Elddop. Baptism of Fire

1

Baptism of Fire

Regarding five men within the Canadian army and their experiences on the western front of the First World War

Elddop

KURS:Historia för ämneslärare, 61-90 hp PROGRAM: Ämneslärarprogrammet (Hi) FÖRFATTARE: William Sidhammar EXAMINATOR: Radu-Harald Dinu TERMIN:HT21

Om fem män i den kanadensiska armén och deras

upplevelser av första världskrigets västfront

2

Abstract

Baptism of Fire

Regarding five men within the Canadian army and their experiences on the western front of the First World War

The main purpose of this study was to bring history to life in order to contribute to a greater understanding of historical characters. Being able to relate to historical individuals will greatly increase student's interests in relation to the subject, and thereby their knowledge. This is one of the main struggles amongst history teachers, which would make a study like this significant in regards to history as a school subject.

This was done by analyzing personal documents belonging to five individuals of the Canadian Expeditionary Force during World War One. These documents consisted of seventeen letters which were sent from the western front to the families of these five men. The process of gathering these letters also made sure to involve letters sent from the beginning and end of the particular soldier's war. The analysis was comprised of three main questions which were answered and eventually contributed to the fulfillment of the main purpose. The three questions were as follows. What did these servicemen choose to involve in the letters to their families?

Why did they choose to involve this particular content? How was the initial content changed in comparison to the latter?

The letters were examined using a qualitative content analysis which made it possible to identify three main themes of content, and thereby answering the first question. The why and how question however, required the use of a theoretical starting point and some previous research.

Sigmund Freud's theory about the so called death drive proved to be an intriguing jumping-off point to these questions. Not only did it provide the study with the conclusion that soldiers are driven by a will to live, and being reunited with their families. It also implied that the procedure of reaching this goal might result in the desire of inflicting harm upon others, although in a non- personal way.

The analysis came to the conclusion that letters are a good way to bring history to life, which were strengthened by the small details in each letter. This study can also function as a template for future studies, meaning that the backbone of this study can be applied to any theatre of war which contains a correspondence between family and soldier.

3

Innehåll

1. Inledning ... 4

2. Syfte och frågeställning ... 5

3. Bakgrund... 6

3.1. Första världskriget ... 6

3.2. Västfronten och Kanada ... 7

3.3. Tidigare forskning ... 8

4. Metod och material ... 12

4.1. Avgränsningar ... 12

4.2. Att analysera ett brev ... 13

5. Teori ... 15

6. Undersökning ... 16

6.1. Militärerna ... 17

6.2. Hemmafronten ... 18

6.3. Livet vid fronten ... 19

6.4. Döden vid fronten ... 24

7. Resultat ... 28

8. Slutdiskussion ... 31

Referenslista ... 33

4

1. Inledning

Första världskriget har ofta en tendens att åskådliggöras i koppling till västfronten, vilket var den krigsfront som sträckte sig genom Belgien och Frankrike. Det var på denna front under detta krig som det så kallade skyttegravskriget skulle nå sin kulmen, och denna front har ett åtskilligt antal gånger levandegjorts i böcker, målningar, filmer, serier och tv-spel. Detta för att få fram en bild och uppfattning om hur de fysiska förhållandena såg ut. Då denna tendens att spegla första världskriget genom västfronten är så vanlig, må det vara därför den är så aktuell och väsentlig att undersöka. Att levandegöra de människor som var en del av denna front, till skillnad från fronten i sig, visar att det finns mycket att lära. Läroplanen för gymnasieskolan beskriver hur "skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse".¹ Då detta är möjligt att koppla till flertalet skolämnen, ska det nu stå i relation till historieämnet.

Denna undersökning ämnar att ta del av människors upplevelser från västfronten genom att analysera personliga handlingar, vilket i detta fall utgörs av brev. Vad kommer vi då finna för innehåll i de brev som har undersökts, och varför just detta innehåll? Frågar vi den kända psykiatrikern Sigmund Freud hade han möjligtvis dragit varför-frågan i koppling till vad han beskriver som människans olika drifter. Genom en av dessa drifter menar han att alla människor innehar ett behov av att vara dödsbejakande genom att utöva ett destruktivt beteende mot andra människor. Varför? Då det visserligen är mer komplicerat än detta, så ger denna beskrivning en ingång till hur denna dödsdrift bör uppfattas. Inte att människor önskar döden i sig, utan snarare frånvaro.² Freud delger själv ett förklarande exempel med modern och fadern. Barn, menar Freud, får en känsla av att fadern kan komma i vägen för moderns kärlek. Detta går inte över i att barnet önskar se fadern död, utan snarare frånvarande, vilket Freud menar ofta måste innebära faderns dödsfall. Barnet vill snarare "avlägsna den konkurrent som berövat honom modern".³ Detta står i koppling till pojkars första sexuella känsla som enligt Freud ofta riktas mot modern. Skulle fadern i detta fall kunna ersättas med kriget? Kriget står i vägen för modern, vilket då blir synonymt med fadern. Kan likaså modern ersättas med livet? Denna undersökning vill anse det möjligt att göra denna utväxling. Liknelsen blir då hur militärerna ständigt kämpade för överlevnad på västfronten, trots att kriget stundtals kunde komma i vägen för detta.

1 Skolverket. Läroplan för gymnasieskolan 2011: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket. 2019. s.1.

file:///C:/Users/William/Downloads/Laroplan%20for%20gymnasieskolan%20(1).pdf. (Hämtad: 2021-11-22).

2 Wessely, Tobias & Lerner, Pablo (red.). Freud & dödsdriften. Simrishamn: Tankekraft Förlag, 2021, s.14.

3 Wessely, Tobias & Lerner, Pablo (red.). Freud & dödsdriften. 2021, s.14.

5 Vad som även är möjligt och blir relevant är att ta del av dessa människors personliga handlingar för att först och främst ta del av vad de skrev, och i andra hand försöka utvinna någon typ av förståelse kring varför de skrev just det. Denna undersökning tar, som tidigare nämnt, utgångspunkt i flertalet brev som sändes från västfronten under de drygt fyra år som första världskriget ödelade stora delar av Kontinentaleuropa. En innehållsanalys av dessa brev hoppas kunna kasta ljus över de mentaliteter som existerade på västfronten, genom att utgå från ett urval militärer som tjänstgjorde där. Detta med syfte att levandegöra och personifiera en liten aspekt av en stor historisk händelse.

2. Syfte och frågeställning

Syftet med detta arbete är att undersöka fem kanadensiska militärers upplevelser av kriget på västfronten under första världskriget. Detta har genomförts genom att jämföra dessa individers nedskrivna tankar i brev, från början och slutet av deras krig, för att se hur dessa förändrades med tiden. En undersökning av dessa privata handlingar hoppas kunna bidra till att levandegöra historien och bidra med förståelse i koppling till ett ökat intresse. Något stort som första världskriget lämnade efter sig var en upplyst syn på hur den psykiska påfrestningen av flera års krig kunde påverka en människa. Ifall detta, utifrån ett 1918 perspektiv, nyupptäckta psykiska trauma går att se spår av i dessa brev skulle det vara av stort intresse att synliggöra. Freuds dödsdrift har också använts som en bakomliggande referensram vid analys av dessa brev.

Undersökningen tar ansats från tre frågeställningar som har undersökts och besvarats, dessa lyder:

 Vad väljer dessa militärer att skriva och berätta om i sina brev?

 Varför väljer de att skriva om just det?

 Hur förändras deras initiala beskrivningar i jämförelse med deras senare?

Som framtida lärare är en studie som denna viktig då den har potential att göra historien mer levande vilket forskare som Thomas Nygren och Loh Kah Seng anser vara viktigt för att upprätthålla människors intresse för historien. Historien bör även ses som en samling erfarenheter som människor kan lära sig av. Att levandegöra historien bidrar inte bara med förståelse för dåtiden och dess människor, det kan även bidra med historisk empati, som

6 nedanstående forskningsläge menar är av stor vikt för inlärning av historia.⁴ Viktigt att komma ihåg är att det är människor som skrivit dessa brev. Historia har ofta en tendens att framstå som grå och livlös, vilket gör att historiens människor inte längre känns relevanta då de sedan länge gått ur tiden. Att lyfta fram mentaliteter och därmed visa att dessa människor, precis som oss, hade tankar, oroade sig, skrattade och grät, kan hjälpa samtida människor relatera till historien och därmed arbeta fram ett ökat intresse och förståelse. Gymnasieskolans ämnesplan för historia lägger vikt vid att människor ska förstås utifrån sin tids villkor och värderingar.⁵ Historiska aktörer får särskilt fokus i syftesbeskrivningen, och ska dessa förstås utifrån sin tids villkor måste de först förstås som människor. Utan att först ha levandegjort och etablerat dessa aktörer som människor kan läraren omöjligen förvänta sig att eleverna ska inneha förståelse för dessa historiska aktörer, då oberoende av vilka villkor eller värderingar den aktuella tidsepoken speglar.

3. Bakgrund

3.1. Första världskriget

Den historiska kontexten för denna studie utgörs av första världskriget som pågick i drygt fyra år, från juli 1914 till november 1918. Denna världsomspännande konflikt såg sin start på den europeiska kontinenten och de mest väsentliga bakomliggande faktorerna för krigsutbrottet spåras också till Europa. Marco Smedberg har skrivit boken Första Världskriget, där han ger en beskrivning av händelseförloppet. Här beskriver han hur europeiska allianser och en växande nationalism bland dessa, en industrialiserad och snabbt utvecklande vapentillverkning och växande oroligheter på Balkan, banade vägen för den dittills största konflikten världen någonsin skådat. Det var denna sistnämnda faktor som skulle koka över och därmed utgöra startskottet.

För att göra den väldigt långa historien kort så hade oroligheter mellan Serbien och Österrike- Ungern existerat, vilket kulminerade i att Österrike-Ungern förklarade krig mot Serbien. Detta skedde då den Österrikiske kronprinsen Franz Ferdinand blivit mördad i Sarajevo, och Österrike-Ungern lade skulden på Serbiens regering. Tidigare nämnda allianser kombinerat med de europeiska stormakternas kolonialvälden resulterade i att världen snart befann sig i

4 Se rubrik: 3.3 Tidigare forskning.

5 Skolverket. Ämne – Historia [Ämnesplan]. Stockholm: Skolverket. 2011. s.1.

file:///C:/Users/William/Downloads/Historia.pdf. (Hämtad: 2021-11-22).

7 krig.⁶ Krigets mittersta skeende kännetecknades av att slita ut sin fiende och att hålla ut själv.

År 1916 och 1917 gav upphov till några av de dödligaste slagen under första världskriget. Det var bara en tidsfråga innan något av länderna skulle förlora kapaciteten för att strida. Efter fyra år av stridigheter hade båda sidornas länder slitits ut till gränsen av kollaps. Tysklands våroffensiv 1918 hade misslyckats med att uppnå det önskade resultatet, så sommaren och hösten samma år skulle se en kollaps av det tyska riket. Anländandet av allt fler amerikanska trupper kombinerat med att engelsmännen och fransmännen lyckades få andrum till att omgruppera möjliggjorde för en samlad offensiv mot Tysklands linjer. Denna höstoffensiv blev tillslut för mycket för Tyskland att stå emot och de tvingades kapitulera. Villkoren för Tysklands kapitulation var emellertid hårdare än vad de hade väntat sig. Efter midnatt den 11 november träffades nationernas generaler och efter några timmars diskussioner skrevs dokument om vapenstillestånd under. Signaturerna undertecknades klockan fem på morgonen och det var där med beslutat att fientligheter på västfronten skulle upphöra klockan elva på förmiddagen samma dag.⁷

3.2. Västfronten och Kanada

Jörn Leonhard, professor i europeisk historia vid University of Freiburg, har skrivit boken Pandora’s Box: A History of the First World War, där han ger en utförlig beskrivning om kriget i skyttegravarna. Bakom tjocka jordvallar, djupa rader taggtråd och sandsäckar iakttog soldater varandra över ingenmansland med försiktiga ögon. Under lugna perioder var skyttegravskriget ett utmattnings- och trakasseringskrig. Prickskyttar var på ständig jakt efter oaktsamma soldater som höll huvudet för länge ovanför parapeterna. Vissa främre skyttegravar låg bara en kort bit från varandra och soldater bombarderade varandra med sprängämnen som kastades av små katapulter, eller avfyrades av skyttegravsmörsare.⁸ De tyska skyttegravarna var särskilt sofistikerade och var flitigt förstärkta med djupa skyddsrum och cementbunkrar, där infanteriet var skyddade mot den kraftiga beskjutningen av fiendens artilleri. Skyttegravarna var ofta konstruerade i smala sicksackformationer för att skydda mot splitter och inkommande granater, med reserv- och kommunikationsskyttegravar som sammankopplade kulspruteplaceringar och försvarsnästen med varandra.⁹ När fronten blev aktiv blev också livet i skyttegravarna det. Ett plötsligt artilleribombardemang innebar vanligtvis ett kommande anfall, och försvararna

6 Smedberg, Marco. Första världskriget. Lund: Historiska media, 2014. s.20-21.

7 Smedberg, Marco. Första världskriget. 2014. s.329-330.

8 Leonhard, Jörn. Pandora's Box: A History of the First World War. Cambridge, Massachusetts: The Belknap Press of Harvard University Press, 2018. s.298-299.

9 Leonhard, Jörn. Pandora's Box: A History of the First World War. 2018. s.296-297.

8 skyndade sig ur sina skyddsrum och bunkrar så fort beskjutningen upphörde och gjorde sig redo med gevär och kulsprutor. Brutal närstrid väntade om angriparen lyckades bryta sig in i fiendens linjer. Med brist på utrymme att röra sig fick soldater kliva över de döda och sårades lemlästade lik. Sicksacklinjerna gav även i närstrid tillräckligt med skydd för gevärseld och granater på nära håll, men dussintals män kunde ändå mista livet på ett ögonblick av en väl placerad handgranat, där bland de smala jordkorridorerna.¹⁰

Den ofta återkommande illustrationen av första världskriget kopplas ofta till västfronten och skyttegravarna. Ett väldigt stillastående sätt att föra krig på, med soldater som behövde uthärda fruktansvärda förhållanden. När de europeiska länderna gick ut i krig på sensommaren 1914 var situationen allt annat än stillastående. Smedberg skriver hur den inledande fasen av Schlieffenplanen bara var ett ändlöst marscherande för de tyska soldaterna. Situationen förändrades snabbt, och när båda arméerna insåg att de inte kunde bryta igenom grävde de ner sig i marken och försökte flankera varandra. Kapplöpningen till havet hade börjat och skyttegravar sträckte sig tillslut från atlanten i norr till Schweiz gräns i söder. Det tunga höstregnet i norra Frankrike hade nu förvandlat den söndersprängda lansbyggden till lera, och skyttegravskriget tog sin början.

Kanada hade fyra aktiva divisioner på västfronten som kom att se sina första stora sammandrabbningar med fienden i april 1915. Kanada förknippas med flera kända slag som ägde rum under kriget. Kanadensiska divisioner spelade en väsentlig roll under slaget vid Somme, slaget vid Vimyåsen, tredje slaget vid Ypern och under Hundradagarsoffensiven. Vid krigsslutet hade omkring 66 000 av Kanadas soldater stupat, och deras uppoffringar under kriget gav Kanada en separat underskrift på Versaillesfreden. Då Kanada inte blev självständigt fullt ut efter kriget, bidrog deras deltagande hur som helst med en nyvunnen respekt på den internationella scenen som en självständig nation.¹¹

3.3. Tidigare forskning

Forskningsläget i denna undersökning består av en kombination av historiedidaktiska studier som undersöker relationen mellan historisk empati och, framför allt, elevers ökade inlärning.

Detta för att motivera användandet av brev och undersökningens strävan att levandegöra historien. Andra delen av forskningsläget utgår från soldaters upplevelser av krig vilket hoppas

10 Ibid. s.302-303.

11 Veterans Affairs Canada. First World War. Government of Canada. 2020.

https://www.veterans.gc.ca/eng/remembrance/wars-and-conflicts/first-world-war/ (Hämtad: 2021-12-01).

9 kunna bidra med tankar om varför det är så viktigt att höra deras historier. Svenska och internationella studier har valts för att visa dessa forskningsområdens utbredning och den relevans de har för det historievetenskapliga fältet.

Historikerna Loh Kah Seng och Lee si Wei undersöker bostadsproblem i efterkrigstidens Singapore i koppling till elevers empatiska historieinlärning. De lägger särskilt fokus på hur både elever och historiker, med hjälp av sin fantasi, kan ta del av primärkällor och på så vis väcka denna historiska empati. Användandet av ett brett urval primärkällor som stöttas upp av händelsens fulla historiska kontext kan bidra med att förstå historien på sina egna villkor, och inte samtidens efterklokhet. Seng och Wei menar att detta breda urval tvingar elever och forskare att ge sig i kast med historiens mångfald av perspektiv och utmanas därmed till att empatisera med historiska aktörer. Den slutsats de kommer fram till är att eleverna i deras studie lärde sig av varandra likväl som av källorna då de lyckades empatisera med de människor som utsattes för dessa taskiga bostadsproblem som deras material beskrev. De skriver även hur eleverna visade större engagemang då de kunde relatera till ett mer personligt närmande gentemot historien. ¹²

Thomas Nygren, Karin Sandberg och Lotta Vikström har utfört ett forskningsarbete där de undersöker hur gymnasieelevers användande av digitala primärkällor kan bidra till ett användande av historiskt tänkande och historisk empati. Eleverna fick tillgång till en databas där de kunde hitta inskannade kyrkböcker. Dessa skulle läsas, reflekteras över, användas för att svara på frågor och resultera i en skriftlig inlämning. Innan och efter genomförd lektion fick eleverna besvara en enkät som Nygren et al. kunde använda för att se huruvida undervisningen hade påverkat intresset för historia. Efter utförda lektionsobservationer, enkätbesvarande och intervjuer kommer de fram till att elevernas intresse ökade, inte bara för användandet av primärkällor, utan även för den lokala historien. I fråga om den historiska empatin uttrycker flera elever att det blev mer levande. Man kom i kontakt med individen vilket gjorde historien mer personlig. De insåg helt plötsligt att det är människor de läser om. En av de elever som intervjuades ger en bra beskrivning av vad denna undersökning försöker förmedla under syftesrubrikens andra stycke:

Ja det är en sak att läsa i en bok att det var hemskt på 1800-talet och många dog av magplågor, nu kunde man se att det var en som föddes då och då och som dog av

12 Seng, Loh Kah. Wei, Lee si. From living under Attap to Residing in the Sky: Imagination and Empathy in Source-Based History Education in Singapore. The History Teacher, Vol. 43, Nr. 4 2010: 513-533. URL:

https://www.jstor.org/stable/25740774. (Hämtad: 2021-11-15).

10 magplågor. Man känner ett samband att man kan koppla ihop det och känner med

känsla.¹³

Detta citat visade hur eleverna börjat inse att det är riktiga människor de läser om och kan därför känna någon typ av sympati. De kan sätta sig in i den historiska aktörens perspektiv vilket Nygren et al. menar är viktigt för elevernas historielärande.¹⁴

Sonja Hagelstam lade 2014 fram sin doktorsavhandling vid Åbo Akademi. Med titeln Röster från kriget ämnade hon att med denna avhandling undersöka brevskrivandets roll och funktion för skribenterna. Detta gjorde hon genom att utgå från fem soldaters brevkorrespondens från det finska fortsättningskriget 1941 – 1944. Hon undersökte vad det var soldaterna valde att skriva till sina familjemedlemmar och analyserade vad det hade för betydelse mellan människor som länge tvingats leva åtskilda i denna livshotande och overkliga tid. Hon utgick från soldatens relation till brevet, sig själv, fienden, döden, hemmet och flera andra aspekter.¹⁵ Hon kom bland annat fram till att breven var för familjen ett definitivt tecken på liv. Så länge breven från sin son, make, bror eller far anlände visste de där hemma att han fortfarande var vid liv. För soldaterna själva fungerade ofta breven som ett emotionellt stöd, då det var den enda kontakten de hade med familjen. Hagelstam reflekterade också över att familjemedlemmarna var tvungna att acceptera det faktum att deras son eller make befann sig i ett konstant livshotande tillstånd.¹⁶ För att dra separerande linjer mellan denna undersökning och Hagelstams doktorsavhandling så kan det uttryckas på följande sätt. Hagelstam ville undersöka vilken roll breven och brevens innehåll hade för avsändaren och mottagaren och denna undersökning vill undersöka militärernas konkreta upplevelser av västfronten.

Hugo Nordland skrev sin doktorsavhandling vid Lund University och ämnade att undersöka sambandet mellan svenska officerares känslomässiga lidande i krigstider och vilka typer av mentala strategier de använde för att på bästa sätt hantera detta lidande. Nordland valde att göra en avgränsning i tid från 1788 till 1814. Denna avgränsning gjordes i koppling till det

13 Nygren, Thomas. Sandberg, Karin. Vikström, Lotta. Digitala primärkällor i historieundervisningen: En

utmaning för elevers historiska tänkande och historiska empati. Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, 2014:2, s.227. https://journals.lub.lu.se/nordidactica/article/view/18985/17179.

14 Nygren, Thomas. Sandberg, Karin. Vikström, Lotta. Digitala primärkällor i historieundervisningen: En utmaning för elevers historiska tänkande och historiska empati. 2014:2, s.227.

15 Hagelstam, Sonja. Röster från kriget: En etnologisk studie av brevdialoger mellan frontsoldater och deras familjer 1941–1944. Åbo: Åbo Akademi University Press, 2014, s.5.

https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/94379/hagelstam_sonja.pdf?sequence=2&isAllowed=y.

16 Hagelstam, Sonja. Röster från kriget: En etnologisk studie av brevdialoger mellan frontsoldater och deras familjer 1941–1944. 2014, s.355-356.

https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/94379/hagelstam_sonja.pdf?sequence=2&isAllowed=y.

11 källmaterial han valde att utgå ifrån, nämligen brev, dagböcker och memoarer. Han hävdar inte bara att skrivandet av dessa började ta fart under denna tidsperiod, utan även att människor som skrev dessa började bli allt mer fria och personliga. Nordland menar att dessa personliga dokument från denna tidsperiod skulle göra det möjligt att upptäcka detta känslomässiga lidande på grund av det ökande personliga innehållet.¹⁷ Nordland delade sedan upp sin undersökning i tre delar som han ansåg berörde olika aspekter av krig. Dessa delar består av de brev som skickades hem, officerarnas personliga relationer under krigets vardag och tidigare nämnda mentala strategier på slagfältet. Han fann tillslut att en gemensam kategori för officerarnas lidande var orolighet och osäkerhet som framkallades av en brist på information om familjemedlemmars situation hemmavid. Själva brevskrivandet i sig visade sig vara till stor hjälp i koppling till hur de hanterade denna oro. Likt en av Hagelstams slutsatser så menar Nordland att brevens anländande var ett tecken på liv, vilket bidrog med en viss tröst.¹⁸

Dillion Jackson Carroll lade fram en avhandling 2009 vid California State University. Med titeln Confederate Soldiers in the Civil War: Masculinity, War Experience, and Religion ämnade han bland annat att belysa soldaters erfarenheter från det amerikanska inbördeskriget.

De brev som soldaterna skickade hem utgjorde källmaterialet, där han specifikt lade fokus vid hur soldaterna handskades med maskulinitet, mod och religion i relation till deras krigserfarenheter. Carrolls avgränsningar sker självklart i koppling till krigets tidsspann, men också till det faktum att han enbart valde att utgå från soldater ifrån Amerikas konfedererade stater. Inga brev från nordstatliga soldater involverades alltså bland källmaterialet.¹⁹ I en av de slutsatser han drar menar han att stridandet gjorde soldaterna hårdnade, som Carroll beskriver det. Det aktiva stridandet utsatte soldaterna för ett extremt våld och sorg vilket gjorde att de flesta ville kunna förtränga sådana upplevelser. Resultatet blev att de hårdnade vilket bidrog med att de tillslut inte påverkades av dessa extremt brutala scener. Carroll beskriver hur en av de soldater han undersöker skriver hem till sin fru. Han beskriver hur han har hårdnat och att han inte riktigt bryr sig om något längre. Den huvudsakliga oron över att dö var då borta och soldaten fortsätter därför likt en maskin att göra sitt jobb.²⁰

17 Nordland, Hugo. Känslor i krig. Sensibilitet och emotionella strategier bland svenska officerare 1788–1814. Lund: Agerings bokförlag, 2015, s. 16-17.

18 Nordland, Hugo. Känslor i krig. Sensibilitet och emotionella strategier bland svenska officerare 1788–1814. 2015, s.241.

19 Carroll, Dillion Jackson. Confederate Soldiers in the Civil War: Masculinity, War Experience, and Religion.

California State University. 2009, s.ix.

20 Carroll, Dillion Jackson. Confederate Soldiers in the Civil War: Masculinity, War Experience, and Religion.

2009, s.76.

12

4. Metod och material

Undersökningens frågeställningar har besvarats med hjälp av vad som kan anses vara det vanligaste tillvägagångssättet när man söker kvalité över kvantitet i historiska dokument. En kvalitativ innehållsanalys av dess brev har gjort det möjligt att identifiera gemensamma teman som går att finna i vad dessa militärer väljer att skriva om i breven, utan att gå miste om deras egna personliga tankegång. De fem militärer som valts ut visar alltså på liknande val av innehåll i breven, samtidigt som varje individ lämnar utrymme för tolkning av varje enskilt brev. Alan Bryman, författare av boken Samhällsvetenskapliga Metoder beskriver just hur identifiering av bakomligande teman är kännetecknande för en kvalitativ innehållsanalys. Han fortsätter emellertid med att skriva att hur man går till väga för att komma fram till olika teman inte är klart definierat.²¹ Detta lämnar även utrymme för ett närmande som gör det möjligt att tolka materialet utifrån sin tid. Själva sökandet efter breven lade fokus vid tre aspekter. För det första fanns kravet att breven skulle ha skickats från västfronten och då gärna från en person som upplevt en aktiv stridsfront. Undersökningen urval av människor ska bestå av militärer som varit med om kriget i första hand. För det andra var personen tvungen att ha skickat flertalet brev från, vad denna uppsats beskriver som, deras krig. Företrädesvis personer som skickat brev från när de först anlände vid frontlinjens skyttegravar, och sedan uppehållit en korrespondens till dess att de lämnade fronten. Viktigt att komma ihåg är emellertid att en person inte spenderade månader i sträck vid frontlinjen. Arméerna använde sig av ett rotationssystem där de spenderade viss tid i frontlinjens skyttegravar, sedan roterade man till skyttegravar längre bak som reserv, och till sist till en viloposition ännu längre bak. En genomsnittlig brittisk bataljon spenderade 42 procent av kriget vid fronten, 38 procent som reserv och 20 procent vid vilopositioner.²² När dessa två krav var uppfyllda var det slutligen av intresse att hitta någon typ av beskrivning kring stridande. Detta för att bekräfta att personen i fråga faktiskt tagit del av det. Variation i militära grader var inget som till en början eftersträvades, men efter vidare fundering ansågs detta kunna bidra med en väsentlig skillnad i vad breven innehåller och har därför tagits i åtanke vid bearbetning av dokumenten.

4.1. Avgränsningar

Valet av kanadensiska militärers brev grundar sig för det första i att undersökningen fokuserar på västfronten, där vi finner en betydande kanadensisk närvaro. För det andra har Canadian War

21 Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. Tredje upplagan. Stockholm: Liber, 2018.

22 Leonhard, Jörn. Pandora's Box: A History of the First World War. 2018. s.302.

13 Museum tillsammans med Vancouver Island University en ansenlig samling inskannade, digitaliserade och renskrivna dokument från första världskriget, vilket har möjliggjort för ett inriktat och preciserat urval så som beskrivs i föregående stycke. För det tredje har Kanada fått bli utgångspunkten då språket som dessa brev är skrivna på kan behärskas utan svårigheter, nämligen engelska. Det historiska källmaterialet har skalats ner till sjutton brev från fem olika individer. Anledningen till användandet av flera brev från en viss militär och färre från en annan beror på att vissa hade en riklig korrespondens med familjemedlemmar och vänner hemma i Kanada. Deras upplevelser och hur de beskriver dessa är därför ibland uppdelade på flertalet brev, vilket gör det fördelaktigt att använda fler brev från vissa av dessa fem militärer, och färre från andra. Av dessa är vissa brev skrivna vid den specifika militärens inledande veckor vid fronten, och de andra vid slutskedet. Detta för att kunna behandla individens utveckling och därmed vidröra den jämförande aspekten som benämns i syftesbeskrivningen. Med en frågeställning som till en tredjedel vill undersöka vad dessa fem män väljer att involvera i sina brev hem, bidrar det därför med att majoriteten av brevens innehåll är relevant för undersökningen. Att filtrera vad som ska och inte ska vara en del av materialet har därför utmynnat i ett sållande från brev till brev, och inte ett sållande av visst innehåll i breven.

4.2. Att analysera ett brev

Att tränga ner på en sådan personlig nivå som denna undersökning ämnar att göra kan till en början verka besvärligt. För att möjliggöra en framställning av individers personliga tankar och erfarenheter, måste den som undersöker få tag i personliga dokument från personen i fråga.

Historikern Susan Whyman, aktiv vid Princeton University menar därför att privata handlingar så som bevarade brev och dagböcker är bästa medlet för att ta del av avlidna människors personliga upplevelser.²³ Användandet av brev kan även bli besvärligt från ett källkritiskt perspektiv. Kan dessa dokument med säkerhet fastställas som autentiska med ett klart ursprung, och är dokumenten utan förvrängningar som skett i efterhand? Det projekt som haft målet att bevara dessa brev och personliga dokument startade på initiativ av Vancouver Island University i samarbete med Canadian War Museum, med Dr. Stephen Davis som projektledare.

Användandet av dessa brev görs därför med en trygg vetskap om att materialet har granskats av yrkesmässigt meriterade människor som arbetar inom det historievetenskapliga fältet. De uttrycker själva hur de inte censurerar eller redigerar det material som de får tillgång till, utan

23 Whyman, Susan. "Paper Visits": the Post-Restoration Letter A Seen Through the Verney Family Archive.

Susanwhyman.com. 1999. https://susanwhyman.com/articlesbysusan/article6_paper.php. (Hämtad: 2021-11- 12).

14 publicerar det i sin existerande form. Skulle innehåll i brevet saknas på grund av att sidor har tappats bort eller skadats är detta markerat med "[?]". Efter att ett dokument granskats och skannats in lämnas den originella kopian tillbaka till den person som bidragit med den. De avslutar med att beskriva att de vill förklara materialet så lite som möjligt och istället låta det berätta sin egen historia.²⁴ Ett potentiellt problem som kan uppstå i samband med att använda brev från första världskriget är att breven i vissa fall utsattes för censur. Soldater som i sina brev kritiserade kriget och fick stridandet att framstå negativt upptäckte snabbt att detta inte godkändes, och fick då sina brev censurerade. Detta för att hemmafrontens stridsmoral inte skulle sjunka. Likaså kunde brev som talade positivt om kriget istället publiceras som propaganda för att öka stridsmoralen.²⁵ Projektledaren Stephen Davis förklarar att de delar av breven som utsatts för censur är markerade med "[censored]".²⁶ Av det material som används har endast en censur hittats. Då originalet till detta brev finns inskannat går det tydligt se att ett ord har strukits över och i relation till resten av meningen är det som strukits över den distans mellan soldaternas sovplatser och deras artilleriposition. Skulle denna information snappas upp av fienden hade de kunnat göra en relativt korrekt uträkning på var det kanadensiska artilleriet i denna sektor befann sig, därav censuren. Meningen ser, översatt, ut på följande vis. "[…]

lämnade sovplatserna omkring 9 på morgonen och gick sedan omkring [censurerat] tillbaka till kanonerna".²⁷ Då detta är enda tillfället som materialet har censurerats utgör det inte ett problem, men att göra denna reflektion var i vilket fall nödvändigt.

Den brittiska historieprofessorn John Tosh ger sina tankar om användandet av brev och andra privata handlingar i boken Historisk teori och metod. Han skriver att det inte finns några andra källor som levandegör mänskliga relationer i samhälle och familj så som brev gör. Dessutom skriver han hur 1800-talet och tidigt 1900-tal var brevväxlingens guldålder, fram till dess att telefonen fick större utbredning på 1920-talet.²⁸ Toshs yttrande ger denna undersökning stöd vid både syftesbeskrivningen och materialet i koppling till den tid undersökningen berör.

24 VIU. The Canadian Letters and Images Project. 2021. https://www.canadianletters.ca/about-us (Hämtad 2021-11-15).

25 Leonhard, Jörn. Pandora's Box: A History of the First World War. 2018.

26 Davis, Stephen. E-mail. 2021-11-17. <letters@viu.ca>.

27 VIU. The Canadian Letters and Images Project. 2021. Shortreed, 02-11-1917.

https://www.canadianletters.ca/collections/468.

28 Tosh, John. Historisk teori och metod. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur, 2011, s.118.

15

5. Teori

Sigmund Freud är en ganska kritiserad man när det kommer till hans teorier, vilket må bli som mest iakttagbart i samband med den teoribildning som inom kort kommer presenteras och reflekteras över. Freuds teori om den så kallade dödsdriften beskrivs som att vara hans förmodligen mest kontroversiella och omdebatterade begrepp,²⁹ vilken även bidrar med en teoretisk ram för denna underökning. Då dödsdriftens grundande tilldelas Freud så har även andra människor kompletterat och vidgat den grundläggande idén som han bidrar med. Då dessa tillägg tillför intressanta tankegångar, och även idag ses som en del i en större teoribildning, så får även de vara en del av undersökningen. Som nämnt i uppsatsens inledning är den grundläggande dödsdriften en specifik del av en större teoribildning om människors olika drifter. Som även där nämns är inte dödsdriften en fullt uttalad strävan om att enbart vilja vålla död gentemot andra människor. Exemplet om modern och fadern, och hur denna undersökning drar synonymer mellan flera av dessa aspekter, har bidragit med en intressant synvinkel kring varför militärerna har valt att skriva om vissa aspekter av kriget. Att majoriteten av de brev som militärerna skickade är skrivna till sina mödrar, bidrar här bara med ännu en anledning till varför dödsdriften är applicerbar på en undersökning som denna. Endast en av de fem personer som undersökningen utgår ifrån har inte skrivit till sin mor, mottagaren är istället mannens moster som i hans fall likväl fyller den roll de andra männens mödrar gör. När Freud talar om dödsdriften gör han inte detta utan att benämna dess motpol vilken han enkelt kallar för livsdriften. Om döden är det faktiska skeendet som avslutar livet bör det med andra ord stå i motsattsförhållande till just detta. Han uttrycker att dödsdriften strävar efter att återföra livet till ett oorganiskt tillstånd, medan livsdriften strävar efter att reproducera det ursprungliga livet.

Vid formulerandet av denna dualistiska teori om drifterna valde Freud att placera dödsdriften i motsats till livsdriften. I och med detta vill han förmedla att det inte finns någon ren livsdrift eller dödsdrift, utan att det snarare handlar om kombinationer av dem i olika grader. Flera psykoanalytiker hävdar att dessa begrepp inte är tillräckligt empiriskt förankrade och är alltför teoretiska. Andra menar att det är den spekulativa aspekten av begreppen som gör att de behåller sina livskraftiga förhållanden till det intellektuella fältet.³⁰

Vad innebär då detta för undersökningen? Då det dels är intressant att majoriteten av dessa mäns brev är skrivna till sina mödrar krävs ändå skapandet av synonymer som förser denna

29 Wessely, Tobias & Lerner, Pablo (red.). Freud & dödsdriften. 2021, s.9.

30 Ibid. s.68-69.

16 uppsats med teoretisk relevans. Dessa drifter som ställs mot varandra kulminerar i en aspekt som är gemensamt för samtliga militärer, vilket är en strävan efter att överleva. Målet att överleva uppnås genom att dessa drifter kommer till uttryck i militärernas vardag. Dödsdriften blir då synonymt med exempelvis valet att ta värvning i armén, och även flera andra uppgifter och prövningar militärerna kommer utsättas för under krigets gång. Exempel på dessa presenteras i undersökningen, men kort sagt blir krigets alla uppgifter den drift som bidrar till överlevnad, där det absolut slutgiltiga målet är att återvända till sin familj.

Teorin om dödsdriften innefattar emellertid fler faktorer än att bara vara dödsbejakande. Teorin inrymmer även en medvetenhet om döden, det vill säga kunskapen om att allt liv någon gång kommer förtvina och dö ut, inklusive en själv. Samtidigt har människor svårt att föreställa sig sin egen död. Denna idé är ungefär att människan inte kan föreställa sig hur det är att vara död då döden är slutet på allt föreställande. Att föreställa sig "jag är död" innefattar alltid "jag är"

vilket inte stämmer om döden är slutet.³¹ Då det må vara en smått komplicerad tanke så utgår den ifrån relationen mellan ett generellt medvetande om döden, men ett omedvetande om sin egen död.

6. Undersökning

Nedanstående rubriker kommer inledas med en introduktion till varje individ, då i den mån materialet tillåter. Mängden information som finns tillgänglig om varje person kan variera beroende på rang, roll i armén och hur aktiv fronten var vid personens vistelse där. Dessa personer kommer introduceras vid sina för- och efternamn för att sedan enbart benämnas utifrån sina efternamn. Vid genomläsning av breven har tre gemensamma teman kunnat urskiljas som till viss utsträckning är synligt i samtliga av dessa fem personers brev. Redan här syns början till likheter i vad militärerna involverar i sina brev vilket kommer förtydligas i och med undersökningens gång. De tre teman som har identifierats har fått namnen hemmafronten, livet vid fronten och döden vid fronten. Dessa kategorier kommer bidra till att få en tydligare struktur vid besvarandet av frågeställningarna.

31 Ibid. s.217 & 221.

17

6.1. Militärerna

James Balfour föddes 1894 i Regina, Kanada och var innan krigsutbrottet student vid University of Saskatchewan. Han tog värvning i CEF, Canadian Expeditionary Force, lite innan han hunnit fylla tjugoett och anlände som vicekorpral i Frankrike, juli 1915. Han befann sig på västfronten fram till dess att han sårades i juni 1916. När han återhämtat sig efter sin sjukhusvistelse tog han värvning på nytt, men den här gången i RFC, Royal Flying Corps, där han tjänstgjorde som observatör. Han fick sedan pilotträning och var vid krigsslutet en kvalificerad flyginstruktör.³² Urvalet brev från Balfour består av två brev skrivna till sin mor, och ett brev till sin far.

Robert Shortreed föddes i Guelph, Kanada 1891 och arbetade som försäljare innan krigsutbrottet. År 1916 tog han värvning i RCA, Royal Canadian Artillery, och tjänstgjorde i det tolfte kanadensiska belägringsbatteriet fram tills krigsslutet då han vid tjugosju års ålder fick återvända till Kanada.³³ Breven från Shortreed består av tre brev skickade till sin mor.

Harold Simpson föddes 1897 i Bayview, Kanada där han arbetade som lärare. Vid arton års ålder tog han värvning i CEF och tjänstgjorde i Frankrike, Belgien och Tyskland till dess att han fick återvända till Kanada efter krigsslutet.³⁴ Urvalet från Simpson består av fyra brev som skickades till hans mor.

Arthur Teer föddes i Toronto, Kanada 1893 och tog värvning i CEF 1915 vid tjugotvå års ålder.

Inte lika mycket information finns att tillgå kring Teer, mer än att han tjänstgjorde i Frankrike och Belgien fram till krigsslutet.³⁵ Att döma av breven befann sig Teer vid en väldigt het och aktiv del av västfronten. Breven som använts från Teer består av tre brev som skickades till hans moster.

Gordon Thornton föddes 1887 i Peterborough, Kanada och arbetade som advokat i Winnipeg innan han tog värvning 1915 i CEF. Han tjänstgjorde i sjuttioåttonde bataljonen och hade, fram till dess att han skadades 1918, nått den militära graden major. Efter att han återhämtat sig från sin skada fick han åka hem till Kanada.³⁶ Urvalet från Thornton består av tre gemensamma brev till båda sina föräldrar och två brev till enbart sin mor.

32 VIU. The Canadian Letters and Images Project. 2021.

33 Ibid.

34 Ibid.

35 Ibid.

36 Ibid.

18 Dessa fem militärer skiljer sig i ålder, yrke innan kriget, militär grad, födelseort och roll vid fronten men har trots detta ett liknande innehåll i sina brev som möjliggör för en indelning som består av tre rubriker. Dessa har bearbetas och resulterat i ett besvarande av uppsatsens tre frågeställningar.

6.2. Hemmafronten

Första rubriken kommer beröra de delar av breven som innefattar skrivande om hur läget ser ut hemma i Kanada. Alla fem militärer innehar detta i något av sina brev och existerar ofta som ett resultat av familjemedlemmarnas initiativ. Flera av militärernas brev innehåller stycken där de förklarar hur de tänkt besvara tidigare brev som anlänt. Många gånger berör dessa stycken något som har inträffat i Kanada. Några exempel är att en familjemedlem har presterat bra i skolan, att de har påbörjat en utbyggnad på huset eller att någon har inlett en ny karriär. Något som är gemensamt för samtliga brev är hur de inledningsvis alltid innefattar en beskrivning om hur läget ser ut för militären i fråga, och då ofta hur mycket beskjutning det varit. Något som utifrån breven verkar ha varit vanligt och återkommande är att militärernas familjemedlemmar skickade saker som fick en praktisk användning för individen vid fronten. Exempel på vad familjemedlemmarna skickar är strumpor, vantar, mössor, olika sorters matprodukter så som choklad, tuggummi, smör, kyckling och även pengar. Från att döma av militärernas brev var detta något som var högt uppskattat. De tackar alltid så mycket för de paket som tas emot och upprepar flera gånger den adress som familjemedlemmarna ska skicka till, då ifall de vill fortsätta skicka brev och paket. I koppling till detta beskriver Balfour en häpnadsväckande händelse i ett brev daterat elfte juni 1916. Han ber sin moder tacka en kvinna som i brevet benämns Mrs. Hunter, då vad hon skickade kan ha räddat Balfours liv. Han skriver att en splittergranat exploderade över deras sektion av fronten, och en bit splitter träffade honom med sådan kraft att han föll omkull. Han kände ett hål genom sin vapenrock, bara för att upptäcka att en bit splitter hade träffat bältesspännet. "The piece had struck it and glanced off. The belt was turned around. We had a laugh then."³⁷ Bältet var en gåva från Mrs. Hunter.

En annan aspekt som även får vara en del av denna rubrik är hur militärerna uppmuntrar sina familjemedlemmar till att fortsätta skicka brev. Vid flertalet tillfällen börjar personen med att tacka för mottagna brev och uttrycker hur mycket det uppskattas. Thornton avslutar till och med ett brev med en önskan om att de ska skicka mer brev då vissa brev inte kommer fram och att

37 VIU. The Canadian Letters and Images Project. 2021. Balfour. Jun 11 1916.

19 de alltid uppskattas.³⁸ Här identifieras en tydlig koppling till en av Hagelstams tidigare nämnda slutsatser. Anledningen till att de värderar breven så pass mycket må ha en koppling till att de fungerar som ett emotionellt stöd för militärerna. Som Hagelstam själv nämner är breven den ändå kontakten som de har med sitt hem och sin trygghet. Att förmedla hur mycket de uppskattar breven kan därför bero på att de vill att familjen fortsätter skicka dessa. Hagelstams undersökning hjälper dessutom till med att besvara frågan kring varför de väljer att skriva om detta. Att militärerna väljer att visa ett sådant intresse för hemmets tillstånd beror på att de finner en tröst i vetskapen om att familjen mår bra. Här synliggörs även det slutgiltiga målet som Freuds teori resulterade i, nämligen att vilja återvända hem till sin familj.

Vad militärerna skriver i koppling till denna rubrik är det som genomgår minst förändring under krigets gång. Att skriva om hur läget i Kanada ser ut, hur familjen mår eller vad för paket som tagits emot är något som kvarstår under hela brevkorrespondensen, och där innehållet inte riktigt förändras. Något som emellertid är av intresse att analysera är det innehåll som saknas.

Då innehållet om hemmafronten kvarstår genom hela kriget, gör det inte det i samma mängd som bland de initiala breven. Istället ökar beskrivningen om hur de nu börjar se den miserabla sidan av kriget, med civila som lider och kamrater som stupar. Det blir här väldigt påtagligt att militärerna fortfarande försöker vidhålla en fortsatt kontakt angående läget hemma, en kontakt som då nästan fungerar som en distraktion från kriget. Med all död runtomkring blir det emellertid svårt att tänka på annat vilket kan vara en förklaring till avsaknaden av denna rubriks innehåll bland de senare breven. Undersökningens nästkommande rubriker kommer i sina jämförande delar inneha ett större omnämnande av drifterna och den dödsmedvetenhet som framstår. Redan här upptäcks likväl en förhöjd dödsmedvetenhet i koppling till Freuds teori, då innehållet om Kanada minskar och innehållet om döden ökar.

6.3. Livet vid fronten

Livet vid fronten ämnar att lyfta de delar i breven som beskriver de mindre aktiva stunderna vid fronten. Som beskrivet under rubrik 3.2 handlar detta ofta om de mer stillastående dagarna när trakasseringskriget istället var aktivt. Detta trakasseringskrig innefattar mer eller mindre allt som inte är en aktiv offensiv. Skillnaden mellan livet vid fronten och döden vid fronten kan utifrån vissa aspekter uppfattas vara sammanflätande, och ibland är de det. Krigets dödsfall kom inte enbart som ett resultat av hektiskt stridande. Soldater stupade även under tider som ansågs vara lugnare, eller under denna trakasseringsfas. Sjukdomar och olyckor som inte

38 Ibid. Thornton, 17-08-1916.

20 nödvändigtvis orsakades av fienden kunde också leda till dödsfall, och sjukdomar var speciellt en faktor som skyttegravarnas soldater tvingades att leva med. I ett brev från tjugoförsta juli 1918 skriver Thornton:

This old cold of mine is the funniest thing I have ever heard tell of. For apparently no reason at all I will catch cold and cough for a week. Then it will disappear entirely and stay clear for a month at a time or more.³⁹

Något som direkt blir synligt är att den initiala beskrivningen av skyttegravarna skiljer sig beroende på när militärerna för första gången anlände vid fronten. Teer och Balfour tog värvning tidigt och befann sig på västfronten redan i januari, respektive augusti, 1915.

Skyttegravskriget var då fortfarande relativt nytt och världen hade ännu inte sett skyttegravarnas fulla kapacitet till dödlighet. I Balfours brev från femte augusti 1915 där han för första gången beskriver skyttegravarna, noterar han hur lite beskjutning det är. De soldater som besatte denna del av fronten när Balfour anlände beskrev deras skyttegravar som "cushy trenches",⁴⁰ vilket skulle kunna översättas till mysiga eller bekväma skyttegravar. Den beskjutning som sker är från artilleriet, och Balfour beskriver att detta görs i syfte att besvara eld med eld. Blir de beskjutna så skjuter de tillbaka, detta för att trakassera och egentligen visa fienden att de fortfarande är där. Även Teer beskriver hur det mesta beskjutandet görs av artilleriet, men att han i jämförelse med Balfour befinner sig vid en mer aktiv del av fronten. I och med detta uttrycker han hur svårt det är att hitta tid till att skriva, då de ofta är upptagna med att reparera flera sektioner av skyttegravarna. Med detta drar han slutsatsen att han förmodligen kommer få uppleva mycket intensivt stridande. Teer beskriver även det blöta och kyliga vädret som bidrar med mycket lera vilket återkommer i flertalet brev från flertalet personer.⁴¹ Simpson och Thornton anlände vid fronten för första gången i augusti 1916, och Shortreed i oktober 1917.

Den stora skillnaden är att deras anländande 1916 och 1917 kännetecknas av en allt mer aktiv front. Shortreed beskriver hur de bemannade en artilleriposition där de var tvungna att vada genom lera och vatten som gick upp till knäna. Han beskriver hur de inte kan gräva för djupa skyddshål då det kan resultera i att de fylls med vatten underifrån. Leran hindrar dem även från att skjuta effektivt då artilleripjäsen trycks ner i leran på grund av den höga rekylen.⁴² Thornton

39 Ibid. Thornton, 21-07-1918.

40 Ibid. Balfour, 05-08-1915.

41 Ibid. Teer, 09-02-1915.

42 Ibid. Shortreed, 28-10-1917.

21 uttrycker också i ett brev efter några veckors vistelse vid fronten att de förväntar sig samma leriga väder som vanligt.⁴³

Militärernas vardag bestod av en rad olika uppgifter och aktiviteter. Som tidigare nämnt beskrev Balfour hur de ägnar en hel del tid till att reparera delar av skyttegravarna, och när soldaterna inte stred så utgjorde det manuella arbetet en stor del av vardagen. Detta arbete innefattade oftast att upprätthålla skyttegravarnas funktion vilket kunde innefatta reparation av taggtråden, stärka delar av skyttegravsväggarna, eller gräva skyddshål. Utifrån breven framgår det att reparation av taggtråden klassades som ett av de farligaste jobben och utfördes därför på natten.

Både Balfour och Teer beskriver emellertid hur flertalet lysraketer avfyras på nätterna för att avslöja fiendesoldater som arbetar på taggtråden. Att befinna sig i skyttegravarna visade sig emellertid också vara farligt. Simpson beskriver hur tre soldater träffades av splitter när de grävde skyddshål.⁴⁴ Detta var bara en del av den fara som frontlinjens soldater utsattes för.

Dessa uppgifter är tydliga exempel på hur Freuds drifter gestaltas i praktiken. Det finns ingen människa som under normala omständigheter skulle sätta sitt liv i dödlig fara endast för ett reparationsarbete. Här kommer emellertid kriget emellan individen och allt den håller kärt. De uppgifter som dessa individer måste utföra bidrar helt enkelt med att dessa män tillslut förtjänar sin rätt att åka hem till Kanada. Kriget står i vägen och bidrar på så sätt med en drift till överlevnad, en drift som inte skulle existerat om det inte vore för kriget.

När de inte arbetade kunde de istället bli beordrade för uppställning. Balfour beskriver att detta innebar att full stridsutrustning skulle vara på, följt av att alla radade upp sig med huvudet ovanför parapeterna. Detta gjordes dels vid tillfällen på dygnet då de kunde vänta sig ett anfall, och dels för att det gav officerarna en chans att inspektera vilket skick soldaterna befann sig i.

Vardagen bakom frontlinjen kunde se annorlunda ut. När militärerna befann sig vid en viloposition ägnade många tid till att läsa och besvara de brev som mottagits. Flera uttrycker nämligen hur de sällan finner tid till att skriva när de befinner sig vid fronten. Balfour skriver bland annat att han fått stå vakt vid flertalet tillfällen.⁴⁵ Intressant här är att jämföra med Thorntons vardagliga aktiviteter. Då han var officerare med graden major såg hans uppgifter annorlunda ut gentemot de andra. Istället för att gräva skyddshål beskriver han hur han inspekterade dem. Han har även en flitig kontakt med sin överste, som i sin tur rapporterar till

43 Ibid. Thornton, 10-09-1916.

44 Ibid. Simpson, 22-08-1916.

45 Ibid. Balfour, 5-08-1915.

22 staben. Han ansvarar också för att organisera sina underofficerare, vilket ofta behövde ses över på grund av dödsfall.⁴⁶

En annan aspekt som ännu inte berörts är männens permission. Vissa av militärerna beskriver hur de nyligen återvänt från permission, eller att de inte spenderade alla sina pengar under den nyligen avslutade permissionen. Shoortreed skriver uttryckligen att han varit i Paris, men att det skulle tagit för lång tid att berätta om hela resan.⁴⁷ Tjugoåttonde augusti 1918 väntade Thornton fortfarande på att hans permission skulle beviljas, men då en av hans medofficerare var bortrest skulle svaret dröja. Han misstänker hur det kan komma att bli svårt för honom att få sin permission beviljad då de fått utstå stora förluster bland officerarna. En av hans bästa vänner dödades nyligen av en bomb från ett flygplan. Utöver det hade de nyligen förlorat en major och en kapten, plus att ytterligare en major hade försvunnit. Deras sektion består nu bara av tre officerare vid frontlinjen, så med den tredje iväg på permission beskriver han hur det stundtals blir väldigt ensamt.⁴⁸ Den analys som görs utifrån detta är just att han faktiskt väljer att skriva detta. Han har nu under krigets slutskede fått en upplyst dödsmedvetenhet, speciellt i samband med sin bästa väns död. Att hans kamrater stupar får honom att inse att han själv kan vara näst på tur. Han börjar inse att döden är en genuin risk vilket bidrar med en förhöjd drift till överlevnad. Är det då av en ren slump att Thornton har ansökt om permission i samband med detta? Att komma undan från fronten bidrar helt klart med en minskad dödsrisk, vilket en permission hade bidragit med.

En frågeställning som ämnar att undersöka varför människor väljer att involvera ett specifikt innehåll i brev blir något som skulle kunna tolkas olika beroende på vem som utför undersökningen. Svaret på varför frågan kommer nu därför diskuteras för att få ett så klart svar som möjligt. Det innehåll som är gemensamt under denna rubrik är hur de skriver om sin vardag och att deras beskrivningar av trakasseringskriget ser liknande ut. När dessa fem personer för första gången anländer vid fronten utsätts de för många nya intryck som de försöker bearbeta.

Thornton beskriver till och med detta i sitt första brev från fronten. Han skriver att det är en sådan tydlig kontrast i jämförelse med lugna England, och att han är så överväldigad av nya intryck.⁴⁹ Att beskriva sin vardag blir därför aktuellt då det blir ett sätt att ventilera på. Detta stärks till och med av att de i flertalet brev ber om ursäkt för det ivriga klottret av ord. Med en sådan drastisk förändring av vardag blir den därför intressant att berätta om. Denna slutsats

46 Ibid. Thornton, 10-09-1916.

47 Ibid. Shortreed, 17-11-1918.

48 Ibid. Thornton, 28-08-1918.

49 Ibid. Thornton, 17-08-1916.

23 hade inte varit lika självklar om det inte vore för det faktum att militärerna ger en sådan tydlig och djupgående beskrivning i de initiala breven. De framstår nästan som ivriga över att få dela med sig av sina nya upplevelser.

Det har varit intressant att jämföra militärernas första brev från fronten med dem senare, då det utan tvekan går att urskilja en klar förändring. Inte nödvändigtvis en förändring i vad som involveras i breven, utan snarare hur det som involveras beskrivs. Militärernas senare brev är alla skrivna 1918, förutom Balfours då hans tid i skyttegravarna slutade 1916. Hans sista beskrivning av västfronten skiljer sig därför mot de andras då läget på fronten såg en stor förändring under de två år som skiljer dessa brev åt. Vad som är gemensamt för breven skrivna 1918 är att militärerna har börjat använda militär slang som exempelvis "civvies", "fritz" och

"boche"⁵⁰, vilket översätts till civila och tyskar. Det går även upptäcka en känsla av att livshotande situationer inte längre ingjuter samma rädsla och nervositet. Efter månader, och i vissa fall år, av skyttegravskriget har dessa män blivit erfarna och stridshärdade. De har lärt sig att ett mindre artilleribombardemang ofta inte är ämnat att åstadkomma stora förluster, utan är snarare där för att hålla andra sidan vakna. De förstår att trakasseringskriget existerar för att sänka fiendens stridsmoral och föra en typ av psykologisk krigsföring, och känner sig därför inte oroade när detta sker. Utifrån forskningsläget blir här Carrolls slutsats synlig då detta liknar de exempel som han presenterar i sin undersökning. Kanadensiska militärerna har likt soldaterna från de amerikanska sydstaterna nu hårdnat och uttrycker därför inte samma oro.

Shortreed skriver "and even though shells were dropping around I crawled into a dugout and read them".⁵¹ Trots artilleribeskjutning från fienden kröp han ner i ett skyddshål och läste familjens nyligen anlända brev. Thornton beskriver en gasattack utan att uttrycka en större oro över det faktumet. "[…]threw us some gas and we are still sitting tight waiting for it to pass away - just a mixture of phosgene and mustard gasses - not very heavy[…]".⁵² Reaktionen var inte densamma som när gas först började användas på västfronten 1915. Även Simpson beskriver hur både han och hans medsoldater inte oroades av artillerield när de befann sig i ett hus de blivit inbjudna till under krigets slutskede. En fransk familj hade bjudit in dem till att äta middag när den lilla staden de vistades i plötsligt utsattes för artilleribeskjutning. Han skriver att de alla tog skydd i källaren, men att det bara var de civila som uttryckte oro.

50 Ibid. Simpson, 02-11-1918.

51 Ibid. Shortreed, 02-11-1917.

52 Ibid. Thornton, 21-07-1918.

24 Every shell put out the lights and with every explosion there was the sound of breaking

glass. To us of course it was nothing. There was only a chance in a thousand against us but for them it was a tremendous nerve show.⁵³

Slutligen beskriver även Simpson hur han känner i och med krigets slut. Han uttrycker ingen lättnad eller lycka. I ett brev från den elfte november 1918 skriver han bara: "It seems hard to realize it, in fact we cannot believe that the war is really over. After two and a half years in the midst of the continuous music of the guns, it seems strange to be without it."⁵⁴ Ett exempel på förändring i koppling till vad som beskrivs är att vissa av militärerna vars brev är skrivna 1918, nu börjar nämna USA:s involverande i kriget. Teer avslutar ett av sina brev med en önskan om att få se en större närvaro av amerikanska soldater på västfronten, eftersom han och många av hans medsoldater har stora förväntningar på deras effektivitet och potentiellt höga antal.⁵⁵ USA:s deltagande i kriget inföll relativt sent, vilket resulterade i att de började anlända i större skalor vid den tidpunkt Teer skrev detta brev. En önskan om ytterligare förstärkningar kan definitivt vara en förhöjd önskan om överlevnad. Som tidigare nämnda exempel med Thornton och permissionen, går även detta koppla till det mål som samtliga soldater i krig försöker uppnå.

Att överleva och återvända till sina familjer.

6.4. Döden vid fronten

Det tredje gemensamma temat med benämning, döden vid fronten, syftar som tidigare nämnt till att lyfta de delar som beskriver aktivt stridande och dödsfall därtill. Som nämnt tidigare upptäcktes en skillnad i den initiala rapporteringen av fronten i koppling till när militärerna anlände där. En av de skillnader som upptäckts i samband till de som anlände tidigt vid fronten i jämförelse med de som anlände senare är att de som anlände senare initialt beskriver dödsfall på ett annat sätt. De uttrycker inte en rädsla över att de själva står inför risken, utan istället andra soldaters död. Varför de väljer att skriva om detta går att reflektera över. Varför skriver inte Balfour och Teer om den absolut primära faran om att förlora sitt liv nu när de anlänt till fronten? Det skulle kunna bero på att Kanada ännu inte hade börjat förlora soldater i större skalor 1915. Mentaliteten av att man utan tvekan kommer återvända hem segrande må fortfarande ha varit aktuell bland alla nationer under det första året av stridande. Som Teer senare skriver i ett brev från februari 1918 så hoppas han att detta fruktansvärda krig kommer fortsätta till ett framgångsrikt avslut, då han anser att de har lidit alldeles för mycket för att nu

53 Ibid. Simpson, 02-11-1918.

54 Ibid. Simpson, 11-11-1918.

55 Ibid. Teer, 09-02-1918.

25 gå med på tyska fredsvillkor.⁵⁶ År 1918 visar han alltså ett medvetande om hur de lidit stora förluster efter cirka tre års stridande. Ett medvetande som inte identifierats när han först anlände vid fronten. Även Teer har då 1918 fått en förhöjd dödsmedvetenhet eftersom han insett att han inte på något sätt är skyddad mot döden.

En annan anledning till denna brist på dödsrapportering må bero på att det under hösten 1916, efter Somme och Verdun, inte längre gick att dölja den höga dödlighet som skyttegravskriget bidrog med. Ett argument för Balfours och Teers val av att inte skriva om faran att dö, skulle därför kunna bero på att det inte är vad familjen i Kanada vill höra. De väljer att inte skriva om detta då de 1915 fortfarande hade möjligheten att dölja det. Som tidigare beskrivet må de 1915 inte heller själva varit medvetna om den höga dödssiffran. Till sist går denna fråga i sig självklart koppla till tidigare beskrivna dödsmedvetenhet. Utifrån Freuds teori skriver de om döden i skyttegravarna för att de innehar ett medvetande om att allt liv tillslut dör ut. Vad som sticker ut är emellertid hur de initialt inte verkar oroade själva. De beskriver förluster bland deras sektion av fronten utan att fundera över sin egen dödlighet. Självklart skulle detta kunna vara ett sätt att hålla hoppet uppe, eller som tidigare nämnt kanske inte familjemedlemmarna vill läsa om hur deras son eller systerson befarar sin egen död. Men då denna verklighet är så väl sammanhängande med den teori som menar att alla människor har ett dödsmedvetande, men samtidigt svårt att föreställa sig sin egen död, blir omständigheterna sannerligen intressanta.

Beskrivandet av det aktiva stridandet skiljer sig på flera sätt soldaterna emellan, men har en gemensam aspekt. Denna aspekt stämmer även överens med vår samtida kunskap om att det var artilleriet som orsakade mest dödsfall under första världskriget, och det är deras beskrivning av det intensiva artilleribombardemanget. Simpson beskriver den artonde augusti 1916 som allt annat än tyst. Det var som att varenda artilleripjäs på hela fronten öppnade eld samtidigt och det gick inte höra något annat. Allt de kunde se över fiendens skyttegravar var rökmoln efter rökmoln kombinerat med upprepande blixtar av splitter. Han skriver att det var både storslaget och fruktansvärt att bevittna. Bombardemanget började 14:30, infanteriet anföll 15:00 och lyckades ta den sektion de var beordrade att inta, och vid 16:00 var allt tyst igen.⁵⁷ Under omvända omständigheter beskriver Balfour i ett brev från juni 1916 att tyskarna påbörjade ett bombardemang som pågick i fem timmar. Han beskriver hur fruktansvärt det var och att flera soldater dog runt omkring honom. Balfour befann sig inte vid den absoluta frontlinjen, men utsattes ändå för kraftigt beskjutning. Efter fem timmar anföll det tyska infanteriet som lyckades

56 Ibid. Teer, 09-02-1918.

57 Ibid. Simpson, 22-08-1916.