DIDAKTISK
UTVECKLINGSDIALOG FÖR ATT UTVECKLA
SKOLAN PÅ
VETENSKAPLIG GRUND OCH BEPRÖVAD
ERFARENHET
ANETTE OLIN, DOCENT
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK GÖTEBORGS UNIVERSITET
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK
Vad kan vetenskaplig grund vara?
• Att implementera forskningsresultat
• Att använda teorier och forskningsresultat för att granska och problematisera praktik
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK
Teori
• Teoretiska modeller eller resultat tas fram av forskare
• Forskare granskar undervisning och undervisar lärare
Praktik
• Lärare undervisar och använder forskning• Lärare lär, reflekterar och omsätter
Vad kan vetenskaplig grund vara?
Att använda vetenskapliga metoder för att själv undersöka sin praktik och jämföra sina resultat med
andras.
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK
Teori
Systematiserad och kollegial kunskapsprocess
Forskare har mer kunskap om teorier
och hur man forskar
Praktik
Erfarenhetsgrundad och kollegial kunskapsprocess
Lärare har mer kunskap om undervisning och
dess utmaningar
Vad kan beprövad erfarenhet vara?
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK
G enom lev d er far enh et Deltagande Egen
upplevelse Förgivet- tagande
Bep rö vad er far enh et Dokumenterad Delad
Prövad
Didaktisk utvecklingsdialog som en möjlighet
➢Lärare och forskare skriver bok
➢Att skapa kunskap tillsammans
➢Två teoretiska grunder:
✓Didaktik
✓Aktionsforskning
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK
Didaktik - lärarprofessionens vetenskap
• Särdrag hos didaktiska kunskaper
– Unika relationer
– Kollektiv verksamhet + kontingens
= komplexitet
– Alltid ”nytt” – ständig modifiering och anpassning
– Detta måste didaktiska kunskaper ge möjlighet att hantera
• Didaktisk modellering
innehåll
elev lärare
Den didaktiska triangeln
Intresse
Aktionsforskning –
praktik- och professionsutveckling
(McNiff, 2002)
Gemensamma nämnare
– Samarbete mellan forskare och lärare
– Deltagande för gemensam kunskapsprocess
▪ Risktagande - att sätta sin praktik på spel
▪ Genuina frågor
– Erkännande och identifikation av
▪ didaktiska dilemman
▪ egen betydelse i kunskapsprocessen
▪ varandras kunskaper, kompetenser och situationer
Målet är gemensam kunskapsproduktion och ny didaktisk kunskap.
Så hur har vi gjort? Hur går didaktisk utvecklingsdialog till?
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK
Didaktisk utvecklingsdialog i varje bokkapitel
▪ Den bärande idén är att använda lärares praktik och
utbildningsvetenskaplig forskning i dialog för utveckling av skola och undervisning
▪ Utgångspunkten i varje kapitel är konkreta fall där lärare berättar om hur de hanterat ett didaktiskt dilemma i sin verksamhet
▪ Varje fall åtföljs av tre kommentarer och reflektioner på fallet från forskare och lärare samt en sammanfattande reflektion av ’kapitelredaktören’
▪ Kapitlet avslutas med en reflektion av läraren över vad som framkommit i denna dialog och vilken relevans det har för praktiken
Projektets gång under 1 ½ år
Möte lärare och
kapitel- redaktö-
rer
Skriva fram fallen Utse kommen-
tatorer
Kommen- tarerna
skrivs
Dialog- möte lärare och
kapitel- redaktö-
rer
Samman- fattning
och avslutan-
de reflektion
skrivs
Inledning och epilog
skrivs
Bokens innehåll
Fixar Läsfixarna läsningen?
Liselott Hogedal, Caroline Liberg, Ulrika Nemeth, Lena Tyrén & Magnus Levinsson
Finns det om det inte syns?
Tatjana Trivic, Karin Rönnerman, Silwa Claesson, Ola Palm & Jonas Almqvist
Att skriva faktatext i fyran
Jenny Runeson, Claes Nilholm, Leif Östman & Lena Ingelshed, Åsa af Geijerstam
Elevloggböcker och aktiva agenter
Malin Anglesjö, Jenny Gyllander, Anna Vestling, Eva Lindqvist, Iann Lundegård, Ulf Blossing, Lisa Björklund Boistrup
Att utveckla förmågor genom att prestera sitt yttersta
Annelie Kaderland, Susanne Niit Ekstrand, Fredrik Thornberg, Jenny W. Folkeryd, Malin Tväråna & Ann- Christine Wennergren
Undervisning och bedömning av komplexa förmågor
Ulrike Wörman, Frida Wirén, Thomas Krigsman, Alli Klapp & Eva Lundqvist
Att skapa meningsfull undervisning
Eva Rohdén, Max Wejstorp, Marianne Dovemark, Petra Rossbäck-Holst, Joakim Samuelsson & Karim Hamza
Fysisk beröring mellan lärare och elever i undervisning
Joakim Segolsson, Ann Quennerstedt, Ann-Sofie Lennqvist Linden, Pernilla Tolgfors & Marie Öhman Engagemang, autonomi och kontroll
Raija Törnroos, Anna-Karin Nordin, Mikael Quennerstedt, Margareta Serder & Anette Olin
Engagemang, autonomi och kontroll
av
Raija Törnroos, lågstadielärare på freinetinspirerad friskola Anna-Karin Nordin, grundlärare och lic i mattedidaktik &
koordinator inom Stockholm Teaching & Learning Studies Mikael Quennerstedt, professor i idrottsvetenskap
inriktning didaktik
Margareta Serder, vetenskaplig ledare för FoU Skola inom Kommunförbundet Skåne samt affilierad forskare vid
högskolan i Jönköping
Anette Olin, docent i pedagogik
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK
Progressiv undervisning och andra glömda dinosaurier
• Utbildning på Nordiskt Masterprogram i pedagogik med inriktning mot Aktionsforskning.
– Skriver om sin uppsats till bokkapitel
• Aktionsforskning bygger på att forska i den egna verksamheten.
• Väljer ett dilemma som Raija vill förändra till det bättre.
• En upplevelse av minskat engagemang hos eleverna och känslan av att Raija som pedagog inte kan påverka arbetet.
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK
Fröken det är inte
roligt i
skolan! Bild: Raija Törnroos
Frågeställningar
• Främjas elevernas engagemang, och i så fall på vilket sätt, genom freinetundervisning där eleverna bjuds in till ökad delaktighet i klassrumsarbetet?
• Vilka möjligheter och begränsningar finns att återerövra ett större friutrymme för mig som pedagog?
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK
Genomförande av aktion
• Eleverna bjuds in att planera en dinosaurievecka med Raija
under temat ”från Big Bang till forntiden”.
• Elevernas förslag innehåller många praktiskt kreativa arbetsuppgifter som de
tillsammans med Raija beslutar att genomföra.
Foto: Raija Törnroos
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK
Resultat
• Det syns tydliga tecken på ökat engagemang.
• Raija känner sig modigare att följa sin pedagogiska vision om freinetpedagogiska
arbetsformer.
• Det tar tid…kanske för lång tid.
• Balansen mellan teori och
praktik kan tippa mot praktiken.
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK
Kommentarerna
Vad styr lärarens arbete? (Anna-Karin Nordin)
▪ Styrning genom bakomliggande faktorer – men friutrymme finns
▪ Vilka antaganden har Raija om sambandet mellan engagemang och lärande? Sker förväntat lärande?
Elevengagemang – en fråga om lärande? (Mikael Quennerstedt)
▪ Vilket lärande kan det som händer vara tecken på? Beror på teoretiskt perspektiv.
▪ Det perspektiv som Raija använder ger vissa svar – konstruktivt men inte uttömmande
Att återerövra ett friutrymme i mätningens tidevarv (Margareta Serder)
▪ Det mätbara som styrning
▪ Från lärande till kontrollerande
▪ Att skapa en god lärandemiljö
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK
Dags att stanna upp… vad händer här då?
• Att vara mitt i processen
– Lärarna som inte ville vara med
• Stödstruktur för att klara skrivarbetet
– Dialogkonferens: Muntliga dialoger för att stödja den skriftliga dialogen
– Kommentarerna bekräftar, kompletterar och problematiserar – Reaktioner på kommentarerna
– Dialoger mellan kapitelredaktörer och lärare för att bearbeta, reflektera och komma vidare
▪ Dialogen är inte avslutad, lärarna har sista ordet
▪ Få syn på målet: att skriva en bok med viktig kunskap för lärarstudenter
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK
Författarnas olika bidrag
• Lärarna bjuder på sina dilemman och utsätter sig därmed för kritik
– Öppnar upp, beskriver sin undervisning och sina svagheter
– Finner sin egen röst, skapar ny kunskap i form av dokumenterad, delad och prövad erfarenhet
• Kommentatorerna reagerar (förstärker, kompletterar, problematiserar) och erbjuder sina perspektiv.
– Forskare som inte är vana vid att ingå i dialog utan att få sista ordet – Lärare som inte är vana att formulera sig skriftligt, utan mötas i
rummet
• Kapitelredaktörerna agerar kritiska vänner, skrivstödjare och helhetsbevakare
– Ej handledare eller granskare
Nya roller i kunskapsprocessen för alla aktörer!
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK
Inflytande skapar engagemang och utveckling
Finns en risk med att anta att engagerade elever automatiskt leder till ett önskvärt lärande. Vem säger att det antas? Att en del elever bara vill ha kul och inte alls reflekterar över vad de gör kan utgöra en risk men det gäller att ha tillit till lärare. Det är lärarens uppgift att rikta arbetet genom samtal mot det önskade lärandet och att
eleverna förstår mål och syften för området.
I mitt arbete lyfte jag också fram dilemmat att en del elever fastnar i görandet. Det kan de inte låtas stanna kvar i. Läraren ska se till att eleverna kommer fram till ett avslut, vilket förvisso för vissa elever kräver extra tid, precis som alla avslut kräver mer tid för
långsamarbetande elever.
Lärandet som inte omnämns i centralt innehåll för de yngre, som till exempel kunskap om evolutionsteorin, kan knappast vara skadligt.
För mig som lärare är det mycket svårare att hantera ett svagt engagemang, som kan bero på minskad inre motivation.
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK
Didaktisk utvecklingsdialog på Öresundsgymnasiet i Landskrona
• En skola där även skolledare skriver om sin didaktiska dilemman
• Tre teman:
– Heterogenitet: att möta mångfald – Självständighet
– Utmaningar för lärande
• Att omvandla Didaktisk utvecklingsdialog till en skolutvecklingsmodell (LADIS-modellen)
• Forskarnas nuvarande forskningsfråga:
– Vad är det för kunskap som lärare producerar i sina avslutande kapitel?
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK
Är Didaktisk utvecklingsdialog ett sätt att utveckla skolan på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?
• Bidrar till lärande för alla som är involverade
• Både forskning, teorier och erfarenheter kommer till användning och sätts på spel
• Ny didaktisk kunskap produceras
• I många fall sker även förändring i undervisning (i bästa fall utveckling)
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK