1.0
REGIONAL UTVECKLING – UNGAS ATTITYDER Marcus Holhammar, Regionchef Sjuhärad
2012-05-15
Ägs av näringslivet, inga offentliga medel.
2600 medlemsföretag i 51 kommuner.
Kontor i Borås, Göteborg, Skövde, Stockholm, Trollhättan & Uddevalla.
HANDELSKAMMAREN
Relevanta variabler för utvecklingskraft
• Befolkningstillväxt
• Demografi
• Förvärvsintensitet
• Näringslivsanställda
• Lönesumma
• Nyföretagande
• Utbildningsnivå
• Hälsa
I de starkaste regionerna bor också flest
människor
Särskilt bra går det i
• Stockholmsregionen
• Göteborgsregionen
• Malmöregionen
• Växjöregionen
Och lokal styrka finns att nämna i
• Umeåregionen
Källa: SCB
Satsa på Sveriges tillväxtområden!
Antal branscher i Stockholm, Göteborg och Tingsryd samt antal företag verksamma per bransch
Not: Sökningen är gjord på www.eniro.se, bokstaven M, september 2010
Stockholm Göteborg Tingsryd
I de starkaste regionerna bor också flest människor!
Sambandet mellan resultat och folkmängd.
I de fyra svenska regioner med bäst resultat (mörkgrönt), bor 4,7 miljoner invånare eller 50%
av Sveriges befolkning.
I de nio svenska regioner med sämst resultat (rött), bor endast 75000 invånare eller 0,8% av Sveriges befolkning.
Vår vision är Västsverige som en region
Här visas Västsveriges lokala
arbetsmarknaders (LA-regioners) sammanvägda resultat.
I Västsverige (utifrån Handels- kammarens område) finns åtta lokala arbetsmarknader.
• Göteborg är navet.
De största noderna är
• Borås
• Trollhättan
• Skövde
Sjuhärad
- Ort för ort (1)
Borås
• Borås kan betecknas som en ganska typisk högskoleort med en hög befolkningstillväxt och många unga och välutbildade invånare.
• Att många av de yngre människorna studerar vid högskolan, snarare än arbetar, bidrar till en något lägre förvärvsintensitet.
• Det allmänna intrycket är att Borås utvecklas i likhet med, eller något bättre, än riket och Västsverige som helhet.
• Borås LA har sen 90-talet haft regionens mest positiva flyttström av
inomregionalt komna inflyttare, sett till andel av befolkningsökningen.
Sjuhärad (2)
Bollebygd
• Näst högst är den västsvenska förvärvsintensiteten i Bollebygds kommun, (endast i Tranemo är den högre).
• En hög andel personer under 65 år liksom ett lågt ohälsotal är andra tecken på att Bollebygd utvecklas väl.
• Kommunens sämsta gren är ett någorlunda lågt nyföretagande.
Mark
• Mark kännetecknas av att en hög andel av befolkningen förvärvsarbetar.
• Under de senaste tio åren har folkmängden ökat med ett par procent.
• Marks sämsta variabel är lönesumman per sysselsatt, som med drygt
246 000 kronor, är 32 000 kronor lägre än för riket som helhet.
Sjuhärad (3)
Svenljunga
• Färre än 10 procent av Svenljungas invånare är högskoleutbildade, något som placerar kommunen lägst i hela Västsverige.
• Den låga lönesumman tillhör också de svagare delarna.
• Desto mer positivt är den höga förvärvsintensiteten liksom att näringslivet är en viktig sysselsättningskälla.
Tranemo
• Tranemo har den klart högsta förvärvsintensiteten i Västsverige och endast tre andra svenska kommuner överträffar deras 86,80 procent.
• I kombination med näringslivets viktiga roll för sysselsättningen och det låga ohälsotalet blir Tranemo, jämte Borås, den bäst rankade
kommunen i Sjuhärad.
• Bland de negativa bitarna finns en låg utbildningsnivå och en viss
befolkningsminskning.
Här finns den starkaste västsvenska utvecklingen
Sammanvägd bild över utvecklingskraften i Västsveriges kommuner
Kommunal service
Företagsklimatet, SKL 2011!
Topp 10 (av 166 st) 1 Salem
2 Surahammar 3 Trosa
4 Kil
5 Askersund 6 Sunne
7 Köping 8 Ludvika 9 Finspång 10 Mönsterås
Malmöregionens
kommuner är inte med i undersökningen
Stockholmsregionen topp 5 1 Salem
3 Trosa 11 Nacka
12 Upplands Väsby 20 Huddinge
Göteborgsregionen topp 5 18 Öckerö
41 Partille 64 Mölndal
87 Kungsbacka
106 Lilla Edet
VHK undersökning sept 2011
Intervju med 30 företagare i Mark
• ”Ibland känns det som vår kommun agerar med en företagsfientlig inställning.”
• ”Jag anser att Marks kommun har dragit på sig ett dåligt rykte som avskräcker företag från att etablera sig här och jag förstår det.”
• ”Tjänstemännen utgår hela tiden från sitt regelverk och motarbetar mig istället för att hjälpa mig.”
• ”Jag måste bli betydligt bättre bemött än vad jag blir idag.”
• ”Ett nytt forum bör skapas allra snarast, där näringsliv och kommunen träffas och jobbar ihop.”
Här är det bäst att bo 2011!
Topp 10 av 290 kommuner 1 Lomma(1, 133, 1, 3)
2 Danderyd 3 Ydre
4 Vellinge 5 Lund 6 Täby
7 Kävlinge 8 Solna 9 Växjö 10 Nacka 11 Habo
Malmöregionens topp 5 1 Lomma
4 Vellinge 5 Lund 7 Kävlinge 25 Ängelholm
Stockholmsregionen topp 5 2 Danderyd
6 Täby 8 Solna 10 Nacka 13 Vallentuna
Göteborgsregionen topp 5 18 Öckerö (32, 48, 10, 21) 26 Härryda
27 Kungsbacka 29 Lerum
34 Vara
Svenskt Näringslivs ranking 2012
Skåne län (33 kommuner) topp 5 3 Vellinge
5 Ängelholm 18 Höganäs 20 Helsingborg 26 Staffanstorp
Stockholms län (26 kommuner) topp 5 1 Solna
4 Sollentuna 6 Danderyd 8 Lidingö
9 Upplands Väsby
Västsverige (51 kommuner) topp 5 11 Vårgårda
14 Härryda 19 Kungsbacka 29 Herrljunga 32 Bollebygd 10 i topp av 290 kommuner
1 Solna 2 Trosa 3 Vellinge 4 Sollentuna 5 Ängelholm 6 Danderyd 7 Laholm 8 Lidingö
9 Upplands Väsby 10 Habo
Nytt fokus för handelskammaren Kommunal service
• Ett av fem åtgärdspunkter i den västsvenska visionen
• Pilotupplägg med fem kommuner – Uddevalla, Vänersborg, Falköping, Kungälv och Mark
• Ytterligare kommuner på sikt
Attityder
Fokus Attityd
• Framtidstro och attityder bland västsvenska gymnasieungdomar
• Gymnasieungdomar i åk 2 som läser programmen NV, SP, TE
• Undersökningen har genomförts sedan 2002
• Eleverna tar ställning till 51 attitydpåståenden
• Instämmandegrad enligt en skala från 0 till 5, där 0 innebär ”Instämmer inte alls” medan 5 innebär ”Instämmer i mycket hög grad”
• I årets undersökning deltog 27 skolor från 15 kommuner
• Totalt inkom svar från 1971 elever
• Svarsfrekvens blev 51 procent
Elevernas 10 i topp
• Det är viktigt att ha ett bra arbete 4,42
• Att kunna uttrycka sig på engelska är viktigt 4,37
• Fritiden bidrar till att man får ett bra liv 4,36
• Att kunna uttrycka sig på svenska är viktigt 4,32
• Att vara ledig/vara med familjen är viktigt 4,30
• Man skall göra rätt för sig 4,26
• Det är kul att lära sig nya saker 4,15
• Jag vill studera på högskola/universitet 4,10
• Jag kommer att arbeta hårt 4,08
• Jag vill ha stort inflytande på jobbet 4,00
Elevernas 10 i botten
Samhällskunskap är roligt 3,04
Jag skulle vilja starta eget företag 2,95
Business (Affärsverksamhet) är roligt 2,89
Att kunna uttrycka sig på ett tredje språk är viktigt 2,84
Jag skulle vilja utveckla nya varor eller tjänster 2,81
Jag kan tänka mig att pendla till arbete inom Västsverige 2,72
Tekniska ämnen är roliga 2,72
Matematik är ett roligt ämne 2,70
Naturvetenskapliga ämnen är roliga 2,62
Jag drömmer om att uppfinna något 2,39
Ungdomarnas medkänsla har ökat
3,56 3,53 3,54 3,58 3,6 3,64 3,72
3,98
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2010
"Att hjälpa andra är viktigt"
Mest tror man på sig själv
3,98
3,37
3,16
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0
Egen framtid Sveriges framtid Hemortens framtid
Framtidstron utifrån kommungrupp
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0
Egen framtid Sveriges framtid Hemortens framtid
Göteborg
Kranskommuner Större kommuner Mellanstora kommuner
Varuproducerande småkommuner
Lågt intresse för industrin
2,01
1,90
1,68
1,52
1,19
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0
Göteborg Kranskommuner Större kommuner Mellanstora kommuner Varuproducerande småkommuner
"Jag skulle i framtiden vilja jobba inom industri"
Sjunkande trend för utbildning…
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2010
Jag vill studera på högskola/universitet
Jag kan tänka mig att flytta för att få en utbildning
Jag vill gärna åka utomlands för att få en utbildning
Det är värt att avstå inkomst under en tid för att få en utbildning
Det är ok att låna pengar till att utbilda sig
… men tekniska ämnen blir roligare
2,43 2,45 2,49 2,43 2,53 2,62 2,69 2,72
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2010
Skillnader i entreprenörskap mellan olika utbildningsprogram
2,81 2,95
2,75 2,49
3,05
2,96
3,25 3,30
3,07
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0
Jag skulle vilja utveckla nya varor eller tjänster
Jag skulle vilja göra affärer Jag skulle vilja starta eget företag
NV SP TE
Hur ser framtiden ut?
2,53
2,80 2,74 2,78
3,02
3,28 3,36 3,50 3,63
3,49
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0
Göteborg Kranskommuner Större kommuner Mellanstora kommuner
Varuproducerande småkommuner
Hellre flytt för arbete än pendling
Pendla Flytta
1. Ambitiösa Flyttbenägna Genomsnittet
”Att arbeta är roligt” 3,63 3,40
”Jag skulle vilja vara ledare på jobbet” 3,80 3,58
”Jag vill ha stort inflytande på jobbet” 4,18 4,00
”Jag kommer att arbeta hårt” 4,26 4,08
2. Entreprenöriella
”Jag skulle vilja starta eget företag” 3,14 2,95
”Jag skulle vilja utveckla nya varor
eller tjänster” 2,99 2,81
Vad kännetecknar flyttbenägna elever
jämfört med genomsnittseleven?
3. Utbildningsbenägna Flyttbenägna Genomsnittet
”Jag kan tänka mig att flytta
för att få en utbildning” 4,31 3,80
”Jag vill gärna åka utomlands
för att få en utbildning” 3,62 3,17
”Det är värt att avstå inkomst under
en tid för att få en utbildning” 3,79 3,54
”Jag vill studera på högskola/universitet” 4,32 4,10 4. Rörliga
”Jag kan tänka mig att resa mycket
i mitt arbete” 4,02 3,51
”Jag vill gärna åka utomlands för att arbeta” 4,04 3,63
”Jag kan tänka mig att pendla till arbete
inom Västsverige 3,02 2,72
Flyttbenägna elevers kännetecken, forts.
Påståenden där Boråselevernas svar avviker mest från det Västsvenska genomsnittet
Vad kännetecknar Boråseleverna?
Påstående Borås Västsverige Skillnad
Tekniska ämnen är viktiga 2,96 3,24 -0,28
Jag skulle i framtiden vilja jobba inom energi och miljö 1,97 2,24 -0,27 Jag kan tänka mig att pendla till arbete inom Västsverige 2,46 2,72 -0,26
Tekniska ämnen är roliga 2,5 2,72 -0,22
Jag skulle i framtiden vilja jobba med hälso- och sjukvård 2,16 2,03 0,13
Kännetecken NV-elever
• Intresse för att jobba inom forskning, utveckling och miljö
• Mer utbildningsbenägna än elever på SP och TE programmen
• Lägre intresse för entreprenörskap än elever på övriga program
• Mindre intresserade av att jobba inom service/handel och försäljning
Kännetecken SP-elever
• Intresse för att flytta för arbete och resa mycket i arbetet
• Intresserade av service/handel och försäljning
• Lågt intresse för entreprenörskap
• Något lägre tro till sig själva än elever på övriga program
Kännetecken TE-elever
• Intresserade av entreprenörskap
• Intresse för att jobba inom IT
• Mindre utbildningsbenägna
• Mindre rörliga än elever på övriga program
Utbildningspolitiska åtgärder krävs
• Fler samarbeten mellan näringsliv och skola behövs.
• Samtliga lärare bör spendera en procent av sin arbetstid i näringslivet.
• Samtliga grundskoleelever behöver ha löpande kontakt med ett lokalt företag.
• Skolan behöver utveckla arbetet för
att öka intresset för entreprenörskap inom samtliga gymnasieutbildningar.
• Samarbetet mellan lärarutbildningen och näringslivet måste utvecklas.
Handelskammaren anser att:
Bilden av industrin
En studie om vad ungdomar förknippar med näringslivets olika sektorer
INDUSTRIN HAR BETYDELSE…
…för sysselsättningen
…MEN DE UNGAS INTRESSE SVIKTAR
BILDEN AV INDUSTRIN
ÖNSKEBILDEN AV INDUSTRIN I BORÅS
”Arbetsskador, dålig arbetsmiljö, jobbigt, varsel, dåliga arbetstider, bilköer, dåligt för miljön, giftiga ämnen, bullrigt, tråkigt,
ostimulerande, smutsigt, för tidig död, ryggsmärtor, dåliga knän, dålig lön, jobba natt, lite raster, lite egna initiativ, långa arbetsdagar, hög olycksrisk, mycket övertid, stressigt, jobbiga arbetskamrater.”
”Blod, svett och tårar.”
”Smutsigt, gubbar, tungt arbete, långa arbetsdagar, arbetsbyxor och stålhätteskor.”
”Svettiga män som har tjejer på sitt omklädningsrum.”
”Teknik, innovation, forskning, utveckling, organisation, miljö, förbättring, jobb, framtid.”
RÖSTER OM INDUSTRIN
BILDEN AV TJÄNSTESEKTORN
”Det är bra att företag säljer tjänster som kan underlätta vardagen för andra
människor. Alla blir glada då företaget får pengar och kunden får något gjort.”
”Cash, skrivbordsjobb, chans till karriär.”
”Finklädsel, utbildning och internationella kontakter.”
”Smöriga män i kostym.”
”Låg lön, dåliga arbetstider, taskiga chefer och inget i gengäld.”
”En invandrare som städar i en korridor, underbetald och utnyttjad.”
RÖSTER OM TJÄNSTESEKTORN
SÅ UPPGRADERAR VI BILDEN
• Lyft fram de immateriella värdena
• Beskriv industrins positiva konsekvenser för
samhället
• Tydliggör bredden av olika yrken inom
industrin
1.0
