Aktivering 2.1. Vilka olika yrken finns det? Vi lär oss vad olika yrken heter på svenska.

12  Download (0)

Full text

(1)

Kapitel 2 - Yrken

Aktivering 2.1. Vilka olika yrken finns det? Vi lär oss vad olika yrken heter på svenska.

På väggen: plansch/affisch med olika yrken.

Läraren presenterar de olika yrkena på affischen med hjälp av pantomim eller beskrivningar.

Kursledaren visar, deltagarna gissar (på svenska eller på det gemensamma undervisningsspråket varpå ledaren i så fall översätter till svenska). Deltagarna får sedan fylla i andra yrken som fattas.

Aktivering 2.2. Vi funderar på vad de olika yrkesmänniskorna gör i sitt arbete.

På väggen: plansch/affisch med olika yrken. Övrigt material:

• små kort med namn på yrke + bild

• Löjliga familjerna / Svartepetter

(2)

Del 1: Kursledaren drar kort med bild på yrke och visar som pantomim, deltagarna gissar.

Del 2: Deltagarna drar varsitt (varsina) kort och visar för de andra som gissar.

Del 3:Deltagarna drar varsitt (varsina) kort och berättar för de andra vilket yrke och vad personen gör.

(3)

Aktivering 2.3. Prepositioner. Vi lär oss vad olika prepositioner heter och vad de betecknar.

På väggen: affisch/plansch med de vanligaste prepositionerna. Material: lappar med instruktioner om vart föremål ska placeras, lappar med ledtrådar till skattjakten.

Kursledaren använder sig av ett lätt igenkännligt föremål, t.ex. en boll, och utnyttjar utrymmet.

Bollen placeras så att alla ser den - på bordet, i låda, under stolen, vid väggen osv.

Kursledaren delar ut andra föremål, t.ex. en mindre boll till var och en av deltagarna.

Del 1: Deltagarna jobbar parvis så att den ena placerar föremålet och den andra säjer var föremålet finns, sedan byter turen så att den andra personen placerar och den första säger var föremålet finns.

Del 2: Kursledaren delar ut instruktioner skrivna på små lappar, t.ex. ”Placera bollen på lärarens stol”. Alternativt drar paren instruktionerna från en skål och gör därefter det som står på lappen.

Del 3: Skattjakt. Det här kräver lite mer förberedelser och är kanske inte genomförbart på alla ställen. Kursledaren gömmer en skatt (valfritt innehåll) och skriver sedan instruktioner eller ledtrådar i stil med ”Sök under mattan”, ”Sök bakom skåpet” osv, där deltagarna sedan hittar följande ledtråd.

Placera bollen på

lärarens stol Placera bollen

under bordet Placera bollen i din

väska Placera bollen på bordet Placera bollen i

lådan Placera bollen på

hyllan Placera bollen på

stolen Placera bollen vid fönstret Placera bollen

bredvid boken Placera bollen vid

dörren Placera bollen

under stolen Placera bollen i papperskorgen Placera bollen

bakom dörren Placera bollen

framför läraren Placera bollen

ovanpå skåpet Placera bollen bakom datorn

Aktivering 2.4. Transportmedel. Vi undersöker vilka transportmedel det finns och vilka deltagarna brukar använda.

På väggen: affisch/plansch med olika transportmedel.

Deltagarna får kort med transportmedels namn på samt en uppsättning bilder.

Del 1: Bilderna ska paras ihop med rätt transportmedel.

Del 2: Vänd på bilderna och blanda dem. Spela Memory, så att varje deltagare först drar ett kor med ordet skrivet på och uttalar det högt, sedan drar ett bildkort. De andra deltagarna får hjälpa till om de vill.

(4)

Bil Buss Båt Cykel

Flygplan Traktor Tåg Ambulans

Helikopter Motorcykel Luftballong Undervattensbåt

Aktivering 2.5. Var bor du? Gatunamn. Var och en deltagare berättar var han/hon bor, och kan både fråga och få svar av de övriga deltagarna.

På väggen / i rummet: plansch med stadskarta, gatunamn tydligt utmärkta. T.ex. kan kursledaren använda en karta över staden/orten där kursen äger rum eller också använda gratis modeller på internet, t.ex. någon av nedanstående kartor med egenhändigt skrivna namn. Det går bra att googla på ”stadskarta” eller ”city map clipart”.

(5)

Eriksgatan 5 Fredsgatan 10 Centralgatan 18

Slottsgatan 7 Solgatan 3 Eriksgatan 7

Kyrkogatan 1 Köpmangatan 8 Hamngatan 2

Stortorget 4 Eriksgatan 15 Fredsgatan 3

Slottsgatan 18 Esplanaden 28 Skolgatan 12 Järnvägsgatan 8 Stationsgatan 25 Skillnadsgatan 22

Bangatan 3 Drottninggatan 15 Ågatan 21

Kungsgatan 17 Kanalgatan 16 Brogatan 4

Hamngatan 16 Kyrkogatan 13 Museigatan 6

Museigatan 9 Kanalgatan 14 Esplanaden 17

1. Deltagarna väljer ut en adress åt sig, bildar par, frågar och berättar för varandra var de bor.

2. Deltagarna berättar var andra bor. Var och en drar ett kort med namn, t.ex. kursdeltagarnas egna, och ett med adress. De berättar var personen ifråga har sitt hem samt gärna peka ut stället på kartan.

3. (Om någon av deltagarna bor nära varandra kan kursledaren välja att introducera ordet

”granne”. Vem bor granne med vem? Korten med namn och adress delas ut på nytt och deltagarna får söka andra i gruppen som bor på samma gata)

4. Deltagarna tar reda på vad deras egen riktiga hemadress är och berättar för de andra.

(6)

Aktivering 2.6. Pronomen igen. Vi övar vidare på pronomen och deras användning.

På väggen: affisch/lista på alla pronomen

Eventuellt kan kursledaren välja att repetera genom att visa bilder igen och gruppen ska känna igen vilket pronomen som avses.

Gruppen arbetar i par, använder meningarna i 12&13/32 och placerar in rätt pronomen på rätt plats.

Detta kan också göras gemensamt i gruppen om deltagarantalet är litet, t.ex. genom att skriva meningarna på tavlan eller på en oh-hinna.

Beroende på om deltagarna verkar behöva övningen eller om de behärskar pronomen kan aktiveringen göras längre eller kortare. Det är ändå bra med en repetition inför nästa aktivering.

Jens är kock. _____________ jobbar på en restaurang. ________ ligger i Vasa.

Åsa kör bil till arbetet. __________ är sjuksköterska. Hon arbetar på sjukhuset.

____________ ligger också i Vasa.

Emma och Johan går i skolan. ______ väntar på bussen. ________ kommer nu.

Familjen Lindström har ett hus. ________ ligger på Solgatan 7 i Vasa.

Hej! _________ heter George. ___________ fru heter Linda och

_________ kommer från Finland. __________ själv kommer från England.

_________ bor i Vasa. _________ har tre barn. _______ går i skolan.

________ jobbar på en restaurang. Linda är lärare och ______ jobbar på en skola i Vasa.

________ bror bor också i Vasa. _________ studerar svenska. ________

mamma är 78 år och ________ pappa är 80 år. __________ bor i England.

_______ besöker dem ibland.

Det De Han Den

Den Det Hon Jag

Han Hon Vi De

Min

(7)

Aktivering 2.7. Verb. Vi bekantar oss med olika vardagsverb i presens och imperativ. Deltagarna kan säja vem som gör vad.

På väggen: affisch/lista på alla pronomen samt plansch med olika verb och verbkort åt deltagarna.

Kursledaren går igenom verben på listan och utför/mimar verbet samtidigt som han/hon säjer det med hög röst.

1. Deltagarna drar varsin lapp med ett skrivet imperativ på, t.ex. Hoppa! Skratta! Sjung! Och kursledaren gör som de säjer.

2. Härnäst är det kursledaren som drar lapparna och berättar för deltagarna vad de ska göra (alla i grupp). Beroende på gruppen kan befallningarna bli svårare vartefter, t.ex genom att sätta in prepositioner: Stig upp på stolen! Hoppa på mattan! Sätt boken i väskan!

3. Deltagarna drar lapp med verb på (verb, olika böjningsformer samt bild) och utför som pantomim det verb som finns på lappen. De andra gissar vilket verb det är fråga om, kursledaren hjälper vid behov.

Gå till

dörren! Gå! Stanna! Sitt ner!

Stig

upp! Öppna dörren! Gå till fönstret! Öppna fönstret!

Gå till stolen! Peka på dörren! Peka på fönstret! Stäng dörren!

Peka på stolen! Titta ut! Sitt ner! Skratta!

Peka på stolen! Öppna dörren! Sitt på golvet! Gå till fönstret!

Peka på bordet! Sitt på bordet! Sitt på stolen! Sitt på golvet!

Lägg handen på

bordet! Lägg handen på

stolen! Lägg handen under

bordet! Titta på handen!

Titta på bordet! Titta på väskan! Lägg väskan på

stolen! Lägg väskan under bordet!

Lägg väskan på

golvet! Ta väskan! Titta i väskan! Lägg väskan vid dörren!

Titta på dörren! Stäng väskan! Sitt på handen! Gå till stolen!

Hoppa på golvet! Stå på stolen! Stå på mattan! Sätt väskan på

mattan!

(8)

Kursledaren förklarar ännu en gång att verbet förblir i samma form oberoende av vem det är som utför gärningen. Deltagarna får dra varsin lapp med verb och varsin lapp med pronomen. Lägg ihop pronomen och verb - hey presto, den första meningen på svenska (trots att den är kort…) Om deltagarna verkar osäkra övar vi vidare genom att båda sorternas lappar dras en gång till. Och en till… Deltagarna säjer sina meningar högt (alternativt kursledaren) samt skriver upp.

Verbkort. Det lönar sig att printa ut dessa och limma dem på kort som är lika stora sinsemellan.

Likaså är det bra att skriva verbet under bilden. Bilderna föreställer (i rätt ordning): köra, cykla, fråga, skriva, ligga, titta, äta, sova, sjunga, lyssna, sitta, stå, gå, städa.

Verbformerna kan också skrivas in enligt följande: att KÖRA, jag KÖR, jag KÖRDE, har KÖRT, ska KÖRA, KÖR!

(9)

Deltagarna arbetar i par eller i små grupper och fyller i luckorna i övning 2.14 (se nedan).

1. Johan _________ i skolan.

2. Lena _____________ från Sverige.

3. Vi __________ på bussen.

4. Han ____________ bil till arbetet.

5. Min katt __________ Måns.

6. Vi _____________ svenska.

7. Emma __________ en bror.

8. De __________ tåg till Åbo.

9. Åbo ____________ en stad.

10. Åbo ____________ i Finland.

11. Familjen Eriksson ____________ i Åbo.

12. Emma ______________ på sin bror.

Fyll i med följande verb:

talar bor heter är

kommer har ligger går

kör åker väntar ser

(10)

Aktivering 2: Vad gör du?

Deltagarna står i en ring och kursledaren börjar utföra en pantomim, t.ex. sopa golvet. Deltagare nr 1 frågar ”Vad gör du?” och kursledaren svarar någonting som helt tydligt är helt osant: ”Jag sjunger opera”. Deltagare nr 1 mimar då att han eller hon sjunger opera, varpå deltagare nr 2 frågar vad han eller hon gör. Deltagare nr 1 svarar osanningsenligt och deltagare nr 2 börjar mima det som

deltagare 1 har sagt. Så fortsätter det ringen runt så länge det är roligt.

Aktivering 2.8. Den / det, min / mitt. Vi övar och repeterar en/ett samt också hur det påverkar possessivt pronomen.

På väggen: plansch med olika föremål samt affisch med pronomen.

Kursledaren berättar/repeterar att det finns två olika slags ord - en och ett och förklarar hur det possessiva pronomenet böjs enligt detta. (min/mitt)

Deltagarna drar varsitt / varsina substantivkort och berättar för de andra a) vad de har (Jag har en häst) samt b) att föremålet är deras (Det är min häst)

Aktivering 2.9. Frågeord. Vi lär oss vilka frågeord som används och vilka svar som kan förväntas.

På väggen: lista på frågeorden i samma ordning som i texten.

Vad? Får till svar ett substantiv. Alla deltagare drar ett substantivkort, kursledaren frågar VAD är det och de svarar (ett bord, t.ex.). Deltagarna drar nytt substantivkort och frågar varandra VAD det är.

Var? Får till svar en preposition. Kursledaren sätter upp planschen med prepositioner på väggen.

Deltagarna svarar på frågorna: var finns katten? Under bordet. Var är min bok? På sängen. Var är pappas glasögon? I köket. Osv…

Eventuellt kan detta göras som en interiörbild med massor av föremål där deltagarna ska hitta och kunna beskriva var saker och ting finns. Här kan man använda t.ex. bilder ur olika böcker eller spel, t.ex. spelet Kaleidos eller Criminal Case på internet. Bilderna är proppfulla med föremål.

Deltagarnas uppgift är att känna igen och namnge så många olika föremål som möjligt på svenska samt ange var de finns.

Vart? Får till svar till (till butiken, till skolan, till arbetet, till posten, till Spanien) eller på (på bio, på teater). Kursledaren tar fram kartan över staden och deltagarna drar varsitt kort med gatunamn eller ställen samt ska säja vart de är på väg.

Varifrån? Får till svar från (från skolan, från tandläkaren, från biblioteket, från Teheran).

Kursledaren tar fram affischen över länderna igen, och deltagarna säjer varifrån de kommer.

Vem? Får till svar en person, namn eller pronomen. Kursledaren tar fram namn- och adresskorten, deltagarna tar var sitt och frågar varandra vem de är. Kursledaren kan också samla bilder på kända figurer som visas för hela gruppen, som ska säja vem bilden föreställer. Vill man göra det svårare delar kursledaren in deltagarna i par eller små grupper och ger en bild (eller två) i sönderklippt skick till varje grupp. Bilderna kan med fördel föreställa någon ur den svenskspråkiga kulturen.

(11)

Kort med tillhörande mening, vem gör vad? (övning 2.25)

VART? ______________ cyklar Jens? Till jobbet.

VEM? ________________ arbetar på sjukhuset? Åsa.

HUR? ____________ mår du? Tack, bra!

VARIFRÅN? __________________ kommer Ahmed?

Från Iran.

VEMS? ________________ cykel är det?

Det är min cykel.

VAR? _____________ ligger Uganda?

I Afrika.

VAD? _____________ heter Emmas bror? Johan.

HUR? _______________ kommer du till skolan?

Jag åker buss.

VART? ____________ är du på väg? Till tåget.

VAR? _______________ är Åsas väska? Vid dörren.

(12)

VAD? _____________ gör du? Jag läser svenska.

Deltagarna ska para ihop rätt bild med rätt mening. Förslagsvis så att varje deltagare får en av varje (ett par som inte hör ihop) och ska söka reda på den som har rätt motsvarighet. Då rätt par har hittats läggs det åt sidan och deltagarna drar nya kort tills alla kort har hittat sitt rätta par.

Figure

Updating...

References

Related subjects :