Resultat

Årets resultat är det lägsta under de senaste fem åren. Mer analys av resultatutvecklingen under rubriken ”God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning.

Ställning

Kommunen har fortsatt bra ekonomi med god soliditet som dock minskat från 76% till 62% under de senaste fem åren. En bidragande orsak är stora investeringar som till ökad del sker med externt lånat kapital.

Flerårsöversikt

2019 2018 2017 2016 2015

Investeringar

Investeringar brutto 447 538 449 411 380

Investeringar netto 432 533 440 394 375

Självfinansieringsgrad 58% 83% 82% 70% 57%

Exploatering

Exploateringsutgifter 238 405 176 161 84

Exploateringsintäkter 40 315 32 38 95

Exploatering netto 198 90 144 123 -11

2019 2018 2017 2016 2015

Resultat, mkr 312 389 318 560 190

Investeringar mkr 1 533 1 018 1 013 1 007 729

Soliditet, % 55% 60% 61% 62% 60%

Den kommunala koncernen Kommunen

(13)

13 (103)

Investeringar

Kommunens investeringar ligger runt 400-500 miljoner kronor. En stor del av kommunkoncernens investeringar ligger i bostadsbolaget och energibolaget. En utveckling är dock att självfinansieringsgraden minskat väsentligt under detta år för kommunen.

Den kommunala koncernen

Den samlade kommunala verksamheten i Sollentuna kommun drivs i nämnds- och förvaltningsorganisation samt i ett helägt bolag Sollentuna Stadshus AB som i sin tur äger ett antal bolag. Kommunen är även delägare i ett antal samägda bolag kopplad till de verksamheter kommunen nyttjar, bland annat räddningstjänst,

vattenproduktion och avfallshantering. Delägarskap i Kommuninvest ger kommunkoncernen bra villkor för den externa upplåningen som behövs för investeringar.

I Sollentuna kommun drivs en stor del av välfärdstjänsterna av privata utförare. Generellt sett gäller att kommunen har det övergripande ansvaret för verksamheten oavsett om själva utförandet ligger utanför kommunens organisation

(14)

14 (103)

Sollentuna kommun - den kommunala koncernen

Nämnder Privata utförare Koncernföretag Samägda företag

Kommunstyrelsen Sollentuna Stadshus AB 100% Brandkåren Attunda

Ordförande: Henrik Thunes (M) Ordförande: Henrik Thunes (M) 21,5%

Kommundirektör: Per Törnvall VD: Per Törnvall

Utbildningsnämnden

Fristående förskolor och

skolor

Sollentunahem AB 100% Norrvatten kommunalförbund

Ordförande: Soley Aksöz Lithborn (M) Ordförande: Maria Stockhaus (M) 10,34%

Förvaltningschef: Linda Ekstrand Tf VD: Manfred Holmelin

Vård- och omsorgsnämnden

Äldreomsorg och funktionshinder

Sollentuna Fastigheter 1 AB 100% Käppala kommunalförbund

Ordförande: Anna-Lena Johansson (L) Ordförande: Maria Stockhaus (M) 14,11%

Förvaltningschef: Pia Bornevi Tf VD: Manfred Holmelin

Socialnämnden Omsorg och

boende för barn och vuxna med specifika behov

Sollentuna Fastigheter 2 AB 100% Kommuninvest Ordförande: Seppo Karnitsa (KD) Ordförande: Maria Stockhaus (M)

Förvaltningschef: Elisabeth Bengtsson Tf VD: Manfred Holmelin

Kultur- och fritidsnämnden

Idrott, kultur och fritidsgårdar

Sollentuna Fastigheter 3 AB 100% Söderhalls Renhållningsverk Ordförande: Magnus Ramstrand (KD) Ordförande: Maria Stockhaus (M) AB

Tf.Förvaltningschef: Magnus Jansson Tf VD: Manfred Holmelin 15%

Natur- och tekniknämnden

Underhåll av gator, park och

naturmark

Sollentuna Energi och Miljö AB 100% Stockholms regions Försäkrings AB Ordförande: Thomas Ardenfors (M) Ordförande: Towe Ireblad (KD)

VD: Monika Söderlund Andreasson 5,94%

Kompetens- och

arbetsmarknadsnämnden Vuxenutbildning och arbetsmarknads-

åtgärder

AB SOLOM 100%

Ordförande: Anders Manell (L) Ordförande: Torbjörn Rosdahl (M) VD: Jane Lundström

Miljö- och byggnadsnämnden Sollentuna Kommunfastigheter AB 100%

Ordförande: Oscar Nyströmer (M) Ordförande: Thomas Ardenfors (M) VD: Andreas Hellström

Klimatnämnden Ordförande: Jonas Riedel ( C )

Samhällsbyggnadsnämnden Ordförande: Moa Rasmusson (L)

Överförmyndarnämnden Ordförande: Margareta Hamark (L)

Valnämnden Ordförande: Bengt Kullgard (M)

(15)

15 (103)

Nämnders verksamhet och andel som utförs av privata utförare

Nämnder Verksamhet Privata utförare

Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ansvarar för att leda och samordna kommunens verksamheter samt att utöva uppsikt över nämnder och kommunägda bolag.

-

Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskolan.

41 % av kommunens förskolor, fritidshem, grundskolor, särskolor och gymnasieskolor utförs av privata utförare.

Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för vård och omsorg om äldre personer med funktionshinder, ledning av den kommunala hälso- och sjukvården inklusive den kommunala patientnämndsverksamheten, bostadsanpassningsbidrag och riksfärdtjänst.

98 % av kommunens verksamhet för äldreomsorg, funktionshinder samt förebyggande verksamhet utförs av privata utförare.

Socialnämnden Socialnämnden ansvarar för stöd och bistånd enligt socialtjänstlagen, utom vad gäller särskilda bestämmelser för personer över 65 år. Nämnden utövar tillsyn över butikers försäljning av folköl, tobak, e-cigaretter och receptfria läkemedel. Nämnden ansvarar även för kommunens konsumentvägledning och skuldrådgivning. Nämnden är huvudman för kommunens flyktingverksamhet.

78 % av kommunens verksamhet för vård och boende för barn och vuxna med specifika behov utförs av privata utförare.

Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för allmän kulturverksamhet, biblioteksverksamhet, kulturskola, idrottsverksamhet, fritidsverksamhet för barn och ungdomar 13 - 20 år, turism, lotteriverksamhet. I uppdraget ingår även att fördela bidrag till ungdoms- och

kulturföreningar samt till föreningar med verksamhet för personer med funktionsnedsättning.

8 % av kommunens verksamhet avseende Sim- och sporthall, Väsjöbacken, fotbollsplaner, Edsviks Konsthall, Teater, fritidsgårdar utförs av privata utförare.

Natur- och tekniknämnden Natur- och tekniknämnden ansvarar för skötseln av kommunens gator, vägar och övriga allmänna platser.

Nämnden svarar även för kommunens

parkeringsövervakning och är tillika trafiknämnd. Nämnden förvaltar kommunens naturreservat och övrig naturmark samt svarar för fritidsfiske i kommunens sjöar och vattendrag. Nämnden ansvarar även för kommunens uppgifter enligt ordningslagen samt bevakar siktskymmande växtlighet som utgör trafikfara.

77 % av kommunens verksamhet för underhåll av gata, park och naturmark utförs av privata utförare.

Kompetens- och

arbetsmarknadsnämnden Kompetens- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för den kommunala vuxenutbildningen (Komvux), utbildning i svenska för invandrare (SFI) och särskild utbildning för vuxna (särvux) samt för arbetsmarknadsfrågor. Kompetens- och arbetsmarknadsnämnden svarar även för kommunens operativa näringslivsarbete när det gäller samverkan med företag kring bland annat praktikplatser, feriejobb och rekryteringsmässor.

71 % av kommunens verksamhet för vuxenutbildning, SFI och arbetsmarknadsåtgärder utförs av privata utförare.

Miljö- och byggnadsnämnden Nämnden ansvarar för kommunens tillsyn enligt miljöbalken och inom det övriga speciallagsreglerade miljö- och hälsoskyddsområdet. Nämnden svarar även för kommunens kontroll och tillståndsgivning för bland annat bygglov och krav på byggnader.

-

Klimatnämnden Klimatnämnden ansvarar för att planera och samordna det övergripande arbetet med att minska kommunens miljö- och klimatpåverkan, att sammanställa kommunens miljöinformation, att planera och samordna kommunens förebyggande och åtgärdande arbete med buller, energi och vattenfrågor samt att ansvara för energirådgivningen.

-

(16)

16 (103) Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för att ta fram

kommunens detaljplaner. Nämnden hanterar även gatukostnadsersättningar samt ansvarar för namnsättning av gator, torg och kommunägda byggnader. Nämnden har rätt att köpa och sälja sådana fastigheter som är nödvändiga för genomförande av detaljplan samt får fatta vissa beslut avseende exploateringsverksamheten. Nämnden beslutar om exploatering inom områdena gata och park allt under förutsättning att den totala kostnaden för

exploateringsprojektet inte överstiger 20 miljoner kronor.

Nämnden ansvarar för kommunens mät- och karttekniska uppgifter.

-

Överförmyndarnämnden I varje kommun ska det finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd med uppgift att utöva tillsyn över förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning samt efter ansökan eller anmälan utreda behovet av nämnda insatser. Överförmyndarnämnden är gemensam mellan kommunerna Sigtuna, Sollentuna, Upplands Väsby och Vallentuna. Sollentuna kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i värdkommunens organisation.

-

Privata utförare

Utbildningsnämndens verksamhet bedrivs till 41% av fristående utförare (huvudmän) till vilka utbildningsnämnden betalar ut medel.

Vård- och omsorgsnämnden största privata utförare är kommunens egna bolag AB SOLOM, men även Förenade Care AB, Aleris Omsorg AB samt Vårdstyrkan i Stockholm AB bedriver verksamhet inom äldreboende.

Socialnämndens största privata utförare inom stödboende och strukturerad öppenvård är Nytida AB samt Söderstöd AB.

Kultur- och fritidsnämnden har privata utförare inom Sim- och sporthallar, Fritidsgårdar, konsthallar mm. Större utövare där är Medley, VCafé samt Edsviken konsthall.

Natur och tekniknämndens största privata utförare är Turebergs åkeri inom Vinterväghållning, Svensk Markservice för skötsel av parkmark samt Haga kusten Skog & Fastighet för skötsel av parkmark.

Kompetens- och arbetsmarknadsnämnden tre största privata utförare inom utbildningsverksamhet är Eductus, Svea samt A2b.

(17)

17 (103)

Bolagskoncernen

(18)

18 (103)

Verksamhet

De olika bolagens verksamheter presenteras i tabellen nedan.

Bolag Verksamhet

Sollentuna Stadshus AB Är moderbolag och samordnar verksamheten i de helägda kommunala bolagen i syfte att uppnå ett optimalt resursutnyttjande samt genom ekonomisk styrning utifrån ett helhetsperspektiv säkra det kommunala uppdraget för medborgarna i Sollentuna kommun.

Sollentunahem AB Har som uppgift att i Sollentuna kommun förvärva, uppföra, äga, avyttra och förvalta fastigheter huvudsakligen avsedda för bostadslägenheter som upplåts med hyresrätt.

Sollentunafastigheter 1 AB,

Sollentunafastigheter 2 AB

Sollentunafastigheter 3 AB

Dessa bolag äger och förvaltar fastigheter med hyresrätt i Sollentuna kommun. Kommunfullmäktige har beslutat att dessa bolag ska säljas för att frigöra medel för investeringar inom kommunkoncernen.

Sollentunafastigheter 1 AB såldes 2019-12-19 med överlämning 2020-05-04.

Sollentuna

Kommunfastigheter AB

Har till uppgift att inom Sollentuna kommun äga, förvärva, förvalta, försälja, bebygga eller med tomträtt uppföra och tillhandahålla kommersiella lokaler och lokaler för kommunala verksamheter.

Sollentuna Energi och

Miljö AB, SEOM SEOM ansvarar tillsammans med dotterbolaget Sollentuna Elhandel AB att inköpa, producera och distribuera energi, bedriva elhandel, bedriva

fjärrvärmeverksamhet, bedriva verksamhet för vattenförsörjning och avlopp, anlägga och underhålla ledningssystem samt tillhandahålla bredbandstjänster.

Bolaget ska också ombesörja renhållningsverksamhet och transporttjänster åt kommunen.

AB Solom Bedriver verksamhet inom äldreomsorg, tillhandahåller stöd och service till personer med funktionsnedsättning samt boenden till ensamkommande asylsökande barn.

(19)

19 (103)

Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

Viktiga förhållanden

Ekonomiska förutsättningar

Tillväxten i global BNP dämpas under 2020 och handelskonflikten mellan USA och Kina samt brexit skapar en osäkerhet. Osäkerheten förväntas avta framöver men den globala BNP tillväxten förväntas förbli låg de närmaste åren.

Den svenska ekonomin har 2019 gått in i en tydlig avmattningsfas, efter flera år med högkonjunktur. Svenskt BNP har utvecklats svagt under 2019 och under det tredje kvartalet ökade BNP med 0,3 procent, att jämföras med tillväxten helåret 2018 på 2,2 procent. Bedömningen är att Sverige når lågkonjunktur i slutet av 2020.

Sysselsättningstillväxten har dämpats under 2019 jämfört med åren innan. Sysselsättningen bedöms bromsa in ytterligare under 2020 och förbli dämpad även året därpå. Den relativt svaga efterfrågetillväxten i näringslivet 2020 och 2021 innebär att det inte kommer att finnas något större behov för företagen att öka personalstyrkan.

Det innebär att sysselsättningsgraden minskar och att de arbetslösa succesivt ökar som andel av arbetskraften.

Den konjunkturförsvagning som Sverige befinner sig i förväntas medföra att arbetade timmar minskar i år och endast ökar svagt nästa år. Samtidigt förväntas att ökningstakten mellan timlöner och priset på kommunsektorns kostnader krymper väsentligt. Därmed faller skatteunderlagstillväxten 2020 – 2021 realt sett till den lägsta på 10 år.

Det demografiska trycket i Sverige ökar då barn, unga och äldre ökar snabbare än gruppen i arbetsför ålder. Det innebär att samhället möter nya utmaningar när färre personer ska försörja allt fler. För kommunerna innebär det ökade satsningar av bland annat skola, vård, och omsorg. Sammantaget innebär den demografiska utvecklingen att kostnaderna ökar snabbare än skatteunderlaget, vilket skiljer sig markant mot utvecklingen perioden 2006- 2016. För att kommunerna ska klara välfärden de kommande åren, krävs effektiviseringar.

Befolkningsutveckling

I Stockholms län ökade befolkningen med cirka 33 000 personer under 2019 och länet har nu drygt 2 377 000 invånare. Sollentuna kommuns befolkning ökade under samma period med 1 329 personer, vilket motsvarar 1,8 procent och är en relativt hög befolkningstillväxt. Sollentunas folkmängd har ökat med i genomsnitt cirka 900 personer per år de senaste fem åren. I december 2019 hade Sollentuna 73 857 invånare. Folkökningen 2019 består av ett födelseöverskott på 298 personer (fler födda än döda) och ett flyttningsöverskott på 1 002 personer (fler inflyttade än utflyttade). Invandring står för den största delen av flyttningsöverskottet.

2019 2020 2021 2022 2023

BNP 1,2 0,9 1,8 2,1 1,7

Sysselsättning, timmar 0,0 -0,4 0,3 0,7 0,4

Relativ arbetslöshet, nivå 6,8 7,2 7,3 7,3 7,2

Timlön 2,6 2,7 3,0 3,2 3,4

KPIF 1,7 1,6 1,8 1,9 2,0

Skatteunderlag, realt 1,5 0,5 0,4 1,3 1,0

Reporäntan* -0,25 0,00 0,00 0,25 0,75

* Vid årets slut

(20)

20 (103)

Både in- och utflyttare är till största delen personer i åldern 20-39 år. I åldersgrupperna 20-24 år och 55-74 år är det fler som flyttar från än till kommunen, och i åldersgrupperna 30-39 år samt barn 0-9 år är det fler som flyttar till än från Sollentuna. I jämförelse med genomsnittet i Sverige har Sollentuna kommun en större andel barn och unga samt en mindre andel äldre över 65 år.

Bostadsmarknad

Sollentuna är en del av en sammanhängande arbets- och bostadsmarknadsregion där bostadsbeståndet till en del bestämmer befolkningsutvecklingen. Totalt fanns det cirka 30 000 bostäder i kommunen i början av 2019.

Bostadsbeståndet i kommunen består till 43 procent av småhus och till 57 procent av flerbostadshus samt specialbostäder (exempelvis bostäder för äldre). Upplåtelseformerna för lägenheter i flerbostadshus är 39 procent hyresrätter och 61 procent bostadsrätter.

Under de senaste tio åren har i genomsnitt 350 nya bostäder färdigställts per år i Sollentuna kommun. Enligt en preliminär uppgift från SCB har 576 nya bostäder färdigställts i kommunen under 2019 - till viss del ingår dock tidigare färdigställda bostäder i uppgiften på grund av viss eftersläpning i inrapporterad statistik.

Arbetsmarknad

I Sollentuna kommun förvärvsarbetar 81,8 procent av befolkningen som är mellan 20 och 64 år. Det är något högre än genomsnittet i Stockholms län som är 80,5 procent. I Sverige som helhet är andelen förvärvsarbetande 79,5 procent.

I Sollentuna var 5,9 procent av personerna i arbetskraften arbetslösa eller ingick i något arbetsmarknadsprogram vid årsskiftet 2019/2020. Det är en något högre arbetslöshet än föregående år. Motsvarande uppgift för riket är 7,4 procent. I jämförelse med genomsnittet i Stockholms län är arbetslösheten något lägre i Sollentuna kommun.

I åldersgruppen 18-24 år ökade arbetslösheten något under 2019 till 6,2 procent i Sollentuna. I Sverige som helhet var arbetslösheten 9,2 procent bland de unga vuxna. Arbetslösheten bland utrikes födda invånare var 13,3 procent i Sollentuna vid årsskiftet 2019/2020 vilket kan jämföras med 19,9 procent i Sverige som helhet. Bland utrikes födda invånare i åldern 18-24 år är arbetslösheten hög och har ökat i Sollentuna under 2019 till 18,6 procent. Motsvarande andel i länet är 16,5 procent och i riket 25,1 procent.

Näringsliv

Sollentunas har alltjämt ett gott företagsklimat och många företag önskar etablera verksamhet i kommunen. Det visar de många förfrågningar om etablering som kommer in till kommunen, men också det relativt höga antalet

(21)

21 (103)

nystartade företag under 2019 – 496 stycken. Det goda företagsklimatet framkommer dessutom i Svenskt Näringslivs undersökning Företagsklimat, där Sollentuna återigen rankas som Sveriges femte bästa företagskommun.

Företagsklimat visar att förändringarna på enskilda enkätfrågor, som ingår i undersökningen, är små från föregående år. De sakområden i enkäten där Sollentuna kommun får en något lägre värdering gäller t.ex.

information och dialog mellan kommun och näringsliv, upphandling och kompetensförsörjning. Inom dessa områden har aktiviteter påbörjats eller har planerats under 2019.

Under våren 2020 ska funktionen företagslots erbjudas företagare som vill etablera sig i kommunen och till befintliga företagare som ska expandera sin verksamhet. Syftet är att ge ytterligare stöd och service gällande tillståndsprocessen. Det förberedande arbetet med lotsfunktionen har genomförts under 2019.

Dialogen med det lokala näringslivet har intensifierats under 2019. Näringslivsluncher, tematiska dialogmöten, företagsbesök i olika former med en bred delaktighet från kommunens tjänstepersonal och politiker har genomförts. För att stärka arbetet rörande information och dialog har också luncher med vd:ar för kommunens större bolag hållits, företagspromenader genomförts och kommunens webbplats omarbetats.

I syfte att öka nöjdheten med upphandlingar och göra det lättare för mindre och lokala företag att lämna anbud, har ett förberedande arbete för att möjliggöra för företag att anmäla intresse för att bli leverantör när kommunen gör direktupphandlingar.

Många branscher har svårt att rekrytera personal med relevant kompetens och den frågan har adresserats genom ett tydligare fokus på företagens kompetensförsörjning, bland annat i samarbete med Arbetsförmedlingen.

Ett viktigt projekt som tog sin början under hösten 2019 har sitt ursprung i resultaten från den s.k. NKI- mätningen, som Stockholm Business Alliance genomför. Sollentuna har ett högt genomsnittligt Nöjd-Kund- Index (69 av 100), men ligger ändå tre enheter under riksgenomsnittet och når inte målet om NKI 75 i genomsnitt. Särskilt lågt NKI, bland de sex myndighetsområdena, har bygglov. Projektet kring bygglov, som startades under 2019, innefattar en rad olika insatser och involverar medarbetare från flera av kommunens verksamheter

Pensionsförpliktelser för kommun och kommunkoncern

Pensionsskulden i kommunen består huvudsakligen av tre delar, pensioner intjänade innan 1998 som redovisas som ansvarsförbindelse, kostnaden redovisas när pensionen utbetalas. Pensioner intjänade efter 1998 redovisas som kostnad när personalen tjänar in sin pensionsrätt. Årets intjänande pension som består huvudsakligen av två delar avgiftsbestämd del som den anställa själv placerar och en förmånsbestämd ålderspension som redovisas som skuld i kommunen tills den anställde tar ut sin pension. Aktualiseringsgraden för kommunens

pensionsåtagande uppgår till 95% ( 95%).

Pensionsskulderna för kommunen och brandkåren Attunda har beräknats enligt avtalet KAP-KL där SKR:s rekommendationer angående RIPS ränta ligger till grund för beräkningen

Alla förtroendevalda inom kommunen tjänar in en avgiftsbestämd ålderspension enligt reglementen OPF-KL med undantag för de som tidigare har pensionsrätt enligt gamla reglementet PBF som har rätt till en

förmånsbestämd ålderspension. Förtroendevalda som engageras på heltid eller på betydande del av heltid (40%

av det fastställda arvodet för kommunstyrelsens ordförande) i kommunen har rätt till visstidspension eller avgångsersättning. Pensionsskulden som avser ålderspensioner som utbetalas efter 65 år redovisas som skuld.

Visstidspension eller avgångsersättning som kan falla ut innan 65 år redovisas som ansvarsförbindelse. I de fall en utbetalning har påbörjats redovisas posten som skuld.

I dotterbolagen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. Som avgiftsbestämda planer klassificeras planer där fastställda avgifter betalas och det inte finns förpliktelser att betala något ytterligare,

(22)

22 (103)

utöver dessa avgifter. Övriga planer klassificeras som förmånsbestämda och beräknas enligt Tryggandelagen och redovisas i enlighet med förenklingsreglerna i BFNAR 2012:1 (K3).

Utgifter för avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad under den period de anställda utför de tjänster som ligger till grund för förpliktelsen. Bolagens övriga planer klassificeras som förmånsbestämda och beräknas enligt Tryggandelagen och redovisas i enlighet med förenklingsreglerna i BFNAR 2012:1 vilket innebär att kostnaden redovisas i enlighet med fakturerade premier från pensionsinstituten.

I Sollentuna Energi och Miljö AB finns tidigare intjänande pensioner redovisade som en skuld i balansräkningen, skulden svarar till fullo mot gjorda utfästelser.

(23)

23 (103)

Händelser av väsentlig betydelse

Nedan presenteras ett antal händelser utöver normal verksamhet som påverkat bokslutsåret eller som kommer påverka kommande verksamhetsår.

Kommunen

Kommunfullmäktige har tagit ett beslut om att ge Sollentuna Kommunfastigheter AB ett uppdrag som innebär att Edsvik ska utvecklas till en tillgänglig och levande mötesplats utifrån målbilden ”Edsvik – en grön lunga, ett kulturellt vardagsrum som skapar ett attraktivt Sollentuna för alla”. Uppdraget ska utföras i nära samarbete med kultur- och fritidsnämnden och kommunstyrelsen. En förstudie kommer att klargöra vad som krävs i

investeringar samt framtida driftskostnader beroende på vad som beslutas genomföras.

Kommunfullmäktige har tagit beslut om att Eriksbergsskolan läggs ner från och med höstterminen 2020 på grund av minskat elevunderlag. Fastigheten har under längre tid varit i behov av en renovering. Verksamheten kommer att samlokaliseras med Helenelundsskolan.

Vård och omsorgskontoret har upphört med verksamheten på Lenalundsgården och Minerva äldreboende. Två gruppbostäder enligt LSS har upphört på grund av att de inte fått tillstånd från IVO, Lantgårdsvägens stora hus och Gröndalsvägen. Kostnader för detta har belastat årets resultat i form av utrangeringar.

Kultur och fritid har från och med januari 2019 tagit över all kommunalt finansierad fritidsgårdsverksamhet. Det innebär att fem kommunala och två privata fritidsgårdar med kommunala bidrag fördes över från barn- och ungdomsnämnden. Fritidsgården Northside beslutades att stänga 28 mars med omedelbar verkan, då det framkommit att miljön på fritidsgården inte varit acceptabel. En ny fritidslokal kommer att öppnas under hösten 2020 i centrala Tureberg.

Beslut har tagits att flytta befintligt bibliotek till kommunhuset 2022 i samband med att det renoverats klart.Det finns stora synergieffekter med en flytt; bättre och säkrare arbetsmiljö för personalen och en större trygghet för besökarna, ökad tillgänglighet, bättre IT-infrastruktur, lokaler anpassade till en modern biblioteksverksamhet för att kunna leva upp till besökarnas förväntningar och inte minst ett samarbete med kontaktcenter (KC).

Koncernbolagen

Sollentuna Stadshus AB har sålt alla aktier i Sollentunafastigheter 1 AB till Johan Mattson AB. Datum för överlämning är beslutat till 2020-05-04. Kommunfullmäktige har beslutat att Sollentunafastigheter 2 och 3 ska säljas för att frigöra medel inom kommunkoncernen.

Sollentunafastigheter 3 AB sålde i oktober månad fastigheterna Traktören 6&7 för 263,5 miljoner kronor till Brf Malmparken.

Sollentuna kommunfastigheter AB har påbörjat planering för omfattande ombyggnation och renovering av fastigheten Centrum 2 (Turebergshuset). Projektet beräknas vara klart sommaren 2022. Upphandling av ombyggnationen pågår.

Det är en hög exploateringstakt i kommunen vilket leder till fortsatt stora investeringar. Sollentuna Energi och Miljö AB har under året investerat 335 miljoner kronor i anläggningstillgångar.

(24)

24 (103)

Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten

Processer för fastställande av mål, budgetering, uppföljning

Ledningsprocessen Planera och följa upp kommunens verksamhet och ekonomi beskriver arbetet med planering och uppföljning.

Planera

Planeringsprocessen består av vårens budgetarbete och höstens verksamhetsplanering.

Budget

Som underlag till budgeten används lokalresursplan, beräkningsunderlag, omvärldsanalys, nämndernas budgetunderlag samt de politiska prioriteringarna utifrån kommunövergripande mål och den politiska plattformen. Kommunfullmäktige fastställer budgeten i juni månad.

Budgeten fördelar ram för respektive nämnd det kommande året. Ramen anges netto och är det högsta belopp nämnden får förfoga över. En volymkompensationsmodell tillämpas för vissa verksamheter.

Verksamhetsplanering

Utifrån fullmäktiges budgetbeslut upprättar nämnderna en verksamhetsplan. Som underlag till dessa används fastställd budget med resursfördelning, övergripande mål och centrala styrdokument.

Följa upp

Kommunstyrelsen tar fram anvisningar för en ändamålsenlig uppföljning av kommunens ekonomi, måluppfyllelse, riskhantering inom internkontroll och systematiskt kvalitetsarbete.

Nämnderna rapporterar löpande sin bedömning av ekonomi och verksamhet till kommunstyrelsen som i sin tur gör en helhetsbedömning av utvecklingen.

Rapportering

Den löpande uppföljningen ska bestå av följande delar:

Månadsrapporter (endast ekonomi; februari, mars, oktober, november)

Tertialrapport (april)

Nämnderna rapporterar till kommunstyrelsen. Kommunledningskontoret sammanställer rapporterna och kommunstyrelsen godkänner tertialrapporten.

Delårsrapport per augusti med delårsbokslut och prognos

Nämnderna rapporterar till kommunstyrelsen. Kommunledningskontoret sammanställer rapporterna och fullmäktige godkänner delårsrapporten.

Verksamhetsberättelse och årsredovisning

Nämnderna rapporterar verksamhetsberättelser till kommunstyrelsen. Kommunledningskontoret sammanställer underlag från rapporterna till årsredovisningen. Fullmäktige godkänner årsredovisningen senast under maj månad om inte särskilda skäl föreligger.

Kvalitetsredovisning

Nämnderna rapporterar sin kvalitetsredovisning i samband med verksamhetsberättelsen.

Kommunledningskontoret sammanställer underlag från rapporterna till årsredovisningen.

(25)

25 (103)

Intern kontroll

Enligt kommunallagen ska nämnderna tillse att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Det är varje nämnds ansvar att i samband med verksamhetsplaneringsarbetet genomföra en rikshanteringsprocess. Riskanalysen ska mynna ut i en internkontrollplan – den blir en del av nämndens verksamhetsplan.

Riskanalysen ska utgå ifrån tre kontrollområden;

 Ändamålsenlighet och effektiv verksamhet: Verksamheten ska vara ändamålsenlig och

kostnadseffektiv. Det innebär bland annat att ha kontroll över ekonomi och kvalitet samt att fattade beslut verkställs och följs upp.

 Tillförlitlig finansiell rapportering: Den finansiella rapporteringen och informationen om verksamheten ska vara tillförlitlig, räkenskaperna ska vara rättvisande.

 Lagar och övriga regler: Verksamheten ska följa tillämpliga lagar och övriga regler. Det omfattar såväl lagstiftning som kommunens interna regelverk, samt ingångna avtal.

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att se till att det finns en god internkontroll och samordnar den kommungemensamma riskhanteringsprocessen. Kommunledningskontoret sammanställer nämndernas rapportering av internkontrollen och utvärdera kommunens samlade riskhanteringsprocess inom ramen för internkontroll. I de fall förbättringar behövs ska åtgärder föreslås.

Centrala styrdokument

Som utgångspunkt för verksamhetsplanering har kommunen under 2019 använt följande kommunövergripande styrdokument:

• Regler för ekonomi och verksamhetsstyrning

• Personalpolicy

• Näringslivsstrategi

• Integrationsplan

• Trygghets- och säkerhetsstrategi

Kommunens bolag styrs av bolagsordningar och ägardirektiv. Där framgår kommunens ramar för de kommunala bolagens verksamhet. Bolagen utfärdar egna riktlinjer för finansiell planering. Respektive styrelse har ett självständigt ansvar för bolagets finansiella verksamheter och risker. Om det bedöms som lämpligt av respektive styrelse kan dessa baseras på tillämpliga delar i kommunens riktlinjer.

Roller och ansvarsfördelning inom kommunkoncernen

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige beslutar om resursfördelning och övergripande mål samt styrdokument för hela den kommunala verksamheten.

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och har uppsikt över nämnder och gemensamma nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen ansvarar för att leda och samordna kommunens ekonomi och verksamhet. Kommunstyrelsen ska stödja och ha uppsikt över nämndernas, de kommunala bolagens och kommunalförbundens verksamheter samt leda och samordna planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamhet.

(26)

26 (103)

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll och samordnar en kommungemensam riskhanteringsprocess.

I kommunstyrelsens uppsiktsplikt ingår att stödja nämnderna samt leda och samordna planering och

uppföljning av kommunens ekonomi och verksamhet. I ansvaret ingår även att kontrollera att nämnderna inom sitt verksamhetsområde följer lagar, föreskrifter, mål och riktlinjer och att den interna kontrollen är tillräcklig.

En förutsättning för uppsikten är att kommunens nämnder lämnar korrekt information vid varje

rapporteringstillfälle. Informationen ska vara transparent och innehålla tillförlitliga analyser. Avvikelser ska omgående rapporteras när dessa identifierats. Uppsiktsplikt innebär enligt kommunallagen att kommunstyrelsen ska ha uppsikt över övriga nämnder och kommunens bolag oavsett om de är direkt eller indirekt ägda. I

Sollentuna är de indirekt ägda genom Sollentuna Stadshus AB.

Uppsikten i Sollentuna kommun består av två delar; en formell del som innebär att ärenden bereds och beslutas i kommunstyrelsen och en intern/löpande del som innebär att löpande under året följa nämndernas verksamhet.

Nämnderna

Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de lagar och övriga föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.

Detsamma gäller när utförandet av en kommunal angelägenhet lämnats till privat utförare.

Nämnderna ansvarar för att leda och utveckla nämndens verksamheter. Respektive nämnd har huvudansvar för ekonomi- och verksamhetsstyrning inom sina ansvarsområden. Nämnden ansvarar för att styrningen sker i enlighet med kommunens ekonomi- och verksamhetsstyrningsregler.

För att möjliggöra en effektiv styrning ska nämnden tillse att det finns en ändamålsenlig tjänstemannaorganisation.

Sollentuna Stadshus AB

Sollentuna Stadshus AB:s uppgift är att samordna verksamheten i de helägda kommunala bolagen inom Sollentuna kommun med syfte att uppnå ett optimalt resursutnyttjande samt genom ekonomisk styrning utifrån ett helhetsperspektiv säkra det kommunala uppdraget för medborgarna i Sollentuna kommun. Under 2019 har bolaget samordnat uppföljning och styrning av dotterbolagen.

(27)

27 (103)

God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

Enligt kommunallagen ska varje kommun ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. För en finansiell bedömning finns kommunallagens mål för den ekonomiska förvaltningen som omfattar hela kommunkoncernen.

Den innebär att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning både i sin egen verksamhet och i verksamhet som bedrivs genom annan juridisk person. I kommunens regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning finns Sollentuna kommuns tolkning av kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Det ska finnas ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet. Sollentuna kommun utvärderar och

motiverar årligen i kommunens redovisning om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Bedömningen görs utifrån följande:

 Uppfyllelsen av de finansiella målen för kommunen

 Utvecklingen avseende nämndernas ekonomi

 Utvecklingen inom de övergripande målen

 Kvalitetssäkring av det grundläggande uppdraget

 Utvärdering av nämndernas internkontroll Nedan redovisas en genomgång av de olika områdena.

Finansiella mål - kommunen

Hur en kommun väljer att analysera och kommentera sin ekonomi och balanskravet blir naturligtvis kopplat till om kommunen har ett resultat som väl överstiger balanskravet, ligger i närheten av balanskravet eller ligger under balanskravet. I koncernen finns inga gemensamma mål men Sollentuna kommun har mål för den finansiella planeringen. Av bolagsordningar och ägardirektiv framgår kommunens ramar för de kommunala bolagens verksamhet. Bolagen utfärdar egna riktlinjer för finansiell planering m.m. Respektive styrelse har ett självständigt ansvar för bolagets finansiella verksamheter och risker. Om det bedöms som lämpligt av respektive styrelse kan dessa baseras på tillämpliga delar i kommunens riktlinjer. Sollentuna kommuns mål för den

finansiella planeringen avser såväl räkenskapsår, budgetår som de efterföljande planåren. Det är tre mål, vilka också kan uttryckas som mått/nyckeltal. Från och med 2020 finns ett finansiellt mål för kommunkoncernen.

Målen för 2019 är:

1. Soliditeten innebär ett mått på hur stor del av kommunens tillgångar som är finansierade av eget kapital.

Kommunens mål innebär att soliditeten inte bör understiga 60 procent exklusive pensionsförpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser. Soliditetsmålet är uppnått för 2019.

2. Kommunens resultatmål ska långsiktigt i driftbudgeten, exklusive realisationsvinster, uppgå till 2,5 procent av intäkter från skatter, utjämningssystem och generella statliga bidrag samt fastighetsavgift. För verksamhetsåret 2019 är resultatmålet satt till 1,4 procent. För budgetåret 2020 är resultatmålet 1,1 procent.

Resultatmålet uppnås inte 2019.

3. Finansiering av kommunens verksamhet för egen räkning får inte överstiga 2 miljarder kronor i externa lån. Detta för att inte räntekostnaderna ska ta för stor andel av verksamheternas driftbudget samt att soliditetskravet ska uppfyllas. Finansieringsmålet för 2019 är uppnått.

Det andra målet analyserar det ekonomiska resultatet i ettårsperspektivet, men utgör också förutsättningen för en ansvarsfull och långsiktig god ekonomisk utveckling. De två övriga målen utgör summan av flera års resultat och uttrycker den ekonomiska styrkan, betalningsförmågan, på kort respektive lång sikt.

(28)

28 (103)

Mål Målvärde Utfall

Soliditeten bör inte understiga 60 procent exklusive pensionsförpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser.

> 60 % 62 %

Kommunens resultatmål ska långsiktigt i driftbudgeten, exklusive realisationsvinster, uppgå till 2,5 procent av intäkter från skatter, utjämningssystem och generella statliga bidrag samt fastighetsavgift.

1,4 % 0,9 %

Finansiering av verksamheten för egen räkning får inte överstiga 2 miljarder i externa lån.

< 2 000 mkr 400 mkr

Finansiella mål i kommunens bolag

Kommunen äger via Sollentuna Stadshus AB flera dotterbolag med olika verksamheter. För att se

bolagsstrukturen hänvisas till kapitlet om Bolagen. Bolagen i kommunkoncernen, exklusive AB SOLOM, ska drivas så att resultaten tillåter såväl konsolidering av bolagen som utdelning till ägaren. Bolagen följer kommunens ägardirektiv och har 2018 haft resultat som har tillåtit utdelning till ägaren under 2019 enligt fullmäktiges direktiv samt konsolidering av bolag. För AB SOLOM finns ej krav på utdelning till ägaren.

God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv

Verksamhetsstyrningen ska säkerställa en tydlig styrning av verksamheten från kommunövergripande politiska prioriteringar ner till enskilda insatser. I verksamhetsstyrningen ingår målstyrning, kvalitetsstyrning samt internkontroll.

Målstyrning

Kommuns målstyrning utgår från den politiska inriktningen i budget, i syfte att prioritera insatser inom de kommunövergripande målen, trygghet och välfärd genom livet, hållbar och konkurrenskraftig tillväxt samt attraktiv och effektiv organisation. Samtliga nämnder har kopplat mål till de kommunövergripande målen där 56 procent av nämndernas mål bedöms helt uppnådda och 42 procent som delvis uppnådda. Nämndernas

verksamhet har bidragit till måluppfyllelsen för de tre övergripande målen. Resultaten av de utvalda

indikatorerna visar att 43,5 procent uppnått målvärdet och 52 procent delvis uppnått målvärdet. En bedömning baserad på måluppfyllnad, indikatorer samt nämndernas arbete med sina mål visar att de tre målen är delvis uppnådda.

Utvecklingen inom de övergripande målen för 2019 bedöms därmed delvis uppnå kraven på god ekonomisk hushållning.

Kvalitetsstyrning

Under 2018 och 2019 har ett arbete genomförts för att säkerställa nämndernas arbete med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet i grunduppdraget. Nämnderna har i

verksamhetsberättelsen beskrivit det gångna året, vilka åtgärder som vidtagits och resultat som uppnåtts. Kvalitet och resultat jämfört med andra kommuner följs upp med Kommunens kvalitet i korthet (KKiK). Av KKiK- måtten kan utläsas att kommunen för över hälften av måtten även fortsättningsvis tillhör den fjärdedel av kommunerna med bäst resultat.

Kvalitetsarbetet som genomförts under 2019 bedöms därmed uppnå kraven på god ekonomisk hushållning.

(29)

29 (103)

Internkontroll

Nämndernas planering och uppföljning avseende riskhanteringen inom ramen för internkontroll har från och med 2018 integrerats i kommunens gemensamma styrprocess.

Varje nämnd har i samband med verksamhetsplaneringen genomfört en risk- och väsentlighetsanalys inom sitt verksamhetsområde. Analysen har utmynnat i en internkontrollplan. Samtliga nämnder har följt upp, vidtagit åtgärder och rapporterat sitt arbete i tertialrapport, delårsrapport och verksamhetsberättelse. Av 45 identifierade risker rapporteras större avvikelser i fyra fall där åtgärder och uppföljning skall ske under kommande

verksamhetsår.

Helhetsbedömningen för 2019 är att riskhanteringsprocessen inom ramen för internkontroll är tillräcklig men behöver utvecklas.

Sammanfattande bedömning

Styrdokumentet Regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sollentuna kommun innehåller kriterier för vad som ska ligga till grund för god ekonomisk hushållning. Bedömningen görs ur perspektiven ekonomi samt mål och riktlinjer för verksamheten. De ekonomiska förutsättningarna på kort och lång sikt ska följas och det ekonomiska resultatet ska vara tillfredsställande. Vid utvärdering undersöks om balanskravet är uppnått och de finansiella målen är uppnådda.

 Två av tre finansiella mål är uppnådda.

 Samtliga nämnder har kopplat mål till de övergripande målen där 56 procent av målen bedöms helt uppnådda och 43,5 procent av indikatorerna kopplade till de övergripande målen uppnår målvärdet.

 Uppföljningen av Sollentunas resultat inom KKiK visar både goda resultat och utvecklingsområden.

 Nämndernas riskhantering inom ramen för internkontroll har fungerat tillräckligt bra.

Mot bakgrund av det som redovisats ovan samt i avsnitten målstyrning, kvalitetsredovisning och utvärdering av kommunens resultat och ställning, bedöms att Sollentuna kommun delvis uppnår de uppsatta kriterierna för god ekonomisk hushållning gällande verksamhetsåret 2019.

References

Related documents

Denna Miljöpolicy gäller för kommunens nämnder och förvaltningar och för kommunens helägda bolag. 4 Organisation, ansvar

Det är därför viktigt att kommunen kompetensutvecklar sin personal och bidrar till att höja kompetensen och medvetenheten i miljöfrågorna hos invånare och kommunens

Efter genomförd granskning bedömde vi att den interna kontrollen avseende tillför- litlighet i system och rutiner för hantering av leverantörsfakturor inte fullt ut var till-

3.1.1. om den ekonomiska situationen präglas av en god ekonomisk hushållning. Analys av pensionsmedels- förvaltningen redovisas i not 17.. I eget avsnitt samlas information

Kommunledningskontoret sammanställer tertialrapporteringen med utgångspunkt från nämndernas rapportering, kommunens totala prognos, ekonomiskt utfall efter april, utvecklingen inom

Sollentuna kommun ska arbeta för ett strategiskt och samlat grepp på bostadsförsörjningen för ensamkommande barn, bland annat genom att samordna bostadstyperna

En markanvisning innebär rätt för en intressent att under en begränsad tidsperiod, med vissa i förväg givna förutsättningar, få samarbeta med kommunen för att bebygga

Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen att godkänna bifogade PM daterat 2014-05-02, som redovisning av uppdraget att se över de sociala indikatorerna i kommundelarna