• No results found

DIDAKTISK UTVECKLINGSDIALOG FÖR ATT UTVECKLA SKOLAN PÅ VETENSKAPLIG GRUND OCH BEPRÖVAD ERFARENHET

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "DIDAKTISK UTVECKLINGSDIALOG FÖR ATT UTVECKLA SKOLAN PÅ VETENSKAPLIG GRUND OCH BEPRÖVAD ERFARENHET"

Copied!
24
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

DIDAKTISK

UTVECKLINGSDIALOG FÖR ATT UTVECKLA

SKOLAN PÅ

VETENSKAPLIG GRUND OCH BEPRÖVAD

ERFARENHET

ANETTE OLIN, DOCENT

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK GÖTEBORGS UNIVERSITET

(2)

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

(3)

Vad kan vetenskaplig grund vara?

• Att implementera forskningsresultat

• Att använda teorier och forskningsresultat för att granska och problematisera praktik

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

Teori

• Teoretiska modeller eller resultat tas fram av forskare

• Forskare granskar undervisning och undervisar lärare

Praktik

• Lärare undervisar och använder forskning

• Lärare lär, reflekterar och omsätter

(4)

Vad kan vetenskaplig grund vara?

Att använda vetenskapliga metoder för att själv undersöka sin praktik och jämföra sina resultat med

andras.

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

Teori

Systematiserad och kollegial kunskapsprocess

Forskare har mer kunskap om teorier

och hur man forskar

Praktik

Erfarenhetsgrundad och kollegial kunskapsprocess

Lärare har mer kunskap om undervisning och

dess utmaningar

(5)

Vad kan beprövad erfarenhet vara?

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

G enom lev d er far enh et Deltagande Egen

upplevelse Förgivet- tagande

Bep rö vad er far enh et Dokumenterad Delad

Prövad

(6)

Didaktisk utvecklingsdialog som en möjlighet

➢Lärare och forskare skriver bok

➢Att skapa kunskap tillsammans

➢Två teoretiska grunder:

✓Didaktik

✓Aktionsforskning

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

(7)

Didaktik - lärarprofessionens vetenskap

• Särdrag hos didaktiska kunskaper

– Unika relationer

– Kollektiv verksamhet + kontingens

= komplexitet

– Alltid ”nytt” – ständig modifiering och anpassning

– Detta måste didaktiska kunskaper ge möjlighet att hantera

• Didaktisk modellering

innehåll

elev lärare

Den didaktiska triangeln

(8)

Intresse

Aktionsforskning –

praktik- och professionsutveckling

(McNiff, 2002)

(9)

Gemensamma nämnare

– Samarbete mellan forskare och lärare

– Deltagande för gemensam kunskapsprocess

▪ Risktagande - att sätta sin praktik på spel

▪ Genuina frågor

– Erkännande och identifikation av

▪ didaktiska dilemman

▪ egen betydelse i kunskapsprocessen

▪ varandras kunskaper, kompetenser och situationer

Målet är gemensam kunskapsproduktion och ny didaktisk kunskap.

Så hur har vi gjort? Hur går didaktisk utvecklingsdialog till?

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

(10)

Didaktisk utvecklingsdialog i varje bokkapitel

Den bärande idén är att använda lärares praktik och

utbildningsvetenskaplig forskning i dialog för utveckling av skola och undervisning

Utgångspunkten i varje kapitel är konkreta fall där lärare berättar om hur de hanterat ett didaktiskt dilemma i sin verksamhet

Varje fall åtföljs av tre kommentarer och reflektioner på fallet från forskare och lärare samt en sammanfattande reflektion av ’kapitelredaktören’

Kapitlet avslutas med en reflektion av läraren över vad som framkommit i denna dialog och vilken relevans det har för praktiken

(11)

Projektets gång under 1 ½ år

Möte lärare och

kapitel- redaktö-

rer

Skriva fram fallen Utse kommen-

tatorer

Kommen- tarerna

skrivs

Dialog- möte lärare och

kapitel- redaktö-

rer

Samman- fattning

och avslutan-

de reflektion

skrivs

Inledning och epilog

skrivs

(12)

Bokens innehåll

Fixar Läsfixarna läsningen?

Liselott Hogedal, Caroline Liberg, Ulrika Nemeth, Lena Tyrén & Magnus Levinsson

Finns det om det inte syns?

Tatjana Trivic, Karin Rönnerman, Silwa Claesson, Ola Palm & Jonas Almqvist

Att skriva faktatext i fyran

Jenny Runeson, Claes Nilholm, Leif Östman & Lena Ingelshed, Åsa af Geijerstam

Elevloggböcker och aktiva agenter

Malin Anglesjö, Jenny Gyllander, Anna Vestling, Eva Lindqvist, Iann Lundegård, Ulf Blossing, Lisa Björklund Boistrup

Att utveckla förmågor genom att prestera sitt yttersta

Annelie Kaderland, Susanne Niit Ekstrand, Fredrik Thornberg, Jenny W. Folkeryd, Malin Tväråna & Ann- Christine Wennergren

Undervisning och bedömning av komplexa förmågor

Ulrike Wörman, Frida Wirén, Thomas Krigsman, Alli Klapp & Eva Lundqvist

Att skapa meningsfull undervisning

Eva Rohdén, Max Wejstorp, Marianne Dovemark, Petra Rossbäck-Holst, Joakim Samuelsson & Karim Hamza

Fysisk beröring mellan lärare och elever i undervisning

Joakim Segolsson, Ann Quennerstedt, Ann-Sofie Lennqvist Linden, Pernilla Tolgfors & Marie Öhman Engagemang, autonomi och kontroll

Raija Törnroos, Anna-Karin Nordin, Mikael Quennerstedt, Margareta Serder & Anette Olin

(13)

Engagemang, autonomi och kontroll

av

Raija Törnroos, lågstadielärare på freinetinspirerad friskola Anna-Karin Nordin, grundlärare och lic i mattedidaktik &

koordinator inom Stockholm Teaching & Learning Studies Mikael Quennerstedt, professor i idrottsvetenskap

inriktning didaktik

Margareta Serder, vetenskaplig ledare för FoU Skola inom Kommunförbundet Skåne samt affilierad forskare vid

högskolan i Jönköping

Anette Olin, docent i pedagogik

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

(14)

Progressiv undervisning och andra glömda dinosaurier

• Utbildning på Nordiskt Masterprogram i pedagogik med inriktning mot Aktionsforskning.

– Skriver om sin uppsats till bokkapitel

• Aktionsforskning bygger på att forska i den egna verksamheten.

• Väljer ett dilemma som Raija vill förändra till det bättre.

• En upplevelse av minskat engagemang hos eleverna och känslan av att Raija som pedagog inte kan påverka arbetet.

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

(15)

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

Fröken det är inte

roligt i

skolan! Bild: Raija Törnroos

(16)

Frågeställningar

• Främjas elevernas engagemang, och i så fall på vilket sätt, genom freinetundervisning där eleverna bjuds in till ökad delaktighet i klassrumsarbetet?

• Vilka möjligheter och begränsningar finns att återerövra ett större friutrymme för mig som pedagog?

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

(17)

Genomförande av aktion

• Eleverna bjuds in att planera en dinosaurievecka med Raija

under temat ”från Big Bang till forntiden”.

• Elevernas förslag innehåller många praktiskt kreativa arbetsuppgifter som de

tillsammans med Raija beslutar att genomföra.

Foto: Raija Törnroos

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

(18)

Resultat

• Det syns tydliga tecken på ökat engagemang.

• Raija känner sig modigare att följa sin pedagogiska vision om freinetpedagogiska

arbetsformer.

• Det tar tid…kanske för lång tid.

• Balansen mellan teori och

praktik kan tippa mot praktiken.

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

(19)

Kommentarerna

Vad styr lärarens arbete? (Anna-Karin Nordin)

Styrning genom bakomliggande faktorer – men friutrymme finns

Vilka antaganden har Raija om sambandet mellan engagemang och lärande? Sker förväntat lärande?

Elevengagemang – en fråga om lärande? (Mikael Quennerstedt)

Vilket lärande kan det som händer vara tecken på? Beror på teoretiskt perspektiv.

Det perspektiv som Raija använder ger vissa svar – konstruktivt men inte uttömmande

Att återerövra ett friutrymme i mätningens tidevarv (Margareta Serder)

Det mätbara som styrning

Från lärande till kontrollerande

Att skapa en god lärandemiljö

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

(20)

Dags att stanna upp… vad händer här då?

• Att vara mitt i processen

– Lärarna som inte ville vara med

• Stödstruktur för att klara skrivarbetet

– Dialogkonferens: Muntliga dialoger för att stödja den skriftliga dialogen

– Kommentarerna bekräftar, kompletterar och problematiserar – Reaktioner på kommentarerna

– Dialoger mellan kapitelredaktörer och lärare för att bearbeta, reflektera och komma vidare

Dialogen är inte avslutad, lärarna har sista ordet

Få syn på målet: att skriva en bok med viktig kunskap för lärarstudenter

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

(21)

Författarnas olika bidrag

• Lärarna bjuder på sina dilemman och utsätter sig därmed för kritik

– Öppnar upp, beskriver sin undervisning och sina svagheter

– Finner sin egen röst, skapar ny kunskap i form av dokumenterad, delad och prövad erfarenhet

• Kommentatorerna reagerar (förstärker, kompletterar, problematiserar) och erbjuder sina perspektiv.

– Forskare som inte är vana vid att ingå i dialog utan att få sista ordet – Lärare som inte är vana att formulera sig skriftligt, utan mötas i

rummet

• Kapitelredaktörerna agerar kritiska vänner, skrivstödjare och helhetsbevakare

– Ej handledare eller granskare

Nya roller i kunskapsprocessen för alla aktörer!

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

(22)

Inflytande skapar engagemang och utveckling

Finns en risk med att anta att engagerade elever automatiskt leder till ett önskvärt lärande. Vem säger att det antas? Att en del elever bara vill ha kul och inte alls reflekterar över vad de gör kan utgöra en risk men det gäller att ha tillit till lärare. Det är lärarens uppgift att rikta arbetet genom samtal mot det önskade lärandet och att

eleverna förstår mål och syften för området.

I mitt arbete lyfte jag också fram dilemmat att en del elever fastnar i görandet. Det kan de inte låtas stanna kvar i. Läraren ska se till att eleverna kommer fram till ett avslut, vilket förvisso för vissa elever kräver extra tid, precis som alla avslut kräver mer tid för

långsamarbetande elever.

Lärandet som inte omnämns i centralt innehåll för de yngre, som till exempel kunskap om evolutionsteorin, kan knappast vara skadligt.

För mig som lärare är det mycket svårare att hantera ett svagt engagemang, som kan bero på minskad inre motivation.

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

(23)

Didaktisk utvecklingsdialog på Öresundsgymnasiet i Landskrona

• En skola där även skolledare skriver om sin didaktiska dilemman

• Tre teman:

– Heterogenitet: att möta mångfald – Självständighet

– Utmaningar för lärande

• Att omvandla Didaktisk utvecklingsdialog till en skolutvecklingsmodell (LADIS-modellen)

• Forskarnas nuvarande forskningsfråga:

– Vad är det för kunskap som lärare producerar i sina avslutande kapitel?

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

(24)

Är Didaktisk utvecklingsdialog ett sätt att utveckla skolan på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?

• Bidrar till lärande för alla som är involverade

• Både forskning, teorier och erfarenheter kommer till användning och sätts på spel

• Ny didaktisk kunskap produceras

• I många fall sker även förändring i undervisning (i bästa fall utveckling)

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

References

Related documents

I examensordningen för specialpedagogexamen finns inskrivet att man som student ska kunna visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och om sambandet mellan vetenskap och

De senaste projekten man har haft enligt rektorn som vilat på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är de olika lyft som skolverket har tagit fram. Då är det två år av

totalt antal inkommande fordon per dygn andel inkommande fordon från sekundärväg predikterat antal olyckor under 5 år före åtgärd kritiskt värde för antal predikterade olyckor

Detta kan innebära att teamet är alldeles för homogent där de kan kommunicera och förstå varandra men besitter inte unika kompetenser som är avgörande för

Eftersom ledningen ser organisationen som en kunskapsorganisation, där lärande står i fokus, samt har en positiv inställning till äldre medarbetare anser vi att en företagskultur

Literature Study Scope: RQ1 Online Survey Scope: RQ1, RQ2 Experiment Scope: RQ2 Theoretical Modeling Scope: RQ3.. First of all, Facebook offers comparatively better

ARLD: Alcohol-related liver disease; ASA: Acetylsalicylic acid; CI: Confidence interval; FD: Functional dyspepsia; FGD: Functional gastrointestinal diseases; GERD:

Som Rønning själv framhåller i sitt för- ord är Den umulige friheten resultatet av många års umgänge med Ibsens texter, och här har han nu velat ge sin bild av Ibsen – en