• No results found

PLAN FÖR HANTERING AV SAMHÄLLSSTÖRNINGAR OCH EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "PLAN FÖR HANTERING AV SAMHÄLLSSTÖRNINGAR OCH EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

PLAN FÖR HANTERING AV SAMHÄLLSSTÖRNINGAR

OCH

EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 § 162 (ersätter tidigare plan antagen 2008-09-01)

(2)

Innehållsförteckning

1. Bakgrund...3

2. Kommunfullmäktiges mål och övriga direktiv till nämnder och styrelser om kommunens arbete med sin krisberedskap ...3

3. Förberedande och förebyggande arbete ...4

Utförda analyser/planer ...4

Förvaltningarnas och BEABs planer för hantering av extraordinära händelser...4

Reservkraft ...4

Utbildning och övning av krishanteringsorganisationen ...5

4. Uppstart av kommunens krishanteringsorganisation...5

5. Ledning ...5

Kommunens politiska ledning vid en kris. ...6

Krisledningsnämndens reglemente...6

Den centrala funktionen för beredning och verkställighet (stab). ...6

Befogenheter, delegationsbestämmelser ...7

Kommunens geografiska områdesansvar, krishanteringsråd ...7

Dokumentation och lägesuppföljning ...7

Avlösning/genomgångar...7

Förberedda lokaler...7

Särskild utrustning för kommunikation, ...7

6. Information ...7

7. Samverkan ...8

Bistånd från annan kommun...9

Psykosocialt stöd (s.k. POSOM-verksamhet) ...9

Samverkan med övriga frivilligorganisationer (FRG). ...9

8. Avveckling, utvärdering efter krisen...9

9. Prioriteringar under mandatperioden 2011-2014...9

(3)

1. Bakgrund

Kommunens ansvar och uppgifter vid allvarliga kriser regleras i lag

(2006:544) om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting (se bilaga 1).

Definition av extraordinär händelse:

”Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av kommunen.”

I lagen anges kommunens skyldigheter vid extraordinära händelser, vilka kort kan sammanfattas enligt följande:

• Kommunerna ska genomföra risk- och sårbarhetsanalyser över hur svåra händelser påverkar den egna verksamheten. Dessa ska sedan ligga till grund för både förebyggande åtgärder och planering för hantering av in- träffade händelser (detta dokument). Planen ska fastställas varje mandat- period.

• Kommunen ska ha en krisledningsnämnd som vid en extraordinär händel- se kan ta över delar av annan kommunal nämnds verksamhet.

• Kommunen har ett områdesansvar som innebär ett ansvar att samordna krishanteringsarbetet, både i planeringsarbetet och vid en inträffad hän- delse. Detta innebär också att kommunen ska kunna ge samordnad krisin- formation till allmänheten.

• Kommunen ska öva/utvärdera sin organisation och personal för att säker- ställa en god förmåga att hantera extraordinära händelser.

• Kommunen ska till länsstyrelsen rapportera utförda åtgärder kopplat till ovanstående lag. Detta gäller både före, under och efter en händelse.

Denna plan är upprättad med beaktande av ”Kommunens plan för hantering av extraordinära händelser”, KBM rekommendation 2004:1.

I enlighet med dessa rekommendationer tas, med bakgrund av nu gällande säkerhetspolitiska läge, inte åtgärder vid höjd beredskap upp i planen. Vid ett förändrat världspolitiskt läge ska planen kompletteras så att den också kan vara kommunens plan för höjd beredskap.

2. Kommunfullmäktiges mål och övriga direktiv till nämnder och styrel- ser om kommunens arbete med sin krisberedskap

Övergripande mål:

• Kommunen ska ha en god förmåga att hantera samhällsstörningar och extraordinära händelser. Underlag för vilka händelser som bör kunna han- teras finns i kommunens risk- och sårbarhetsanalysarbete. Dock är en god generell krishanteringsförmåga (oavsett typ av händelse), det som efter- strävas mest.

• Vid samhällsstörningar och extraordinära händelser ska samhällsviktig kommunal verksamhet kunna utföras i enlighet med vad som fastställs i förvaltningarnas och Borgholm Energis (BEAB) planer för extraordinära händelser.

(4)

• Kommunen ska vid en händelse kunna vara flexibel och ha förmåga att kunna improvisera. Dock ska detta ske med stöd i framarbetade rutiner och övade arbetssätt.

• Prioriterade händelser är de där människors liv och hälsa riskeras om inte tillräckliga insatser görs tillräckligt snabbt.

För att säkerställa kvalitén på kommunens förmåga att hantera samhälls- störningar och extraordinära händelser ska

• förvaltningarna och BEAB aktivt arbeta med risk- och sårbarhetsanalyser.

• förvaltningarna och BEAB ha planer för hur samhällsstörningar och extra- ordinära händelser ska hanteras.

• utbildning och övning genomföras, samt erfarenheter från inträffade hän- delser dras.

3. Förberedande och förebyggande arbete

Kommunens arbete med risk- och sårbarhetsanalyser ska samordnas genom kommunledningskontoret. Förvaltningarna och BEAB ansvarar själva för sina egna analyser och att erforderliga planer för att hantera samhällsstörningar och extraordinära händelser finns i respektive verksamhet.

I planeringsprocesser (exempelvis översiktsplaner) ska kommunen verka för att extraordinära händelser i möjligaste mån förebyggs.

Utförda analyser/planer

Inom följande områden har analyser/planer gjorts av extraordinära händelser tidigare:

• Oljeskyddsplan, 1992

• Riskanalys för kommunalteknisk försörjning, 1999

• Beredskapsplan Ölandsbron, 2004

• Pandemiplan, 2007

Riskinventering med analys av frekventa olyckor som kan leda till rädd- ningsinsats på Öland, 2007

• Underlag för planering vid elbrist, Styrel, 2011

• Risk- och sårbarhetsanalys för Borgholms kommun, 2011

Förvaltningarnas och BEABs planer för hantering av extraordinära hän- delser.

Utifrån framtagna risk- och sårbarhetsanalyser ska förvaltningarna och BEAB ta fram planering för hur samhällsviktiga verksamheter ska kunna bedrivas under minst en veckas tid vid olika typer av störningar.

Reservkraft

Där respektive verksamhet har ansett att reservkraft för elförsörjning vid el- brott erfordras, ska bränsleförsörjning vara anpassat för en veckas kontinuer- lig drift. BEAB har som huvudman för teknisk verksamhet ansvar för att re- servkraftsanläggningar avprovas enligt fastställda rutiner samt att logistik för drift fungerar.

(5)

Utbildning och övning av krishanteringsorganisationen

Utbildning och övning ska bedrivas kontinuerligt i kommunen. Respektive för- valtning och BEAB ansvarar för kompetensen inom sina verksamheter. Kom- munledningskontoret svarar, genom uppdrag till Ölands Kommunalförbund, för att utbildning och övning erbjuds kommunens krishanteringsfunktioner.

Genomförd övning:

Våren 2011 deltog kommunen i den mycket omfattande krisberedskaps- övningen SAMÖ/KKÖ 2011. Erfarenheter från denna övning arbetas in i ruti- ner för kommunens krisledningsarbete.

Planering övningar:

• 2012 Tabletop övning Oljeolycka på Östersjön (samverkan)

• 2013 Intern ledningsövning (mindre motspelsövning)

• 2014 Samverkansövning (länsstyrelsen initierar)

Vid samtliga ovanstående övningar ska krisledningsnämnd och krislednings- grupp(er) övas i någon form. Utöver detta kan mindre övningar (exempelvis inom informationsområdet) att komma att hållas. Utbildningsbehovet utvärde- ras kontinuerligt.

4. Uppstart av kommunens krishanteringsorganisation

Uppstart av kommunens krisorganisation kan ske på flera sätt. Respektive förvaltning och BEAB kan själva starta upp sina respektive krisorganisa- tioner. Förvaltningarna och BEAB har ansvar för att informera kommun- ledningskontoret om uppkomna krissituationer. Därefter är det kommun-

ledningskontorets ansvar att bedöma om vidare samordnade åtgärder behövs samt att informera krisledningsnämndens ordförande om händelsen.

I de fall annan myndighet behöver få kontakt med kommunen, så kan kontakt sökas via räddningstjänstens ”räddningschef i beredskap”, RCB. Denne kon- taktar då kommunens högste tjänsteman enligt ringlista. Högste tjänsteman ansvarar sedan för att erforderliga åtgärder vidtas enligt ovanstående. Av- stämning i kommunens krisledningsorganisation (stabsgenomgång) ska kun- na ske senast två timmar efter larm.

5. Ledning

I de fall krisledningsnämnden inte tagit över delar av annan nämnds verksam- hetsansvar vid en kris, så sker beslut i enlighet med förvaltningarnas och BE- ABs ordinarie rutiner.

Kommunen ska ha förmåga att bedriva ledning vid en samhällsstörning och extraordinär händelse under minst en veckas tid (dygnet runt). Denna ambi- tionsnivå gäller kommunens samordnade krisorganisation (ledning) och sam- hällsviktiga verksamheter, ej övrig verksamhet.

(6)

Bild 1. Kommunens övergripande krishanteringsorganisation.

Kommunens politiska ledning vid en kris.

I Borgholms kommun är kommunstyrelsens arbetsutskott även krislednings- nämnd. I följande fall bör krisledningsnämndens ordförande överväga att kalla in krisledningsnämnden:

• För att påskynda akuta politiska beslut.

• För att samordna akuta politiska beslut som berör mer än en förvaltning.

• För att säkerställa resurstilldelning till en eller flera berörda förvaltningar.

Vid ett större oljepåslag är ledningsorganisationen speciell och gemensam för de båda Ölandskommunerna, se Oljeskyddsplan,1992.

Krisledningsnämndens reglemente

Riktlinjer för krisledningsnämndens verksamhet finns inskrivna i krislednings- nämndens reglemente antaget av kommunfullmäktige 2008-09-01 § 60.

Den centrala funktionen för beredning och verkställighet (stab).

Tjänstemannastaben som ska bereda och verkställa krisledningsnämndens beslut, kan se olika ut beroende på händelsen. Högste ansvarige tjänsteman i gruppen (stabschefen) ansvarar för att rätt bemanning finns avseende antal och kompetens samt att alla stabsuppgifter utdelats och utförs. Kommunled- ningskontoret ansvarar för att erforderliga rutiner finns framarbetade för stabsarbetet. Personer som ingår i räddningstjänstens RCB-funktion ska be- aktas som en resurs, framförallt i stabens omvärldsbevaknings- och analys- arbete.

(7)

Befogenheter, delegationsbestämmelser

Respektive förvaltnings delegationsbestämmelser gäller i de fall krislednings- nämnden inte tagit över hela eller delar av annan nämnds verksamhet. För krisledningsnämndens verksamhet finns särskilda delegationsbestämmelser.

Vid tillfällen som TIB (Tjänsteman i beredskap) finns så gäller särskild instruk- tion som bland annat beskriver det mandat som denna funktion har.

Kommunens geografiska områdesansvar, krishanteringsråd

Inom kommunens yta har kommunen ansvar för att krishanteringsarbetet samordnas. Detta sker primärt via krishanteringsrådet. Rådets uppgift är att både vara en resurs i det förberedande arbetet samt i det operativa skedet av en extraordinär händelse. Bland annat finns företrädare från näringsliv, sjuk- vård, polismyndigheten, eventuella frivilligorganisationer, representerade i rådet. I sitt förberedande arbete är rådet gemensamt med Mörbylånga kom- muns krishanteringsråd.

Dokumentation och lägesuppföljning

Dokumentation av fattade beslut och vidtagna åtgärder ska ske enligt respek- tive förvaltnings/BEABs rutiner. I kommunens centrala funktion för beredning och verkställighet ska dokumentation ske till stöd för lägesuppföljning, avlös- ning och för uppföljning. Dokumentation och lägesuppföljning ska vara befatt- ningsuppgifter i staben. För lägesrapportering till Länsstyrelsen vid en kris ska ADB-verktyget WIS användas.

Avlösning/genomgångar

Stabschefen, eller tilldelad funktionsansvarig, ansvarar för att avlösning och genomgångar i kommunens gemensamma krisledningsverksamhet sker på ett bra sätt. I respektive förvaltning och i BEAB har förvaltnings- och bolags- chef samma ansvar. Avlösning/genomgångar ska ske inom rimlig tid och med relevant informationsöverlämnande.

Förberedda lokaler

Förvaltningarna och BEAB ska i sina planer fastställa lämpliga lokaler för sitt lokala krishanteringsarbete.

För krisledningsnämnden med tillhörande berednings- och verkställighets- grupp (stab) ska finnas särskilda lokaler på stadshuset med tillgång till dataut- rustning samt radiokommunikationsutrustning. Stadshuset som helhet ska vara försett med reservkraft.

Reservlokal för ovanstående verksamhet är brandstationen i Borgholm som även är försedd med ovan angivna utrustning.

Särskild utrustning för kommunikation,

Normal teknik för kommunikation ska nyttjas om dessa inte är utslagna.

Kommunen ska vid behov ha möjlighet att kommunicera med länsstyrelsen och räddningstjänsten via radiosystemet RAKEL.

6. Information

Vid en samhällsstörning eller extraordinär händelse finns informationsbehov inom fyra områden;

(8)

• Intern information. Delgivning av information inom den egna förvaltning- en/organisationen.

• Information till andra myndigheter och övriga samhällsviktiga verksam- heter (bland andra Länsstyrelsen). Detta sker i huvudsak via Krisbered- skapsmyndighetens system WIS (Webbaserat Informations System).

• Information till allmänheten. Detta är mycket stor och svår uppgift som kommuner och myndigheter i Kalmar län samverkar kring i den gemen- samma arbetsgruppen ITA (information till allmänheten).

• Information till media.

Informationsverksamheten är högprioriterad vid en samhällsstörning eller ex- traordinär händelse. Generellt måste många informationsvägar nyttjas (krisin- formation via telefon, kommunens hemsida, radio, TV och pressinformation/

presskonferenser).

Inte bara utgående information ska hanteras utan även inkommande informa- tion måste bearbetas och hanteras. Av detta skäl ska informationsansvarig se till att omvärldsbevakning med tillhörande analys sker vid en extraordinär händelse. Informationssamordnaren svarar för att kommunens informations- plan är relevant och uppdaterad.

7. Samverkan

Samverkan kan och ska ske med andra berörda aktörer innan och under en samhällsstörning eller extraordinär händelse. Kommunen har genom sitt om- rådesansvar ansvar för att åtgärder samordnas inom kommunens geografiska område. Hela eller delar av kommunens krishanteringsråd kan vid en kris be- höva samlas för att säkerställa effektiv samverkan. Samverkan behöver även ske mellan den lokala nivån (kommunen) och den regionala nivån (länet).

Denna samverkan ansvarar länsstyrelsen för genom det regionala samver- kansforumet ”OmRådet” där Borgholms kommun har en ordinarie plats.

Kommunerna i länet har ett eget planerande samverkansforum i dessa frågor, ExSam, ”kommunal samverkan kring extraordinära händelser”. Borgholms kommun medverkar i detta arbete.

Samverkan med räddningstjänsten bör särskilt nämnas då räddningstjänsten har en särskild ställning vid samhällsstörningar och extraordinära händelser och då denna på Öland är organiserad genom kommunalförbund med Mörby- långa kommun.

Vid en samhällsstörning eller extraordinär händelse, som i sin helhet eller vis- sa delar av händelsen dessutom är att definiera som kommunal räddnings- tjänst, så är det räddningsledaren som är suverän i sina beslut avseende räddningstjänstdelen av händelsen. I andra fall kan räddningstjänstens resur- ser vara stöd till de övriga förvaltningarna. Förfrågningar om samverkan med räddningstjänsten ska ske genom räddningschefen eller med tjänstgörande räddningschef i beredskap (RCB). Det är viktigt att ha klargjort vilka uppdrag som utförs som räddningstjänst och vilka som är att anse som utförande av uppdrag åt annan förvaltningen eller åt krisledningsnämnden.

(9)

Bistånd från annan kommun

Kommunen kan begära eller få begäran om hjälp av annan kommun vid en samhällsstörning eller extraordinär händelse. För utförd hjälp har den hjäl- pande kommunen rätt till skälig ersättning.

Psykosocialt stöd (s.k. POSOM-verksamhet)

Det ska observeras att den enskilde har egenansvar i dessa frågor och att flera frivilligorganisationer (trossamfund och andra) har egen verksamhet inom detta område. Kommunens IFO-ansvarige har uppdraget att operativt följa upp enskilda händelser och vid behov samverka med andra samt varsko kommunledning om gjorda insatser.

Kommunen ska vid behov samordna och leda psykosocial stödverksamhet till enskilda drabbade vid olyckor eller vid extraordinära händelser. Om en eller några få personer är i behov av psykosocialt stöd så är detta normalt inte att anse som en extraordinär händelse enligt lagens mening. Om ett stort antal människor har detta behov vid ett och samma tillfälle så kan det mycket väl vara en extraordinär händelse.

Samverkan med övriga frivilligorganisationer (FRG).

Respektive verksamhet ska i sina risk- och sårbarhetsanalyser överväga om behov finns att nyttja frivilligorganisationer i hanteringen av samhällsstörning- ar och extraordinära händelser. I de fall behov finns kan FRG skapas där in- gående personer då ska ha tillräcklig kompetens för uppgifterna som de ska utföra. Ersättning ska utgå vid nyttjande för insats (förberett avtal ska finnas).

8. Avveckling, utvärdering efter krisen

Respektive förvaltning och BEAB ansvarar för att utvärdering av inträffade händelser sker för respektive verksamhet. I de fall kommunens centrala kris- ledningsorganisation varit aktiverad så ska särskild utvärdering göras. Denna initieras i dessa fall av kommunledningskontoret.

9. Prioriteringar under mandatperioden 2011-2014

Följande åtgärder prioriteras under ovanstående mandatperiod.

• Årligen uppdatera den kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen.

• Färdigställa och uppdatera verksamhetsspecifik planering (förvaltningarna/

BEAB).

• Färdigställa uppdateringen av oljeskyddsplanen (gemensam med Mörby- långa kommun och räddningstjänsten Öland).

• Sammanställa planläggning för hantering av snöoväder på Öland (i sam- verkan med Mörbylånga kommun och räddningstjänsten Öland).

• Ansluta den kommunala ledningsplatsen till RAKEL-systemet.

• Utbilda och öva organisationen i enlighet med fastställd utbildnings- och övningsplanering.

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _

References

Related documents

Plan för extraordinära händelser är en strategi för Skurups kommunövergripande krishantering och är styrande för hur kommunen på central nivå organiserar, leder,

Sänd information för kännedom till övriga berörda myndigheter och organisationer som inte direkt medverkar vid presskonferensen.. Samla de som skall medverka en stund

Med en extraordinär händelse avses en situation som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i

Nämnden får fatta beslut om att ta över hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen i den utsträckning som behövs för att hantera en

Planen kan också användas vid en allvarlig händelse som inte betecknas som en extraordinär händelse i lagens mening, men ändå utsätter kommunens organisation, eller delar av

För att säkerställa samordning och information vid extraordinära händelser och andra allvarliga händelser har kommunen en krisledningsorganisation som ansvarar för normativ

En extraordinär händelse kännetecknas av att ordinarie rutiner för ledning inte svarar mot situationens krav, tiden är knapp, flera verksamhetsområden berörs eller att det

Genom Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap, som trädde i kraft under 2006, har kommunen