Nybörjarstudenterna vid samhällsvetenskapliga fakulteten höstterminen 2000

(1)

Nybörjarstudenterna vid samhällsvetenskapliga fakulteten höstterminen 2000

En undersökning om studenternas bakgrund och attityder Tabellrapport

Genomförd av SOM-institutet på uppdrag av samhällsvetenskapliga fakulteten

Observera!

Om du läser pdf-dokumentet på skärmen, hittar du lättast, om du använder den

navigeringsspalt med bokmärken, som du kan ta fram till vänster.

(2)

Innehåll

Förord

1

1. Student-SOM 2000

2

Så gjordes undersökningen

3

Population och urval 3

Frågeformuläret 4

Praktiskt genomförande 4

Svarsfrekvens 5

Bortfall 6

Så här är redovisningen upplagd

6

Förklaring av bakgrundsvariablerna

7

2. Vilka är studenterna som börjar läsa samhällsvetenskapliga

fakultetens ämnen?

8

Utbildningsgång 8

Utbildningsområde 10

Erfarenhet av universitetsstudier 12

Avser gå vidare i ämnet 14

Könsfördelning 16

Åldersfördelning 18

Subjektiv klasstillhörighet 20

Ursprungsort 22

Etniskt ursprung 26

Medborgarskap 28

Modersmål 29

Civilstånd 30

Studerande med barn 32

Bostadsförhållanden 33

Studiefinansiering 35

Utbildningsbakgrund 37

Föräldrarnas utbildningsbakgrund 39

Arbetslivserfarenhet 41

Förvärvsarbetande studenter 43

Fler än ett ämne 45

Byte av studieinriktning 46

Uppehåll/avbrott i studierna 47

Motiv till uppehåll/avbrott i studierna 48

Motiv till val av utbildning 50

Förstahandsval och annan utbildning 53

Motiv till annan utbildning 56

Information om utbildningen 58

(3)

3. Hur ser studenterna på samhällsvetenskapliga fakulteten på sina

studier och sin studiemiljö?

60

Studiernas innehåll 60

Kraven på studenterna 62

Pedagogiken 63

Studiesituationen 64

Studiehjälp 66

Språkkunskaper 68

Användningen av språkkunskaperna 69

Institutionens infrastruktur 70

Atmosfären på institutionen 72

Välkomnandet på institutionen 73

Studentinflytande 74

Diskriminering 76

Val av Göteborgs universitet 77

Förtroende för GU 79

Studentstaden 81

Studenttillvaron 83

Studentkåren 85

Engagemang i studentkåren 87

Studentkårens arrangemang 88

Universitets-TV 90

Studentradion K103 91

Studentnätet 92

Götheborgske Spionen 93

GFS:s studentservice 94

4. Hur ser studenternas opinioner och livsstilar ut?

95

Konsumtion av TV-nyheter 96

Konsumtion av dagstidningar 97

Konsumtion av andra nyheter: Internet och Sveriges radios ekonyheter 98

Politisk orientering 99

Föreningsmedlemskap 103

Fritidssysselsättning 105

Bilaga: Frågeformuläret

108

(4)

Förord

Samhällsvetenskapliga fakultetens studentundersökning 2000

Vi vet att studenttillströmningen till den samhällsvetenskapliga fakulteten är god.

Alla fakultetens ämnen har under de senaste åren varit kraftigt översökta. Det gäller både program och fristående kurser. Men det finns också mycket som vi inte vet om våra studenter. Varifrån kommer de? Varför söker de sig till våra ämnen – och till Göteborgs universitet? Och vilket intryck får de av vår verksamhet under de första månadernas studier? Och vad har de i allmänhet för syn på samhället?

Sådana frågor ligger bakom att samhällsvetenskapliga fakulteten har uppdragit åt SOM-institutet vid Göteborgs universitet att genomföra en frågeundersökning med alla nybörjarstudenter i respektive ämne. Undersökningen genomfördes i slutet av november 2000 med alla studenter som påbörjat sin studier i respektive ämne hösten samma år.

Undersökningen planerades i samråd med undertecknad och administrerades av fil mag Josefine Sternvik, Institutionen för journalistik och masskommunikation. När hon blev föräldraledig övertogs arbetet av pol mag Maria Pettersson. Maria Pet- tersson har genomfört analysarbetet och även författat kommentarerna till förelig- gande tabellrapport.

Tabellrapporten innehåller en diger redovisning av studentundersökningen. Det finns många resultat som det finns anledning för fakulteten och fakultetens institutioner att ta till sig i sitt framtidsarbete. För att underlätta har Samhällsvetenskap- liga fakultetsnämnden beslutat att lägga ut tabellrapporten på fakultetens webb- plats.

Den som vill veta mer om undersökningen kan ta kontakt direkt med SOM- institutet (info@som.gu.se).

Göteborg den 31 maj 2001

Lennart Weibull Dekanus

(5)

1. Student-SOM 2000

Sedan 1993 har SOM-institutet genomfört en årligen återkommande frågeunder- sökning, som går under namnet Student-SOM, till studenter i förvaltning, journalistik/medier och statsvetenskap. 2000 års Student-SOM är följaktligen den åttonde i ordningen. Projektet skiljer sig dock avsevärt ifrån föregående år, både ifråga om innehåll, genomförande och ansvar.

Årets upplaga av Student-SOM är en väsentlig utvidgning genom att den omfattar hela den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Den bygger på en samverkan mellan fakulteten och SOM-institutet, där SOM-institutet genom- för undersökningen på uppdrag av fakulteten, som står som huvudansvarig.

SOM-institutet är ett centrum för den undersöknings- och seminarieverksamhet som drivs gemensamt av Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Statsvetenskapliga institutionen samt Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet. Institutet genomför varje år flera undersökningar om bland annat politik, samhälle, medievanor, offentlig service, miljö, risker, ny medieteknologi och fritidsvanor. SOM står för ämnesområdet samhälle, opinion och massmedier.

Fram till i år har således endast studenter vid de tre ansvariga institutionerna om- fattats av undersökningen. I år ingår samtliga studenter som läser en grundkurs (eller motsvarande) på någon av de åtta institutioner som tillhör fakulteten.

Fakultetens studentundersökning (Student-SOM 2000) genomförs med tre syften:

• att få en översikt av vilka som börjar studera vid samhällsvetenskapliga fakulteten och varför

• att få en bild av hur studenterna ser på sina studier och de institutioner där de studerar

• att få en förståelse för opinioner och livsstilar bland studenterna

Samhällsvetenskapliga fakulteten har varit särskilt intresserad av rekryterings- och utvärderingsdelen – det vill säga de två första punkterna. SOM-institutet har, efter samråd med fakulteten, initierat den tredje punkten eftersom den ger kunskap om hur studenter orienterar sig och därigenom kan ge viktig kunskap om framtiden och även bidra till forskningen inom området.

(6)

Så gjordes undersökningen Population och urval

Undersökningen har från starten 1993 genomförts i form av enkäter som delats ut till studenter på eller i anslutning till lektioner. Student-SOM 2000 har byggt på att enkätutdelningen ägt rum under en schemalagd lektionstid. Samtliga studenter som går första terminen på något program eller någon kurs vid samhällsveten- skapliga fakulteten ingår i undersökningen. Programmet eller kursen måste dock omfatta minst 20 p på hel- eller halvfart för att omfattas av undersökningen.

Följande kurser och program vid dessa åtta institutioner har i år berörts av under- sökningen:

Förvaltningshögskolan

1. Förvaltningsprogrammet, Nivå A

2. Hälso- och sjukvårdsadministration grundkurs, halvfart Institutionen för journalistik och masskommunikation 3. Journalistprogrammet 40p Nivå A 4. Journalistprogrammet 100p Nivå A

5. Medie- och kommunikationsvetenskap grundkurs, helfart 6. Medie- och kommunikationsvetenskap grundkurs, halvfart Psykologiska institutionen

7. Psykologprogrammet Nivå A

8. Psykologi grundkurs, helfart

9. Psykologi grundkurs, halvfart

10. Arbets- och organisationspsykologi grundkurs, halvfart 11. Barn- och ungdomspsykologi grundkurs, halvfart Institutionen för socialt arbete

12. Sociala omsorgsprogrammet Nivå A

13. Socionomprogrammet Nivå A

Sociologiska institutionen

14. PA-programmet Nivå A

15. Sociologi grundkurs, helfart

Institutionen för freds- och utvecklingsforskning

16. Internationella relationer grundkurs, helfart 17. Utv. och internationellt samarbete grundkurs, helfart Socialantropologiska institutionen

18. Socialantropologi grundkurs, helfart

Statsvetenskapliga institutionen

19. Samhällskunskap grundkurs, helfart

20. Statsvetenskap grundkurs, helfart

21. Europaprogrammet Nivå A

Antal registrerade studenter vid någon av dessa utbildningar var höstterminen 2000 1391 stycken. De åtta institutionerna har sammanlagt 8 program och 15 kurser som höstterminen 2000 startade en grundutbildning. 5 av dessa 15 kurser är halvtidskurser som bedrivs kvällstid.

(7)

Frågeformuläret

Enkäten är uppdelad i sex delar som totalt innehåller 58 frågor av varierande om- fattning och svårighetsgrad¹. De flesta frågor har fasta svarsalternativ, där man med ett kryss i en ruta markerar det alternativ som stämmer bäst in på en själv.

1. Universitetsstudier (fråga 1-6) 2. Studiemotiv (fråga 7-11)

3. Studentmiljö och studiesituation (fråga 12-19)

4. Göteborgs universitet och dess studentmiljö (fråga 20-27) 5. Massmedier, samhälle och opinion (fråga 28-35)

6. Bakgrundsfrågor (fråga 35-58)

Sammanfattar man detta kan man i princip urskilja tre delar i enkäten. En del om synen på utbildning och utvärdering, en del om rekrytering samt en del med opinion och livsstilsfrågor. Dessa delar motsvarar de tre syften som inledningsvis for- mulerades kring projektet.

Jämförbarhet

En del av frågorna i enkäten är identiska med frågor som ställts tidigare år i Stu- dent-SOM på tre av fakultetens institutioner (se ovan). På detta sätt blir resultaten från de olika åren jämförbara i vissa avseenden. En del av frågorna är också identiska med frågor ställda vid samma tid till ett slumpmässigt urval av ungdomar i Västsverige, den så kallade Ungdom-SOM². I dessa fall har det därför funnits möj- lighet att se hur studenter vid samhällsvetenskapliga fakulteten ser ut i jämförelse med västsvenska ungdomar i allmänhet.

Praktiskt genomförande

Enkäterna delades ut under en schemalagd lektion. Ifyllandet tog mellan 20 och 50 minuter, de flesta var klara efter 30 minuter. Vid varje utdelningstillfälle kom en undersökningsledare från SOM-institutet och presenterade såväl institutet som enkäten i sig samt delade ut en liten informationsfolder. Undersökningsledaren var också närvarande under hela enkätifyllnadstiden och kunde därför svara på de eventuella frågor som dök upp. På detta sätt har fel som kunnat uppstå på grund av oklarheter i enkätifyllandet kunnat undvikas vilket höjt undersökningens reliabi- litet.

På de lektioner där frånvaron var stor lämnades enkäter ut till läraren och/eller till kompisar som kunde ge de frånvarande studenterna enkäten vid ett annat tillfälle.

I dessa fall fanns ej möjlighet att ställa frågor om eventuella oklarheter. Omkring 5 procent av enkäterna fylldes i på detta sätt.

Vid vissa utdelningstillfällen uppstod missförstånd mellan den berörda läraren och undersökningsledaren, varför ett fåtal tider fick ombokas och därmed kom under- sökningen att genomföras vid ett senare tillfälle. Samtliga kursgrupper har dock medverkat i någon utsträckning.

Samtliga enkäter delades under veckorna 46-49 2000, utom till studenterna på grundkursen i Sociologi, som fick svara på enkäten redan vecka 44. Denna tidigare

1 Formuläret finns bifogat som bilaga.

2 Ungdom-SOM genomförs för första gången i år. Undersökningen är en postenkät till 3000 ungdomar i åldern 15-29 år, boende i Västsverige.

(8)

ifyllnad av enkäten kan ha påverkat resultatet när det gäller sociologistudenternas uppfattningar om den egna institutionen, eftersom de inte hade hunnit gå lika länge på sin kurs som övriga studenter som deltog i undersökningen.

Svarsfrekvens

Så gott som samtliga (99 procent) av de som var närvarande på de lektioner då enkäten delades ut deltog också i undersökningen. Endast någon enstaka vägrade att fylla i enkäten eller lämnade in ett blankt formulär. Att hävda att undersökning- en har en så hög svarsfrekvens som 99 procent är dock ej rättvisande. Närvaron vid enkätutdelningstillfället var nämligen överlag betydligt lägre än antalet registrerade studenter på kurserna och programmen. Totalt svarade 923 studenter på enkäten vilket motsvarar 66 procent av det antal studenter som var registrerade. I genomsnitt var alltså närvaron i klassrummen vid föreläsnings- och enkätutdel- ningstillfället 67 procent. Frånvaron var något högre på kurserna än på programmen, vilket diagrammen nedan visar.

Tabell 1: Närvaron vid enkätutdelningstillfället bland registrerade studenter som läser program och fristående kurs (procent).

Program

Helfart, dagtid Fristående kurs

Helfart, dagtid Fristående kurs Halvfart, kvällstid

Närvaro 71 67 53

Frånvaro 29 33 47

Totalt 100 100 100

Antal 482 607 302

Det är dock inte bara mellan program och kurser som man kan se en skillnad i närvaron och således också svarsfrekvensen. Särskiljer man dag- och kvällskurser finner man ytterligare differenser. Kvällskurserna har betydligt lägre närvaro och således också lägre svarsfrekvens än de fristående kurser som ges dagtid. Men inte heller denna siffra ger en rättvis bild av undersökningens svarsfrekvens.

Många studenter som registrerar sig på en kurs eller ett program vid en termins början fullföljer inte sina studier. Flera hoppar av under terminens gång eller väljer att skjuta studierna på framtiden. De flesta av dessa avregistrerar sig inte, vilket innebär att det är fler studenter registrerade på kurserna/programmen än det är studenter som faktiskt läser på dem. I många fall är denna differens mycket stor.

Så många som upp till en tredjedel av de officiellt registrerade kan bortfalla som aktiva studenter inom loppet av en hel kurs

Sett från detta perspektiv är svarsfrekvensen således klart högre än 66 procent, ibland till och med betydligt högre. Den exakta siffran på hur många som faktiskt läser kurserna/programmen är mycket svårt att uttala sig om. Det genomsnittliga antalet studenter som deltagit på tentamen under terminens gång kan ge en fing- ervisning om hur många som egentligen följer kurserna/programmen. För kurser är bortfallet generellt sett 15-20 procent, medan motsvarande siffra för programmen är cirka 10 procent. Detta skulle innebära en svarsfrekvens på cirka 75 procent för kurser och 80 procent för programmen, vilket kan betraktas som mycket bra.

(9)

Bortfall

Det är mycket svårt att uttala sig om vilka det är som varit frånvarande vid före- läsningstillfällena och följaktligen inte heller svarat på enkäterna Genom att jäm- föra våra resultat med de uppgifter om kön och ålder som finns registrerade på samhällsvetenskapliga fakultetens kansli kan vi i alla fall uttala oss om de frånva- randes ålder och kön, men vi kan av tidigare nämnda skäl inte uttala oss huruvida de personer som inte fyllt i enkäten ofta är frånvarande vid föreläsningstillfällena eller om detta var en engångsföreteelse.

I vissa fall är det uppenbart att föreläsningens form och innehåll påverkat närvaro- statistiken betydligt. De kurser då hemtentamen delades ut efter eller innan enkät- utdelningen hade exempelvis ett mycket högt närvaroantal, likaså kurser med obli- gatorisk närvaro.

Så här är redovisningen upplagd

I följande tre huvudblock kommer resultaten av Student-SOM undersökningen 2000 att presenteras. Redovisningen omfattar huvuddelen av de enkätfrågor som ställdes i undersökningen. Det första resultatkapitlet handlar om studenternas bakgrund, det vill säga vilka nybörjarstudenterna i samhällsvetenskapliga fakultetens olika ämnen är. Det andra resultatkapitlet handlar om studenternas syn på sina studier och sin studiemiljö medan det tredje handlar om studenternas opinioner och livsstilar. I anslutning till varje tabellavsnitt finns kortare kommentarer som behandlar det viktigaste och mest intressanta i respektive tabell.

(10)

Förklaring av bakgrundsvariablerna

Kön

Variabeln kön är uppdelad på man och kvinna. Bygger på fråga 46 i frågeformulä- ret.

Ålder

Åldersvariabeln är uppdelad i tre grupper; 18-23 år, 24-29 år samt över 30 år.

Bygger på fråga 47 i frågeformuläret.

Subjektiv klass

Med subjektiv klass menas att svarspersonen själv fått ta ställning till vilket av följande alternativ som bäst passar in på den familj han eller hon växte upp i. Vari- abeln bygger på fråga 50 och alternativen är Arbetarfamilj, Jordbrukarfamilj, Tjänstemannafamilj, Högre tjänstemanna- akademikerfamilj samt Egen företagare.

Kategorin Jordbrukarfamilj har tagits bort i redovisningen då mycket få studenter angivit att de växt upp i en sådan familj.

Etniskt ursprung

Variabeln etniskt ursprung bygger på fråga 40, där svarspersonen fått ange var han eller hon själv respektive far och mor växt upp. En person som är svensk är uppväxt i Sverige med svenska föräldrar, medan en person som är andra generationen invandrare växt upp i Sverige, men med minst en utländsk förälder. De som har nordiskt ursprung eller har sitt ursprung från övriga världen är första generationen invandrare, det vill säga de har växt upp i ett land utanför Sverige, med utländska föräldrar.

Utbildningsgång

Syftet med variabeln utbildningsgång, som bygger på fråga 1, är att särskilja för det första de som läser program från de som läser fristående kurs, och för det andra att inom gruppen som läser fristående kurs kunna urskilja de som läser på dag- respektive kvällstid. Variabeln har således tre kategorier: Fristående kurs kväll, fristående kurs dag respektive program.

Utbildningsområde

För att kunna särskilja nybörjarstudenter som läser inom olika områden av de samhällsvetenskapliga utbildningarna finns variabeln utbildningsområde. Även denna variabel bygger på fråga 1 i frågeformuläret. Svarspersoner i kategorin beteendevetenskap läser Arbets- och organisationspsykologi, Barn- och ungdomspsykologi, Personal och arbetslivsfrågor, Psykologi, Psykologprogrammet, Socialom- sorgsprogrammet eller Socionomprogrammet. Kategorin samhällsvetenskap inklu- derar studenter som läser Internationella relationer, Medie- och kommunikationsvetenskap, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling och internationellt samarbete eller Journalistprogrammet. Till kategorin administration/politik hör studenter som läser Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprogrammet, Förvaltningspro- grammet eller Hälso- och sjukvårdsadministration.

Erfarenhet

Med variabeln erfarenhet vill vi jämföra studenter som läser sin allra första termin på universitetet, utan erfarenhet av tidigare universitetsstudier, med studenter som tidigare läst på universitet, det vill säga har erfarenhet av universitetsstudier.

(11)

2. Vilka är studenterna som börjar läsa samhällsvetenskapliga fakultetens ämnen?

Utbildningsgång

Studenternas utbildningsgång fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent)

Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung*

Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen

Kvällskurs 18 12 20 6 18 35 18 17 17 17 20 10 12 19

Dagkurs 45 49 44 60 41 28 38 45 52 54 45 48 44 37

Program 37 39 36 34 41 37 44 38 31 29 35 42 44 44

Procent (%) ¹⁰⁰ ^{100 100} 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Antal (N) ⁹²³ ^{293 620} 388 275 240 322 244 214 95 732 94 18 27

Totalt antal: ⁹¹³ ⁹⁰³ ⁸⁷⁵ ⁸⁷¹

Tabellen bygger på fråga 1.

* Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk=

uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen

Studenternas utbildningsgång fördelat på utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent)

Utbildnings-

område* Erfarenhet

Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej

Kvällskurs 30 10 15 23 8

Dagkurs 15 72 41 44 47

Program 55 18 44 33 45

Procent (%) 100 100 100 100 100

Antal (N) 317 381 225 606 311

Totalt antal: ⁹²³ ⁹¹⁷

* Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap

= Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm.

De flesta nybörjarstudenter vid den samhällsvetenskapliga fakultetens ämnen läser fristående kurs på dagtid eller program. Knappt en femtedel läser kvällskurser.

Bland männen läser totalt nära nio tiondelar dagkurser eller program medan motsvarande andel bland kvinnorna är fyra femtedelar. Tre femtedelar av studenterna mellan 18-23 år läser dagkurs och en tredjedel program. Bland studenterna i åldersgruppen 24-29 år läser en lika stor andel dagkurser som program medan det i åldersgruppen över 30 år finns en lika stor andel studenter

(12)

som läser kvällskurs som program. Vid uppdelning på subjektiv klass är det en lika stor andel studenter som läser kvällskurser inom respektive klass. Program är mer vanligt än fristående kurs dagtid bland studenter från arbetarfamilj, medan det omvända gäller för de tre övriga klassgrupperna. Bland studenter med svenskt ursprung eller som är andra generationen invandrare är dagkurs vanligare än program. Bland studenterna med ursprung från övriga världen är program en vanligare utbildningsgång än dagkurs.

På de beteendevetenskapliga utbildningarna läser nära en tredjedel av studenterna kvällskurser och över hälften på program. Bland de studenter som läser samhällsvetenskaplig inriktning går knappt tre fjärdedelar på dagkurs. Bland studenterna som läser administration/politik är det ungefär lika många studenter som läser dagkurs som program.

(13)

Utbildningsområde

Studenternas utbildningsområde** fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent)

Beteendevetenskapliga

utbildningar ³⁴ ^{26 38} ^{25 37 45} 38 35 30 31 35 30 39 41

Samhällsvetenskapliga

utbildningar ⁴¹ ^{44 40} ^{46 46 29} 30 47 49 44 41 44 39 33

Administrativa/Politiska

utbildningar ²⁵ ^{30 22} ^{29 17 26} 32 18 21 25 24 26 22 26

Procent (%) ¹⁰⁰ ^{100 100} 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Antal (N) ⁹²³ ^{293 620} 388 275 240 322 245 214 95 732 94 18 27

Totalt antal: ⁹¹³ ⁹⁰³ ⁸⁷⁵ ⁸⁷¹

Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk=

** Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/

Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm.

Studenternas utbildningsområde* fördelat på utbildningsgång samt erfarenhet av universitetsstudier (procent)

Utbildnings-

gång Erfarenhet

Kvällskurs Dagkurs Program Ja Nej

Beteendevetenskapliga utbildningar 58 11 51 30 42

Samhällsvetenskapliga utbildningar 21 67 20 44 36

Administrativa/Politiska utbildningar 21 22 29 26 22

Procent (%) 100 100 100 100 100

Antal (N) 166 416 341 606 311

Totalt antal: ⁹²³ ⁹¹⁷

En tredjedel av nybörjarstudenterna vid den samhällsvetenskapliga fakulteten läser beteendevetenskapliga utbildningar. Två femtedelar läser samhällsvetenskaplig utbildningsinriktning och en fjärdedel läser administration/politik. En fjärdedel av männen läser beteendevetenskap jämfört med nära två femtedelar av kvinnorna.

Knappt en tredjedel av männen respektive drygt en femtedel av kvinnorna läser administration/politik. Nära hälften av 18-23 åringarna respektive 24-29 åringarna läser samhällvetenskapliga utbildningar, medan knappt hälften av studenterna som är över 30 år läser beteendevetenskap. Bland studenter med arbetarbakgrund är

(14)

administration/politik det vanligaste utbildningsområdet medan samhällsvetenskapliga utbildningar är vanligare i de tre andra klassgrupperna.

Bland studenter med svenskt eller andra generationen invandrarursprung är det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet vanligast. Beteendevetenskap och samhällsvetenskap är lika vanligt bland studenterna med nordiskt ursprung medan beteendevetenskap är vanligast bland studenter med ursprung från övriga världen.

Av nybörjarstudenterna som läser kvällskurser studerar nära tre femtedelar beteendevetenskap och en femtedel vardera läser samhällsvetenskap respektive administration/politik. Bland studenterna som läser samhällsvetenskap är dagkurser vanligast och bland programstudenter är beteendevetenskap vanligast.

Bland studenter med universitetserfarenhet är samhällsvetenskapliga utbildningar vanligast medan beteendevetenskapliga utbildningar är vanligare bland studenter utan erfarenhet av tidigare universitetsstudier.

(15)

Erfarenhet av universitetsstudier

Studenternas erfarenhet av universitetsstudier fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent)

Har läst på universitetet

tidigare ⁶⁶

74 63 56 78 70 62 65 74 67 67 67 61 52

Är förstagångsstudent 34 26 37 44 22 30 38 35 26 33 33 33 39 48

Procent (%) ¹⁰⁰ ^{100 100} 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Antal (N) ⁹¹⁷ ^{292 618} 387 273 240 322 243 212 95 729 94 18 27

Totalt antal: ⁹¹⁰ ⁹⁰⁰ ⁸⁷² ⁸⁶⁸

Studenternas erfarenhet av universitetsstudier fördelat på utbildningsgång samt utbildningsområde (procent)

Utbildnings-

gång Utbildnings- område*

Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik

Har läst på universitetet

tidigare ^{85 65 59} ^{58 71 70}

Är förstagångsstudent 15 35 41 12 29 30

Procent (%) 100 100 100 100 100 100

Antal (N) 164 414 339 314 380 223

Totalt antal: ⁹¹⁷ ⁹¹⁷

Två tredjedelar av studenterna som började läsa grundkurser vid samhällsvetenskapliga fakulteten hösten 2000 har tidigare bedrivit studier på universitetsnivå eller är mitt inne i sin utbildning. En tredjedel är helt nya studenter. Fördelat på kön har tre fjärdedelar av männen erfarenhet av universitetsstudier medan motsvarande andel bland kvinnorna är drygt tre femtedelar. Bland studenterna i åldrarna mellan 18-23 år har lite drygt hälften studerat vid universitet eller högskola tidigare. I de äldre åldersgrupperna har nära fyra femtedelar respektive knappt två tredjedelar av studenterna mellan 24-29 år respektive över 30 år erfarenhet av tidigare universitetsstudier. Tre fjärdedelar av studenterna med akademikerfamiljbakgrund har tidigare läst på universitetet.

Bland studenterna från arbetarfamilj är motsvarande andel drygt tre femtedelar.

Vid uppdelning på etniskt ursprung är det bara drygt hälften av studenterna från

(16)

övriga världen som tidigare studerat vid universitetet. Bland studenter med svenskt respektive andra generationen svenskt ursprung är det en lika stor andel inom de båda grupperna som har erfarenhet av universitetsstudier, nämligen två tredjedelar.

Av studenterna som läser kvällskurser har 85 procent av studenterna erfarenhet av universitetsstudier. Bland dagkursstudenterna är andelen knappt två tredjedelar och bland programstudenterna tre femtedelar. Bland studenter som läser samhällsvetenskap eller administration/politik har sju tiondelar tidigare läst på universitetet. Motsvarande andel för studenter som läser beteendevetenskap är tre femtedelar.

(17)

Avser gå vidare i ämnet

Hur långt studenterna som läser kurser avser att gå vidare i ämnet fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent)

Inga fler poäng i ämnet 31 30 32 35 32 23 29 30 42 20 32 26 10 23

21-40 poäng men ej mer 30 29 31 31 31 25 29 33 27 33 31 32 30 -

41-60 poäng, men ej mer 17 13 19 16 17 21 13 16 14 30 16 23 10 31

61-80 poäng men ej mer 13 13 13 10 13 20 18 12 10 12 12 13 30 15

Forskarutbildning 9 15 5 8 7 11 10 9 7 5 8 6 20 31

Procent (%) ¹⁰⁰ ^{100 100} 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Antal (N) ⁵⁰⁹ ^{158 348} 230 150 122 159 138 124 60 410 53 10 13

Totalt antal: ⁵⁰⁶ ⁵⁰² ⁴⁸¹ ⁴⁸⁶

Hur långt studenterna som läser kurser avser att gå vidare i ämnet fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent)

Utbildnings-

gång Utbildnings-

Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej

Inga fler poäng i ämnet 33 30 - 35 33 21 32 29

21-40 poäng men ej mer 32 30 - 35 29 27 26 39

41-60 poäng, men ej mer 17 18 - 16 18 17 19 14

61-80 poäng men ej mer 12 13 - 6 11 28 15 8

Forskarutbildning 6 9 - 8 9 7 8 10

Procent (%) ^{100 100 -} 100 100 100 100 100

Antal (N) ^{138 370 -} 124 283 102 356 153

Totalt antal: ⁵⁰⁹ ⁵⁰⁹ ⁵⁰⁹

Knappt en tredjedel av nybörjarstudenterna som läser fristående kurser hösten 2000 avser inte att gå vidare i ämnet de studerar. En ungefär lika stor andel, det vill säga en tredjedel, av studenterna har för avsikt att läsa upp till 40 poäng i ämnet medan ungefär hälften så många avser att läsa upp till 60 poäng, och ännu något färre upp till 80 poäng. Knappt en tiondel av studenterna avser att gå vidare till forskarutbildningen. Bland männen är det en lika stor andel som avser att läsa upp till magisternivå som bland kvinnorna är en tredjedel, nämligen drygt en tiondel. Däremot är det en större andel bland männen än bland kvinnorna som avser att gå vidare till forskarutbildningen. I åldersgrupperna 18-23 år respektive

(18)

24-29 år avser cirka en tredjedel av studenterna i respektive grupp att inte gå vidare i ämnet de läser. Motsvarande andel för studenter över 30 år är drygt en femtedel. Bland de yngsta studenterna avser en tiondel att läsa upp till 80 poäng i ämnet, medan motsvarande andel bland de äldsta studenterna en femtedel.

Av kvällskursstudenterna avser totalt två tredjedelar att inte gå vidare eller att ta max 40 poäng i ämnet. Motsvarande andel för dagkursstudenterna är tre femtedelar. Bland studenter som läser administration/politik var upp till 80 poäng tillsammans med upp till 40 poäng det vanligaste svaret på frågan hur långt man avser att gå vidare i ämnet. Bland beteendevetarna var inga fler poäng och upp till 40 poäng de mest förekommande svaren medan det bland samhällsvetarstudenterna var flest som inte avsåg att gå vidare i ämnet. Av studenterna med erfarenhet av universitetsstudier avsåg en tredjedel att inte gå vidare i ämnet medan det vanligaste svaret bland studenter utan erfarenhet var att läsa upp till 40 poäng.

(19)

Könsfördelning

Antal män och kvinnor bland studenterna på samhällsvetenskapliga fakulteten fördelat på totalt antal studenter, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent)

Totalt Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung*

Alla 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen

Man 32 30 40 26 33 34 30 31 33 31 - 44

Kvinna 68 70 60 74 67 66 70 69 67 69 100 56

Procent (%) ¹⁰⁰ 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Antal (N) ⁹¹³ 388 275 240 322 244 214 95 730 94 18 27

Totalt antal: ⁹⁰³ ⁸⁷⁵ ⁸⁶⁹

Tabellen bygger på fråga 46. I kategorin ’Subjektiv klass’ ingår inte de studenter som angivit att de kommer från Jordbrukarfamilj, då antalet var få. Detta gäller i samtliga följande tabeller där ’Subjektiv klass’ ingår.

Antal män och kvinnor bland studenterna på samhällsvetenskapliga fakulteten fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent)

Utbildnings-

Man 22 34 34 25 34 32 36 24

Kvinna 78 66 66 75 66 68 64 76

Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100

Antal (N) 162 412 338 311 378 224 603 307

Totalt antal: ⁹¹³ ⁹¹³ ⁹¹⁰

Tabellen bygger på fråga 46. Med ’Erfarenhet’ menas om studenterna tidigare läst på universitet/högskola eller inte. Detta gäller i samtliga följande tabeller där ’Erfarenhet’ ingår.

Två tredjedelar av nybörjarstudenterna på samhällsvetenskapliga fakulteten är kvinnor. I alla åldersgrupper råder samma andelsförhållande mellan män och kvinnor även om fördelningen är något jämnare i åldersgruppen 18-23 år.

Fördelningen mellan män och kvinnor är också densamma oavsett subjektiv klass.

Bland studenter som uppgett att deras ursprung är från övriga världen är könsfördelningen jämnare än bland studenter med svenskt ursprung, andra generation invandrare eller nordiskt ursprung. Bland studenterna med nordiskt ursprung är samtliga kvinnor.

Bland nybörjarstudenterna som läser kvällskurser på den samhällsvetenskapliga fakulteten är nära 80 procent kvinnor. Bland studenter som läser dagkurser eller program är en tredjedel män och två tredjedelar kvinnor. Fördelat på utbildningsområde utgörs studenterna som studerar beteendevetenskap till tre

(20)

fjärdedelar av kvinnor. På de samhällsvetenskapliga utbildningarna är en tredjedel män och två tredjedelar kvinnor, medan könsfördelningen är något jämnare bland studenterna som läser administration/politik.

(21)

Åldersfördelning

Studenternas ålder fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent)

Totalt Kön Subjektiv klass Etniskt ursprung*

Alla Man Kvinna Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen

18-23 år 43 40 44 33 47 58 38 41 54 44 25

24-29 år 30 38 27 30 32 27 38 32 25 28 17

Över 30 år 27 22 29 37 21 15 24 27 21 28 58

Procent (%) ¹⁰⁰ ^{100 100} 100 100 100 100 100 100 100 100

Antal (N) ⁹⁰³ ^{288 615} 319 240 212 95 724 93 18 24

Totalt antal: ⁹⁰³ ⁸⁶⁶ ⁸⁵⁹

Studenternas ålder fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent)

Utbildnings-

18-23 år 16 56 40 32 48 50 36 56

24-29 år 31 28 33 33 33 22 36 20

Över 30 år 53 16 27 35 19 28 28 24

Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100

Antal (N) 160 410 333 307 374 222 599 301

Totalt antal: ⁹⁰³ ⁹⁰³ ⁹⁰⁰

Av samtliga nybörjarstudenter i något av fakultetens ämnen är drygt 40 procent mellan 18-23 år. Knappt en tredjedel av studenterna är mellan 24 och 29 år och den minsta åldersgruppen utgörs av studenter äldre än 30 år. Åldersskillnaden är i stort sett samma bland manliga och kvinnliga studenter, kvinnliga studenter är dock i genomsnitt både något yngre och något äldre än männen. Studenternas åldersgruppering skiljer sig åt vid jämförelse av subjektiv klass. Av de studenter som själva angivit att de kommer från en arbetarfamilj är de tre ålderskategorierna jämnstora. Studenterna som kommer från arbetarfamilj fördelar sig jämnt mellan de tre åldersgrupperna, med en liten övervikt för studenter över 30 år. Bland studenter från tjänstemannafamilj är nära häften mellan 18 och 23 år, medan endast en femtedel är över 30 år. Bland studenterna från högre tjänstemanna- eller akademikerfamilj är tendensen ännu tydligare: här finns en stor övervikt av de yngre studenterna. Nära tre femtedelar av dessa studenter är mellan 18 och 23

(22)

år och endast en mindre andel är över 30 år. Fördelat på etniskt ursprung är över hälften av studenterna som är andra generationen invandrare mellan 18 och 23 år, medan över hälften av studenterna från övriga världen är äldre än 30 år.

Bland nybörjarstudenterna som läser kvällskurs är drygt hälften över 30 år och 16 procent 18-23 år. Det nästan identiska, men dock omvända, förhållandet råder bland studenterna som läser fristående kurs dagtid, där mer än hälften är 23 år eller yngre och endast 16 procent är 30 år eller äldre. Bland de studenter på den samhällsvetenskapliga fakulteten som läser beteendevetenskapliga utbildningar är fördelningen i de tre åldersgrupperna jämn. Hälften, eller nära hälften av studenterna som läser administration/politik eller samhällsvetenskapliga utbildningar är mellan 18 och 23 år och bland studenterna inom det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet är knappt en femtedel över 30 år. Av studenterna som inte tidigare har läst på universitetet är en majoritet 23 år eller yngre medan åldersgrupperna 18-23 år och 24-29 år är lika stora bland studenter med tidigare universitetsstudier bakom sig.

(23)

Subjektiv klasstillhörighet

Studenternas subjektiva klasstillhörighet fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent)

Totalt Kön Ålder Etniskt ursprung*

Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen

Arbetarfamilj 37 38 37 28 36 53 36 48 25 38

Tjänstemannafamilj 28 29 28 30 29 23 30 22 25 21

Högre tjänstemanna-/akademikerfamilj 24 23 25 32 22 14 24 20 19 29

Egen företagare 11 10 11 10 13 10 10 10 31 12

Procent (%) ¹⁰⁰ ^{100 100} 100 100 100 100 100 100 100

Antal (N) ⁸⁷⁵ ^{282 593} 376 268 222 700 94 16 24

Totalt antal: 875 866 834

Studenternas subjektiva klasstillhörighet fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent)

Utbildnings-

Arbetarfamilj 39 31 43 41 27 47 34 42

Tjänstemannafamilj 27 28 29 28 32 20 27 29

Högre tjänstemanna-

/akademikerfamilj 24 28 20 21 29 21 27 19

Egen företagare 10 13 8 10 12 11 12 10

Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100

Antal (N) 153 392 330 301 361 213 577 295

Totalt antal: ⁸⁷⁵ ⁸⁷⁵ ⁸⁷²

Nära två femtedelar av nybörjarstudenterna i något av den samhällsvetenskapliga fakultetens ämnen har arbetarfamiljbakgrund. Andelen studenter som kommer från tjänstemanna- eller akademikerfamilj är ungefär lika stora medan andelen studenter från egen företagarfamiljer utgör drygt en tiondel. I jämförelse med ett befolkningsgenomsnitt i samma åldersgrupper innebär detta en betydande överrepresenation för studenter från tjänstemanna- och akademikerfamiljer. Det finns inga skillnader mellan män och kvinnor ifråga om klassbakgrund. Bland studenterna som är 30 år eller äldre har drygt hälften av dem arbetarklassbakgrund. En tredjedel av de yngre studenterna kommer från högre tjänstemanna- eller akademikerfamilj. Nära hälften av studenterna som är andra

(24)

generationen invandrare anser sig ha arbetarfamiljbakgrund, medan det bland studenterna med nordiskt ursprung endast är en fjärdedel med motsvarande bakgrund.

Cirka 40 procent av nybörjarstudenterna som läser kvällskurs respektive program kommer från arbetarfamilj. Bland studenterna som läser fristående kurs dag kommer knappt en tredjedel från arbetarfamiljer. Andelen studenter från tjänstemannafamiljer är lika stor oavsett utbildningsgång, medan andelen akademiker är något högre bland studenterna som läser fristående kurs på dagtid.

Andelen studenter med arbetarfamiljbakgrund är störst på de beteendevetenskaliga utbildningarna och lägst bland studenter inom det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet. Bland studenter som läser beteendevetenskap respektive administration/politik är cirka en femtedel från högre tjänstemanna- eller akademikerfamilj, medan andelen från akademikerfamilj är något högre bland studenter som läser samhällsvetenskap. Den subjektiva klassfördelningen bland studenter som tidigare läst på universitetet motsvarar i stort sett fördelningen bland samtliga studenter. Bland förstagångsstudenterna har en högre andel arbetarklassbakgrund och en mindre andel högre tjänstemanna- eller akademikerbakgrund än studenterna med tidigare universitetsstudier bakom sig.

(25)

Ursprungsort

Studenter som flyttat respektive inte flyttat till Göteborg för att studera fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass och etniskt ursprung (procent)

Flyttat till Göteborg för att

studera ⁵³ ^{62 49} ^{69 56 26} 47 55 62 48 55 38 60 45

Ej flyttat till Göteborg för

studiernas skull ⁴⁷ ^{38 51} ^{31 44 74} 53 45 38 52 45 62 40 55

Procent (%) ¹⁰⁰ ^{100 100} 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Antal (N) ⁷¹¹ ^{256 513} 328 238 196 273 201 183 77 617 82 15 22

Totalt antal: ⁷⁶⁹ ⁷⁶² ⁷³⁴ ⁷³⁶

Studenter som flyttat respektive inte flyttat till Göteborg för att studera fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent)

Utbildnings-

Flyttat till Göteborg för att

studera ^{31 59 57} ^{43 59 58} ^{57 46}

Ej flyttat till Göteborg för

studiernas skull ^{69 41 43} ^{57 41 42} ^{43 54}

Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100

Antal (N) 134 337 300 273 316 182 505 263

Totalt antal: ⁷⁷¹ ⁷⁷¹ ⁷⁶⁸

Drygt hälften av nybörjarstudenterna i något av fakultetens ämnen har flyttat till Göteborg för att studera. Knappt hälften har angivit att de inte flyttat till Göteborg för studiernas skull, och det är rimligt att anta att många av dessa är Göteborgare och därmed boende i Göteborg. Fler män än kvinnor har flyttat till Göteborg för att studera, likaså är det en mycket större andel bland studenterna mellan 18-23 år och 24-29 år som flyttat till Göteborg för studiernas skull än bland studenterna som är över 30 år. Bland de sistnämnda har bara drygt en fjärdedel angivit att de flyttat till Göteborg för att studera. Bland studenter med arbetarbakgrund respektive egen företagare har drygt hälften inte flyttat till Göteborg för studiernas skull, medan det bland studenter med tjänstemanna- eller akademikerfamilj är över hälften som angett att de flyttat till Göteborg för att studera. Bland de som

(26)

har svenskt ursprung eller kommer från Norden har drygt hälften flyttat till Göteborg för att studera, medan det är mindre än hälften som gjort samma sak bland de som är andra generationen invandrare eller kommer från övriga världen.

Nybörjarstudenter som läser fristående kurs på kvällstid skiljer ut sig i jämförelse med nybörjarstudenter på fristående kurser dagtid respektive på program. Sju tiondelar av kvällskursstudenterna har inte flyttat till Göteborg att studera, medan det både bland studenter på fristående dagkurser respektive på program är mindre än hälften som inte flyttat till Göteborg för studiernas skull. Bland de studenter som läser beteendevetenskap har mindre än hälften flyttat till Göteborg för att studera medan över hälften av studenterna som läser samhällsvetenskap eller administration/politik flyttat till Göteborg för studierna. Studenter som tidigare läst på universitetet har i högre grad flyttat till Göteborg för att studera än förstagångsstudenter.

(27)

Varifrån kommer studenterna som flyttat till Göteborg för att studera? Fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent)

Göteborgsregionen 9 9 9 7 11 15 14 9 5 5 9 10 - 10

Övriga Götaland 54 58 50 54 54 46 53 56 45 68 57 45 - 40

Svealand inkl. Stockholm 21 18 23 20 20 27 19 18 29 14 21 32 - 20

Norrland 9 9 9 11 9 2 11 10 11 - 10 3 - -

Utanför Sverige 7 6 8 8 6 10 3 7 11 14 3 10 100 30

Procent (%) ¹⁰⁰ ^{100 100} 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Antal (N) ⁴¹¹ ^{159 252} ^{226 133 52} 129 111 114 37 338 31 9 10

Totalt antal: ⁴¹¹ ⁴¹¹ ³⁹¹ ³³⁸

Tabellen bygger på fråga 41. Kategorin ’övriga Götaland’ är en sammanslagning av de som svarat att de flyttat från ’Sjuhärad’, ’östra Skaraborg’, ’västra Skaraborg’, ’Fyrstad’, ’Dalsland’, ’norra Bohuslän’ eller ’övriga Götaland’.

Varifrån kommer studenterna som flyttat till Göteborg för att studera? Fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent)

Utbildnings-

Göteborgsregionen 7 10 9 9 10 8 9 11

Övriga Götaland 59 51 55 54 47 64 52 56

Svealand inkl. Stockholm 30 21 19 20 25 14 25 13

Norrland 2 9 10 10 10 7 7 13

Utanför Sverige 2 9 7 6 8 8 7 8

Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100

Antal (N) ^{41 200 170} 118 188 105 289 121

Totalt antal: ⁴¹¹ ⁴¹¹ ⁴¹⁰

Tabellen bygger på fråga 41. Kategorin ’övriga Götaland’ är en sammanslagning av de som svarat att de flyttat från ’Sjuhärad’, ’östra Skaraborg’, ’västra Skaraborg’, ’Fyrstad’, ’Dalsland’, ’norra Bohuslän’ eller ’övriga Götaland’.

Närmare två tredjedelar av nybörjarstudenterna som flyttat till Göteborg för att studera kommer från övriga Götaland, knappt en tiondel av studenterna kommer från Göteborgsregionen eller Norrland. Cirka en femtedel av studenterna kommer från Svealand eller Stockholm och få av studenterna har flyttat från ett land utanför Sverige för att studera i Göteborg. En något större andel av männen kommer från övriga Götaland, medan en större andel bland kvinnorna flyttat till Göteborg från Svealand. Mer än hälften av studenterna mellan 18 och 23 år respektive mellan 24 och 29 år har flyttat från Göteborgsregionen och övriga Götaland för studier i Göteborg, medan knappt hälften av studenterna äldre än 30 år flyttat från övriga Götaland. Fördelat på subjektiv klass kommer den största

(28)

andelen studenter, oavsett subjektiv klass från Göteborgsregionen och övriga Götaland. Mellan nybörjarstudenter på fristående kurs respektive program kan endast små skillnader i varifrån studenterna flyttat skönjas.

(29)

Etniskt ursprung

Studenternas etniska ursprung* fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent)

Totalt Kön Ålder Subjektiv klass

Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare

Svensk (uppvuxen i Sverige

med svenska föräldrar) ⁸⁴ ^{85 83} ^{82 88 82} 81 87 85 81

2:a generation invandrare 11 11 11 14 9 9 15 9 10 10

Uppvuxen i övriga norden 2 - 3 2 2 2 1 2 1 6

Uppvuxen i övriga världen 3 4 3 2 1 6 3 2 4 3

Procent (%) ¹⁰⁰ ^{100 100} 100 100 100 100 100 100 100

Antal (N) ⁸⁷¹ ^{279 590} 361 266 232 309 238 196 91

Totalt antal: 869 859 834

Studenternas etniska ursprung** fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent)

Utbildnings-

Svensk (uppvuxen i Sverige

med svenska föräldrar) ^{90 84 81} ^{85 84 83} ^{84 83} 2:a generation invandrare 6 11 13 9 12 12 11 11

Uppvuxen i övriga norden 1 2 2 2 2 2 2 2

Uppvuxen i övriga världen 4 3 4 4 2 3 3 4

Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100

Antal (N) 161 391 319 302 358 211 575 293

Totalt antal: ⁸⁷¹ ⁸⁷¹ ⁸⁶⁸

** Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk=

Över fyra femtedelar av nybörjarstudenterna i något av den samhällsvetenskapliga fakultetens ämnen har svenskt ursprung och är uppvuxna i Sverige. Cirka en tiondel av studenterna är andra generationens invandrare medan endast fem procent av studenterna är uppvuxna utanför Sverige- i Norden eller i övriga världen. Bland de yngre studenterna är en något högre andel andra generationen invandrare än bland studenterna i de två äldre åldersgrupperna.

(30)

Bland nybörjarstudenterna som läser kvällskurser har nio tiondelar svenskt ursprung. Bland programstudenterna är motsvarande andel fyra femtedelar.

Studenternas etniska ursprung liknar i stort den tidigare fördelningen bland samtliga studenter även vid uppdelning på utbildningsområde respektive universitetserfarenhet.

(31)

Medborgarskap

Studenternas medborgarskap fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent)

Svenskt medborgarskap 95 96 95 95 97 95 97 96 94 91 100 93 11 50

Utländskt medborgarskap 5 4 5 5 3 5 3 4 6 9 ** 7 89 50

Procent (%) ¹⁰⁰ ^{100 100} 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Antal (N) ⁹¹⁰ ^{290 619} 386 274 240 322 244 212 94 728 94 18 29

Totalt antal: ⁹⁰⁹ ⁹⁰⁰ ⁸⁷² ⁸⁶⁶

** Det finns en student som är uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar men som har utländskt medborgarskap – detta försvinner dock i tabellen p.g.a.

avrundning till heltal.

Studenternas medborgarskap fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent)

Utbildnings-

Svenskt medborgarskap 96 95 95 95 96 95 96 95

Utländskt medborgarskap 4 5 5 5 4 5 4 5

Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100

Antal (N) 162 410 338 311 376 223 602 305

Totalt antal: ⁹¹⁰ ⁹¹⁰ ⁹⁰⁷

95 procent av nybörjarstudenterna vid den samhällsvetenskapliga fakulteten har svenskt medborgarskap. Vid fördelning på kön, ålder respektive subjektiv syns inga skillnader i detta mönster. Dock kan det nämnas att nästan en tiondel av studenterna från egen företagarefamiljer har utländskt medborgarskap. Bland studenterna med nordiskt ursprung är det en tiondel som har svenskt medborgarskap medan hälften av studenterna från övriga världen har svenskt medborgarskap och den andra hälften utländskt. 93 procent av de som är andra generationen invandrare har svenskt medborgarskap.

Det huvudsakliga mönstret i studenternas medborgarskap, det vill säga att cirka 95 procent har svenskt medborgarskap, uppvisar inga förändringar vid fördelning på utbildningsgång, utbildningsområde respektive erfarenhet.