Salems Kulturskola Salems Kommun
Anna Johansson, Stockholms Kommun Anna Skarin, Värmdö Kommun Ulf Lindahl, Stockholms Kommun Vecka 12-14, år 2009.
Innehållsförteckning
SALEMS KULTURSKOLA SALEMS KOMMUN ... 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2
VÅGA VISA ... 3
FAKTA OM ENHETEN... 4
Typ av skola... 4
Ledning... 4
Organisation... 4
OBSERVATIONENS METOD... 5
MÅLOMRÅDEN... 6
Normer och värden... 6
Utveckling och lärande/kunskaper ... 8
Elevernas inflytande och ansvar... 12
STARKA SIDOR... 16
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN... 17
SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN... 18
REFERENSER... 19
VÅGA VISA
Hösten 2008 startade ett samarbete för att utveckla observationer för musik- och kulturskolor.
Ekerö, Nacka, Salem, Värmdö, Upplands Väsby, Stockholm och Norrtälje deltar i
utvecklingsarbetet, som sker i samarbete med Sveriges musik- och kulturskoleråd, SMoK.
Utvecklingsarbetet är en del av VÅGA VISA, ett kommunsamarbete om utvärdering på utbildningsområdet.
VÅGA VISA ska:
ske utifrån ett medborgarperspektiv stimulera till erfarenhetsutbyte och ökat lärande
ge kommuner och skolor underlag till förbättring och utveckling
ge underlag för analyser och jämförelser mellan kommuner och skolor
utgöra en viktig del av kvalitetsuppföljningen
bidra till ökad måluppfyllelse.
Den observation som redovisas i denna rapport är en av de fyra pilotobservationer som genomförs under våren 2009.
Observationerna avser den frivilliga delen av verksamheten i musik- och kulturskolor.
Metoden
Observationer i VÅGA VISA genomförs av observatörslag, som består av pedagoger från flera kommuner. Observatörerna besöker en enhet i en annan kommun under en period, ofta mellan en och två veckor. De observerar verksamheten och intervjuar elever, personal och ledning. I observationsarbetet ingår också att ta del av skolans pedagogiska dokumentation.
En metodbok styr och stödjer observatörerna i deras arbete. Observationen redovisas i en rapport som skrivs enligt en särskild mall.
Målområden
Observatörerna beskriver och bedömer verksamheten på fyra områden:
Normer och värden.
Utveckling och lärande/kunskaper.
Elevernas inflytande och ansvar
Styrning och ledning.
Fakta om enheten Typ av skola
Salems Kulturskola är en kommunal skola som tillhör barn och utbildningsnämnden och erbjuder undervisning i småbarnsrytmik, musiklek, dans, teater/drama, sång, instrument samt ensembleverksamhet.
De två första terminerna kan elever hyra vissa instrument av Kulturskolan och
därefter finns möjlighet att hyra i mån av tillgång. Vill du spela slagverk, gitarr, elgitarr, elbas, piano eller blockflöjt måste du själv skaffa instrument.
Bor du i Salems kommun finns det aktiviteter i Kulturskolan från 0-20 år. I mån av plats, där det inte finns kö, tas även vuxenstuderande emot på instrument och sång.
Lokalerna är centralt belägna vid Säbyskolan i Salems centrum. Man använder sig också av kommunens samlingslokal Murgrönan, Salems kyrka, Konferensrummet Lilla Murgrönan samt skollokaler i Nytorpsskolan och i Rönninge. Nya lokaler i anslutning till Kulturskolans kommer att tas i bruk under det närmsta året. Då kommer stora och lilla Murgrönan samt kyrkan att upphöra som undervisningslokaler.
Ledning
Salems Kulturskola ligger under barn –och utbildningsnämnden.
Kulturskolans ledning består av en rektor.
Organisation
Salems Kulturskola startades 1962 och är från början en musikskola. Från och med år 2007 är det en kulturskola med musik, dans och teater.
Organisationsplan:
Barn och utbildningsnämnden
Barn -och utbildningschef på barn -och utbildningsförvaltningen
1 Förskolerektor – 4 Grundskolerektorer – Rektor Gymnasieskolan – Rektor Kulturskolan
Rektor för Salems kulturskola arbetar 80 % med administration och 20 % som pedagog.
Personalen utgörs av 20 pedagoger, flera av dessa jobbar deltid.
Salems Kulturskola har verksamhet på skolor (skolköp), vilka betalas av skolorna själva och äger rum under skoltid. Verksamheten på skolor består av: rytmik i förskoleklasser, dans i ettan och teater/drama i tvåan. Förutom skolköp erbjuds efter skoltid den frivilliga
verksamheten med olika ämneskurser.
Antal elever som deltar i skolköp är 675 st.
Antal elever som deltar i frivilliga verksamheten är 811 st.
Antalet vuxna är 10 st.
20 personer fördelade på 12 heltidstjänster är idag anställda på Salems kulturskola.
Observationens metod
Observationerna ägde rum under sex dagar: 16 – 19 mars 2009 samt 23 och 25 mars 2009.
Vi gjorde sammanlagt 36 observationer av lektioner, både gruppundervisning och enskild undervisning. Vi såg exempel från samtliga undervisningsområden. Vi intervjuade 7 föräldrar och 16 elever, från både gruppundervisning och enskild undervisning.
Bland lärarna intervjuade vi representanter för samtliga undervisningsområden och ämnen utom två (cello och bleckblås). Totalt intervjuade vi 14 lärare inklusive rektor.
Kulturskolan har inget elevråd, däremot en elevpanel som vi telefonintervjuat.
Rektorn rekommenderade oss att intervjuva en representant i elevpanelen samt en grupp teaterelever. Alla de övriga vi intervjuade valdes ut slumpvis.
Målområden
Normer och värden Beskrivning
De övergripande mål som gäller för alla grundskolor och förskolor gäller också för Kulturskolan. Här finns styrdokument som berör såväl drogpolicy som handlingsplan vid kränkande behandling. Kommunen som helhet har ett samordnat program för barn och ungdomar som kallas Ung i Salem där Kulturskolan ingår. Där finns tydliga policy-dokument angående lika behandling, och som gäller även för Kulturskolan.
Föräldrar och elever möter redan på Salems Kulturskolas broschyr den värdegrund skolan fastställt. Den omfattar fyra punkter:
Salems Kulturskola
-förmedlar kunskap, kvalité och glädje
-anpassar undervisningen efter elevens intresse, förutsättningar och behov -ger eleven lust att skapa och tro på sin egen förmåga
-ger eleven förutsättningar till självständigt musicerande och ett livslångt intresse Under de dagar vi observerat och intervjuat på skolan ser vi att verksamheten faktiskt genomsyras av dessa punkter. Både elever och pedagoger berör vid våra samtal alla fyra punkterna, som på ett självklart sätt är levande på skolan.
När det gäller tillgänglighet har Kulturskolan nått ut till samtliga barn i kommunen via projekten Dans i skolan och Teater i skolan. Detta är en viktig och effektiv rekryteringsbas som leder till att många barn från grupper i samhället som inte naturligt väljer Kulturskolan, introduceras i verksamheten. Vid kommande årsskifte försvinner dans i skolan som
obligatoriskt inslag för alla skolbarn. Vid våra intervjuer med personalen uttrycker de oro för att färre barn söker sig till Kulturskolan i framtiden. De har också farhågor om att de som söker sig till Kulturskolan är barn från områden i kommunen där kultur redan är ett självklart inslag i livet. Det finns en del alternativa strategier för att nå ut till alla barn men dessa betraktas inte som lika effektiva. När det gäller barn vars föräldrar har ansträngd ekonomi finns möjlighet till bidrag för att finansiera elevens medverkan. Denna upplysning kan man endast få via socialkontoret.
Kulturskolan är öppen för alla barn och ungdomar, även de med funktionshinder. Dock är flera av lokalerna inte anpassade, fungerande ramper och handikapptoaletter saknas. Barn med funktionshinder köar på samma villkor som andra och deltar i de befintliga grupperna. Vi ser flera exempel på barn med funktionshinder inom Kulturskolan. Dock finns ingen
verksamhet som vänder sig till barn med svårare funktionshinder. Istället hänvisas de till förvaltningen Kultur natur och fritid som tillsammans med Huddinge kommun och Botkyrka kommun anordnar kulturverksamhet för barn och ungdomar.
Kulturskolan har flera lokaler på olika håll av skiftande kvalité. Detta gör också att förutsättningarna för eleverna att få arbetsro och därigenom nå bättre resultat är olika. Ett exempel är lyhördheten mellan rummen, eller ett fläktsystem som brusar i Kulturskolans egna lokaler medan Salems kyrka erbjuder ett vackert luftigt rum med fin akustik. En lärare menar
att arbetsron värnas genom att elever och pedagoger försöker passa tider, ge varandra utrymme och respektera olikheter.
De fyra punkter som Salems Kulturskola har på sin broschyr och som finns återgivna ovan speglar var och en på sitt sätt den attityd som pedagogerna har till sina elever. Under observationerna utkristalliserar sig ett förhållningssätt som tycks vara gemensamt och som innefattar ett språk för att påpeka att eleverna gjorde fel, men utan att låta dömande eller kränkande. Några exempel: ”nu kom du lite fel med fingrarna, annars var det bra. Bra tryck!”,
” Nja, nästan i mål, vi försöker igen” eller ”är det lite svårt med takten just där?”.
Pedagogerna är ganska neutrala både i kritiken och i berömmet. Samtalen mellan pedagog och elev präglas av en gemensam målsättning att eleven ska lära sig. Tonen är respektfull och varm. Det finns plats både för pedagogens önskemål om vad som ska tränas och elevens egna förslag.
Kulturskolerektorn menar att den gemensamma fortbildningen för Lennart Winnberg haft stor betydelse för hur pedagogerna bemöter eleverna, men också att man inspireras av varandra.
Bedömning i text
I Salem, liksom i övriga landet, har musiken som ämne en dominerande roll. Det gör att valmöjligheterna blir fler och ämnet blir populärare. Då Kulturskolan nästa år får nya lokaler har man en chans att omvärdera och utvärdera vilka ämnen man ska satsa på, utveckla eller avveckla.
Salems Kulturskola har via sina fyra övergripande mål på ett enkelt och tydligt sätt formulerat vad den tycker är viktigt. Vi bedömer att den också lyckas förmedla detta till sina elever.
Pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt då de möter eleverna som präglas av respekt och intresse, vilket också återfinns i elevernas attityd gentemot pedagogerna. Både elever och pedagoger tar för givet att de normer och värden som man jobbat fram ska gälla.
Verksamheten genomsyras av detta. Även i situationer där exempelvis bristfälliga lokaler ställer till svårigheter lyckas man skapa goda undervisningssituationer. Alla inblandade, elever, personal och föräldrar uttrycker tillfredsställelse med verksamheten. Även barn med lättare funktionshinder har på ett framgångsrikt sätt integrerats i verksamheten.
Vi bedömer att det behövs fler strategier för att Kulturskolan ska nå ut till alla barn i kommunen. Hittills har grundskolan varit den huvudsakliga kanalen för detta.
Kulturskolan informerar inte om möjligheten till bidrag för avgiften. Detta kan innebära att föräldrar och barn redan vid första kontakten med Kulturskolan uppfattar verksamheten som alltför ansträngande för ekonomin.
Bedömning enligt skala1
1 SKALA :
• 4.0 MYCKET GOD KVALITET – verksamheten uppvisar mycket goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt på de punkter som tas upp i metodboken.
• 3.0 GOD KVALITET – verksamheten har i huvudsak god och jämn kvalitet med vissa förbättringsområden .
Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1,0 2,0 3,0 4,0
X
Utveckling och lärande/kunskaper
Beskrivning
Salems kulturskola har, som redan nämnts i avsnittet ”normer och värden”, formulerat sina mål i fyra punkter som till stor del berör undervisning och lärande.
Dessa fyra punkter är:
Salems Kulturskola
-förmedlar kunskap, kvalité och glädje
-anpassar undervisningen efter elevens intresse, förutsättningar och behov -ger eleven lust att skapa och tro på sin egen förmåga
-ger eleven förutsättningar till självständigt musicerande och ett livslångt intresse
Under våra observationer ser vi att den undervisning som äger rum på Kulturskolan i mycket hög utsträckning vilar på dessa punkter.
Precis som på alla andra kulturskolor bedriver Salems kulturskola undervisning som bygger på frivilligt deltagande på elevernas fritid. Det är därför av extra stor vikt att eleverna upplever lust och meningsfullhet, annars finns risk att de tappar motivationen och slutar.
Pedagogerna säger vid våra intervjuer att de därför måste skapa en undervisningssituation där dessa förhållanden råder samtidigt med krav på utveckling. Detta kan till exempel innebära att öva hemma, företrädesvis inom musikämnet, eller våga utmana sig själv. Det frivilliga
deltagandet är en viktig motor för eleverna, de vet att de är där för att de vill och att de kan sluta om motivationen sviktar. Därför kan pedagogerna och de andra gruppdeltagarna ställa krav på engagemang från alla. Flera av de äldre eleverna och även pedagogerna menar att konstnärlig verksamhet är omöjlig utan lust och känslan av meningsfullhet.
På Salems Kulturskola dominerar musiken som ämne. Det gör också att det finns många olika instrument och inriktningar att välja på. De flesta musikelever erbjuds också ensemblespel när de uppnått en viss mognad. Det är då oftast två pedagoger som delar på ledarskapet. Under
”samspelsveckorna” träffas eleverna i olika konstellationer och spelar tillsammans. Enligt flera pedagoger är många elever lite oroliga inför samspel då de tror att de inte ska hålla måttet, men den allmänna uppfattningen efteråt brukar vara att det varit jättekul och att man gärna vill fortsätta träffas.
Kulturskolan har ett avancerat program (KAP) för de elever som ämnar fortsätta med sitt ämne på ett mer yrkesinriktat sätt. KAP startade 2008 och är enligt lokala målen under utveckling. För närvarande får eleverna i KAP utöver undervisning på sitt huvudinstrument
• 2.0 TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är i huvudsak tillfredsställande men har varierande kvalitet och/eller vissa brister.
• 1.0 EJ TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är utifrån metodbokens punkter inte tillfredsställande.
(40 min) också välja ett biinstrument (20 min). Det är obligatoriskt för alla KAP-elever att gå i teori och för det ändamålet har ett tryckt material färdigställts. Alla lärare har tillgång till detta material. Inom KAP-musik finns, förutom teorimaterialet, ingen kursplan. Ambitionen är att erbjuda elever inom samtliga ämnen möjlighet till KAP-undervisning. Det finns för närvarande en teaterelev inom KAP, ingen inom dansen
I övriga ämnen, dans, teater/drama och rytmik är det svårare att nivåindela eleverna, eller erbjuda många olika inriktningar eftersom elevunderlaget är mindre och pedagogerna färrre.
Då undervisningen är gruppbaserad anses det enligt rektor och berörda pedagoger relevant att ta hänsyn till åldern likväl som nivå och förkunskaper. Bland elever i lägre åldrar fungerar detta bra, detta enligt intervjuer med föräldrar. På teatersidan finns det alltid möjlighet att ha större eller mindre roller som motsvarar den nivå eleven är på. Detta har flera elever
framhållit som tillfredsställande, vilket framkommer i följande elevkommentarer; ”I den här gruppen kan vem som helst börja, det viktiga är att man tycker att det är roligt” ”Man kan alltid ha en lättare roll”. Vid intervjuer med danselever framkommer att flera nivåindelningar vore välkomna. Vissa av eleverna tycker det är för lätt, andra att det är för svårt. Det
framkommer i intervju med två av danseleverna att de byter till dansskolor i andra kommuner av den anledningen.
Dans och musik har kursplaner. Dessa har karaktären av ”checklista” och beskriver vad eleven ska ha uppnått, eller fått ta del av, efter tre år. I ämnet dans skickas kursplanen ut till föräldrarna medan kursplanen i musik finns tillgänglig för föräldrar vid förfrågan. I
teater/drama finns ännu ingen kursplan utformad vilket enligt rektor beror på att ordinarie pedagog är tjänstledig. Rektorn beskriver kursplanerna som levande dokument som ständigt sätts under lupp och förändras. Förutom att kursplanerna fungerar som stöd för pedagoger och elever i arbetet fyller de enligt personalen funktionen att på ett tydligt sätt deklarera för
föräldrarna vad Kulturskolan erbjuder. I kursplanerna ingår allt ifrån olika tekniska övningar till kvalitéer som rörelsespråk och terminologi. Under observationer iakttas många av de punkter som nämnts i kursplanerna. I kursplanen, under rubriken ”Instrumentalspel och orkesterbygge”, finns exempelvis punkten ”hur man sitter/står då man spelar”.
Pedagogerna har inte någon gemensam metodik. Istället framkommer vid intervjuer att var och en har ett knippe metoder som anpassas efter eleven och situationen. Detta bemötande används också då elever med särskilda behov går med i verksamheten. Pedagogerna beskriver sig som flexibla och öppna inför elevernas behov, något som bekräftas vid observationer och intervjuer med eleverna. Varje elevs lärande ska dokumenteras, och enligt rektor görs också detta, men i varierande utsträckning. Det förekommer inte några regelrätta samtal med föräldrar, utan kontakten bygger mer på initiativ från föräldrar eller pedagog, och då oftast i samband med att något behöver diskuteras. Generellt sett är elever och föräldrar väldigt nöjda med Kulturskolan. Många av de intervjuade eleverna framhåller sin pedagog som en stor anledning till trivseln.
Eleverna ges regelbundet möjlighet att framträda inför publik, och storleken på evenemangen växlar. Man har också ökat möjligheterna till samverkan mellan ämnena. Pedagogerna avgör tillsammans med eleven vilka evenemang som är lämpliga för dem att medverka vid. Enligt pedagogerna läggs stor vikt vid att eleverna ska vara mogna att framträda. Kulturskolan har under 2008 haft ambitionen att öka antalet konserter och föreställningar, något den också lyckats med. Kulturskolan har också slipat på organisationen runt framträdandena och har nu
en konsertvärd som håller i all planering. Det sker också en kontinuerlig utvärdering av alla evenemang. Ofta filmar man och lägger ut bilder och film på hemsidan. I den årliga enkäten framkommer att alla föräldrar och elever är nöjda med möjligheterna till framträdanden. Inför 2009 önskar Kulturskolan utveckla konsertvärdskapet genom att involvera eleverna i
förberedelser och genomförande.
I den enkätundersökning som Kulturskolan genomfört visade det sig att 19 % av eleverna inte övar hemma. Detta, menar rektorn, kan ha sin förklaring i att även dans –och teaterelever svarat på enkäten. Flera av musikpedagogerna reagerar dock på siffran och önskar en djupare analys av frågan. Under observationerna noteras flera exempel på musikelever som inte övat hemma och/eller glömt sin bok.
Arbetsmiljön på Salems Kulturskola är ojämn. Entren ligger lite undanskymd och påminner om en lastkaj. Omgivningen är av betong och asfalt. I lokalerna är det ganska lyhört och alla vi intervjuar känner sig trångbodda. Viss musikundervisning sker på expeditionen, där rektorns arbetsbord fyllt med olika dokument samsas med instrument, undervisningsmaterial och övrigt möblemang. Det saknas handikapptoalett/skötrum, och den ramp som finns inomhus är alltför hal för att kunna användas. Ljusinsläppet är dåligt i de flesta rummen eftersom lokalerna till stor del är utrustade med små fönster av typen källarfönster.
Färgsättningen är neutral och fantasilös. Personalutrymmena utgörs av lunchrum och en arbetshörna med dator. De olika rummen saknar märkning och gör det svårt för en besökare att hitta rätt. Rummen är utrustade med det som krävs för undervisningen, som flera
instrument, höj -och sänkbara stolar, whiteboard och cd-spelare men i flera fall verkar utrustningen sliten. Fläktsystemet är i ett rum så högljutt att det stör undervisningen. Några av rummen, de för ensemblespel, är dock rymliga och ljusa. Danssalen har stora fönster och det material som finns synligt verkar fantasieggande. Vi ser flera barn halka på golvet.
De externa lokalerna är avsedda för annan verksamhet än Kulturskolans vilket naturligtvis märks. Teaterundervisningen sker i kommunens samlingssal och viss musikundervisning i Salems kyrka, och även om dessa lokaler fyller sin funktion så ser personal och elever fram emot att nästa år kunna samla all verksamhet i nya lokaler.
Ett mål som finns lokalt är ”inga nya arbetsskador eller hörselnedsättningar under 2008”, ett mål som i en utvärdering anses uppnått. Exempelvis värnas från ledningens sida om
pedagogernas hörsel, vilket resulterat i hörselkontroller och hörselskydd. Vid observationer noteras att pedagogen använder hörselskydd medan eleven avstår.
Bedömning i text
Salems Kulturskola verkar i en liten kommun, vilket påverkar Kulturskolan på alla områden.
Ett stort elevunderlag på musiksidan ger möjlighet till specialisering, många olika musikaliska möten kan äga rum och det finns gott om instrument att välja på. Det ökar attraktionen i barns och ungas ögon och gör också Kulturskolan konkurrenskraftig gentemot privata aktörer. För de lite nyare ämnena med färre deltagare kan det istället bli en nackdel. Det är svårt att möta olika behov när elevunderlaget är litet och det kan i sig leda till att barn väljer andra
alternativ. En analys av varför elever slutar på Kulturskolan och en handlingsplan för att utveckla varje ämne utifrån elevernas behov och önskemål kan visa sig nödvändig.
Vi bedömer att Kulturskolan är synlig i kommunen. De har ofta konserter och framträdanden och medverkar vid stora arrangemang som FN-dagen eller det förestående kungabesöket. Det stora musikintresset har också lett till att KAP startats vilket upplevs som positivt av alla inblandade. Vi bedömer också att det finns behov av att utveckla KAP, exempelvis med kursplan för att säkra kunskapsnivåerna och underlätta elevernas intagningsprov till
gymnasier, folkhögskolor och högskolor. Detta gäller förstås alla ämnen som erbjuder KAP.
Det finns gott om möjligheter för Kulturskolans elever att samverka, både över ämnesgränser och inom varje ämne (främst musik, dock). Detta finns också med som målsättning inom varje kursplan.
Kulturskolan har genom kursplanerna ett bra verktyg att nå föräldrar och elever med sin målsättning. Att dessa följs upp och förändras visar på ambition och målmedvetenhet hos pedagoger och ledning. Pedagogerna visar också intresse för att utveckla arbetsformer och analysera olika frågor (exempelvis varför en del elever inte övar hemma).
Det är bra att ledningen på Kulturskolan har uppmärksammat risken för hörselskador i samband med musikundervisningen och därför erbjuds undersökningar och hörselskydd.
Eftersom lagen om arbetsskydd omfattar även elever bör ansvarsfrågan utredas för den händelse en elev drabbas av hörselskador. Det är tveksamt om ett barn själv kan ta ansvar för sin hörsel och bedöma om hörselskydd ska användas eller inte. Vi tror även utifrån våra observationer att flera av musikpedagogerna behöver uppdatera sig på punkten ”hur man sitter/står då man spelar”, för att förebygga skador hos sig själva och sina elever.
Salems Kulturskola kommer inom ett år att ha nya lokaler, vilket är positivt. Samtidigt dras de befintliga lokalerna med problem som behöver åtgärdas. En del av dessa är tämligen enkla att åtgärda och kanske kan betecknas som ”hemmablindhet”. Andra är mer krävande att göra något åt och en fråga om ekonomi. Tillgång till handikapptoalett/skötrum och fungerande ramper för barnvagnar och rullstolar bör åtgärdas för att tillgängligheten ska uppfattas som tillfredsställande.
Det är vår uppfattning att det är i personalgruppen som Salems Kulturskola har sin stora styrka, vilket bekräftas vid våra intervjuer och i enkätsvar. Pedagogerna möter eleverna på den nivå de är, har stor flexibilitet och kompetens. De har inte någon gemensam metodik men delar ett förhållningssätt gentemot eleverna som främjar inlärning och kreativitet.
Pedagogerna är väl medvetna om att den verksamhet de jobbar inom är konstnärlig och bygger på lust och samverkan. I personalgruppen finns en anda av både ambition och lekfullhet. Genom att formulera sin målsättning i fyra punkter som finns lättillgängliga för alla lyckas Kulturskolan nå ut med sina ambitioner och förverkliga dem.
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1,0 2,0 3,0 4,0
X
Elevernas inflytande och ansvar
Beskrivning
Eftersom det ligger i alla kulturskolors grundförutsättningar att eleven känner lust och motivation är det också av största vikt att elevens egna idéer får komma till uttryck.
Pedagogerna har en naturlig auktoritet i sitt kunnande och eleverna tycks medvetna om att pedagogerna har något att förmedla. Under observationerna Salem Kulturskola ser vi att pedagogerna tar in elevernas förslag till repertoar i undervisningen, och lektionerna bär ofta prägeln av kompromiss: ”vi gör lite av mitt, sen gör vi lite av ditt, eller ”för att göra det där måste du lära dig det här”.
Lektionens upplägg är överlag traditionell, och känns igen från många andra kulturskolor i Sverige. Eleven kommer oftast med sitt instrument, värmer upp, spelar de stycken som är aktuella och något nytt läggs till.
Det framkommer både i enkätsvar, i elevintervjuer och intervjuer med pedagoger att det kan vara svårt för eleverna att upprätthålla vanan att öva hemma. Flera pedagoger framhåller att det är när eleverna möts i grupp som de blir motiverade att öva hemma och att verkligen lära sig sin del. En konsekvens av denna iakttagelse är det lokala mål man satte upp inför 2008, att öka möjligheten till samspel. Detta resulterade i samspelsveckorna som nyligen utvärderats och som man vill utveckla ytterligare.
Det samlade intrycket efter observationer och intervjuer är att både pedagoger och elever visar stor öppenhet för idéer och elevinflytande. Formellt sett har eleverna möjlighet att uttrycka sig via en elevpanel som sammankallas en gång per år. Då är även politiker närvarande. De ungdomar som medverkar väljs ut av rektorn, och ska representera olika åldrar, ämnen och bostadsområden. Forumet är i första hand ett verktyg för politiker att genom utfrågning få tankar och idéer från ungdomarna. Vid intervju med en av de ungdomar som själva suttit med i elevpanelen fanns upplevelsen av att ha fått gehör för frågan om utökade lokaler. I övrigt finns ingen formell möjlighet för elever att driva frågor eller göra sin röst hörd. Vid en intervju med en grupp teaterelever framkom ett visst missnöje med samordningen mellan pedagogerna. De intervjuade önskade ett forum för att uttrycka åsikter och komma med idéer, som till exempel ett stormöte.
Föräldrar tar del av undervisningens innehåll via kursplanerna. Några utvecklingssamtal eller liknande förekommer inte.
Det finns en förening, ”Kulturskolans vänner”, som driver frågor som ska främja
Kulturskolans verksamhet. Kulturskolans rektor träffar föreningen regelbundet. De delar också ut stipendier till elever.
Bedömning i text
Salems Kulturskolas pedagoger lyssnar mycket på sina elever. Det finns ett informellt elevinflytande på lektionerna, som påverkar innehåll, progressionstakt och metodik.
Upplägget av musikundervisningen ställer stora krav på eleven i fråga om självdisciplin. För
att lärandet ska gå framåt krävs att eleven övar hemma, något pedagogen uppmanar till, men där det kan behövas flera strategier för att stötta eleven till detta. Det faktum att Kulturskolan öppnar möjligheterna till ensemblespel är en faktor som sporrar många barn att utvecklas. I dans och teater/drama finns av naturliga skäl en helt annan dynamik på lektionstiden:
undervisningen sker i grupp, hela kroppen involveras, det finns stora möjligheter till
spontanitet och lek. Där kan det också vara lättare att låta infall och förslag ta plats direkt på lektionen, vilket ökar känslan av inflytande och delaktighet.
Det finns ett formellt forum, elevpanelen, som kommunicerar i första hand med politikerna och ledningen. Däremot saknas möjligheter för elever där de kan påverka i frågor som hur lokaler ska utformas, hur det ska bli lättare att öva hemma, nya former för samverkan, förslag på nya typer av evenemang eller större uppsättningar. Elevernas förslag om stormöten är värt att uppmärksammas.
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1,0 2,0 3,0 4,0
X
Styrning och ledning Beskrivning
Barn -och utbildningsnämnden sätter upp verksamhetens mål. Årets mål uttrycks på följande sätt: ”Elever och föräldrar är nöjda med verksamheten”. Detta mål har varit samma i flera år.
För att säkerställa att detta mål är uppfyllt skickas årligen en attitydundersökningsenkät ut, där elever och föräldrar får svara på frågor om vad de tycker om verksamheten.
Kulturskolan har själva fyra övergripande mål, som nämnts tidigare under rubrikerna ”normer och värderingar” och ”Utveckling och lärande/kunskaper”. Det finns även flera lokala mål som gäller ett år i taget. Starten av KAP finns med som ett av de lokala målen under 2009.
Målet är genomfört och kommer att utvärderas med eventuella förändringar inför läsåret 2009-2010.
De ledningsmål som satts upp för 2010 är:
¤ Då kulturskolan under 2008 redovisat ett underskott måste besparingar genomföras för att ha budget i balans. Ett ledningsmål är att genomföra dessa så att verksamheten skadas så lite som möjligt. Detta följs upp i bokslut samt i nästa års kvalitetsredovisning där målet är att fortsatt ha nöjda brukare.
¤ Kulturskolan går in i Våga visa tillsammans med fem andra kommuner. Målet är att få ut så mycket som möjligt av de observationer som görs på skolan så att adekvata
förbättringar kan göras.
Samtliga mål analyseras och följs upp i en kvalitetsredovisning.
Hela personalgruppen samlas två gånger per månad till ett APT-möte (arbetsplatsträff) eller samverkansmöte. Varje månad kallas även pedagoger med huvudansvar inom ett visst område till ett möte. Utöver detta sker mer projektinriktade möten och träffar i syfte att planera inför ett angivet mål. Personal som arbetar minst 40 % har var sitt ansvarsområde t.ex. debiteringar, instrumenthyra, hemsidan och så vidare. Rektorn anser att hon når bäst resultat om hon
samverkar med personalen vid de flesta frågor som kommer upp, men när det gäller till exempel budget, rehabilitering, anställningar och avslut tar hon egna beslut.
Medarbetarsamtal sker två gånger per år. Det är här som löner och individuell
kompetensutveckling diskuteras. Alla pedagoger på skolan är utbildade på högskola eller likvärdig utbildning. Regelbunden kompetenshöjning i form av fortbildning finns.
I samtal med personalen framkommer att alla har stort förtroende för sin chef och när som helst kan komma med sina ideer och förslag. ”Det är bara att titta in på hennes rum”.
Förslagen blir enligt personalen inte heller liggande på bordet, utan utvärderas och fullföljs om möjligt. Rektorn uppmanar personalen att testa sina ideer. Personalens uppfattning är också att deras chef för deras talan ”uppåt” och väl representerar elevers och pedagogers önskemål och behov gentemot politiker och nämnd.
Under vår observation av ett APT-möte leds mötet av rektorn, som även för
minnesanteckningar. Vi får uppfattningen att rektorn har en tung uppgift i att driva mötet framåt, och att hålla i alla trådar. Enligt samtal efter mötet får vi veta att det alltid är rektorn som är ordförande och att sekreteraren väljs via ett rullande schema. Alla ska ha varit sekreterare under ett läsår. Vid samverkansmöten skrivs protokoll, och det är fackombudet som är justeringsman. Den pedagogiska diskussionen står med som en punkt på
dagordningen, helt i linje med ett av de lokala målen för 2009. Enligt personalen är det inte alltid APT-mötet innehåller en pedagogisk diskussion men att det är viktigt att den
pedagogiska aspekten finns med. Under det möte som observerades presenteras
utbildningsdagar i samverkan med andra kommuner, så kallade auskultationer hos varandra.
Det finns olika erbjudanden för alla ämnen i personalgruppen utom för ämnet dans. Trots nedskärningar finns det för närvarande en fortbildningsplan som alla pedagoger verkar nöjda med. Vårt intryck är att personalgruppen känner sig tillräckligt tillgodosedd vad gäller fortbildning.
Samarbetet mellan pedagogerna fungerar bra, enligt alla tillfrågades uppfattning. Personalen verkar trivas på sin arbetsplats som är enligt dem själva ”ett lättarbetat kollegium med bra stämning”. Flera uttrycker vid intervjuer att det är ”högt i tak”. Dock finns antydningar från flera håll om att arbets– och ansvarsfördelningen är ojämnt fördelad. Det är ofta samma personer som tar på sig de tyngsta uppgifterna. Kulturskolan har exempelvis konsertvärdar vid varje föreställning, då olika personer har huvudansvaret under läsåret. Det är sätt att komma till rätta med den ojämna fördelning av de gemensamma arbetsuppgifterna som några i personalen tog upp. Ett liknande exempel är det rullande schemat för mötessekreteraren.
Även rektorn bekräftar att det finns ”embryon” till motsättningar i personalgruppen inom flera områden. Detta upplever rektorn som en naturlig företeelse i en personalgrupp, men säger sig vara uppmärksam på och är beredd att hantera det om det behövs. När pedagogernas
åsikter går isär, försöker man lösa dem i personalgruppen. Vid större konflikter är det enligt rektorn hennes uppgift attt gå in och hjälpa till att lösa dessa.
När det gäller samarbete har Salems Kulturskola så kallade brytveckor, då pedagogerna tar en paus i den ordinarie undervisningen och istället samarbetar med varandra i till exempel mindre föreställningar. Salems kulturskola har också, som tidigare nämnts, sampelsveckor.
Det finns även samarbeten med andra kulturaktörer i Salems kommun. Under våren har Salems Kulturskola ett projekt med fritidsgården som resulterat i en talangjakt. Med Kulturskolor i andra kommuner anordnas till exempel lägerverksamhet och Master classes samt viss fortbildning.
Bedömning i text
Salems Kulturskola har en harmonisk personalgrupp som tycks trivas tillsammans. Chefen är omtyckt och kompetent och har personalens förtroende både i lokala frågor och i
kommunikationen med nämnd och politiker. Detta kommer också eleverna till gagn. Personal som trivs på sitt jobb och känner sig lyssnade på gör naturligtvis ett bättre jobb.
Det kan vara en svaghet med en chef som håller i alla trådar. Vi bedömer att rektorn har en tung uppgift i att driva arbetet framåt. Vårt intryck är att ansvaret skulle kunna spridas mer i personalgruppen och att fler skulle kunna vara aktiva i det ledande arbetet. Detta för att Kulturskolan ska stå starkare vid motgångar som nedskärningar, men också för att frigöra energi. Vi såg också rektorn utföra ärenden av mindre viktig karaktär som skulle kunna vara ett delat ansvar inom personalgruppen.
Alla ämnen inom Kulturskolan måste visas lika stor betydelse. Därför bör det finnas förberedda utbildningsdagar för samtliga ämnen. Samspelveckor och produktioner som går över ämnesgränser genomförs regelbundet, vilket är bra då det öppnar möjligheter för pedagoger och elever att få ökad förståelse och hitta samarbetsformer.
Kulturskolans är den största aktören inom barnkulturen i kommunen. De samarbeten som finns med andra kulturutövare har utfallit väl. Som kommunal och skattefinansierad
verksamhet har Salems Kulturskola en ledande roll, både som inkörsport till kulturverksamhet och som initiativtagare till samarbeten.
Innevarande år har Kulturskolan drabbats av ekonomiska åtstramningar samtidigt som den är i ett expansivt skede. Under dessa omständigheter är de tydliga mål Kulturskolan använder sig av till stor hjälp.
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1,0 2,0 3,0 4,0
X
Starka sidor
¤ Personalgruppen har hög kompetens Normer och värden ...sid 7
och hög ambitionsnivå. Utveckling och
lärande/kunskaper...sid 9
¤ Fungerande ledarskap. Styrning och ledning...sid 14
¤ Salems kommun är liten, vilket Fakta om enheten...sid 4 skapar närhet och korta beslutsvägar.
¤ Kulturskolans centrala roll i kommunen. Normer och värden...sid 6
Styrning och ledning...sid 15
Förbättringsområden
¤ Öka elevinflytandet i beslutsprocesser. Elevernas inflytande och
ansvar………..sid 12, 13
¤ Lokaler. Normer och värden...sid 6,7
¤ Fortsätta utveckla KAP. Utveckling och
lärande/kunskaper...sid 9,11
¤ Skapa kursplaner för samtliga ämnen. Utveckling och
lärande/kunskaper...sid 9
¤ Säkra tillströmningen av elever. Utveckling och
Analys av varför elever slutar. lärande/kunskaper…………..sid 11
Normer och värden…………sid 7
Sammanfattande slutsats om enheten
Salems Kulturskola verkar i en liten kommun vilket innebär både för –och nackdelar. En nackdel är att kulturskolor i små kommuner blir sårbara. Efter att de senaste åren ha expanderat, utökat kursutbudet och öppnat för nya ämnen har Kulturskolan nu drabbats av nedskärningar. Kulturskolan behöver därför slipa på sin organisation, både internt och externt, för att betydelsen av dess existens ska bli tydlig. I personalgruppen finns en stor potential med gott ledarskap och hög ambitionsnivå. Nya lokaler och utvecklandet av bl a KAP gör att Salems Kulturskola trots nedskärningar befinner sig i expansion. Förutsättningarna bör därför vara goda för Kulturskolan att stärka sin position som kommunal aktör på kulturområdet.
Gällande arbetet med undervisning visar pedagogerna på Salems Kulturskola hög kompetens.
Respekt och förtroende mellan pedagoger och elever skapar goda undervisningssituationer med högt mått av kreativt lärande. Samarbetsklimatet är gott liksom förtroendet för chefen.
Eventuellt behöver ansvaret spridas inom personalgruppen för att undvika att den kompetenta chefen blir den svagaste länken.
Referenser
Våga visa, metodbok
Salems kommun informerar 2/2009 (gröna bladet) Dokument från Salems Kulturskola:
Folder (infoblad) Anmälningsblankett Kulturskolans hemsida Lärarnas lokalschema Kalendarium vt 2009
Dagordning för personalmöte 19/3 Utkast VI till program för kungabesök Kursplan efter 6 terminer, instrumentalspel Kursplan orkesterbygget
Kursplan dans
Rapporteringsmall för årets Musik- och Kulturskola Attitydundersökningsenkät 2009
Kvalitetsrdovisning för år 2008 (innehåller lokala mål 2009 & ledningsmål) Producentansvar inför konserter
Kulturskolans vänners elevstipendium
