Ansökan. Programområde. Specifikt mål. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

(1)

ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021

Ansökan

d.PRO v.1

Uppgifter om projektet

Nya GRannar

Namn på projektet Startdatum 2016-03-01

Ulla-Britt Caping Salas

Kontaktperson för projektet Slutdatum 2018-11-30

0703410528 Telefonnummer

ulla-britt.capingsalas@grkom.se E-post

Cecilia Bokenstrand Behörig företrädare

031-3355188 Telefonnummer

Rikard Ström Kontaktperson ekonomi

rikard.strom@grkom.se E-post

0313355095 Telefonnummer

Anders Personsgatan 8, Box 5073 40222 Göteborg Utdelningsadress

Anders Personsgatan 8 41664 Göteborg Besöksadress

Organisation

Göteborgsregionens kommunalförbund Organisationsnamn

222000-0265 Organisationsnummer

Primärkommunala verksamheter Organisationsform

151-200 Antal anställda

031-3355000 Telefonnummer

gr@grkom.se e-post

www.grkom.se Webbplats

625516-0 PlusGiro

Helena Söderbäck Behörig företrädare för

organisationen

Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet 18159285 CFAR-Nummer

Göteborgsregionens kommunalförbund Namn på arbetsställe/enhet

Anders Personsgatan 8 41664 Göteborg Besöksadress

Uppgifter om utlysningen

Västsverige - Kompetensförsörjning inom vård- och omsorgsbranschen : 2015/00478

Namnet på utlysningen och diarienumret

Programområde 1 - Kompetensförsörjning Programområde

1.1 Stärka ställningen på arbetsmarknaden för i huvudsak sysselsatta kvinnor och män, men även för personer som står långt från arbetsmarknaden, och tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens genom kompetensutveckling som utgår från verksamhetens krav och

Specifikt mål

(2)

arbetsmarknadens behov.

Projektet ska huvudsakligen bedrivas i

Norra mellansverige Småland och öarna

Övre norrland Östra mellansverige Västsverige

Mellersta norrland Stockholm Sydsverige Deltagare

1000

Totalt antal deltagare i projektet Antal kvinnor 750 Antal män 250 Ålder på deltagare

25-54 55-64

15-24

Deltagare i projektet Anställda Unga (15-24 år)

Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader)

Långtidsarbetslösa ej anmälda på AF

Företagare Verksamma inom ideell sektor

Långtidsarbetslösa Nyanlända invandrare

Beskrivning

Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter

Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av ansökan - En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys

- Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv

- Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer - Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas.

Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i ansökan.

Bakgrund

Beskriv bakgrund till projektidén.

Antalet ensamkommande barn och unga som kommer till Sverige har sedan 2004 stadigt ökat. Situationen är liknande runt om i Europa. Under 2014 tog sig nästan 25 000 barn och ungdomar till EU för att söka asyl, varav 29% till Sverige, 18% till Tyskland, 10% till Italien och 8% till Österrike. Ensamkommande barn och unga benämns i ansökan som barn, men inkluderar hela målgruppen upp till 21 år.

Under 2015 har andelen unga ensamkommande vuxit lavinartat. Ökningen består främst av unga asylsökande från Afrikas Horn, Afghanistan och Syrien. Pågående väpnade konflikter och krig skiftar geografiskt över tid vilket gör att barn från olika delar av världen söker skydd.

Sverige fortsätter vara det största mottagarlandet för ensamkommande barn i EU. Under 2015, t.o.m. september, har totalt 14 058 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige. Av dessa var 1 586 flickor vilket motsvarar cirka 11%. Den kraftiga, och oväntade ökningen inleddes i maj månad och har sedan dess kontinuerligt tilltagit under sommaren och hösten. Bara under september sökte drygt 3500 ensamkommande barn asyl i Sverige och under 2015, t.o.m. den 30 september har 3320 barn registrerats som asylsökande vid ansökningsenheten i Kållered. Antalet ligger långt över vad Migrationsverket (MV) har antagit i tidigare prognoser. I skrivande stund är årsprognosen i Sverige 25.000-33.000 barn. Den omedelbara effekten av den snabba ökningen är att det uppstått en akut brist på tillgängliga anvisningsbara platser i Sveriges kommuner, men även brist på

(3)

personal med rätt kompetens.

1/1 2014 ändrades lagen om mottagande av asylsökande genom att ge MV utvidgade möjligheter att anvisa en kommun att ordna boende för ensamkommande barn. Alla kommuner kan bli anvisningskommuner för att ta emot ensamkommande barn oavsett om kommunen har en överenskommelse om att ta emot dessa eller inte. MV ska således anvisa barnen till en kommun som ska ordna långvarigt boende och annat stöd. Det handlar både om barn som är asylsökande och barn som har

uppehållstillstånd. Det gäller oavsett hur kommunen väljer att ordna barnets boende, i den egna kommunen eller någon annanstans. Kommunen ansvarar för att barnet får det stöd och den hjälp som föreskrivs i socialtjänstlagen, det vill säga utreda barnets behov, fatta beslut om insatser, placera i lämpligt boende samt se till att barnet får tillgång till skolundervisning samt hälso- och sjukvård.

Kommunen har således det yttersta ansvaret för att barn och unga som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver, såväl personal inom socialtjänst, som skola, elevhälsa, gode män, personal anställda på boenden, vid placering på familjehem, etc. Även ensamkommande barn ska kunna få del av de stödinsatser som socialtjänsten kan erbjuda samt samma möjlighet till skolgång som andra barn i Sverige.

Vad gäller anvisning till kommuner, ska MV i första hand anvisa till en kommun till vilken barnet kan anses ha viss anknytning, t.

ex. att de är släktingar. Den aktuella kommunen ska då ta ställning till om barnet kan bosätta sig där, och socialtjänsten har även här samma ansvar för barnen. Det är således alltid den kommun dit barnet anvisas som ansvarar för att barnet får det stöd och den hjälp som föreskrivs i socialtjänstlagen. Socialtjänsten ska utreda barnets behov av insatser och besluta om barnets boende, vilket bland annat innebär att de ska göra en medgivandeutredning. Syftet med en medgivandeutredning är att ta reda på om det hem barnet uppgivit som sin kontakt är lämpligt samt om personer som bor där har förutsättningar att ta emot barnet.

Över hälften av de ensamkommande barn som kom till Göteborg 2014 angav att de har anhöriga i kommunen.

Utifrån att många barn placeras i Göteborg och kranskommunerna är situationen mycket ansträngd. Storstadsregionen i allmänhet och Göteborg i synnerhet lider redan av starkt segregerade områden, som riskerar att bli än mer tyngda av utanförskap om mottagandet av barnen inte sker på ett bra sätt. För att säkerställa en god utveckling i hela regionen med lika förutsättningar som motverkar inomregionala skillnader, är området därför i stort behov av insatser, nya metoder och

samverkan.

Trots att barn är prioriterade i handläggningen kan det ta upp till ett år innan deras fall är avgjort. Under 2015 är den

genomsnittliga handläggningstiden för ensamkommande barn 200 dagar. Under tiden har de rätt att gå i svensk skola, och om de beviljas permanent uppehållstillstånd inträder skolplikten och de får bo på ett så kallat PUT-boende. Som ett exempel har man i Göteborgs Stad på den typen av boende just nu 400 platser, men behovet kommer att öka till 900 innan året är slut och 1 800 om ytterligare ett år.

I Göteborgsregionen har samtliga kommuner erfarenhet av att ta emot ensamkommande barn och unga sedan 2007/2008. Det ökade antalet barn innebär stora utmaningar för kommunernas möjlighet att säkerställa ett mottagande och omhändertagande av god kvalitet och att ge förutsättningar till integrering. Då situationen är relativt ny behövs dock bättre metoder och arbetssätt som personal inom olika verksamheter kan tillämpa i sitt arbete gentemot de ensamkommande barnen. Idag får inte de ensamkommande barnen det de har rätt till för att kommunerna inte klarar av mottagandet och omsorgen.

För att klara ett bra mottagande behöver GR-kommunerna bygga ut sina verksamheter än mer, och personal har anställts för att hantera de stora volymerna. Utifrån att området är komplext, att många aktörer är involverade samt att många i personalen är nyanställda så finns ett stort behov av kunskap, metodstöd- och verksamhetsutveckling men också förbättrade och samordnade insatser.

De ensamkommande barnen möter många olika yrkesgrupper från det att de kommit till Sverige, hamnar på boenden, kommer till familjer, möter skolväsendet och samhället i övrigt. Oaktat vilken personal som berörs så har man identifierat att helt andra insatser behövs gentemot ensamkommande barn jämfört med nyanlända vuxna. Barnen behöver såväl omsorg, ett väl fungerande ställföreträdande föräldraskap, boendestöd, elevhälsa, utbildningsinsatser, etc. som personal idag har svårt att erbjuda relevanta arbetssätt för. I FoU i Västs studie Får jag vara med? Erfarenheter från ensamkommande barn och ungdomar i Göteborgsregionen (2013) framgår dessutom att barnen efterlyser känslomässigt stöd i form av att bli lyssnad på och att någon frågar hur de mår, men ingen aktör har ett tydligt uppdrag att uppfylla detta behov.

Kommunerna i Göteborgsregionen gav 2012 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) i uppdrag att ta fram ett underlag som beskriver möjligheter till utökat GR-samarbete inom olika verksamhetsområden gällande ensamkommande barn och unga, vilket bl.a. resulterat i en kommungemensam plattform för ensamkommande barn och unga. Denna plattform är en samverkan mellan 12 kommuner i GR-området (Kungsbacka deltar i Hallands arbete), och kommunerna har nu efterfrågat stöd från GR med samordnad kompetensutveckling och verktyg för att kunna hantera mottagandet på ett bättre sätt.

Länsstyrelserna, som förhandlar om platser i kommunerna för MVs räkning, upplever också att det idag finns en okunskap i många kommuner om behovet av att skapa en långsiktighet i mottagandet i form av en boendekedja som kan tillgodose behovet av boende och annat stöd för barn och unga. Länsstyrelserna menar att uppbyggnaden av en fungerande boendekedja också

(4)

kompliceras av att många kommuner som tecknar överenskommelse om mottagande, väljer att inte ta emot barnen i den egna kommunen. För att socialtjänsten ska kunna tillgodose barnens och ungdomarnas behov, behöver kommunerna planera långsiktigt och organisera hem som barnen kan växa i.

Parallellt med detta är situationen för personal inom socialtjänsten, som ansvarar för att barnen får boende, skola, etc, redan i utgångsläget ansträngd. Enligt en rapport från Akademikerförbundet SSR tidigare 2015 funderar sju av tio socialsekreterare i Västra Götaland på att byta jobb. Hälften uppger att de inte längre kan upprätthålla kvalitet och rättsäkerhet i arbetet. Läget har förvärrats kontinuerligt, med stress, sjukskrivningar och hög personalomsättning. Handläggningen av ärenden drar ut på tiden och antalet klagomål på socialtjänsten har följdriktigt ökat.

Utifrån ett jämställdhetsperspektiv är endast 11% av de ensamkommande barnen flickor, vilket innebär att det finns en risk att mottagandestödet som finns idag främst är anpassat för pojkars behov. Det är icke desto mindre viktigt att också förbättra arbetssätten att jobba gentemot flickor. Utifrån ett jämställdhetsperspektiv måste man också ta i beaktande att kvinnor och män i personalen kan komma att behöva olika kompetensinsatser utifrån barnen de möter. De ensamkommande barnen kan komma från kulturer där män och kvinnor behandlas olika, och det är viktigt att personalen, oaktat kvinnor eller män, får rätt verktyg att hantera denna utmaning.

Personalen som jobbar kring ensamkommande barn och unga är däremot ofta en relativt homogen grupp med avseende på såväl kön, utbildning, etnicitet och klass. Generellt kan sägas att en majoritet av socialsekreterarna är kvinnor, även inom elevhälsan, men det finns en mer heterogen bild på boenden med fler män och fler bland personalen som är utrikes födda. I nuläget är det dock svårt att i projektet beskriva könsmönster med kvantitativa data, då det är flera olika yrkeskategorier som deltar och exakt fördelning dem mellan kommer specificeras i analys- och planeringsfasen. Forskning visar dock att alltför homogena grupper bidrar till att organisationerna kan ha utvecklat starka normsystem, vilka kan bidra till att styra insatserna.

Personalen förväntar sig t.ex. olika signaler från pojkar och flickor. Den rådande normen kan vara kontraproduktiv och bidragande till att pojkar och flickor inte får tillräckliga, samordnade insatser efter sina individuella behov.

Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen.

Projektets problemanalys bygger på tre delar som var och en har identifierats vara stora utmaningar för personal i GR-området som arbetar gentemot ensamkommande barn och unga.

Ökad kompetens kring bemötande och förebyggande arbete om trauma, Posttraumatiskt stressyndrom och stress

För att bättre förstå barnens behov och situation behöver socialsekreterare, boendepersonal, elevhälsa, m.fl. erbjudas anpassad kompetensutveckling som inbegriper kunskap om olika sorters samtal med barn och unga, metoder för brukarmedverkan samt värdegrundsfrågor.

Många av de barn och ungdomar med flyktingbakgrund som kommit till Sverige de senaste åren har stort behov av insatser för traumaproblematik. Verksamheter inom både kommuner och region menar att det finns ett behov av att utöka, förbättra och samordna dessa insatser. De som i sitt arbete möter ensamkommande barn och traumatiserade flyktingar har en viktig roll och ett stort ansvar att ge professionellt och adekvat stöd, oavsett om man arbetar på kommunala boenden, ansvarar för

familjehemsplacering, elevhälsa, är handläggare, verksamhetschef, lärare, god man eller socialsekreterare.

Bättre redskap för att förbättra barns förutsättningar att klara sin skolgång

Även inom skolområdet finns stora utmaningar vad gäller ensamkommande barn. Utöver det pedagogiska uppdraget har elevhälsan och framförallt skolsköterskan en central roll för att skapa en snabb inkludering i förskola/skola. Det är särskilt viktigt att det även finns kunskap om posttraumatisk stress, hedersrelaterat våld och förtryck då många av barnen kan ha varit utsatta av sådana händelser. Det kan konstateras att skolsköterska, kurator, psykolog och specialpedagog som finns samlade inom skolans elevhälsa är ett viktigt stöd för de nyanlända eleverna. Särskilt viktig är deras förmåga att skapa en bra relation med barnen och ungdomarna så att de upplever att de har någon att vända sig till när de behöver stöd, hjälp, eller prata om något i förtroende. För att bibehålla en obruten skoltråd krävs också att kedjan mellan boende och skola fungerar väl, och här har boendepersonal en viktig roll att fylla.

I Skolverkets rapport om skol- och resultatinformation redogörs också att grundskoleelever som varit i Sverige kortare tid än fyra år har betydligt lägre resultat jämfört med övriga elever. Endast 30,5% av alla nyanlända var behöriga att söka till

gymnasieskolans nationella program att jämföra med 89,1% för övriga elever exklusive nyanlända. Det är avgörande för nyanländas elevers kunskapsutveckling att de får ett tidigt och adekvat stöd samt att valet av undervisningsform görs med pedagogiskt hänsynstagande i varje enskilt fall.

Stärkt samverkan

Det finns också behov av en strategisk arena kring ensamkommande barn och unga för att kommunerna gemensamt ska kunna ta sig an sådana utmaningar och frågeställningar som kommunerna ställs inför och som är gynnsamma att samarbeta kring för att hitta lösningar, samordningsvinster och/eller synergieffekter. Det kan exempelvis röra områden som boende/boendekedjan, olika skol- och utbildningsfrågor, mellankommunala rutiner i socialtjänst såväl som samarbete med övriga huvudmän och aktörer. De ensamkommande barnen möter många olika yrkesgrupper från det att de kommit till Sverige, hamnar på boenden, kommer till familjer, möter skolväsendet och samhället i övrigt. Barnens behov måste sättas i centrum, utan att behöva slussas vidare mellan olika instanser.

(5)

Inom samtliga delar av problemanalysen finns det utmaningar för personal som jobbar gentemot ensamkommande barn. Brister i kompetens hos omsorgspersonalen och brister i samverkan kring barnen utgör de primära utmaningarna.

I en allt mer föränderlig värld där ensamkommande barn blir ett naturligt inslag i olika professioners uppdrag, behövs nya verktyg och arbetssätt för att tillgodose kompetensbehovet, och orka med det ofta tunga och utmanande uppdraget och samtidigt ha en tillfredsställande arbetssituation.

Problemanalysen har tydliga kopplingar till de regionala och nationella utmaningar som lyfts i utlysningen. ESF:s utlysning lyfter utmaningen om att kunna möta omställningsbehov på arbetsmarknaden genom kompetensutveckling, inte minst inom vård och omsorg. Vad gäller just yrkeskategorierna som arbetar gentemot ensamkommande barn tillhör många SCB:s SNI-kod Q som innefattar såväl Hälso- och sjukvård, Vård och omsorg med boende och Öppna sociala insatser. Dessa är således en prioriterad målgrupp för utlysningen. Personalgrupper som berörs i projektet är såväl personal från boenden (t.ex. beteendevetare,

boendestödjare på kommunala boenden, HVB-hem), ansvariga för familjehemsplacering, socialsekreterare, personal från elevhälsa, pedagoger (utifrån omsorgsperspektivet), gode män, etc.

Utmaningen som dessa personalgrupper står inför med ett stort ökat antal ensamkommande innebär att personalens kompetens måste utvecklas efter de utmaningar som ställs på dem i dagens föränderliga arbetsliv, vilket förutsätter att en omställning sker. Situationen som barnen kommer ifrån ställer andra krav på personalen än de man normalt ställer vid placering av barn. Personalen ska ha kunskap om barn med olika kulturell bakgrund och om hur man bemöter barn som kan ha

traumatiska upplevelser bakom sig och kommer ensamma. De ska ha kännedom om lämpliga behandlingsmetoder eller uppföljning av vårdplaner anpassade efter flyktingbarnens speciella utsatthet. Då situationen och uppdragen är relativt nya är det många personalgrupper som kommer att behöva förstärka sin kompetens.

Såväl SKL, Vårdförbundet samt aktörer på lokal nivå har identifierat att det rådet en stor brist på personal med rätt kompetens inom vård- och omsorgsområdet. Såväl individen som arbetsmarknaden är i behov av utveckling, och orsakerna handlar inte bara om pensionsavgångar samt befolkningsutvecklingen i landet, utan också om nya flyktingströmmar som innefattar barn och unga. Genom att ge kompetensutveckling till denna personal kan man också på sikt säkra den framtida

kompetensförsörjningen. Rapporter om dålig arbetsmiljö med tung arbetsbörda och utredningar som läggs på hög har gjort att socialsekreterare/socionom på många ställen i landet blivit ett bristyrke. Genom utbildningsinsatser och nya långsiktiga planer för de deltagande verksamheternas strategiska kompetensförsörjning kommer förnyad kompetens arbetsplatsen till gagn, men även kvaliteten i mottagandet av de ensamkommande barnen kommer att förbättras.

God kompetens och goda förutsättningar för att kunna genomföra sitt arbete på ett bra sätt, förutsätter också goda

arbetsmiljöer, så att bättre förutsättningar ges till de som vill arbeta mer, vilket också kan leda till att färre anställda sjukskrivs.

Psykisk ohälsa ligger bakom en tredjedel av alla sjukskrivningar idag och den vanligaste orsaken för sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa är stressrelaterade sjukdomar. Försäkringskassans statistik visar att sjukskrivningar orsakade av psykisk ohälsa ökar och att utskrivning av antidepressiva medel i Västsverige är bland de högsta i landet. På senare tid har det dessutom kommit flera rapporter som tyder på att den psykiska ohälsan bland personal inom vård och omsorg ökar. Detta omfattar framförallt arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Denna typ av psykisk ohälsa är dessutom den vanligaste orsaken för sjukskrivning bland kvinnor i Sverige, vilka är överrepresenterade i omsorgsyrken, och även i detta projekt. Genom projektets fokus lyfter vi således kvinnors rätt till goda förutsättningar och bra arbetsmiljö som en nödvändighet för att minska sjuktalen men också jobba med kompetensförsörjningen på sikt. Genom att utveckla och ge verktyg för professionella nära barnen och ungdomarna kan de bättre utföra sina uppdrag, känna tillfredsställelse med sin arbetsplats, större arbetsglädje och minskad risk för t.ex. psykisk ohälsa. Vinsterna med projektet är att de kan utföra sina uppdrag och vara mer resurseffektiva tack vare en större tydlighet och träffsäkerhet på insatserna från socialtjänst, boende, skola/elevhälsa.

När det gäller de regionala utmaningarna genomfördes under våren 2015 en kartläggning på GR av vilka personalstrategier som finns i kommunerna vad gäller hela det sociala området. Det som framkommer i undersökningen är att tillgången till vikarier varierar och skapar osäkerhet för verksamheterna. Vidare upplevs att omsorgsarbetets status är låg vilket i sin tur leder till att inte tillräckligt många ser dessa som framtida yrken. Idag har kommunerna en stor utmaning i att locka män och ungdomar till vård- och omsorg, mycket beroende på en svag attraktionskraft, arbetsmiljön, hög arbetsbelastning, etc. Att sjukfrånvaron ökar får också konsekvenser för kommunernas rekryteringar. I början av 2000-talet var det höga sjuktal och då rekryterade GR- kommunerna årligen 2 000 fler vikarier än normalt.

I kommunerna pågår det ett arbete med att möta de akuta bemanningsproblemen genom rekrytering och vikariepooler, men arbetet måste kompletteras med en långsiktig strategi som innefattar ett systematiskt arbete vad gäller framförhållning, planering och omvärldsanalys. I flera kommuner har man bl.a. snabbrekryterat ny personal med lägre kompetenskrav än tidigare, men också omplacerat personal från förebyggande social verksamhet. Dessutom innebär ett strategiskt arbete med personalförsörjning att försöka påverka utbildningar vad gäller utbildningsutbud och inriktning samt att marknadsföra yrken och förbättra uppfattningen om omsorgssektorn. Det är också nödvändigt att få upp intresset för omsorgsyrken hos nya målgrupper för att på så sätt vidga rekryteringsbasen, vilket projektet kommer att göra genom att inkludera satsningar på personer inom PO2. Genom att öka attraktiviteten till omsorgsyrken och öppna upp för nya karriärsvägar, kan man bidra till att bryta könsstereotypa mönster på arbetsmarknaden.

(6)

Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området?

Svenska kommuner tog 2006 över ansvaret för mottagandet av ensamkommande barn och unga, och GR:s sociala styrgrupp har sedan dess följt utvecklingen av mottagandet. Samarbetet inom GR sträcker sig tillbaka till 2006 när Mölndal blev ankomstkommun. GR har sedan dess även varit en arena för kommunernas erfarenhetsutbyte, gemensamma

omvärldsbevakning såväl kring ensamkommande barn och unga som för nyanlända, strategiska samtal med övriga aktörer, kompetensutvecklingsinsatser och framtagande av kunskapsunderlag.

I Göteborgsregionen har samtliga kommuner erfarenhet av att ta emot barn sedan 2007/2008. Det ökande antalet barn innebär stora utmaningar för kommunernas möjlighet att säkerställa ett mottagande och omhändertagande av god kvalitet och att ge förutsättningar till integrering. Behovet av att samordna sig lokalt och regionalt är utpekat såväl från GR-kommunerna, men också från nationell nivå.

I november 2012 gav GRs sociala styrgrupp (förtroendevalda från GRs medlemskommuner) GR i uppdrag att ta fram ett underlag som beskriver möjligheter till utökat GR-samarbete inom olika verksamhetsområden gällande ensamkommande barn och unga.

Länsstyrelsen beviljade i december 2012 GR medel för att i egen regi och i samverkan med Göteborgs stad och andra aktörer sprida och utveckla metodstödsmaterialet Hitta rätt. Övriga beviljade insatser i projektet skulle också ha sin grund i materialet.

Under projekttiden togs, bland andra insatser, ett underlag fram som beskrev möjligheter och förslag till ett utökat GR- samarbete inom olika verksamhetsområden. Parallellt med detta togs också ett kunskapsunderlag fram - Får jag vara med?

Erfarenheter från ensamkommande barn och ungdomar i Göteborgsregionen (studie av FoU i Väst/GR 2013).

GRs arbete och kommunernas viljeriktning på området har resulterat i framtagandet av en kommungemensam plattform för ensamkommande barn med en stark förankring såväl på politisk och förvaltningsnivå. Efter en förankringsomgång ställde sig tolv kommuners styrelser eniga bakom förslaget. Kungsbacka valde att vända sig till Halland i detta arbete men följer

plattformsarbetet. Den 9 mars 2015 fattade GRs förbundsstyrelse beslut om att etablera den kommungemensamma plattformen.

Under våren 2015 har planering och uppbyggnadsarbete för plattformen kommit igång. Ambitionen för innevarande år är att lägga fast formerna för samverkansstrukturen:

- Att kunna utgöra en mötesplats för kommunerna och övriga samarbetspartners i det strategiska arbetet kring ensamkommande barn och unga.

- Att lösa gemensamma utmaningar genom samarbete, erfarenhetsutbyte, omvärldsbevakning och, där det är möjligt, gemensamma överenskommelser eller avtal.

- Att kommunerna deltar med representanter från till exempel socialtjänst, skola och fritid.

- Att representanter för Västra Götalandsregionen, vårdsamverkansorganisationerna, Migrationsverket, Länsstyrelsen och Rädda barnen bjuds in.

- Adjungerade från andra myndigheter t.ex. Arbetsförmedlingen och från civilsamhället bjuds in i särskilda frågor.

- Beredningsgrupper/arbetsgrupper tillsätts för särskilda frågor.

Den kommungemensamma plattformen för ensamkommande barn och unga är en viktig regional arena för Nya GRannar, där plattformsarbetet kompletterar de målsättningar som projektet eftersträvar och utgör en regional arena för samverkan. Alla aktörer i plattformen deltar dock inte i projektet, men i möjligaste mån kommer arbetsmöten för projektet att genomföras i anslutning till mötena för plattformen.

Parallellt och i samklang med detta arbete står också i GRs politiska beredning för området socialtjänst (verksamhetsinrinktningen för 2015) att styrgruppen ska verka för:

• Boende - att i samverkan finna gemensamma lösningar för att tillgodose behov av boendelösningar för personer med en svag förankring på bostadsmarknaden.

• Barn - att tillsammas med andra styrgrupper på GR och i samverkan med olika samhällsaktörer bidra till att barn och unga ges förutsättningar för att lyckas i skolan.

• Ungas framtidsutsikter - att bidra till kunskap som kan stärka unga människors möjligheter att utvecklas, försörja sig och ha en delaktighet i samhället. Att fortsatt bidra till att GR utgör en arena och ett stöd för kommunerna i att gemensamt forma konkret samarbete kring boende, fritid, skola och arbete när det gäller ensamkommande barn och unga.

Utöver ovanstående finns nedanstående erfarenheter och projekt som berör utmaningen.

• Framtagandet av en webb-utbildning för personal kring materialet Hitta rätt och spridning nationellt, finansierat av Länsstyrelsen.

• Idé- och erfarenhetsutbyten med representanter från olika berörda verksamheter i medlemskommunerna och Rädda barnen.

• Kontinuerligt erfarenhetsutbyte med ”systern” på GR, det vill säga den kommungemensamma plattformen för vuxna nyanlända flyktingar för att bland annat sortera vilka operativa och strukturella frågor man med fördel kan samarbeta kring och stödja varandra.

• Frågan om ensamkommande är en stående punkt på IFO-chefsnätverkets möte, för dialog och erfarenhetsutbyte.

Nätverket genomförde t.ex. en studieresa till Oslo i september för att bl.a. titta på en intressant boendelösning för ensamkommande. Det är också i IFO-chefsnätverket som initiativet med ett projekt inom ESF har uppstått.

(7)

• Erfarenhetsutbyte med GR Utbildnings Plug IN-projekt (skolavhopp) och GRINT (fokus SFI). Inom ramen för GRINT och Plug In har det tagits fram framgångsfaktorer för arbetet med personer inom SFI respektive ungdomar i riskzon för studieavbrott med utgångspunkt i den specifika svenska skolkontexten, och de erfarenheterna kan ha bäring även för arbetet med ensamkommande.

• Politikerna i arbetsmarknadsstyrgruppen och sociala styrgruppen genomförde en workshop i september kring de gemensamma frågorna.

• Samarbete med Göteborgs universitet där en uppdragsutbildning som rör ensamkommande planeras.

• GR medverkar i NSK-s (Nationell samverkan för kunskapsstyrning i socialtjänsten) med representanter för alla kommuner i Sverige, SKL, Socialstyrelsen och övriga myndigheter under Socialdepartementet. Där har kunskapsfrågan som rör ensamkommande prioriterats som den viktigaste under året. Den FoU-rapport som togs fram vid FoU i Väst är ett av de fåtal kunskapsunderlag som finns att tillgå.

• En konferens våren 2015 kring ensamkommande barn som fått avslag på sin ansökan. Projektmedarbetarna från Strömsunds kommun som drev projektet ”Återvändande ensamkommande” besökte Göteborg. Projektet syftar till att förbättra det kommunala arbetet med ensamkommande barn som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd.

• Många av de barn och ungdomar med flyktingbakgrund som kommit de senaste åren har stort behov av insatser för traumaproblematik. Verksamheter inom både kommuner och region menar att det finns ett behov av att utöka, förbättra och samordna dessa insatser. Temagruppen Barn och unga inom Samverkan i Göteborgsområdet har därför gett en arbetsgrupp i uppdrag att se över insatserna för de traumatiserade barnen. I denna grupp har GR en representant.

• Utifrån perspektivet utsatta barn så har GR-kommunerna också deltagit i SamTidigt-projektet, som handlat om att få till stånd samtidiga insatser kring barn i utsatta miljöer, och inte en kedja där olika insatser avlöser varandra. Denna ansats bygger på forskning från Per Germundsson som i sin doktorsavhandling från 2011 studerade just hur lärare och socialsekreterare samverkade kring det gemensamma uppdraget med att hjälpa barn i utsatta miljöer. Germundsson identifierade tre

huvudsakliga områden som möjliggör eller stjälper samverkan: regelverk, organisation och synsätt. Av dessa är den i särklass viktigaste faktorn synsätt: hur man ser på varandra, vilken kunskap man har om varandras professioner och vilken tillit man har till varandra. Detta är också något som detta projekt kommer att bygga vidare på.

Som ovan beskrivits har initiativet till ett projekt uppstått i GRs IFO-chefsnätverk, och baserat på detta genomfördes våren 2015 4 spånarmöten med kommunerna i Göteborgsregionen, för att undersöka deras behovsbilder och önskemål om hur ett framtida projekt skulle kunna utformas. Det är med bakgrund i detta som Nya GRannars problemanalys och målsättningar tagits fram.

Tillvägagångssätt

Beskriv analys, planering och genomförande samt vad projektets syfte och mål i de olika faserna?

Det övergripande målet med Nya GRannar är att kommunal personal som jobbar gentemot ensamkommande barn och unga får bättre verktyg och en stärkt kompetens för att kunna möta barnen med en långsiktig målorienterad omsorg som präglas av ett ställföreträdande föräldraskap, ett respektfullt förhållningssätt och en god omsorg med hög kvalitet. All personal (olika yrkeskategorier, kvinnor och män) runt barnen behöver lära sig mer om varandra och varandras uppdrag för att känna sig säkrare i sitt jobb.

Projektet har 3 delmål, och vart och ett av dessa mål har också integrerat jämställdhets- och tillgänglighetsaspekter som skall leda till mätbara resultat och effekter. De ensamkommande barnen är främst pojkar, endast 11% av de ensamkommande barnen är flickor, vilket innebär att personalens arbetssätt och metoder främst skall tillämpas på pojkar. Det är icke desto mindre viktigt att också förbättra sina arbetssätt att jobba gentemot flickor. Utifrån ett jämställdhetsperspektiv måste man också ta i beaktande att kvinnor och män i personalen kan komma att behöva olika kompetensinsatser utifrån barnen de möter. De ensamkommande barnen kommer ofta från kulturer där män/kvinnor behandlas olika, och det är viktigt att personalen, oaktat kvinnor eller män, får rätt verktyg att arbeta med.

Analys- och planeringsfas

Den 6 månader långa fasen har som syfte att rigga projektorganisationen där alla samverkansparter ingår. Insatserna som görs under fasen skall bana väg för att uppnå projektets 3 delmål under genomförandefasen. I fasen kommer man:

• Tillsätta projektledning bestående av projektledare, delprojektledare, projektadministratör/projektekonom.

• Tillsätta en styrgrupp som består av kvinnor/män i ledningsfunktion från respektive samverkansaktör

• Kommunerna tillsätter delprojektledare på 25% för genomförandefasen som även deltar på arbetsmöten med projektledning

• Tillsätta ett chefsnätverk med forskarstöd för att genomföra en fördjupad kompetensbehovsinventering som inventeras regelbundet under genomförandefasen

• Ta fram en mer detaljerad projektplan där man tydliggör roller/ansvar i projektet, så att projektledning och styrgrupp är medvetna om gränsdragningen. Innehåller också detaljerad tidsplan samt specifika indikatorer för att kunna mäta de olika målens genomförande

• Upprätta ett samverkansavtal som reglerar samarbetet mellan samverkansaktörerna

• Specificera och upphandla tjänster för kompetensutvecklingsinsatser för personal där även jämställhets- och tillgänglighetsintegrering är inkluderade

• Planera för insatser och handledning för personer från PO2

• Upphandla tjänster för utvärdering, av jämställdhets- och tillgänglighetsutbildning, kommunikation, etc.

(8)

• Genomföra utbildning kring jämställdhet, tillgänglighet samt icke-diskriminering för projektledning/styrgrupp

• Upprätta rutiner kring redovisning av projektet från kommunerna till GR och informera/utbilda berörda kommuners medarbetare i dessa

• Ta fram informationsmaterial samt interaktivt webbverktyg

• Utveckla och planera för transnationella samarbeten

Genomförandefasen pågår i 24 månader. Under fasen kommer styrgruppsmöten att genomföras, ca 1 gång/varannan månad (oftare vid behov), återkommande chefnätverksmöten, men också kontinuerliga arbetsgruppsmöten där projektledning deltar tillsammans med delprojektledare från kommunerna. Under fasen kommer också en uppstarts- och halvtidskonferens att genomföras. Detaljplan fastställs under analys- och planeringsfasen.

Inom ramen för fasen kommer de tre delmålen försöka nås. Aktiviteter som genomförs och insatser som upphandlas i genomförandefasen ska införliva perspektiven jämställdhets- och tillgänglighetsintegrering samt icke-diskriminering, vilket innebär att kunskapen kommer alla deltagare till gagn.

Delmål 1: Bemötande och förebyggande arbete kring trauma, PTSD och stress. Öka personalens kompetens om hur man förebygger att barn och unga utvecklar trauma, PTSD, och stress.

Många av de barn och unga med flyktingbakgrund som kommit till Sverige de senaste åren har stort behov av insatser för att hantera sina trauman. Verksamheter inom kommuner menar att det finns ett behov av att utöka, förbättra och samordna dessa insatser. De som i sitt arbete möter ensamkommande barn har en viktig roll och ett stort ansvar att ge professionellt och adekvat stöd, oavsett om man arbetar på ett boende, ansvarar för familjehemsplaceringar, är handläggare, verksamhetschef, pedagog, god man, socialsekreterare eller arbetar inom elevhälsan. Erfarenheterna och de kulturella skillnaderna de möter är emellertid ofta stora och det är svårt att avgöra och få information om vilka hjälpbehov som finns. En nyckelfaktor till framgång är en väl utvecklad förmåga att i det dagliga bemötandet bygga ett förtroende och kunna anpassa sig utifrån skiftande förutsättningar. För att nå denna målsättning måste personal erbjudas kompetensutvecklingsinsatser som ger dem goda kunskaper om bemötande av barn som upplevt flykt, separationer och, ofta, traumatiska händelser, verktyg för att identifiera behoven, vilket stöd de som utsatts för traumatiska händelser behöver, etc. Det är inte behandlingskunskap personalen vill få, utan just kunskap om bemötande i vardagen för att ge trygghet åt barnen. I Norge erbjuder Rädda Barnen t.ex. en beprövad utbildning i

traumamedveten omsorg. Genom att också ge likvärdiga utbildningsinsatser för personal i GR-kommunerna kan de bli bättre på att bemöta ensamkommande barn med traumatiska upplevelser.

Delmål 2: Ge personal redskap för att förbättra barns förutsättningar att klara sin skolgång och må bra. Förbättra skolans arbete med de ensamkommande eleverna i utbildningssituationen, utifrån elevhälsans arbete samt genom att skapa bäring till

elevernas boendesituation.

Barn och unga som är asylsökande eller har fått permanent uppehållstillstånd har rätt till utbildning som svenska barn och ungdomar. Personal inom skola, elevhälsa samt boende måste få bättre verktyg att erbjuda barnen en obruten skoltråd som leder till goda förutsättningar för att nå skolmålen och senare etablering på arbetsmarknaden. Det måste finnas en flexibel organisation och kompetens för att bygga upp en verksamhet som följer upp och stödjer nyanlända elevers skolframgång.

Individen och ett holistiskt förhållningssätt bör vara i centrum, flexibilitet i förhållande till individen men även vad gäller organisation och former, effektiv samverkan, ett gott bemötande och en tät och systematisk uppföljning.

Utöver det pedagogiska uppdraget har elevhälsan och framförallt skolsköterskan en central roll för ensamkommande barn då det är angeläget med en snabb inkludering i förskola och skola. Det kan konstateras att skolsköterska, kurator, psykolog och specialpedagog som finns samlade inom skolans elevhälsa är ett viktigt stöd för de nyanlända eleverna, men att de också måste ges rätt verktyg utifrån den relativt nya målgrupp som de ensamkommande barnen är. Skolan bär ett stort ansvar när det gäller inkludering och omsorg och behöver samverka med övrig personal runt barnen. För att bibehålla en obruten skoltråd krävs också att kedjan mellan boende och skola fungerar väl, och här har boendepersonal en viktig roll att fylla.

Delmål 3: Stärkt samverkan: Målet är att stärka samverkan mellan personal på kommunala boenden/HVB-hem, skola/elevhälsa och socialtjänst för att skapa ett bättre mottagande. Alla samverkanspartners ska axla ”det ställföreträdande föräldraskapet” för varje enskilt barn. Alla runt barnen behöver lära sig mer om varandra och varandras uppdrag för att känna sig säkrare i sitt jobb.

För att uppnå målsättningen är tanken att personal som jobbar kring ensamkommande barn och unga ska genomgå modellen man arbetade med i SamTidigt-projektet. Avsikten är att personal runt barnen ska får bättre redskap för att samverka men också lära sig om varandras roller. Genom alla relevanta aktörers deltagande utvecklas en gemensam helhetsbild av barnets situation och därmed en bättre grund för beslut om eventuella insatser och vilka insatser som är de bästa. Modellen tillämpas lokalt utifrån varje kommuns förutsättningar och består av olika steg där man jobbar med pilotverkstäder, processtöd, etc. I varje kommun genomförs också förankringskonferenser där fler personer än de som är involverade i pilotverkstäderna deltar. På så sätt integreras projektet i den ordinarie verksamheten på ett naturligt sätt redan under projektets genomförande. Även samverkan med hälso- och sjukvården är viktig, och även om de inte är formella samverkansaktörer i projektet så kommer de att bjudas in till förankringskonferenserna som externa samarbetspartners.

(9)

Som ett led i att försöka nå projektets övergripande målsättning ska personer inom PO2 erbjudas möjligheter att arbeta som stödresurser för de ensamkommande barnen, antingen på boende, fritids eller skola. Se fråga om PO2.

Avslutsfas

Syftet är att under tre månader följa upp projektets resultat och effekter utifrån projektets övergripande mål samt tre delmål, samt:

• Undersöka huruvida uppställda resultat nåtts genom att mäta indikatorerna, samt potentialen i att nå de tänkta effekterna

• Sammanställa och analysera den data som samlats in av projektet

• Producera och publicera slutrapport

• Färdigställa utvärderarens slutrapport (föregåtts av 2 rapporter för att ge möjlighet att revidera projektplanen om det uppkommit indikationer om att man avvikit från planen)

• Genomföra slutkonferens där projektets resultat presenteras och dit ett stort antal aktörer från kommuner och myndigheter har bjudits in

• Sprida projektets resultat och effekter

• Slutföra den ekonomiska redovisningen av projektet

Ett viktigt fokus genom hela projektet är hållbarheten i projektet, dvs. vad som kan implementeras efter projektslut. Avslutsfasen handlar således om att förbereda arbetet med att vidmakthålla uppnådda resultat så att implementering i verksamheten också kan ske efter projektslut.

Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och planeringsfas och genomförandefas.

Direkta målgrupper är olika yrkeskategorier som arbetar gentemot de ensamkommande barnen och representerar de GR- kommuner som ingår i ansökan. Personerna kan vara socialsekreterare/socionomer, beteendevetare, boendepersonal på kommunala boenden, utredare av familjehem, personal inom skola/elevhälsa (t.ex. skolsköterska, kurator, specialpedagog), gode män, målgrupp från PO2 (”äldre” ensamkommande barn), etc. Det kan komma att tillkomma fler yrkeskategorier under såväl analys- och planeringsfas som genomförandefas.

Målgrupp är också projektets chefsnätverk, samt chefsnätverk och politiska styrgrupper på GR som kan arbeta med långsiktiga planer för de deltagande verksamheternas strategiska kompetensförsörjning. Genom att kompetensen på arbetsplatsen stärks, förbättras kvaliteten i omsorgen av vårdtagarna, men projektet levererar också en bild av vilka behov inom omsorgsbranschen som kommer behövas framöver.

Sekundär målgrupp är de ensamkommande barn som kommer till Sverige, bor i GR-området och som kommer att vara i kontakt med den personal (såväl kvinnor som män från olika yrkeskategorier) som arbetar gentemot dem. Dessa skall gynnas av projektresultaten.

Intressenter är alla de som kan ha ett intresse av eller påverkas av projektet. Det kan beröra alla som behöver förbättra sitt mottagande av ensamkommande barn, såväl Migrationsverket, Primärvården, Överförmyndarförvaltningen, Länsstyrelsen, Rädda Barnen samt Röda korset. Dessa ingår dock inte som samverkansaktörer i projektet, då projektet inriktar sig på det kommunala uppdraget. Däremot ingår både Länsstyrelsen, VGR och Rädda barnen i samarbetet inom den

kommungemensamma plattformen för ensamkommande barn, som också är en arena för fortlevnaden av projektets resultat.

Formella samverkansparter är nedanstående och kommer att vara aktiva i såväl analys- och planeringsfas, som genomförande och avslutsfas.

Göteborgsregionens kommunalförbund

GRs uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen.

GRs kommungemensamma plattform för ensamkommande barn med representanter från 12 GR-kommuner utgör en viktig regional arena för projektet, som är starkt förankrad på såväl politisk och förvaltningsnivå. Nya GRannar koordineras av GR, men all verksamhet inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt.

Göteborgs Stad

Sedan 2010 har Göteborgs Stad ett avtal med Migrationsverket kring mottagande av ensamkommande barn och ungdomar, och sedan 2014 är man också ankomstkommun. Avtalet gäller både de som söker asyl och de som beviljas permanent

uppehållstillstånd. Utöver avtalet kommer det även många barn som har en släkting eller annan närstående i Göteborg.

Göteborgs Stad har nio boenden för asylsökande ungdomar som kommer till Sverige utan sina föräldrar. Under vissa datum i september har det kommit runt 50 barn per dygn. Göteborgs Stad har som mål att skapa 1 300 boendeplatser för

ensamkommande barn och unga fram till slutet av 2016. Staden har som mål att rekrytera 500-600 familjehem till december 2016.

Mölndals stad

I Västra Götaland har Mölndals stad uppdraget att ordna första boende för ensamkommande barn. Mölndals stad är sedan tidigare ankomstkommun. Mölndal och Göteborgs Stad tar därför i nuläget ett gemensamt ansvar för att underlätta

(10)

handläggningen av ensamkommande barn. Den överenskommelse som kommunerna fattat gäller de ensamkommande barn som ska vidare till annan kommun efter att Migrationsverket gjort en första utredning. Den fastslår att Mölndal ordnar med boende för de barn som kommer under dagtid och Göteborg för de barn som kommer under kvällar och helger. Efterhand slussas barnen vidare till boenden i landets kommuner.

Alingsås kommun

De ordinarie placeringar som Alingsås kommun har för ensamkommande flyktingbarn räcker inte till och därför tidigarelade socialförvaltningen starten av det boende som annars skulle ha öppnat i oktober. Boendet ligger centralt i Alingsås och har tidigare använts som korttidsboende. I nuläget rör det sig om ett mindre antal ungdomar som kan flytta in och verksamheten kan i ett senare skede överföras till andra lokaler om behoven förändras. Alingsås har avtal med Migrationsverket om att ta emot 28 asylsökande barn men hittills i år har redan 38 kommit.

Partille kommun

Hittills i år har det kommit 61 flyktingar till Partille varav 22 är ensamkommande barn. Kommunen försöker placera alla ensamkommande barn i familjehem men man har redan tagit emot fler än vad som var beräknat för hela året. Bitvis har kommunen haft svårt att hitta familjer som kan ta emot barnen och då köper man i stället platser på HVB-hem. Antalet

ensamkommande barn kommer med all säkerhet att fortsätta öka. Kommunen tar emot alla som blir anvisade till kommunen och därför är behovet av familjehem stort.

Härryda kommun

I Härryda kommun finns tre boenden för flyktingar: ett HVB-hem i Mölnlycke för ensamkommande barn som drivs av Härryda kommun, ett så kallat ankomstboende i Rävlanda som drivs av Jokarjo AB på uppdrag av Migrationsverket samt ett akutboende i de lokaler som tidigare var Örtagårdens förskola i Mölnlycke. Just nu kommer det väldigt många ensamkommande barn och Härryda har stort behov av familjehem för ensamkommande pojkar, 15-17 år.

Kungälvs kommun

Kungälvs kommun kommer att ta emot minst 100 asylsökande flyktingar och bygga upp en beredskap för att på sikt ta emot ännu fler. Många av dessa är ensamkommande barn och unga. Det innebär att kommunens förvaltning nu jobbar intensivt för att samordna sina resurser. Representanter för olika sektorer, bland annat skola och fastighetsförvaltning jobbar

gränsöverskridande för att snabbt få fram de resurser som behövs, boenden är en prioriterad fråga.

Öckerö kommun

Alla kommuner i Sverige tar idag emot ensamkommande flyktingbarn. Antalet barn baseras på kommunens storlek. För Öckerö kommun innebär det att 12 platser ska finnas tillgängliga för ensamkommande barn i år. Öckerö kommun har från juli tagit emot ytterligare ett barn per vecka. Hittills i år har Öckerö tagit emot 15 ensamkommande barn. Öckerö kommun har i första hand valt att placera ungdomarna i familjehem, men då det har varit svårt att rekrytera familjehem köps även platser på HVB-hem.

Lerums kommun

I september gav kommunstyrelsen i uppdrag att skyndsamt ta fram fler bostäder för ensamkommande barn, skapa en ändamålsenlig organisation som har kapacitet för ett ökat flyktingmottagande i Lerums kommun. Nu kommer i snitt tre

ensamkommande barn i veckan, och under senhösten kommer 30 ensamkommande barn kunna flytta in i Sävegården i Floda.

Eftersom behovet är så stort i hela landet, är det mycket svårt att hitta platser i jourhem, familjehem eller hem för vård och boende. Lerums kommun söker därför efter värdfamiljer som kan ge en ungdom ett tillfälligt hem.

Lilla Edets kommun

Kommunens mottagande av ensamkommande barn ökar och kommunen är i behov av att öka antal socialsekreterare och stärka kompetensen hos befintlig personal. Kommunen har avtal med Migrationsverket om att ta emot pojkar 15-17 år. Det innebär att man företrädelsevis har ansvar för denna målgrupp, men utifrån flyktigströmmarna tar man även emot andra målgrupper.

Tjörns kommun

Hittills i år har Tjörns kommun tagit emot 54 ensamkommande flyktingbarn. Barnen placeras oftast i så kallade HVB-hem.

Boendet på ett HVB-hem är ett stegvis anpassat boende. Här bor både asylsökande ungdomar och ungdomar som fått permanent uppehållstillstånd. Boendet är bemannat dygnet runt. För närvarande finns tre HVB-hem på Tjörn. En del av ungdomarna som kommer hit placeras också i familjehem. Förutom att ungdomarna har hjälp från personalen på boendet eller från familjen de bor hos får omyndiga barn också en god man.

Alla ovanstående kommuner deltar i analys- och planeringsfasen genom kompetensbehovsanalysen och genom att ge sina synpunkter till den detaljerade projektplanen. De deltar också i koordineringsarbetet genom att tillsätta en person som på deltid kan samordna arbetet i kommunen och gentemot GR, och även identifiera samt handleda personer från Programområde 2 som kan ta del av insatserna i genomförandefasen. I genomförandefasen deltar kommunernas personal i de olika

kompetensutvecklande insatser som genomförs.

Nya GRannar består av ett partnerskap som kan bidra till strukturförändrande insatser. Genom att inrätta chefsnätverksmöten

(11)

främjas en strategisk ansats där aktörerna redan i analys- och planeringfasen kan fokusera på vilka resurser och insatser som behövs för effektivt nyttiggörande. Möjligheterna att få till stånd förändring och skapa genomslag för framkomna resultat underlättas också av att partnerskapet inom ramen för GR-samarbetet inom såväl IFO-chefsnätverket och den

kommungemensamma plattformen för ensamkommande barn och unga kan bygga en strategisk planering för att åstadkomma genomslag för arbetet och sträva efter att säkerställa ett mervärde i hur man agerar på ett regionalt plan.

Utifrån ESFs regionala principer för Västsverige så ligger Nya Grannar i linje med att motverka inomregionala skillnader kopplat till EU2020-målen, främst målet om att motverka fattigdom och social utestängning. Göteborgsregionen är ett av de områden som står inför en mycket ansträngd situation med stort mottagande av ensamkommande barn och unga. Utifrån att många barn placeras i städer där de har anhöriga, har många placerats i Göteborg. Storstadsregionen i allmänhet och Göteborg i synnerhet lider redan av starkt segregerade områden, som riskerar att bli än mer tyngda av utanförskap om mottagandet av barnen inte sker på ett bra sätt. För att säkerställa en god utveckling i hela regionen med lika förutsättningar och motverka inomregionala skillnader, är området därför i stort behov av insatser och spridning av erfarenheter och metoder till desamma.

Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och genomföras. Hur ska anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet?

Genom att kvinnor och män i prioriterade grupper inom programområde 2 kan delta i insatser skapas förutsättningar för dessa målgrupper att få arbetslivserfarenhet, referenser och tillgång till arbetsrelevanta nätverk. Insatser med målgrupper från programområde 2 kan även underlätta för deltagande organisationers och verksamheters tillgång till arbetskraft med rätt kompetens. Genom kompetensutveckling och lärande på arbetsplatsen breddas vägarna in på arbetsmarknaden för personer som saknar relevant yrkeserfarenhet och som hör till de prioriterade målgrupperna i programområde 2.

Utifrån ovanstående perspektiv vill Nya GRannar undersöka förutsättningarna för att ge personer inom Programområde 2 möjlighet att t.ex. arbeta som stödresurs på boenden, resurs på fritids, modersmålsstödjare, etc.

Tanken är att ge personerna en fot in på arbetsmarknaden, visa på möjliga yrken och utbildningsvägar, och ge dem handledning under projektets gång. Behovet av personal inom området kommer att vara stort framöver, och denna ansats kan också vara ett sätt att arbeta med kompetensförsörjning genom att locka nya yrkesgrupper till utbildningar på området. Personerna ska företrädesvis vara ”äldre” ensamkommande barn (18 år >) som varit några år i Sverige och som har permanent

uppehållstillstånd, och som idag står utanför arbetsmarknaden. Personerna bör vara inskrivna på Arbetsförmedlingen alternativt kommunernas arbetsmarknadsenheter. Ambitionen är att involvera 20 ungdomar under hela genomförandefasen, troligtvis blir det främst unga män.

Avsikten är att involvera unga människor som idag står utan arbete, för att ge dem en möjlighet att komma in i arbetslivet och samtidigt möta barn och unga som de kan stödja utifrån ett socialt perspektiv. Dessa personer ska också kunna delta på kommunernas förankringskonferenser, för att dela med sig av sina egna erfarenheter som ensamkommande barn och prata direkt med yrkeskategorierna som berörs.

Denna utgångspunkt innebär att målgruppen jobbar genomgående med projektets övergripande målsättning och bidrar till att vara personer som möter barnen med en långsiktig målorienterad omsorg som präglas av ett ställföreträdande föräldraskap, ett respektfullt förhållningssätt och en god omsorg med hög kvalitet.

När det gäller insatsen för personer inom PO2 så kommer projektet även fastställa indikatorer för att kunna mäta insatserna, men då detta inte ingår i projektets primära målsättningar, så kommer detta utformas först under analys- och planeringsfasen.

Därför bemöts inte insatserna för denna målgrupp inom ramen för frågan om ”Förväntade resultat och effekter av projektet”.

För att rustas och stärkas i sin roll, så kommer deltagarna ges handledning i sitt arbete av delprojektledaren i kommunerna, som också bistår med att strukturera och koordinera deltagarnas aktiviteter. Handledaren ska också ansvara för att respektive deltagares närvarorapportering är strukturerad och redovisad i enlighet med interna riktlinjer. Handledaren ska utöver handledning också verka lite som en studie- och yrkesvägledare, genom att vara lyhörd och uppmärksamma intressen hos deltagarna som kan få dem att välja nya studie- och yrkesvägar.

Riskanalys

Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte uppnås. Beskriv vad ni tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet.

Risk Åtgärd

Bristande resultat vad gäller metoder/utbildningar Revidera kompetensutvecklingsinsatserna Att nya aktörer som kan beröras av projektet inte har inkluderats Revidera projektplanen efterhand

Bristande engagemang från deltagarna Informera och involvera deltagarna i tidigt skede och undersöka vad det bristande engagemanget beror på Risk för kulturella och andra motsättningar mellan de olika

aktörerna beroende på olika typer av arbetskultur God och tät kommunikation mellan ledning i respektive organisation

Personalomsättning Involvera nya deltagare snarast möjligt. Snabbt göra

nyanställda delaktiga i projektet

Flera insatser som pågår samtidigt Tydligt följa projektplanen och hitta en stringens i arbetet.

(12)

Risk Åtgärd

Omsorgsfull projektplan för att säkerställa möjligheterna för genomförandet av alla aktiviteter

Projektet följer inte projektplan Projektledaren eskalerar frågan till styrgruppen snarast möjligt.

Styrgruppen diskuterar läget och beslutar om åtgärder Projektet följer inte budget Styrgruppen diskuterar budgetavvikelsen och beslutar om

åtgärd Projektet avviker från arbetet med jämställdhets- och

tillgänglighetsintegrering Horisontella kriterierna lyfts som en punkt på varje arbetsgruppsmöte

Mål

Förväntande resultat och effekter av projektet.

I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna?

Alla tre målsättningar söker effekter som handlar om att omsorgspersonals ställning på arbetsmarknaden stärks samt att personalen har tillgång till den kompetens som behövs inför kommande rekryteringsbehov och omställningar på

arbetsmarknaden. Observera att indikatorer och verifikationskällor kommer att revideras och detaljsättas under analys- och planeringsfasen.

Delmål 1: Bemötande och förebyggande arbete kring trauma, PTSD och stress. Öka personalens kompetens om hur man förebygger att ensamkommande barn och unga utvecklar trauma, PTSD, och stress.

De förändringar som krävs för att uppnå effekterna är att olika yrkeskategorier, såväl kvinnor och män, skall få ökad kompetens att arbeta med bemötande av barn med traumatiska upplevelser, PTSD och stress. Genom att erbjuda fortbildning i

ovanstående kan personalen bli bättre på att möta de barn som kan bära på svåra erfarenheter.

Individnivå

Mätbart: Individbaserade insatser står i fokus. Individens egen upplevelse av projektet bör värderas lika högt som de faktiska effektresultaten och utifrån detta är det rimligt att anta att projektet bidrar till att: 100% av personalen som arbetar med ensamkommande barn och unga upplever att de fått förbättrad kompetens i trauma, PTSD och stress.

Verifikationskällor: Ett självskattningsverktyg tas fram så att varje deltagare i projektet får göra en självskattning av sitt nuläge för att få fram en nollnivå vid start. Efter genomförd insats får deltagarna ange om de upplever att insatsen förbättrat deras

kunskaper. Svaren kommer att analyseras utifrån kvinnor och män, huruvida svaren är lika/olika. Hur många kvinnor och män når de resultat som projektet satt upp? Ett antal djupintervjuer görs också med ett slumpmässigt urval av projektdeltagarna, för att få en fördjupad kunskap om deras uppfattning av den förbättrade kompetensen. Könstillhörighet ska tas i beaktande.

Projektnivå

Mätbart: Projektets totala deltagarantal är beräknat till 1000 personer. Att redan i ansökan uppskatta kvantitativa mått på projektnivå är svårt, då alla inte deltar i alla insatser, men det rimligt att anta att närmare 100% av de projektdeltagare som deltagit i utbildningarna kring trauma, PTSD och stress, fått förbättrad kompetens på området.

Verifikationskällor. Ett självskattningsverktyg tas fram så att varje deltagare i projektet får göra en självskattning om sitt nuläge för att få fram en nollnivå vid start. Sammanställning och analys sker av alla självskattningsformulär, och analyseras utifrån kvinnor och mäns svar.

Delmål 2: Ge personal redskap för att förbättra barns förutsättningar att klara sin skolgång och må bra. Förbättra skolans arbete med de ensamkommande eleverna i utbildningssituationen, utifrån elevhälsans arbete samt genom att skapa bäring till

elevernas boendesituation.

De förändringar som krävs för att uppnå effekterna är att olika yrkeskategorier, såväl kvinnor och män som arbetar på boenden och på skola, får ökad kompetens i hur skolans arbete med de ensamkommande barnen kan förbättras – både utifrån

utbildningssituationen, elevhälsan och genom stärkta kopplingar mellan skola, hälsa och boendesituationen.

Individnivå

Mätbart: Individbaserade insatser står i fokus. För att mäta om projektet har uppnått detta resultat, är det rimligt att mäta:

Upplever deltagarna, kvinnor som män som genomgått insatserna, att de fått bättre redskap för att förbättra barns

förutsättningar att klara sin skolgång och må bra? En mer detaljerad indikator för dessa tänkta resultat kommer att sättas upp under första fasen, men det kan vara det antal kvinnor och män som upplever att de erhållit relevant stöd och erbjudits relevanta utbildningar. Finns det skillnad i hur kvinnor/män svarat?

Verifikationskällor:

Genomföra enkätundersökningar, utvärderingar. Genomföra intervjuer med kvinnor och män.

(13)

Projektnivå

Mätbart: Projektets totala deltagarantal är beräknat till 1000 personer. Att redan i projektansökan uppskatta kvantitativa mått på projektnivå är svårt, då alla inte deltar i alla insatser, men det rimligt att anta att närmare 100% av de projektdeltagare som deltagit i insatser som bidrar till att ge personal bättre förutsättningar att arbeta med barns skolgång och elevhälsa, har fått ökade kunskaper och förbättrad kompetens på området. En mer detaljerad indikator kommer att sättas upp under första fasen.

Verifikationskällor: Genomföra enkätundersökningar med alla deltagare och utifrån det analysera och sammanställa resultatet.

Finns det skillnader mellan kvinnor/män?

Delmål 3: Stärkt samverkan: Målet är att stärka samverkan mellan personal på kommunala boenden/HVB-hem, skola/elevhälsa och socialtjänst.

För att uppnå målsättningen är tanken att personal som jobbar kring ensamkommande barn och unga ska delta i genomförandet av SamTidigt-modellen. Modellen beskrivs närmare under verksamhet och metod, men går kortfattat ut på att all berörd

personal samlas kring barnet, för att identifiera vilka behov som finns, delge varandras roller, vilka insatser som krävs av var och en. Avsikten är att personal runt barnen ska få bättre redskap för att samverka, och bättre kunskap om varandras verksamheter.

Individnivå

De förändringar som krävs för att uppnå en god samverkan är att olika yrkeskategorier, såväl kvinnor och män, som möter ensamkommande barn får en arena och möjligheter att träffas för att förbättra samverkan och få kunskap om varandras verksamheter. Delmål 3 bygger på samverkan och blir således svår att mäta på individnivå, då en lyckad samverkan förutsätter att inte endast en individ upplever samverkan som framgångsrik, utan hela gruppen personer i en kommun som samverkar inom ramen för SamTidigt-modellen. En mätning av huruvida målet är nått är således svårt att mäta på individnivå, utan bör mätas på gruppnivå. Förutsatt att alla deltagare deltar i insatserna som bidrar till en stärkt samverkan, så bör 100% av projektdeltagarna i gruppen anse att de fått ökade möjligheter för en förbättrad samverkan och bättre kunskap om varandras verksamheter.

Projektet kommer också att undersöka på vilket sätt modellen tar hänsyn till jämställdhets- och tillgänglighetsaspekter - t.ex. att kvinnor och män eller personer med funktionsnedsättning ges lika möjligheter till stöd. Är samverkansmodellen jämställdhets- och tillgänglighetsintegrerad?

Verifikationskällor: Genomföra enkätundersökningar och intervjuer med kvinnor och män om hur de upplever

samverkansmodellen, om det leder till bättre samverkan och deltagarna har fått bättre kunskap om varandras verksamheter.

Projektnivå

Mätbart: För att kunna mäta om projektet har uppnått detta resultat, kommer projektet att mäta: hur väl har SamTidigt-modellen fungerat? Upplever deltagarna i respektive grupp i kommunerna att de fått bättre kunskap om varandras verksamheter?

Verifikationskällor: Studie av samverkansmodellen samt om och hur de har tillämpat jämställdhets- och tillgänglighetsaspekter.

Dokumentation från möten analyseras. Sammanställning sker av enkätundersökningar och intervjuer från deltagarna.

Organisationsnivå

Då partnerskapet består av många olika samverkansaktörer är det svårt att säga vilka förändringar på organisationsnivå som måste till inom respektive organisation. Såsom strukturerna ser ut idag så finns det fortfarande begränsad erfarenhet av att samla kompetensen hos de olika aktörerna, och hitta gemensamma arbetssätt för hur man kan få bättre verktyg i arbetet med ensamkommande barn och unga.

Om projektresultaten är goda och effekterna likaså, finns det anledning att permanenta samarbetet, vilket kräver bestående förändringar på organisationsnivå, strukturell påverkan på ordinarie verksamheter att öppna upp för arbetssätt som kan kompletteras efter arbetets gång och implementeras under och efter projektslut.

Strukturförändring har tidigare varit svårt att få till, delvis beroende på att det tar tid att förändra organisations- och yrkeskulturer, och därmed kräver långsiktiga insatser, vilket försvåras av ett projekts relativt kortsiktiga och ”begränsade” insats. Projektet kan ändå bana väg för ny kunskap och samverkan som kan leda till långsiktiga förändringar och även möjliggöra förbättrad

kompetensförsörjning inom omsorgsbranschen.

Genom att jobba med det aktiva ägarskapet med starka aktörer som har mandat att fatta beslut om de frågeställningar som lyfts i ansökan, så underlättas möjligheten att få till förändringar på organisationsnivå. GR som ägare och styrgruppen med

kommunala representanter i beslutsfattande position måste då se till att projektet samspelar med de ordinarie verksamheterna.

En styrgrupp med mandat att ta beslut är avgörande för projektets potentiella strukturella påverkan. Partnerskapet består i sig av aktörer som har inflytande över verksamhetsprocesser i GR-kommunerna. Samverkansaktörerna deltar ända fram till projektslut, för att ha en aktiv roll i hur man tar resultat och implementering vidare efter projektslut.

GRs erfarenhet och organisatoriska kapacitet är också viktiga parametrar för att klara av det åtagande som insatsen förutsätter, men det aktiva ägarskapet måste först och främst finnas hos de kommuner som driver processer, aktiviteter och resultat som