Utredningen av finansiering,
subvention och prissättning av läkemedel
Agneta Karlsson (S), statssekreterare,
Socialdepartementet
• Vilka utmaningar finns med dagens system?
• Vad är regeringens mål med utredningen?
• Vad är utredarens uppdrag?
• Koppling till nationell läkemedelslista
Agenda
• Läkemedel finansieras på olika sätt
• Förmånsläkemedel finansieras dels av staten genom ett särskilt statsbidrag till landstingen, dels av patienterna genom egenavgifter.
• Läkemedel som förskrivs enligt smittskyddslagen finansieras av landstingen (visst statsbidrag för hiv och hepatit C).
• Receptfria läkemedel betalas som huvudregel fullt ut av patienten.
• Vissa läkemedel som inte ingår i förmånerna finansieras fullt ut av patienten.
• Vissa läkemedel som inte ingår i förmånerna finansieras av landstingen.
• Läkemedel som används i sluten vård finansieras av landstingen.
• Läkemedel prissätts på olika sätt
• TLV fastställer pris och beslutar om subvention för förmånsläkemedel.
• Landstingen upphandlar i slutenvården.
• Fri prissättning för receptbelagda läkemedel som inte ingår i förmånerna.
• Fri prissättning huvudregel för receptfria läkemedel.
Bakgrund: dagens system är komplext
• Finansierings- och prissättningsmodellerna är komplexa.
• Bygger på uppdelningen öppen/sluten vård; denna uppdelning har i praktiken förändrats.
• Skillnader i möjlighet till uppföljning.
• Omregleringen av apoteksmarknaden har lett till att nya former för läkemedelsdistribution har utvecklats.
• Vissa läkemedelsgrupper passar inte in i pusslet.
• Förändringar i prissättningssystemet har gjort det komplext och svåröverskådligt.
Några av utmaningarna i dagens system
Regeringen har tillsatt en utredning
• 1 nov 2017: Delredovisning med övergripande problem-
beskrivning och beskrivning av fortsatt arbete
• 1 dec 2018: Slutredovisning
• Utredningen leds av Toivo
Heinsoo
• Att användningen av läkemedel ska vara
kostnadseffektiv ur ett samhällsperspektiv.
• God tillgång till befintliga och nya effektiva läkemedel till en rimlig kostnad.
• En jämlik och patientcentrerad vård.
• Långsiktig hållbarhet genom att bidra till att läkemedelskostnaderna hålls på en rimlig nivå.
• Tydlig ansvarfördelning mellan stat och landsting.
• Förutsägbara processer för berörda aktörer.
• Att eftersträva goda förutsättningar för forskning och innovation till nytta för patienten.
Övergripande mål för utredningen
Utredning i två delar
• Del 1: Finansiering av läkemedel – ansvars-
fördelningen mellan stat och landsting
• Del 2: Subvention och
prissättning av läkemedel
Utredning i två delar
• Del 1: Finansiering av läkemedel – ansvars-
fördelningen mellan stat och landsting
• Del 2: Subvention och
prissättning av läkemedel
• Är ett särskilt statsbidrag ändamålsenligt eller bör det förändras?
• Ska det särskilda statsbidraget bibehållas eller inordnas i sin helhet eller i delar i det generella statsbidraget?
• Hur kan systemet göras långsiktigt hållbart, effektivt, tydligt och mer förutsägbart?
• Finns fortsatt behov av uppdelning i öppenvårdsläkemedel respektive slutenvårdsläkemedel eller någon annan form av uppdelning?
Del 1: Finansiering av läkemedel
• Finna behov av en annan ansvarsfördelning mellan stat och landsting kring finansieringen av nya effektiva
läkemedel?
• Finns behov av kostnadsutjämning mellan landstingen vad gäller läkemedel?
• Utredaren ska väga för- och nackdelar med de olika alternativen och lämna de förslag till åtgärder som
bedöms kunna uppfylla målen på bästa sätt.
• Vissa delar gäller även förbrukningsartiklar.
Del 1: Finansiering av läkemedel (forts.)
Utredning i två delar
• Del 1: Finansiering av läkemedel – ansvars-
fördelningen mellan stat och landsting
• Del 2: Subvention och
prissättning av läkemedel
• Analysera nuvarande subventions- och prissättnings- system och det utvecklingsarbete som har genomförts.
• Utvärdera tillgång till och faktiska priser på läkemedel i Sverige i förhållande till andra jämförbara länder.
• Utvärdera effekterna på priser och tillgång till läkemedel i Sverige av att Sverige används som referensprisland, vid behov föreslå åtgärder.
• Analysera vilka konsekvenser som apotekens förhandlingsrätt har på subventions- och
prissättningssystemet och vid behov föreslå åtgärder.
Del 2: Subvention och prissättning av
läkemedel
• Analysera, överväga och eventuellt lämna förslag på någon form av priskontroll för samtliga offentligt finansierade läkemedel.
• Analysera och överväga olika prissättningsmodeller innan förslag utformas.
• Föreslå ett subventions- och prissättningssystem som skapar god och jämlik tillgång till och användning av effektiva läkemedel samtidigt som det inte ger ökade kostnader jämfört med dagens system.
• Analysera och redogöra för hur berörda myndigheters och landstingens roll påverkas av förslagen.
Del 2: Subvention och prissättning av
läkemedel (forts.)
• Ett förslag på en nationell läkemedelslista publicerades den 23 december i form av en departementspromemoria (Ds 2016:44).
• Förslaget har skickats på remiss till 130
remissinstanser. Remissyttranden kan lämnas t.o.m. den 13 april.
• Huvudsyfte: att ge vården, apotek och patienten åtkomst till uppgifter om receptförskrivna
läkemedel (uppgifter om aktuella förskrivningar och uthämtade läkemedel).
Ds Nationell läkemedelslista
• Den nationella läkemedelslistan ska bidra till ökad patientsäkerhet samtidigt som patienters person- liga integritet skyddas från otillbörlig behandling av personuppgifter.
• Övergripande disposition:
- Dagens läge (behovsanalys)
- Juridiska förutsättningar och tidigare förslag
- Nationell läkemedelslista - överväganden och förslag när det gäller ett första steg i införandet
- Utvecklingsmöjligheter framöver.
Ds Nationell läkemedelslista
• Förutom ökad patientsäkerhet förbättras även
förutsättningar för uppföljning av (nya) läkemedel:
- Förslaget bygger på strukturering och standardisering av läkemedelsordinationer, vilket förväntas öka
jämförbarheten av uppgifterna och underlätta överföring till exempelvis kvalitetsregister
- Aktuella förskrivningar ska direkt spegla läkemedels- ordinationer i journalen
- Uppgift om ordinationsorsak kommer att kunna följas upp och vid behov användas vid subventionsbeslut - Elektronisk förskrivning ska vara huvudregel
