Utbildningsinspektion i Fredriksbergsskolan förskoleklass och grundskola årskurs 1–6
Innehåll
Inledning ... 1
Underlag ... 1
Beskrivning av skolan/rektorsområdet... 2
Sammanfattande bedömning... 2
Bedömning av utbildningsresultaten... 3
Bedömning av verksamheten ... 4
Bedömning av förutsättningarna för utbildningen... 8
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i Fredriksbergsskolan och besök skolan den 18 oktober 2005. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvari- ga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyl- ler statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata mate- rial och på Skolverkets webbsida (www.skolverket.se/Inspektion).
Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolver- ket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om ca två år.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an- svariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Fredriksbergsskolan, dels den information som samlats in under besöket.
Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts.
I Fredriksbergsskolan intervjuades, förutom rektor, elever i årskurs 2 och 6,
Beskrivning av skolan/rektorsområdet
Fredriksbergsskolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 73
Förskoleklass 17 Grundskola 190
Fredriksbergsskolan ligger strax utanför centrala Linköping i bostadsområdet som benämns Ekholmen, och är ett av tio skolområden i Linköpings kommun, området leds av en områdeschef. Fredriksbergsskolan omfattar undervisning från förskoleklass till och med årskurs 6. Fredriksbergsskolan är uppförd 1970 och består av flera byggnader. I anslutning till skolan finns ett par fritidshem och en förskola.
I skolan finns också en s.k. Rh-klass, d.v.s. undervisning för elever med rörelse- hinder, oftast i kombination med ett annat funktionshinder. I den fortsatta rap- porten benämns gruppen Rh-klass. En annan rektor, som är placerad i en nära- liggande årskurs 7–9 skola, ansvarar för hela Rh-verksamheten.
Sammanfattande bedömning
Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Fredriksbergsskolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga skolförfattningar.
Fredriksbergsskolan erbjuder som helhet en verksamhet av god kvalitet. Resul- taten visar en positiv utveckling med sikte mot en ökad uppfyllelse av de natio- nella målen för grundskolan. Fredriksbergsskolan har goda förutsättningar för en hög måluppfyllelse med god kvalitet på läromedel, utrustning, välutbildad personal och en kompetent skolledning.
Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden:
- Handlingsplanen mot kränkande behandling bör förbättras så att det fram- går att föräldrar involveras i ett tidigt skede när kränkningar har ägt rum samt att den innehåller åtgärder om vuxna är inblandade i kränkningarna.
- Utformandet av åtgärdsprogrammen bör förbättras utifrån de goda exempel som finns.
- Organisationen av elevens val bör förbättras så att alla elever i skolan er- bjuds ett allsidigt urval av ämnen.
- Skolan bör förbättras så att beslut om placering i särskild undervisnings- grupp och anpassad studiegång utfärdas i erforderlig omfattning för elever- na i Rh-klassen.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast skall åtgärdas.
- Kvalitetsredovisningen saknar i vilken utsträckning de nationella målen har förverkligats och vad skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse (1 § förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet, i dess lydelse före den 15 augusti 2005).
Bedömning av utbildningsresultaten
Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt målen i skollagen och i läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94.
Samtliga enheter inom kommunen gör ett lästest med eleverna i förskoleklas- serna. Resultatet visar att det är få elever i Fredriksbergsskolan som hamnar under den gräns kommunen har satt för att särskilda stödåtgärder skall sättas in.
I en sammanställning av resultat från de nationella diagnoserna för årskurs 2 framgår att cirka två tredjedelar förväntas nå de nationella målen i svenska och matematik för årskurs 5 år 2005. Det är färre elever som förväntas nå målen 2005 i jämförelse med de två föregående åren.
Tabell 1 : Andelen elever som uppnått de nationella målen för årskurs 5 i eng- elska, svenska och matematik
Ämne 2001 2002 2003 2004 2005 Engelska 91 74 79 92 96 Matematik 79 68 71 89 77 Svenska 62 62 81 97 87
Tabellen visar att Fredriksbergsskolan når en relativt hög måluppfyllelse i alla ämnen även om resultatet har varierat mellan åren 2001–2005. Resultatet för 2005 visar en hög måluppfyllelse i engelska och svenska medan värdet för ma- tematik är något lägre. En jämförelse med andra skolor visar att flertalet andra enheter når en högre måluppfyllelse i matematik.
En jämförelse mellan flickor och pojkar visar att båda kategorierna ligger på ungefär samma nivå i matematik. I svenska visar resultatet att andelen flickor som når målen är större än andelen pojkar. I engelska gäller den höga målupp- fyllelsen båda könen. Dessa jämförelser avser endast 2005 då könsfördelningen för tidigare år inte framgår av den dokumentation som redovisats från kommu- nen centralt.
Eleverna i Rh-klassen genomför de nationella proven i den mån uppgifterna kan genomföras med hänsyn till funktionshindret. Lärarna är angelägna om att genomföra detta för de elever som har kommit till årskurs 5. Resultatet finns sedan på individnivå. Några övergripande tablåer med resultat från nationella prov och Rh-gruppen, för en längre period, finns inte att redovisa.
Under inspektionen i Fredriksbergsskolan redovisas flera exempel på goda re-
Eleverna i de högre årskurserna kan ge exempel på olika former av inflytande både i demokratiska forum som klass- och elevvård och genom att tillämpa ett varierat arbetssätt inom undervisningens ram. Eleverna i de lägre årskurserna deltar i demokratiska diskussioner med handledning av lärare och andra vuxna.
I intervjuerna framkommer att eleverna har tagit ställning till olika frågor och ser förekomsten av demokratiska arbetsformer som en viktig del av undervis- ningen.
Enligt de enkäter som årligen besvaras av elever och föräldrar framgår att flerta- let av båda kategorierna uppfattar skolan som en lugn och trygg plats att vistas på.
Intervjuer med lärare och elever i Rh-klassen, och i övriga skolan, ger bilden av att Fredriksbergsskolan har en lugn och trygg atmosfär.
Sammanfattning
Fredriksbergsskolan uppvisar en positiv utveckling när det gäller kunskapsmå- len och har t.ex. goda resultat från de nationella proven även om matematik- kunskaperna är något lägre än andra skolor. Det är små skillnader i resultat när man jämför pojkar och flickor. Eleverna i Rh-gruppen uppvisar utifrån ett indi- viduellt perspektiv ett resultat med god kvalitet. Fredriksbergsskolan erbjuder en trygg och lugn miljö och eleverna får möjlighet att delta i utformningen av verksamheten.
Bedömning av verksamheten
Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet i det inre arbetet; innehåll, organisation och arbetssätt i undervis- ningen; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning; kvalitetssäkring och förbättringsarbete; skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanerna och i andra författningar för respektive skolform.
I skolans arbetsplan beskrivs strävan att ge eleverna inflytande genom demokra- tiska arbetsformer för att öka förmågan till att ta eget ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Skolans gemensamma regler är framtagna genom diskus- sioner i flera övergripande sammanhang, såsom elevråd, arbetslag och samver- kansgrupp med föräldrar. Regler i klassrummet utarbetas i respektive klass till- sammans med läraren.
I intervjuer framkommer att alla klasser har klassråd varje vecka. Det finns möj- lighet att framföra sina åsikter till klassrådet och eleverna kan ge exempel på frågor som också har gått vidare till skolans elevråd. Elevrådet består av två representanter från varje klass. Elevrådet sammanträder en gång per månad och två lärare finns med för att stödja arbetet.
Eleverna har inflytande på undervisningen genom att påverka arbetssätt och redovisningsformer, vilket framgår i intervjuer med elever och lärare. Det är lättare att hitta exempel på inflytande i de högre årskurserna än i de lägre. Sko- lan har en strävan att successivt öka inflytande i takt med stigande ålder. Det finns också en variation beroende på lärare och ämnets struktur. Inspektionen
visade på flera exempel där lärare diskuterar med större och mindre grupper på ett sätt som vittnar om en ambition att få eleverna delaktiga.
Eleverna i Rh-klassen har en mycket individuellt utformad studieplan och kan utifrån sina specifika behov påverka undervisningen. Rh-klassen har klassråd som omfattar hela gruppen varje vecka.
Skolan har ett handlingsprogram och bedriver ett aktivt arbete för att motverka kränkande behandling. I handlingsplanen beskrivs att skolan skall präglas av ömsesidig respekt. Det framgår dock inte vilka åtgärder som vidtas om krän- kande behandling uppstår mellan vuxen och elev. Däremot finns tydliga strate- gier när elever uppför sig illa gentemot en vuxen.
Skolans s.k. mobbningsteam, som består av tre lärare, en fritidspedagog, skol- sköterska och en lärarassistent, arbetar bl.a. med ”veckans kompis”, dvs. en elev i varje klass utses att vara extra vaksam på raster etc.
När kränkande behandling uppstår tillämpar skolan en strategi enligt den s.k.
Farstametoden. I beskrivningar framgår att föräldrarna kontaktas inom en vecka. I Skolverkets allmänna råd för arbete med att motverka alla former av kränkande behandling, rekommenderas att ”vårdnadshavare till elever som är inblandade informeras skyndsamt”.
Fredriksbergsskolan har ett samverkansorgan där föräldrarna får möjlighet att diskutera med ansvariga för skolan. I föräldraintervjuerna framkommer att samverkansgruppen inte är så aktiv som man skulle önska.
I skolans arbetsplan anges läroplanens mål att sträva mot utifrån rubrikerna elevernas ansvar, samverka, skolan och omvärlden, bibliotekets roll i kunskaps- hämtandet och personalens kompetensutveckling. Fredriksbergsskolan har lo- kala bearbetningar av kursplanerna för varje ämne. I beskrivningarna är skolans tolkningar och delmål som skall uppnås angivna. Det finns tidsbestämda av- stämningspunkter i årskurser 3, 5 och 6. Samtliga dokument har en god över- ensstämmelse med de nationella läro- och kursplanerna. I elevintervjuer fram- kommer också att eleverna i de högre årskurserna är medvetna om innehållet i kursplanerna.
Fredriksbergsskolan arbetar med s.k. samarbetsklasser vilket innebär att i samt- liga årskurser arbetar skolan med en större grupp under ledning av två lärare.
Under vissa positioner delas klasserna upp i mindre konstellationer, t.ex. i slöjd och musik. Eleverna har flera gemensamma lektioner i samhällsorienterade ämnen, svenska och när det är gemensamma diskussioner t.ex. under klassråd och utvärderingstid. Flera lärare är involverade och eleverna får tillfälle att till- lämpa olika arbetssätt.
Eleverna använder en s.k. loggbok för att notera delar av undervisningen som är en egen planering som eleverna har inflytande över. Hela klassen träffas of- tast varje morgon för att ha genomgång och skriva i loggboken. Boken består av planering och utvärdering av hela veckan. Eleverna skriver mål för varje vecka. Målen kan avse specifika läxor och mera övergripande mål. Eleverna
Grupperna är indelade efter elevernas förkunskaper och förmåga att arbeta självständigt. Indelningen anges inte vara statisk och förutsätter ett nära samar- bete mellan lärarna vilket också inkluderar ett stort mått av flexibilitet. I inter- vjuer med elever framgår att det växlar huruvida är medvetna om möjligheten att kunna byta grupp. Inspektörerna förutsätter att skolan informerar om möj- ligheten att byta grupp så att alla elever är medvetna om detta.
Rh-klassen utgår från de nationella kursplanerna men med stor anpassning till elevernas förutsättningar. Några elever är också mottagna i den obligatoriska särskolan och läser efter dessa kursplaner. Bearbetningarna av kursplanerna för Rh-klassen innehåller även delar som kallas sociala mål. Elevernas andra behov pga. funktionshindret, t.ex. sjukgymnastik och bad ingår också i skoldagen.
Samtliga elever, förutom eleverna i Rh-klassen, genomgår varje år ett lästest, s.k.
läskedjor. Detta görs som ett led i rutinerna för att upptäcka vilka elever som är i behov av stöd. Genom den organisation som finns kan vissa behov tillgodoses inom klassens ram. Det finns alltid tillgång till två lärare i samtliga klasser och tack vare detta kan stöd erbjudas i samtliga ämnen. Skolan har även tillgång till speciallärare och specialpedagoger. Elever med större behov av stöd i läsning har tillgång till extra undervisning med en speciallärare.
Skolan har en tydlig strategi för ett elevvårdsärendes gång och en beskrivning av hur skolans elevvårdsteam arbetar. Teamet leds av rektor. Vid behov kallas till elevvårdskonferens men inspektionen visar att detta är relativt ovanligt. Varje vecka har skolan klasskonferenser, enligt ett rullande schema, då man går ige- nom elevernas utveckling och behov av stöd. Det är svårt att se hur beslut i klasskonferensen kan kopplas till den tidigare beskrivna strategin för elevvår- den. I kompletterande information anger rektorn att elevvårdskonferenser sammankallas utifrån den information som framkommer i klasskonferensen.
Rh-klassen har återkommande elevvårdskonferenser, som leds av rektorn för Rh-verksamheten, minst en gång per termin. Då träffas föräldrar, elever och lärare samt representanter för habilitering.
I rutinerna anges att skolan skriver åtgärdsprogram där speciallärare och speci- alpedagog tillsammans med klasslärare är ansvariga. Åtgärdsprogrammet utar- betas tillsammans med föräldrarna. Studier av åtgärdsprogrammen visar inte alltid skolans åtagande för en högre måluppfyllelse. Det anges inte heller i vil- ken omfattning eleven har nått målen. Istället fokuseras mycket på sociala bete- enden och krav på att klara av läxorna etc. Det finns dock goda exempel där åtgärdsprogrammen är utförliga och fungerar som ett stöd i arbetet med elever- na. Skolan bör öka kunskapen så att dessa goda exempel kan omfatta hela verk- samheten.
Rh-klassens undervisning är mycket individuellt utformad och sker i nära kon- takt med läraren och elevassistenten. För de elever som är i behov av kommu- nikationshjälpmedel utformas ett sådant specifikt för varje elev. Undervisningen bedrivs i stor omfattning med stöd av både tekniska och andra pedagogiska hjälpmedel. Flera elever har specialundervisning av annan art t.ex. talträning och musikterapi. Det finns utarbetade åtgärdsprogram för alla elever i Rh-klassen.
Eleverna i Fredriksbergsskolan får kontinuerligt återkoppling i sina studier ge- nom användandet av den s.k. loggboken. Läraren för efter samtal med eleven in kommentarer och barnen kan på detta sätt följa utvecklingen. I elevintervjuerna
framkommer att eleverna i årskurs 6 kan beskriva sin utveckling tydligare än yngre elever. Det finns formulär för varje ämne där lärarna noterar i vilken om- fattning en måluppfyllelse har nåtts vid slutet av läsåret. Lärarna använder ock- så flera verktyg för att få andra referenser, såsom nationella prov, diagnoser och s.k. läskedjor. Utformandet av olika verktyg och formulär tillsammans med utsagor i intervjuerna vittnar om det finns en medvetenhet och vilja till analys av sättet att bedöma elevernas möjligheter till måluppfyllelse. De uppföljningar som görs förmedlas till kommunen centralt.
Elever och föräldrar kallas till utvecklingssamtal en gång per termin. Skolan använder olika formulär som eleven skall fylla i tillsammans med förälder inför samtalet. I detta beskrivs både elevens uppfattning om den sociala miljön och hur man har uppfattat sin egen utveckling i de olika ämnena. Innehållet är an- passat för äldre och yngre elever. I föräldraintervjuerna framkommer att de är nöjda med den information om elevernas utveckling som ges under utveck- lingssamtalen.
Eleverna deltar i utvärderingar både skriftligt och muntligt. Den s.k. loggboken används som dokumentation för att utvärdera bl.a. veckans arbete. Efter stu- diebesök och andra gemensamma aktiviteter genomför man i helklass diskus- sioner där elever och lärare kan framföra sina åsikter. Resultaten av utvärde- ringarna används vid den fortsatta planeringen, både individuellt och i grupp.
Utvärderingarna är anpassade till elevernas åldrar.
Bedömningen av resultaten i Rh-klassen är uteslutande från ett individuellt per- spektiv. De flesta elever går vidare till Ekholmsskolans Rh-klass och det ges i samband med övergången en information till ansvarig lärare så att elevens fort- satta behov kan tillgodoses. Föräldrarna till eleverna i Rh-klassen har nära kon- takt med undervisande lärare och kallas till utvecklingssamtal flera gånger under läsåret.
Skolan tillämpar Skolverkets verktyg för kvalitetsarbete BRUK1 och gör sam- manställningar utifrån indikatorerna; språkutveckling, fysisk aktivitet, barn i behov av särskilt stöd, normer och värden samt elevernas ansvar och inflytande.
Dessutom har skolan egna indikatorer som behandlar mål för att uppmärk- samma närmiljön med fokus på natur och kultur. Sammanställningarna skickas till kommunen och skolan för sedan diskussioner utifrån resultatet.
Fredriksbergsskolan använder flera olika verktyg för att utvärdera elevernas kunskapsutveckling i förhållandet till målen. Skolan gör också årligen utvärde- ringar och justeringar av de egna tolkningarna av kursplanerna för respektive ämnen. Detta arbete ligger till grund för det övriga kvalitetsarbetet men det är svårt att hitta återkopplingar i det som kallas kvalitetsredovisning. I den s.k.
kvalitetsredovisningen saknas uppgifter om i vilken grad skolan har uppnått de nationella målen samt vilka åtgärder som vidtagits för en högre måluppfyllelse. I intervjuer med föräldrar framgår att man inte har kunskap om kvalitetsredovis- ningen.
Rektorn för Fredriksbergsskolan är en av flera rektorer i Ekholmsområdet.
nikationen till förvaltning och huvudman sköts via områdeschefen. Ansvariga politiker följer upp verksamheten vartannat år genom att besöka skolan och diskutera med elever och lärare.
Rektorn har ett tydligt mandat för att kunna genomföra sitt uppdrag. Han upp- lever dock att det i och med den nya organisationen har tillkommit fler admi- nistrativa uppgifter. Avsikten med nyordningen var att frigöra tid för att kunna vara en pedagogisk ledare, men så har inte blivit fallet. Inspektionen visar att rektorn är förtrogen med verksamheten och kan ta det pedagogiska och admi- nistrativa ansvaret för skolan.
Skolledningen disponerar en budget för skolan men vissa delar hanteras av om- rådeschefen. Budgeten utgår från en resursfördelning där en del grundar sig på andelen elever i behov av särskilt stöd. De sistnämnda resurserna fördelas inom området och bevekelsegrunderna för tilldelningen framstår som otydlig.
Den rektor som är ansvarig för Rh-verksamheten i Fredriksbergsskolan och Ekholmsskolan är placerad i den sistnämnda skolan. Enligt lärarintervjuerna har förutsättningarna för en daglig kontakt med rektorn försämrats. Tidigare var ansvarig rektor placerad i skolan. Rektorn är dock förtrogen med verksamheten och kan ta det administrativa ansvaret och det pedagogiska ledarskapet.
Sammanfattning
Eleverna har flera möjligheter att genom olika forum uttrycka sina åsikter. Fred- riksbergsskolan har en handlingsplan och strategier mot kränkande behandling men behöver se över rutinerna så att föräldrar involveras på ett tidigt stadium.
Det framgår heller inte vilka åtgärder som vidtas om kränkande behandling uppstår mellan vuxen och elev.
Skolan har lokala bearbetningar av nationella kursplaner som är kända av de flesta eleverna. Organiseringen av undervisningen med flera lärare inblandade erbjuder ett flexibelt sätt att använda tiden. Redan tidigt lär sig eleverna att göra utvärdering av undervisningen. Rh-klassens lokala bearbetningar av kursplaner- na innebär en individuell anpassning till varje elev.
Det finns goda exempel på åtgärdsprogram men skolan behöver förbättras så att dessa kan spridas till hela skolan.
Skolans dokument som benämns kvalitetsredovisning uppfyller inte förord- ningen krav vilket måste åtgärdas.
Bedömning av förutsättningarna för utbildningen
Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen:
tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildning, per- sonal samt läromedel, pedagogiska material och utrustning. Bestämmelser finns i bl.a. skollagen.
Fredriksbergsskolan utgår från en timplan som är gemensam för hela kommu- nen. Elevernas möjligheter till undervisning inom ramen för elevens val skiftar mellan de olika arbetslagen i skolan. Några arbetslag erbjuder ett allsidigt urval av ämnen medan andra arbetslag endast erbjuder ett fåtal. Det saknas således en övergripande struktur och en kvalitetssäkring så att eleverna kan ta del av ett
allsidigt urval av ämnen. En viss del av elevens val disponeras också till skolans val. Tiden används till idrott och hälsa med fokus på motion. I årskurs 2 ligger simundervisning som skolans val.
Eleverna i årskurs 6 erbjuds språkval i franska, spanska och tyska samt engelska.
Undervisning är förlagd till Fredriksbergsskolan och samverkan sker med övri- ga skolor i området.
Inga elever har för närvarande studiehandledning på modersmålet, men det har förekommit tidigare när skolan tagit emot nyanlända barn. Det finns en över- gripande strategi när det gäller studiehandledning på modersmålet. Principen är att eleverna erbjuds mycket studiehandledning under det första året efter an- komsten utifrån en central resurs. Beslut om fortsatt studiehandledning på mo- dersmålet fattas av respektive rektor. Inspektionen visar inte att skolan utreder behovet av studiehandledning på modersmålet.
Föräldrar till barn i Rh-klassen söker plats med placering för eleven i Fredrisk- bergsskolan eller Ekholmsskolan beroende på ålder. Enligt kommunens infor- mation tillhör eleverna grundskolan och undervisas utifrån sina förutsättningar i grundskoleklass och i Rh-klassen. Enstaka elever deltar i några ämnen i en grundskoleklass men undervisas i övrigt i Rh-klassen.
I dagsläget fattas inget beslut om placering i särskild undervisningsgrupp utan endast föräldrars ansökan med bifogad information om elevens funktionshin- der, samt rektors yttrande, ligger till grund för placeringen.
Undervisningen i Rh-klassen är anpassad till elevernas förutsättningar vilket i de flesta fall innebär en reducering av grundskolans utbildningsutbud. Det fattas inte beslut om anpassad studiegång utifrån detta.
Under inspektionen framgår att flera elever i Rh-klassen har sin huvudsakliga undervisning i Rh-klassen och har också en anpassning av undervisningen. In- spektörerna bedömer att skolan inte utfärdar beslut om placering i särskild un- dervisning eller anpassad studiegång för de elever som omfattas av detta.
Fredriksbergsskolan har 29 personal varav tre arbetar i förskolegruppen, tio inom skolbarnsomsorgen och 16 som lärare i grundskolan. Skolans lärare har utbildning avsedd för den undervisning de skall bedriva.
Rektorn har lärarutbildning och har en mångårig erfarenhet som skolledare.
Han har genomgått den statliga rektorsutbildningen och deltar även i den kom- petensutveckling för rektorer som finns inom kommunen.
Skolan har ingen övergripande strategi för kompetensutveckling. I intervjuer framkommer att lärarna kan erhålla fortbildning utifrån egna önskemål. Upple- velsen är dock att det har blivit färre möjligheter till kompetensutveckling de senaste åren. Skolan deltar i viss övergripande kompetensutveckling som omfat- tar all lärarpersonal inom kommunen.
Lärarna i Rh-klassen har alla lärarutbildning, inklusive speciallärarkompetens, och lång erfarenhet av undervisningen. I intervjuerna med lärarna framkommer
Skolan har ett bibliotek som nyligen är ombyggt och tillgängligt under större delen av dagen. Fredriksbergsskolan har god tillgång till läromedel och övrig utrustning för att kunna genomföra uppdraget. Nya datorer är installerade på skolan.
Fredriksbergskolan består av flera enplansbyggnader. Husen är funktionella och anpassade för elever med funktionshinder. Matsalen är ändamålsenligt inredd men präglas av att det är trångt och högljutt, enligt utsagor i elevintervjuerna.
Fredriksbergsskolan disponerar, förutom sin egen idrottssal, en för området gemensam nybyggd idrottshall i närheten av skolan.
Lokalerna som disponeras av Rh-klassen är i hög grad anpassade till elevgrup- pens behov. Viss del av utrustning tillhandahålls av landstinget i Östergötland.
Sammanfattning
Fredriksbergsskolan erbjuds den lägsta garanterade undervisningstiden enligt den timplan för hela kommunen som finns redovisad. Organisationen av ele- vens val bör förbättras så att alla elever erbjuds ett allsidigt urval av ämnen.
Inspektörerna bedömer att skolan inte utfärdar beslut om placering i särskild undervisningsgrupp eller anpassad studiegång för de elever som omfattas av detta.
Skolan har goda förutsättningar för en grundskola i form av hög kvalitet på läromedel och utrustning tillsammans med välutbildad personal.
Datum Ort
2006-04-07 Linköping
Anders Kennberg Karin Nilsson
