Pedagogisk handledning till häftet
Keas och Willes klimatresa
Handledningen utgår från materialet men följer det inte.
För de yngsta barnen
Ställ fram ett glas med rent och ett glas med smutsigt vatten framför barnen. Vilket glas väljer du? Hur många sådana glas vatten dricker du om dagen?
Ställ fram en hink. När man räk- nar med allt det vatten som finns i det vi äter så får vi i oss hela tio liter vatten om dagen. En hel hink full. Låt barnen fylla hinken med sina vattenglas och låt dem testa att lyfta. Det är tungt.
Vad mer använder vi vatten till?
Duscha, diska, spola toaletten, städa. 200 liter vatten om dagen.
Det är 20 hinkar. Det är mycket vatten.
Medan ni pratar om de olika saker vi använder vatten till kan barnen rita det ni kommer fram till.
En A5-sida för varje sak. En dusch, en toalett, en kran osv.
Vilka behöver vatten?
Ta fram en trött Flitiga Lisa, som inte fått vatten på ett tag. Vilka behöver vatten? Växter, djur, människor, allt levande behöver vatten för att överleva. Häll vatten på Flitiga Lisan.
Vi behöver alla vatten för att leva. Utan vatten kan vi människor bara överleva i fem dagar. Se hur Flitiga Lisan blir piggare medan ni pratar.
Var kommer det ifrån?
Var kommer allt vatten ifrån? Gå och kolla vid en kran. Det kommer vatten ur kranen, men var kommer det ifrån? Låt barnen fundera. Och var tar allt vatten vägen? Kolla i toan när ni spolar och låt barnen fundera.
Sammanfatta tankarna på en tavla eller ett blädderblock. Rita med pilar vattnets väg från sjön, genom reningsverket, till toaletten och sen tillbaka till reningsverket och sjön.
Vi dricker alltså samma vatten som bajset och kisset åkte ut med.
Varför gör vi det? Kan man inte bara göra nytt vatten?
Vattnets kretslopp
Nä, det går inte att göra nytt vat- ten. Det finns bara det vatten som finns. Det vatten som dinosaurier- na drack för miljontals år sedan är det vatten som finns på jorden idag. Allt hänger ihop. Du och lejo- net i Afrika är en del av vattnets kretslopp. Vatten blir till ånga och moln och flyger med vinden långt bort innan det regnar ner eller flyter i floder och sjöar.
Varje gång vi använder vattnet tröttar vi ut jorden lite. Därför är det bra att spara på vatten.
Ta fram A5-teckningarna där ni ritat vad vi använder vatten till och fundera på hur man kan spara vat- ten hemma. Vid duschteckningen kan ni skriva: Stäng av duschen när du tvålar in dig. Vid toaletten: Kom ihåg att snålspola, osv. Barnen kan sedan ta med lapparna hem och sätta upp dem vid kranen, duschen mm. Ni kan också göra lappar för församlingshemmet.
Kea och vatten
Ställ fram glasen med smutsigt och rent vatten. I vissa delar av världen finns det inte lika mycket vatten som hos oss i Sverige. Här behöver vi bara sätta på kranen, men på andra platser kan man behöva gå
långt efter vatten. Där är man beroende av att regnen kommer under regnperioderna, men när vi kör bil och eldar upp regnskogen börjar molnen och vindarna att bete sig annorlunda. Det är inte längre säkert att regnen kommer som de ska. Kea är orolig för att hon inte ska ha något rent vatten att komma hem med till sin familj.
Hur kan vi hjälpa henne?
Först: Att vi inte smutsar ner vattnet och miljön i onödan, så att jorden inte blir så trött och regnen kommer som de ska. Sedan: Vad har vi som inte hon har? Skogar, sjöar, brunnar, pumpar, reningsverk mm. Vad kan vi barn göra? Hjälpa till att samla in pengar till trädplan- tor, pumpar och brunnar.
Hur kan vi göra då?
Använd bössan i häftet och rita en egen bild om vatten och klimat.
Samla familjens småpengar i bös- san. Ni kan också pyssla i gruppen och sälja pysslet i församlings- hemmet för en billig peng, ordna ett lotteri eller baka chokladbollar och sälja saft.
Det finns mer vattenpyssel längre bak i handledningen.
Andakt
Ställ fram glasen med det smutsiga och det rena vattnet. Sitt i en ring.
Börja med att sjunga En värld full av liv ur Lejonkungen.
Prata sedan om Guds skapelse, hur fantastiskt jorden fungerar, hur allt hänger samman. Ljus och mör- ker ger oss vila och aktivitet, vat- ten och land, växter och djur, hur
vattnet värms av solen och blir ånga, hur molnen kommer in över land och släpper ner regn till väx- ter, djur och människor. Hur väx- terna andas in det vi andas ut och andas ut det vi andas in. Hur allt hänger samman. Allt det där måste vi vara rädda om. Vi kan förstöra vattnet och förorena luften. Och därmed allt liv på jorden.
Istället ska vi tänka att vi är Guds medarbetare och har ansvar för att sköta om skapelsen. Se hur vattnet gett Flitiga Lisan liv igen. Gud ger oss liv med sitt vatten. En gång gjorde han det i dopet. Då ritade
prästen ett kors i pannan med vattnet. Det kan vi också göra idag, så minns vi att Gud ger oss liv med vattnet och att vi är hans medar- betare. Vi väljer det rena vattnet och vill se till att allt vatten är rent.
Skicka runt glaset med det rena vattnet och låta barnen rita ett kors i pannan.
Be:
Be:Be:
Be:
Gud, du ger liv åt allt levande.
Hjälp oss hålla liv i din skapelse.
Hjälp oss hålla rent och hjälp oss vara bra medarbetare.
Amen
Avsluta med Doppsalm av Christina Lövestam.
Att ta med hem:
- Lappar att sätta upp hemma.
- Häftet. Läs det tillsammans så att barnen vet vad de olika bilderna handlar om.
- Bössan från häftet att stoppa pengar i.
För de äldre barnen
Börja med någon vattenlek, för- slagsvis ett tvålbåtsrace där bar- nen kan tävla mot varandra.
Tvålbåt
Tvålen gör ytspänningen svagare bakom båten och den drivs framåt genom den starkare ytspänningen bakom båten.
Det här behöver du: En pappski- va, små tvålbitar, sax och en skål eller balja med vatten. I en större balja kan man ordna tävlingslopp med båtarna.
Forma en båt av pappskivan och skär ett hack mitt i bakdelen på båten. Sätt fast en liten tvålbit i hacket. Fyll en ren skål eller tvätt- balja med vatten och låt vattnet lugna sig. Lägg din båt i vattnet och se hur den rör sig.
När loppet är avslutat: Samla barnen och låt dem komma med förslag på olika saker vi använder vatten till: att åka på, tvätta oss i, dricka osv. Rita en bild av varje sak på en tavla eller ett blädderblock.
Rita till sist en t-shirt, en hambur- gare och ett äpple. De flesta tänker inte på att det också går åt vatten för att framställa mat och saker.
Berätta hur bomullen behöver vatten för att växa och hur tyget behöver tvättas och behandlas innan t-shirten är färdig. Kon be-
höver dricka massor med vatten och äta massor med gräs, som också behöver vatten, innan man kan slakta den. På samma sätt har vatten gått åt till brödet och salla- den. Ett äpple behöver inte lika mycket vatten som en hamburga- re, men också trädet måste få vatten för att växa och bära frukt.
Så här gör du en tvålbåt:
Så här gör du en tvålbåt:Så här gör du en tvålbåt:
Så här gör du en tvålbåt:
Låt barnen gissa hur mycket vatten det går åt om dagen per person och sak. Skriv under varje bild vad det blir. Summera sedan 200 liter vatten per person för normal hus- hållsanvändning med 3300 liter för mat och andra produkter. Det blir 3500 liter vatten om dagen per person.
Bära vatten
I många av världens länder måste man bära hem sitt eget vatten från någon brunn eller damm. Det är just det Kea är i färd med när Wille träffar på henne i berättelsen. Låt barnen få prova på hur jobbigt det skulle vara. Ordna en stafett i två lag där varje lag ska bära en tioli- tershink med vatten 20 gånger fram och tillbaka (om tio liter är för tungt, bär mindre vatten fler gång- er eller anpassa på annat sätt). Låt barnen fundera på vad man skulle kunna göra för att spara på vattnet för att få lite mindre vatten att bära på.
Nu slipper ju vi i Sverige bära vattnet. Det kommer i en kran.
Men var kommer vattnet ifrån?
Och var tar det vägen? Rita en kran och en toalettstol och låt barnen fundera. Rita sjön, renings- verket och vattentornet och rita med pilar vattnets väg från sjön,
genom reningsverket till vatten- tornet och därifrån till kranen, och sedan tillbaka till reningsverket innan det åker ut i sjön igen. Up- penbarligen dricker vi det vatten vi just kissat och bajsat ut. Varför det? Kan vi inte bara göra nytt vatten? Nä, det finns bara det vatten som finns och det är det vatten som alltid funnits. Det vat- ten som dinosaurierna drack för miljoner år sedan är det vatten som finns idag. Och det rör sig alltid. Prata lite om vattnets krets- lopp, hur vatten dunstar och flyger med molnen till andra platser där det sedan regnar ner. Vi är alla en del av vattnets kretslopp – både du och lejonet i Afrika!
Spara på vattnet
Om det bara finns det vatten som finns, varken mer eller mindre, är det förstås viktigt att vi är rädda om vattnet. Ingen vill väl dricka smutsigt vatten. Varje gång vi använder vatten tar det energi från miljön att rena det. Det gör att jorden blir mer ansträngd och mil- jön lite smutsigare. Vi funderade förut på hur vi skulle kunna spara på vattnet om vi var tvungna att bära allt vatten vi använde. Vi be- höver tänka så jämt.
Diskutera er fram till lite olika sätt att spara på vatten. Att stänga av duschen när man tvålar in sig, använda kläderna en dag till, inte diska under rinnande vatten osv.
Rita små skyltar att sätta upp i församlingshemmet och hemma. Vi i Sverige använder 3500 liter vat- ten per person och dag. På andra ställen i världen använder de bara 20 liter per person och dag. Så är det ju med många saker i världen, vi och några andra rika länder har jättemycket, medan de flesta inte har något alls. Och ofta skulle det bara behövas en pytteliten an- strängning från oss för att de skul- le få det så mycket bättre. Visst är det orättvist!
Visst är det orättvist
Låt barnen leka några orättvisa lekar. Det går att skapa orättvisa i de flesta lekar. Dela upp gruppen så att den ena hälften får pröva på att vara i underläge i en lek och byt sedan lek och låt den andra hälften få pröva på att vara i underläge.
Visst blir det ganska självklart att man hellre vill bekämpa orättvisor om man får uppleva dem själv och befinner sig i underläge? Det är ju hopplöst att vinna i bordtennis om man bara får spela med vänster hand om man är högerhänt. Orätt- visor är kass. Och man måste göra något åt dem!
Vad kan vi göra åt vattenorättvi- san? Var finns det ont om vatten?
Där det är varmt. Men vi kan ju inte skicka vatten till andra delar av världen. Och det behövs inte, vatt- net tar sig dit själv. Det svåra är att få det att stanna. Vad är det som gör att vi har vatten i Sverige, saker som man inte har i länder med ont om vatten? Skogar, väx- ter, dammar, brunnar mm. Det går att ordna, men det kostar pengar, något som man har ont om i länder där det finns lite vatten. Men vi har!
Här kan ni välja att göra lite akti- viteter för att samla in pengar. Det finns exempel på insamlingsaktivi- teter vid bössan i häftet.
Klimathotet
Prata om klimathotet. Om barnen har pratat om istiden i skolan har de kanske hört om hur islagret över norra och södra halvklotet var flera hundra meter tjockt. Istider kommer och går på jorden, någon var 100 000 år. Under förra isti- den var det i genomsnitt fyra gra- der kallare på jorden än nu. Ganska lite tycker vi, men det blir en väldig skillnad. Berätta sedan om växt- huseffekten. Känner du dig osäker, ta hjälp av häftet Vad är det som är fel med vårt klimat? Barnen har kanske talat om växthuseffekten i skolan, i så fall behöver du bara rita jorden och atmosfären så kan bar- nen sedan själva berätta.
Om det blir fyra grader varmare förstår vi att det blir väldigt annor- lunda på jorden, men om det blir bara två grader varmare blir det också stor skillnad. Det blir ännu varmare där det är varmt. Vad händer då med vattnet? De som har lite vatten nu får ännu mindre när regn och vindar börjar bete sig annorlunda på grund av klimatför- ändringarna. Vad kan vi göra för att stoppa uppvärmningen på jorden?
Skriv och rita på lappar. Åk inte bil, ta cykeln, släck ljuset, stäng av datorn osv. Se fler förslag nedan.
Annons för bättre miljö
Låt barnen göra en annonskampanj för ett nytt sätt att leva där man tänker på vatten och miljö. Dela in dem i mindre grupper och be dem rita och texta en A3-annons med ett lockande budskap.
Här följer lite inspiration kring saker som går att göra för att bromsa klimatförändringarna:
- Ät upp maten på tallriken – det går åt resurser för att producera mat och idag slänger vi massor i onödan.
- Ät ekologiskt och närodlat – både gödsel och mat reser runt halva jorden i onödan.
- Ät mer grönsaker – det går åt mer resurser att föda upp djur.
- Stäng av stand-by-knappen på tv:n – annars drar den onödig ström.
- Cykla till träningen.
- Ta tåget istället för flyget.
- Köp inte vatten på flaska.
- Ge pengar till Svenska kyrkans internationella arbete.
- Använd dina leksaker och kläder längre, köp inte nytt hela tiden.
- Köp rättvisemärkta varor.
Andakt
Sjung Ted Gärdestads Sol, vind och vatten. Flitiga Lisan är ett bra pe- dagogiskt exempel på vattnets livskraft. Om du visar barnen den uttorkade blomman i inledningen av träffen, och vattnar den, då kan du nu ta fram en stolt Flitiga Lisa och ni kan prata om vatten som en förutsättning för allt liv.
Det är därför som vattnet finns med i dopet. Gud vill ge oss liv. Vad händer i dopet egentligen? Låt barnen berätta och läs sedan bibel- texten om Jesus och barnen. Var- för tror ni att Jesus gjorde så och varför tror ni att den texten är så viktig? Jo, den handlar om att ta hand om de små och svaga. Gent- emot vuxna är barn svaga, gent- emot mindre barn är ni kanske starka, då behöver ni tänka på att ta ansvar för dem och skydda mot sådant som är ont. Och gentemot alla världens fattiga är vi som lever i den rika delen av världen stora och har ett ansvar. Det ansvaret gäller både vuxna och barn.
Det är därför vi har pratat så mycket om vatten idag. Vi har ansvar. Även om vi bara kan göra något litet.
Ta en lapp och skriv en sak som du vill försöka göra under nästa vecka. Det behöver inte vara en
stor sak: släcka i rummet när du går därifrån, stänga av datorn när du inte använder den, cykla till träningen istället för att få skjuts, osv. Du gör det för dig och för alla andra på jorden.
Vi ber:
Vi ber:Vi ber:
Vi ber:
Gud, tack för att du ser oss och särskilt tar hand om oss som är små.
Vi har stora saker på gång, en hel värld att rädda. Det känns stort och omöjligt.
Ge oss hopp om att det där lilla som vi kan göra också har betydel- se. Och hjälp oss att inte vara räd- da för att göra det där stora om vi får möjlighet.
Amen
Avsluta med att sjunga psalm 21 Måne och sol eller psalm 386 Upp ur vilda djupa vatten.
Gudstjänst
Ta med pysslet som ni gjort i grup- perna till gudstjänsten: annonser, bössor och teckningar. Det går också att pyssla under en guds- tjänst. Här är förslag på stationer där både vuxna och barn kan arbe- ta tillsammans. Låt gudstjänstdel- tagarna gå runt mellan stationerna eller låt dem välja en.
Station 1: blås bubblor
Gör blåsbubblor och blåsbubbel- verktyg:
Bra blåsbubbelrecept Bra blåsbubbelreceptBra blåsbubbelrecept Bra blåsbubbelrecept
Lägg tre eller fyra matskedar tvål- flingor i fyra koppar hett vatten.
Låt blandningen stå i tre dagar och blanda sedan i en stor sked socker.
Då blir bubblorna extra starka.
Blåsbubbelverktyg BlåsbubbelverktygBlåsbubbelverktyg Blåsbubbelverktyg
Du kan göra ditt eget blåsbubbel- verktyg genom att forma en tunn metalltråd till en cirkel (du kan testa andra former också). Doppa
metalltråden i såpvattnet och blås en såpbubbla.
Station 2: jag lovar
Tillsammans med en samtalsledare funderar ni kring vad det går att göra för att minska på resursslöse- riet och få en bättre miljö med rent vatten och ren luft (se förslag i den här handledningen). Låt deltagarna måla det de vill göra och skriva: Jag lovar att cykla oftare till job- bet/skolan/träningen, osv. Löftes- teckningarna sätts upp på väggen.
Station 3: vattencollage
Gör en altartavla som visar allt som vatten kan användas till. Guds- tjänstdeltagarna får måla, klippa och klistra med olika material och tidningsbilder.
Station 4: Blomma
Vattenpysslet Få en blomma att slå ut. Vänta tills alla gjort sina blom-
mor innan ni lägger dem i ett stort kar, så kan ni få se allas blommor slå ut samtidigt, eller vänta tills senare i gudstjänsten.
Få en Få en Få en
Få en blomma att slå utblomma att slå utblomma att slå ut blomma att slå ut Det här behöver du: Slätt (men inte blankt) papper, pennor, sax och en skål med vatten.
1. Rita en blomma på papperet så att den ser ut ungefär som blom- man på nästa sida. Färglägg den om du vill.
2. Klipp ut blomman och vik ihop blombladen. När du lägger blom- man på vattnet kommer blombla- den sakta att öppna sig när vattnet
Vattenprojekt
Här är några exempel på vatten- projekt som Svenska kyrkan stödjer:
I El SalvadorEl SalvadorEl SalvadorEl Salvador är omkring 95 pro- cent av vattnet förorenat. Ge- nom vattentankar i cement och vattenpumpar av plast får män- niskorna i El Salvadors bergsbyar tillgång till rent vatten.
I EtiopienEtiopienEtiopienEtiopien stödjer vi Mekane Yesus-kyrkans arbete bland fat- tiga familjer. Kyrkan bygger vat- tenledningar, vattentankar och toaletter som ger människorna tillgång till rent vatten.
I Kambodja Kambodja Kambodja Kambodja stödjer vi bevatt- ningsprojekt. Genom att bygga fördämningar kan man få vattnet att räcka längre och risskördarna att bli fler och större.
I Mauretanien Mauretanien Mauretanien Mauretanien breder öknen ut sig allt mer. Därför stödjer vi trädplanteringsprojekt för att stoppa ökenspridningen och vattenprojekt för att fler männi- skor ska få tillgång till dricksvat- ten.
På Västbanken i Palestina Palestina Palestina Palestina är vattenbristen ett stort problem.
Därför stödjer vi arbetet med vattencisterner som gör det möjligt att bevattna odlingarna.
I Zimbabwe Zimbabwe Zimbabwe Zimbabwe saknar kyrkans fyra sjukhus både el och vatten. Ef- tersom det då blir svårt att be- driva sjukvård stödjer vi arbetet för att få rent vatten på kyrkans sjukhus.
pg 90 01 22-3, bg 900-1223 www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete långsamt stiger upp i de rörliknan-
de hålen i pappersfibrerna.
Så här gör du en blomma:
Så här gör du en blomma:Så här gör du en blomma:
Så här gör du en blomma:
Sånger att sjunga
Tomas Ledins – Blå, blå vindar och vatten
Ted Gärdestad – Sol vind och vat- ten
Kjell Höglund – Lugnare vatten Agneta Fältskog – Vattenvisan (googla på sångtitel och lyrics så hittar du texterna på nätet)
Förslag på bibeltexter
1 Mos 1:1-10 Skapelseberättelsen Matt 7:12 Gyllene regeln
Matt 19:13-14 Jesus och barnen Joh 4:13-15 Jesus och den sam- ariska kvinnan
Joh 13:5-15 Jesus tvättar lärjung- arnas fötter
Några upplevelser
Vatten ger liv Vatten ger livVatten ger liv Vatten ger liv
Ställ fram några trötta Flitiga Lisor och formulera en lapp kring att allt liv på jorden behöver vatten för att leva, att alla inte har vatten men att vi tillsammans kan ge dem som behöver. Uppmana gudstjänstdel-
tagarna att vattna blommorna.
Under gudstjänsten kan du upp- märksamma hur blommorna vaknar till liv.
Vatten och korstecken Vatten och korstecken Vatten och korstecken Vatten och korstecken
Vatten ger liv. Gud gav oss liv när vi föddes och när vi döptes och ger oss liv varje dag i det vatten vi får att dricka. Ställ fram en skål och en uppmaning att förnya dopet ge- nom att doppa ett finger i vattnet och rita ett kors på pannan, liksom prästen gjorde i dopet.
Rent och smutsigt vatten Rent och smutsigt vatten Rent och smutsigt vatten Rent och smutsigt vatten Häll upp en skål med rent och en med smutsigt vatten och formule- ra några tankar kring orättvisorna i världen.
Bära vatten Bära vatten Bära vatten Bära vatten
Ställ upp 20 hinkar med vatten och formulera en lapp kring att vi var och en använder så här mycket vatten varje dag. På många ställen i världen måste man bära sitt vat- ten. Skulle du orka det, varje dag?
