• No results found

Socialnämnden Södermöre kommundelsnämnd Utbildningsnämnden

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Socialnämnden Södermöre kommundelsnämnd Utbildningsnämnden"

Copied!
58
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kalmar kommunrevision 2021-01-28

Socialnämnden

Södermöre kommundelsnämnd Utbildningsnämnden

För kännedom Kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges presidium Regionstyrelsen, Region Kalmar län Revisorerna, Region Kalmar län

Granskning av arbetet med barn och ungas psykiska ohälsa

På uppdrag av revisorerna i Kalmar kommun har PwC genomfört en granskning av arbetet med barn och ungas psykiska ohälsa.

Vi beslutade vid vårt sammanträde den 28 januari 2021 att överlämna upprättad rapport till socialnämnden, Södermöre kommundelsnämnd och utbildningsnämnden. Rapporten överlämnas även för kännedom till kommunstyrelsen och kommunfullmäktiges presidium.

Av rapporten framgår gjorda iakttagelser och en revisionell bedömning.

Vi önskar få svar från socialnämnden, Södermöre kommundelsnämnd och

utbildningsnämnden, senast den 31 maj 2021, med redogörelse av åtgärder utifrån de påpekanden och rekommendationer som framkommer i rapporten.

Kommunfullmäktiges presidium får ta ställning till om revisionsrapporten ska biläggas fullmäktiges handlingar.

För kommunens revisorer

Per Dahl

Ordförande Jan Bengtsson

Vice ordförande

(2)

Granskning av socialnämndens, Södermöre kommundels-

nämnds och utbildningsnämn- dens arbete med barn och ungas psykiska ohälsa och barn och

unga som riskerar att fara illa.

Kalmar kommuns revisorer Januari 2021

Anders Törnqvist

(3)

1

Innehållsförteckning

Sammanfattning 2

1.1. Revisionell bedömning 2

1.2. Rekommendationer 4

Inledning 5

2.1. Bakgrund 5

2.2. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 5

2.3. Revisionskriterier 5

2.4. Metod 6

Iakttagelser och bedömningar 7

3.1. Finns fastställda riktlinjer och rutiner för hur samverkan ska ske? 7

3.1.1. Iakttagelser 7

3.1.2. Bedömning 10

3.2. Finns ändamålsenliga strukturer för samverkan mellan skola och socialtjänst, samt även

med regionens aktörer? 10

3.2.1. Iakttagelser 10

3.2.2. Bedömning 12

3.3. Finns fungerande metoder och arbetssätt för förebyggande arbete och tidig upptäckt?

12

3.3.1. Iakttagelser 12

3.3.2. Bedömning 15

3.4. Genomförs utredningar med tillfredsställande kvalitet, tids- och innehållsmässigt? 15

3.4.1. Iakttagelser 15

3.4.2. Bedömning 15

3.5. Följs resultat av samverkan upp? 16

3.5.1. Iakttagelser 16

3.5.2. Bedömning 16

(4)

Sammanfattning

1.1. Revisionell bedömning

Granskningens syfte har varit att bedöma om socialnämnden, Södermöre kommundels- nämnd och utbildningsnämnden säkerställer en ändamålsenlig verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa och riskerar att fara illa.

Fölande revisionsfrågor skulle besvaras av granskningen

• Finns fastställda riktlinjer och rutiner för hur samverkan ska ske?

• Finns ändamålsenliga strukturer för samverkan mellan skola och socialtjänst, samt även med regionens aktörer?

• Finns fungerande metoder och arbetssätt för förebyggande arbete och tidig upp- täckt?

• Genomförs utredningar med tillfredsställande kvalitet, tids- och innehållsmässigt?

• Följs resultat av samverkan upp?

Utifrån iakttagelser och bedömningar av respektive revisionsfråga är vår sammanfattande bedömning och svar på revisionsfrågan att socialnämnden, Södermöre kommundels- nämnd och utbildningsnämnden delvis säkerställer en ändamålsenlig verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa och riskerar att fara illa.

I nedanstående tabell redovisas den övergripande bedömningen för varje revisionsfråga.

Hela den revisionella bedömningen framgår och motiveras under avsnitt 3.

Revisionsfrågor Bedömning

Finns fastställda riktlinjer och rutiner för hur samverkan ska ske?

Vår bedömning är att riktlinjer och rutiner för hur samverkan ska fungera i delar finns på plats på såväl övergripande regionnivå som inom kommunen. Vi saknar dock dokumenterade riktlinjer och rutiner för Södermöre kommundelsförvaltning.

Vi bedömer även att kännedomen om och följsamheten till riktlinjer och rutiner i vissa avseenden kan förbättras. Detta gäller i synnerhet ett tydliggörande av syfte och roller för de lokala arbetsgrupper som är knutna till Länsgemensam ledning i samverkan.

Delvis uppfyllt

(5)

3 Finns ändamålsenliga strukturer för samverkan mellan skola och social-

tjänst, samt även med regionens aktörer?

Vår bedömning är att det i huvudsak finns ändamålsenliga strukturer för samver- kan mellan skola och socialtjänst, samt även med regionens aktörer. Bedömning- en grundas på att det i stor utsträckning finns etablerade strukturer för möten mel- lan olika aktörer på såväl regional som kommunnivå. Vi kan dock konstatera att det fortfarande finns ett visst behov av och plats för utveckling av arenor för möten mellan olika aktörer, exempelvis mellan socialtjänsten och regionens barn- och ungdomspsykiatri (BUP) och barn- och ungdomshälsan (BOU).

Delvis uppfyllt

Finns fungerande metoder och arbetssätt för förebyggande arbete och tidig upptäckt?

Vår bedömning beträffande det förebyggande arbetet är att vi kan se exempel på bra insatser. Bedömningen grundas på att särskilda resurser och kompetenser finns avsatta inom både skolområdet och socialtjänsten samt att det på övergri- pande kommunnivå finns strukturer som i samverkan med externa aktörer stödjer det förebyggande arbetet. Då vi inte tagit del av någon uppföljning eller utvärde- ring av det förebyggande arbetet är vi dock osäkra på vilka effekter som uppnås.

Delvis uppfyllt

Genomförs utredningar med tillfredsställande kvalitet, tids- och innehålls- mässigt?

Vår bedömning är att utredningar genomförs med tillfredsställande kvalitet, tids- och innehållsmässigt.

Bedömningen grundas på att utredningstiderna hålls inom den lagstadgade tiden, endast någon enstaka utredning behöver enligt uppgift förlängd utredningstid.

Vidare beskrivs under intervjuerna att det finns ett system för kvalitetssäkring av besluten.

Uppfyllt

Följs resultat av samverkan upp?

Vår bedömning är att resultat av samverkan följs upp.

Bedömningen grundas på att det på regionnivå genom Länsgemensam lednings årliga plan finns en struktur för att följa och utvärdera hur samverkan fungerar mellan regionens olika aktörer.

På verksamhets- och individnivå genomförs uppföljningar av olika aktiviteter som bedrivs i samverkan mellan olika aktörer i samband med de möten som hålls inom ramen för de strukturer som finns etablerade.

Uppfyllt

(6)

1.2. Rekommendationer

För utveckling av samverkan när det gäller barn och unga med psykisk ohälsa rekom- menderar vi socialnämnden, Södermöre kommundelsnämnd och utbildningsnämnden att utifrån respektive ansvarsområde tillse

Att dokumenterade riktlinjer och rutiner för samverkan mellan Södermöre kom- mundelsförvaltning och socialtjänsten arbetas fram. Alternativt att det tydliggörs att Södermöre kommundelsförvaltnings verksamhet omfattas av de överenskommel- ser som finns mellan utbildningsnämnden och socialtjänsten.

Att initiativ tas för utveckling av arenor för möten på organisationsnivå mellan so- cialtjänsten och regionens BUP och BOU.

Att initiativ tas till att samlat utvärdera effekterna av de förebyggande insatser och aktiviteter som genomförs. På så sätt kan bedömningar, prioriteringar och sats- ningar göras där störst effekt erhålls. Vi är medvetna om svårigheterna att bedöma och utvärdera det förebyggande arbetet men menar ändå att försök bör tas.

(7)

5

Inledning

2.1. Bakgrund

Myndigheter har en allmän lagstadgad skyldighet att samverka enligt 6 § förvaltningsla- gen. När det gäller frågor som rör barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa finns även en särskild skyldighet att samverka. Detta regleras i lagstiftning för polis, förskola och skola (skollag), socialtjänst (socialtjänstlag) samt hälso- och sjukvård. Lag om sam- verkan gäller även enskilt bedriven sjukvård, förskola, skola och skolbarnomsorg. Det är av stor vikt att det i kommunen finns fungerande rutiner för anmälningsplikten, för utred- ning av barn som misstänkts fara illa och tillgång till insatser för att möta barn, unga och familjer i behov av stöd.

Betydelsefullt är även att det finns ett välfungerande samarbete med externa aktörer såsom regionens verksamheter som arbetar med barn/ungdomar med psykisk ohälsa, som barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och barn- och ungdomshälsan (BOU).

Revisorerna i Kalmar kommun har utifrån en bedömning av risk och väsentlighet beslutat att göra en fördjupad granskning av kommunens arbete med barn och ungdomars psy- kiska ohälsa och som riskerar att fara illa.

2.2. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Syftet är att granska om socialnämnden, Södermöre kommundelsnämnd och utbildnings- nämnden säkerställer en ändamålsenlig verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa och riskerar att fara illa.

Revisionsfrågor:

• Finns fastställda riktlinjer och rutiner för hur samverkan ska ske?

• Finns ändamålsenliga strukturer för samverkan mellan skola och socialtjänst, samt även med regionens aktörer?

• Finns fungerande metoder och arbetssätt för förebyggande arbete och tidig upp- täckt?

• Genomförs utredningar med tillfredsställande kvalitet, tids- och innehållsmässigt?

• Följs resultat av samverkan upp?

Granskningen avgränsas till socialnämndens, utbildningsnämndens och Södermöre kommundelsnämnds ansvar för området under år 2020.

2.3. Revisionskriterier

Revisionskriterierna utgörs av nationella och lokala styrdokument.

(8)

2.4. Metod

Genomgång har gjorts av samverkansdokument, överenskommelser, verksamhetspla- ner/måldokument, verksamhetsberättelser, handlingsplaner, anvisningar och liknande.

Intervjuer har genomförts med

• Företrädare för ledning, myndighetsfunktion och utförare inom socialtjänsten

• Förskolerektorer och grundskolerektorer från utbildningsförvaltningen och Söder- möre kommundelsförvaltning

• Representanter för elevhälsan på central och lokal nivå

• Representant på ledningsnivå från regionens barn- och ungdomspsykiatri (BUP) De intervjuade har fått lämna synpunkter på ett utkast av rapporten.

(9)

7

Iakttagelser och bedömningar

3.1. Finns fastställda riktlinjer och rutiner för hur samverkan ska ske?

3.1.1. Iakttagelser

En rad olika dokument finns som reglerar hur samverkan ska ske mellan olika parter, både inom och mellan regionens och kommunens aktörer.

Riktlinjer för samverkan mellan region - kommun

I Kalmar län finns en struktur och modell för samverkan, gemensam ledning och styrning,

”Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst, angränsande område hälso- och sjukvård och skolan”. Detta är ett organ med en länsgemensam ledningsgrupp som be- står av social- och omsorgschefer, skolchefer, representanter från regionens ledningsstab samt regionens förvaltningschefer inom hälso- och sjukvård, primärvård och psykiatri.

Gruppen leder det arbete som sker i samverkan mellan socialtjänst och regionen.

Målet är att modellen för samverkan långsiktigt ska försörja regionen med ett praktiskt verksamhetsstöd och stimulera till goda insatser som kan ge förbättringar för patienter och brukare samt att utveckla arbetssätt.

Organisationen ser ut enligt nedan.

I Länsgemensam lednings regionala styrdokument för åren 2021-2022 framgår att från och med år 2021 har de samordnande grupperna ”Psykisk hälsa” och ”Missbruk och be- roende” slagits samman till en samordnad grupp ”Psykisk hälsa”. Syftet med detta är att åstadkomma ett mer resurssparande och effektivt arbetssätt då många personer med missbruk och beroende har en samsjuklighet och psykisk ohälsa.

(10)

I dokumentet finns övergripande beskrivningar och målsättningar vilken inriktning sam- verkan ska ha de närmaste 5-6 åren. För området ”Barn och unga” är målgruppen barn, unga och föräldrar i Kalmar län och målet är ”En tidig, nära och sömlös vård ska erbjudas till familjer och barn som har behov av samhällets stöd och där det individuella behovet styr utformandet av insatsen. De övergripande målen konkretiseras i en separat hand- lingsplan med aktiviteter för att nå målen.”

Avseende området ”Psykisk hälsa” är målgruppen personer oavsett ålder, barn, unga och vuxna som har eller som riskerar att drabbas av psykisk ohälsa och/eller missbruk samt behöver insatser från kommun och region. Målet uttrycks som ”Personer med psykisk ohälsa och/eller missbruk ska erbjudas lättillgänglig, evidensbaserad och samordnad vård samt stödinsatser. Detta ska ske i nära samverkan och utifrån individens behov. De över- gripande målen konkretiseras i en separat handlingsplan med aktiviteter för att nå målen.”

Varje samordnande grupp ska ha en handlingsplan som beskriver aktiviteter för de kom- mande åren. En handlingsplan för samverkan mellan kommunerna i Kalmar län och Reg- ion Kalmar län gällande området Psykisk hälsa finns upprättad och har antagits av Läns- gemensam ledning i mars 2020. Av handlingsplanen framgår mål och indikatorer för att följa och bedöma måluppfyllelsen samt de aktiviteter som ska genomföras för att nå må- len.

I handlingsplanen för Barn och unga som omfattar åren 2019-2020 konstateras att mål- gruppen för aktiviteterna i handlingsplanen är barn och unga i Kalmar län men att det kan röra sig om lite olika åldersgränser och åldersindelningar. Inom vissa verksamheter är det artonårsgräns, Ungdomsmottagningen tar emot unga upp till 25 år, och handlingsplanen för missbruk och beroende sträcker sig till 29 år. Mål, indikatorer och aktiviteter finns för bland annat missbruk och beroende, tidiga samordnade insatser (TSI), föräldraskapsstöd, ungdomsmottagningar, informationskanaler, plan för fysisk aktivitet, habilite-

ring/rehabilitering och barnrättsarbete.

En överenskommelse finns avseende samverkan mellan region Kalmar län och kommu- nerna i länet inom området barn och ungas hälsa. Till överenskommelsen har praktiska anvisningar utformats. Av överenskommelsen framgår att syftet med överenskommelsen och de praktiska anvisningarna är att förtydliga mål, uppdrag och ansvarsfördelning mel- lan berörda verksamheter så att de som behöver flera insatser inte faller mellan de olika ansvarsområdena. Det övergripande målet med överenskommelsen är att målgruppen barn och unga t o m 17 år som har behov av insatser från flera verksamheter får dessa behov tillgodosedda. Av dokumentet framgår också vilka samverkansformer som finns på regional, lokal och individuell nivå. De tillhörande praktiska anvisningarna omfattar an- svarsfördelning och rutiner när det gäller samordnad individuell plan (SIP), remis-

ser/ansökan, utredningar/bedömningar konsultation, diagnoser, beslut och insatser, intyg, remissvar/återgivning/återkoppling, avvikelser, samverkan då barn behöver bo utanför hemmet. I dokumentet finns även en beskrivning av respektive aktörers uppdrag.

Mellan Habiliteringen södra Kalmar län och Central elevhälsa Kalmar kommun finns en överenskommelse (daterad januari/februari 2019) gällande psykologer, logopeder och

(11)

9 specialpedagoger. I överenskommelsen klargörs uppdrag och ansvarsfördelning för de olika aktörerna/kompetenserna samt struktur och former för samverkansmöten.

Riktlinjer för samverkan inom regionen

Barn- och ungdomshälsan (BOU) och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har träffat en överenskommelse angående ansvarsfördelningen mellan parterna. Syftet är att barn och unga som söker vård, direkt ska hamna på rätt vårdnivå. I överenskommelsen framgår respektive parts ansvar vid symptom/besvär inom olika problemområden. Generellt gäller att patienter med lätt/medelsvår psykisk ohälsa ska påbörja sin bedömning/behandling inom primärvården (BOU). Svårare tillstånd såsom suicidförsök, misstanke om psykos, mani eller förlamande tvång ska hänvisas direkt till BUP. I överenskommelsen konstate- ras att medelsvåra tillstånd ligger i gränslandet för båda verksamheterna och en riktlinje för hänvisning av dessa patienter finns formulerad. Om ingen förbättring sker efter insat- ser eller förvärrade symptom uppstår inom BOU ska BUP konsulteras eller remiss göras.

Riktlinjer för samverkan inom kommunen

För samverkan mellan utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen finns en stödpro- cess dokumenterad vid misstanke om att barn far illa (fastställd 2019-10-14). Syftet är att stödprocessen ska säkerställa ett rättssäkert hanterande vid misstanke om att barn/elever far illa, blir utsatta för sexuella övergrepp och/eller misshandel av psykisk eller fysisk art eller använder alkohol eller andra droger. I stödprocessen klargörs skyldigheten som ålig- ger anställda i verksamheter som berör barn och unga att anmäla till socialnämnden om de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. I dokumentet finns en länk för att digitalt göra anmälan. Det klargörs även att rektor har ansvar för att årligen informera be- rörd personal om anmälningsskyldigheten och att socialförvaltningens mottagningsenhet ansvarar för att erbjuda informationstillfällen till utbildningsförvaltningen om arbete med barn som far illa. Informationen ska erbjudas med femårsintervall. Av stödprocessen framgår vidare praktiska anvisningar över vilka överväganden och aktiviteter som behöver vidtas i samband med anmälan, detta är även visualiserat i form av ett flödesschema.

Motsvarande stödprocess finns även för elevers närvaro i skolan. Chefen för centrala elevhälsan ansvarar för att stödprocessen årligen revideras i samverkan med socialför- valtningen.

Synpunkter från intervjuerna

När det gäller den samverkan som bedrivs inom ramen för Länsgemensam ledning i samverkan så framkommer under intervjuerna att syfte och roller upplevs vara oklara för de lokala arbetsgrupper som är knutna till detta.

Överenskommelsen mellan elevhälsan och habiliteringen uppfattas vara tydlig och väl- fungerande.

Stödprocessen vid misstanke om att barn far illa uppfattas vara välfungerande och ett bra verktyg för ett rättssäkert hanterande av orosanmälningar.

(12)

3.1.2. Bedömning

Vår bedömning är att riktlinjer och rutiner för hur samverkan ska fungera i delar finns på plats på såväl övergripande regionnivå som inom kommunen. Vi saknar dock dokumente- rade riktlinjer och rutiner för Södermöre kommundelsförvaltning.

Vi bedömer även att kännedomen om och följsamheten till riktlinjer och rutiner i vissa av- seenden kan förbättras. Detta gäller i synnerhet ett tydliggörande av syfte och roller för de lokala arbetsgrupper som är knutna till Länsgemensam ledning i samverkan.

3.2. Finns ändamålsenliga strukturer för samverkan mellan skola och so- cialtjänst, samt även med regionens aktörer?

3.2.1. Iakttagelser

Samverkanstrukturer inom regionen och med kommunens aktörer

På övergripande nivå bygger samverkan inom ramen för Länsgemensam ledning i sam- verkan på ett antal årligt återkommande forum. Varje år hålls två presidiekonferenser med presidiet i Region Kalmar län, berörda politiker inom Region Kalmar län, presidiet i Kom- munförbundet Kalmar län, samtliga omsorgs- och socialnämndspresidier och skolpresi- dier i länets 12 kommuner. Från år 2021 deltar även presidiet i Kalmarsunds gymnasie- förbund. Konferenserna ska fokusera på innehåll och resultat av arbetet samt fastställa inriktning och mål för nästkommande samarbetsperiod.

Länsgemensam ledning i samverkan består av socialchefer, vård och omsorgschefer från länets tolv kommuner samt sju förvaltningschefer och stabschefer från Region Kalmar län samt två brukarrepresentanter. Länets skolchefer deltar i möten i de frågor som rör sko- lans ansvar. Samordnande grupper1 finns inom äldre, barn och unga, psykisk hälsa och missbruk. Grupperna består av representanter från kommuner (3), regionen (3), folkhälsa (1), brukarmedverkan (1), habilitering/rehabilitering (1). Utvecklingsledare leder och sam- ordnar arbetet i grupperna. Arbetet struktureras efter ett årshjul, se bild nedan.

1 Från år 2021 finns grupperna Barn och unga, Psykisk hälsa samt Äldre.

(13)

11 Enligt Överenskommelsen om samverkan mellan Regionen och kommunerna i Kalmar län gällande barn och ungas hälsa sker samverkan på tre nivåer; länsövergripande reg- ional nivå, lokal nivå och individuell nivå. Styrgrupp för samverkan på regional nivå är Länsgemensam ledning i samverkan eller i vissa fall beredningsgruppen (se skiss på s 6).

Den samordnande gruppen för Barn och unga är en kanal mellan den regionala och lo- kala nivån. På lokal nivå finns arbetsgrupper inom tre områden i länet. Norra delen består av Västervik, Vimmerby och Hultsfred. Mellan av Oskarshamn, Högsby och Mönsterås.

Södra delen av Kalmar, Nybro, Emmaboda, Torsås, Borgholm och Mörbylånga. Grupper- na består av representanter på enhets- och verksamhetschefsnivå från respektive verk- samhet. Grupperna träffas regelbundet och diskuterar frågor kring respektive uppdrag och samverkansformer och informerar varandra om eventuella organisations- eller verksam- hetsförändringar. På individuell nivå handlar det om samverkan mellan personal inom de olika verksamheterna kring ett enskilt barn/ungdom, exempelvis genom att upprätta en SIP (samordnad individuell plan2).

Under intervjuerna uppges att den centrala elevhälsan i kommunen träffar socialtjänsten två gånger per termin och BUP två gånger per termin. Syftet med mötena är att informera och skapa förståelse för varandras uppdrag och verksamhet.

Den centrala elevhälsans chef och chefen för habiliteringen träffas en gång per termin.

Kontakter förekommer också mellan habiliteringen och förskoleområdet i individärenden, i dessa fall har samtycke erhållits från vårdnadshavare att lyfta sekretessen.

Enligt uppgift från intervjuerna genomförs en gång per år, genom den samordnande skol- sköterskan, träffar mellan representanter för elevhälsans skolsköterskor och representan- ter för BUP. Motsvarande möten har funnits för kuratorerna men har upphört. Kontakterna mellan elevhälsans kuratorer och BUP beskrivs med ord som ”frustrerande” och att barn/elever skickas fram och tillbaka mellan elevhälsan och BUP beroende på oklara för- väntningar på varandras roller och uppdrag. En dialog upplevs behöva komma till stånd om att ta ett gemensamt ansvar för elevernas/barnens behov. Förståelsen för detta upp- fattas finnas på ledningsnivå inom BUP men behöver vidareförmedlas ut i organisationen.

Mellan socialtjänsten och BUP förekommer inga möten på organisationsnivå, den kontakt som finns rör enskilda individärenden där bra samarbetsformer uppges ha börjat uppstå.

Mellan socialtjänsten och BOU förekommer inga möten.

Representanter för socialtjänsten, BUP och BOU deltar dock i projektet Tidiga samord- nade insatser (TSI)3.

Samverkansstrukturer inom kommunen

Inom kommunen finns som tidigare berörts en dokumenterad rutin för samverkan mellan socialtjänsten och utbildningsförvaltningen när de gäller orosanmälningar. Enligt intervju-

2 Barn och unga med behov av insatser från skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst eller annan verksamhet och som har behov av samordning ska erbjudas en SIP.

3 Socialstyrelsen och Skolverkets nätverk för TSI (Tidiga Samordnade Insatser)

(14)

erna uppges denna rutin vara välfungerande och möjligheten till att digitalt göra anmälan underlättar förfarandet. Socialtjänsten genomför även informationsinsatser till utbildnings- förvaltningen angående skyldigheten att göra en orosanmälan om det finns misstanke om att ett barn far illa. I samband med det informeras även om det praktiska handhavandet vid anmälan.

Från intervjuerna framgår också att socialtjänsten och grundskolerektorer träffas regel- bundet två gånger per termin eller vid behov. Under intervju beskrivs också att avstäm- ningar görs veckovis på skolenhetsnivå mellan skola och socialtjänst angående det aktu- ella läget på skolan. Från skolans sida uttrycks även att återkopplingen från socialtjänsten när det gäller status på gjorda orosanmälningar ofta endast består i om utredning startats eller ej. Här finns från skolans sida ett önskemål om ytterligare information som dock med hänvisning till sekretesskäl inte lämnas.

Inom förskoleområdet uppges under intervjuerna att regelbundna möten förekommer mel- lan förskolerektorer och kommunens centrala elevhälsa. Kontakter förekommer även med socialtjänsten i samband med orosanmälningar.

Inom kommunen finns även så kallade områdesgrupper inrättade där representanter för skolan, socialtjänsten, fritidsverksamheten och polisen samverkar kring nuläget inom ett geografiskt område. Syftet är att informera varandra om läget utifrån respektive aktörs kännedom om särskilda riskgrupper och individer samt att identifiera och förebygga att problem uppstår. Områdesgrupperna träffas två gånger per termin och uppfattas enligt intervjuerna fungera som ett bra forum.

3.2.2. Bedömning

Vår bedömning är att det i huvudsak finns ändamålsenliga strukturer för samverkan mel- lan skola och socialtjänst, samt även med regionens aktörer.

Bedömningen grundas på att det i stor utsträckning finns etablerade strukturer för möten mellan olika aktörer på såväl regional som kommunnivå. Vi kan dock konstatera att det fortfarande finns ett visst behov av och plats för utveckling av arenor för möten mellan olika aktörer, exempelvis mellan socialtjänsten och regionens BUP och BOU.

3.3. Finns fungerande metoder och arbetssätt för förebyggande arbete och tidig upptäckt?

3.3.1. Iakttagelser

Inom den centrala elevhälsan i kommunen finns ett team specialpedagoger med särskilt uppdrag (MSU) som består av kompetenser och resurser som kan användas av hela skolverksamheten när behov uppstår utifrån den problematik som finns. Gruppen består av specialpedagoger som arbetar i ett 1-16-årsperspektiv och vägleder genom pedago- gisk handledning och konsultation enskilda pedagoger och arbetslag i förskola och skola.

I gruppen finns fördjupad kompetens inom områdena språk– och kommunikation, grav språkstörning, svenska som andraspråk, flerspråkighet, intellektuell funktionssnedsätt- ning, autismspektrumtillstånd, assisterande teknik, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, läs- och skrivsvårigheter, alternativ kommunikation, matematik, syn och hörsel. En ansö- kan om stöd lämnas till teamet, genomgång av ansökningar görs en gång per vecka. En-

(15)

13 ligt intervjuerna är det en stor efterfrågan på gruppens tjänster vilket innebär att priorite- ringar tvingas att göras, där de med störst behov har förtur. Samtliga ansökningar får dock stöd, men prioriteringar kan göras gällande när insatsen förläggs. Enligt elevhälsans årsrapport för år 2019 så arbetade gruppen med sammanlagt 178 ärenden via uppdrag från rektorerna.

Utöver MSU-teamet finns inom den centrala elevhälsan ett mobilt elevhälsoteam bestå- ende av fyra kompetenser; skolpsykolog, speciallärare, kurator och fritidsledare. Samtliga på halvtid. Gruppens uppdrag är att utifrån ansökan från rektor stötta den lokala elevhäl- san och arbetet består av relationsbyggande åtgärder. Antalet ärenden har enligt elevhäl- sans årsrapport för år 2019 ökat under år 2019 och teamet har arbetat med drygt 40 ärenden. Övervägande delen gäller elever som har problematisk skolfrånvaro. De ären- den som inte handlar om frånvaro gäller familjehemsplacerade elever eller organisations- stöd.

När det gäller problem med bristande närvaro i skolan som kan resultera i så kallade

”hemmasittare” utgör närvarosystemet enligt intervjuerna ett bra stöd för tidig upptäckt av frånvaroproblematik. Central elevhälsa har även fem skolpsykologer som främst arbetar förebyggande och främjande med handledning och utbildning. Psykologerna utreder även intellektuell funktionsnedsättning i vissa fall. Ansökning om stöd från skolpsykologer sker på samma sätt som till MSU pedagoger och Mobila elevhälsoteamet. En riktlinje finns om att frånvaro på mer än femton procent per månad ska uppmärksammas och anmälan om oanmäld frånvaro ska göras. För att komma tillrätta med problemet sätts olika åtgärder in, såsom kontakter med skolsköterska och/eller att mobila teamet (se ovan) kopplas in. Pro- blemet med bristande närvaro har enligt intervjuade tydligt krupit ner i åldrarna. Det ut- trycks även att frånvaron generellt har ökat under nuvarande pandemi.

Varje år genomförs hälsosamtal i årskurs fyra och sju för att få en övergripande bild över hur eleverna mår. I samband med samtalen fyller eleverna i en enkät där frågor bland annat ställs om man känner sig ledsen eller nedstämd, om man har någon vuxen att prata med och om man känner sig stressad i skolan. Resultaten från enkäten sammanställs per skola och respektive skola analyserar och arbetar med åtgärder utifrån detta. I tabellen nedan visas de genomsnittliga resultaten från mätningen år 2019 i relation till mätningen år 2018. Målen för år 2020 återges också4.

2018 2019 Mål 2020

Andel elever i åk 7 som känner sig nedstämd eller ledsen (%)

9,5 12,6 10,0

Andel elever i åk 4 som känner sig nedstämd eller ledsen (%)

5,3 6,0 5,4

Andel elever i åk 7 som har någon vuxen att prata med om de känner sig nedstämda och ledsna (%)

98,1 97,7 97,9

Andel elever i åk 4 som har någon vuxen att prata med om de känner sig nedstämda och ledsna (%)

97,3 98,1 98,3

Åk 7 Index. Känner du dig stressad i skolan (1 mycket stress, 10 lite stress)

6,8 7,1 7,3

Åk 4 Index. Känner du dig stressad i skolan (1 mycket stress, 10 lite stress)

8,5 8,4 8,6

4 Uppgifterna hämtade från utbildningsnämndens tertialrapport april 2020 samt sammanställning av resultat från hälsosamtal åren 2016-2019.

(16)

Andelen elever som ofta eller varje dag känner sig nedstämda och ledsna har mellan mätningarna 2018 och 2019 ökat i årskurs sju från 9,5 procent till 12,6 procent och i års- kurs fyra från 5,3 procent till 6,0 procent. Resultaten visar vidare att de allra flesta har någon vuxen att prata med om de känner sig nedstämda och ledsna samt att indexet av- seende om man känner sig stressad i skolan är relativt oförändrat mellan mättillfällena och uppgår till 7,1 i årskurs sju och 8,4 i årskurs fyra, där siffran 1 står för mycket stress och 10 för lite stress.

En närmare analys av mätningen från år 2019 visar att spridningen mellan skolorna är stor. Andelen elever som ofta eller varje dag känner sig nedstämda och ledsna varierar i årskurs fyra mellan noll och 19,6 procent och i årskurs sju mellan 5,5 procent och 19,4 procent. De skolor som uppvisar sämre resultat än övriga skolor erbjuds stöd från den centrala elevhälsan i det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa.

Som ett inslag i det förebyggande arbetet fick under år 2019 två personer från den cen- trala elevhälsan utbildning i det suicidpreventiva programmet Youth Aware of Mental he- alth (YAM). YAM är ett program för skolelever som främjar diskussion och utvecklar fär- digheter för att möta livets svårigheter och öka kunskap om psykisk hälsa. Programmet har visat sig vara effektivt i en studie bland drygt 11000 skolelever i tio EU-länder. Elever- na får information om psykiskt hälsofrämjande livsstilar och hur man kan hjälpa sig själv och sina kompisar. Målgruppen för programmet är skolelever i åldern 14-16 år. En skola har varit pilot under år 2020.

Inom förskolan finns tillgång till specialpedagogisk kompetens som kan användas för ob- servation och pedagogiska kartläggningar för att tidigt upptäcka tecken på eventuell pro- blematik. Om utredning behövs så kan psykolog från regionens habilitering kopplas in, då handlar det oftast om misstanke om neuropsykiatrisk problematik. Enligt intervjuerna finns en stor medvetenhet hos personalen om vikten av tidig upptäckt.

Socialtjänstens förebyggandeteam, som består av fyra personer, arbetar med förebyg- gande insatser för barn, ungdomar och deras familjer. De arbetar med socialt föränd- ringsarbete genom råd och stöd till barn/ungdomar och föräldrar och arbetar kvällar och nätter i de flesta ungdomsmiljöer. De samarbetar med till exempel skola, fritidsgård och polis.

Ytterligare en verksamhet som nämns i intervjuerna som en viktig aktör i det förebyg- gande arbetet är familjecentralerna. Familjecentralerna är mötesplatser för barnfamiljer där socialtjänsten och barn- och ungdomsförvaltningens öppna förskola samverkar med Region Kalmars mödra- och barnhälsovård. På familjecentralen kan man få hjälp och stöd i föräldraskap och samtidigt knyta kontakter med andra föräldrar. Målgruppen är besökare till familjecentralen, blivande föräldrar aktuella på Mödrahälsovården, eller förälder med barn upp till 6 år aktuella på Barnhälsovården. Målsättningen är att bedriva en förebyg- gande, hälsofrämjande, rådgivande och allmänt erbjudande social service samt samar- beta med övriga verksamheter och yrkesgrupper. I kommunen finns fem familjecentraler.

(17)

15 3.3.2. Bedömning

Vår bedömning beträffande det förebyggande arbetet är att vi kan se exempel på bra in- satser.

Bedömningen grundas på att särskilda resurser och kompetenser finns avsatta inom både skolområdet och socialtjänsten samt att det på övergripande kommunnivå finns strukturer som i samverkan med externa aktörer stödjer det förebyggande arbetet.

Då vi inte tagit del av någon uppföljning eller utvärdering av det förebyggande arbetet är vi dock osäkra på vilka effekter som uppnås.

3.4. Genomförs utredningar med tillfredsställande kvalitet, tids- och inne- hållsmässigt?

3.4.1. Iakttagelser

Under första halvåret 2020 inkom enligt uppgift 1200 anmälningar, att jämföra med 1002 anmälningar första halvåret 2019. Den nya anmälningstjänsten via nätet, för allmänhet och andra myndigheter, har enligt intervjuade fungerat väl. Antalet inkomna ärenden via e-tjänsten ökar.

Inkomna ärenden fördelas dagligen och en skyddsbedömning sker omgående. En för- handsbedömning görs inför beslut om utredning ska inledas eller ej. Beslutet ska fattas inom fjorton dagar, vilket enligt intervjuerna klaras. Om utredning inleds lämnas ärendet vidare till utredningsenhet. Regelbundna genomgångar av ärenden sker mellan ledning och personal för att säkerställa en rättssäker hantering och bedömning. Enligt intervjuerna klaras den enligt lagstiftningen maximala utredningstiden på fyra månader (120 dagar).

Handläggarna uppges vara noggranna med detta. Någon enstaka utredning kan behöva förlängd utredningstid. Uppgifter hämtade från socialtjänstens verksamhetssystem avse- ende utredningar som avslutats första halvåret 2019 respektive 2020 visar följande

2019 2020

Medeltal (dagar) 105 102

Median (dagar) 113 106

Tabellen visar att i genomsnitt avslutas en utredning efter drygt 100 dagar.

3.4.2. Bedömning

Vår bedömning är att utredningar genomförs med tillfredsställande kvalitet, tids- och inne- hållsmässigt.

Bedömningen grundas på att utredningstiderna hålls inom den lagstadgade tiden, endast någon enstaka utredning behöver enligt uppgift förlängd utredningstid. Vidare beskrivs under intervjuerna att det finns ett system för kvalitetssäkring av besluten.

(18)

3.5. Följs resultat av samverkan upp?

3.5.1. Iakttagelser

På regional nivå följs arbetet i Länsgemensam ledning i samverkan övergripande upp under de årliga presidiekonferenserna. I Länsgemensam lednings uppdrag ligger även att följa upp och utvärdera arbetet i de samordnande grupper och samverkansområdesgrup- per som inrättats. Av protokollen från presidiekonferenserna framgår att diskussioner förs om hur verksamheten inom Länsgemensam ledning fungerat och vilka utvecklingsområ- den som finns.

I Överenskommelsen gällande barns och ungas hälsa framgår att den samordnande gruppen Barn och unga ansvarar för årlig uppföljning.

I de dokumenterade stödprocesserna avseende samverkan mellan socialtjänsten och skolan inom kommunen vid misstanke om att barn far illa samt uppföljning av elevers när- varo i skolan, framgår beträffande uppföljning att stödprocesserna ska revideras årligen.

Detta ska göras i samverkan mellan representanter för utbildningsförvaltningen och soci- alförvaltningen.

På individnivå görs löpande uppföljning av åtgärder vidtagna av flera aktörer i samband med SIP-möten och av åtgärder inom elevvården.

3.5.2. Bedömning

Vår bedömning är att resultat av samverkan följs upp.

Bedömningen grundas på att det på regionnivå genom Länsgemensam lednings årliga plan finns en struktur för att följa och utvärdera hur samverkan fungerar mellan regionens olika aktörer.

På verksamhets- och individnivå genomförs uppföljningar av olika aktiviteter som bedrivs i samverkan mellan olika aktörer i samband med de möten som hålls inom ramen för de strukturer som finns etablerade.

--- --- 2021-01-28

Jörn Wahlroth Anders Törnqvist

Uppdragsledare Projektledare

Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr 556029-6740) (PwC) på uppdrag av Kalmar kommuns revisorer enligt de villkor och under de förutsättningar som framgår av projektplan från den 2020-06-08. PwC ansvarar inte utan särskilt åtagande, gentemot annan som tar del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport.

(19)

1 (10)

Halltorp den 18 januari 2021

Förvaltningsrätten Box 42

351 03 Växjö

Överklagan av kommunfullmäktiges i Kalmar kommun beslut § 205 i protokoll daterat 2020-12-14

Överklagan - laglighetsprövning

Härmed överklagar undertecknad Ronny Widerström (jag) kommunfullmäktiges i Kalmar kommun beslut § 205 i protokoll daterat 2020-12-14 vad avser ”Samverkansavtal med Kriminalvården”

och begär laglighetsprövning dels vad avser oriktiga uppgifter i kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens protokoll (se nedan), dels påtalande av olämplig placering av föreslagen kriminalvårdsanstalt bl.a. vad avser hälsoskadlig bullerpåverkan.

Dessutom anser och yrkar jag med stöd av vad som anges under motivering nedan att

samverkansavtalet mellan Kriminalvården och Kalmar kommun (bilägges) ska sägas upp och arbetas om på så sätt att nuvarande punkten 3. LOKALISERING ändras så att uttrycket ”Kalmar kommun har anvisat plats för etablering av kriminalvårdsanläggning med en yta om ca 45 ha, tre mil söder om Kalmar centrum, där planarbete avseende detaljplan kan påbörjas” ändras och förslagsvis ersätts med uttrycket ”Lämplig plats för etablering av kriminalvårdsanläggning ska överenskommas och utses i samråd mellan Kriminalvården och Kalmar Kommun.”

Motivering - laglighetsprövning

Kommunfullmäktiges beslut bygger enligt uppgift i beslutsprotokollet på kommunstyrelsens förslag till beslut av den 10 december 2020, § 205 (bilägges).

Om man då går in i kommunstyrelsens protokoll av den 10 december 2020 och läser kommunstyrelsens förslag till beslut till kommunfullmäktige så innehåller anvisad § 205 ingenting som har att göra med ”Samverkansavtal med Kriminalvården”.

Detta är, som jag ser det, inte bara att bedöma som ett skrivfel utan det får, enligt min uppfattning, så allvarliga konsekvenser att ärendet om samverkansavtal bör tas om i både kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige.

(20)

2 (10)

Buller Europaväg E22

Vad avser samverkansavtalet och placeringen av en kriminalvårdsanstalt inom Kalmar kommun vill jag anföra följande.

Jag har ingen djupare juridisk kunskap varför det kan vara så att min begäran om

laglighetsprövning vad avser samverkansavtalet och placeringen av kriminalvårdsanstalten kan sakna grund för laglighetsprövning i dessa avseenden.

Dock har jag erfarenhet av hälso- och miljöskydd genom prövning och tillsyn enligt miljöbalken på kommunal nivå under flera år inom Malmö Stad, på länsstyrelsenivå under många år som sakkunnig inom miljöprövningsdelegationen (MPD) vid Länsstyrelsen i Kalmar län och med mångårig erfarenhet med avlagd domared inom Mark- och miljödomstolen vid Växjö Tingsrätt döma i mer komplicerade miljöbalksärenden inom hälso- och miljöskydd.

Därtill kommer att vi inom domstolen också hanterar ärenden inom plan- och bygglagen.

Det är inte ovanligt att vi i domstolen får upp ärenden där buller är en underskattad påverkansfaktor då det gäller hälsoskydd.

Jag blev därför mycket förvånad näst intill bestört när jag fick höra talas om och ta del av Kalmar kommuns tilltänkta placering av kriminalvårdens vårdanstalt i Halltorp cirka 30 km söder om Kalmar.

Vårdanstalten är där tänkt att placeras på så sätt att Europaväg E22 med hastigheten 110 km/tim delvis kommer att gå inne på själva anstaltsområdet vilket för mig lät helt barockt.

Amatörmässig bild med antaget läge för vårdanstalten samt röda pilar som markerar bullerpåverkan från E22.

(21)

3 (10)

Jag vill i detta sammanhang visa nedan bild som i ett tillståndsärende enligt miljöbalken visar förslag till hur man tänkte placera 150 meter höga vindkraftverk längs E22 för att gömma vindkraftverkens buller i det mycket starka vägtrafikbullret från E22 så att vindkraftverkens buller inte otillåtet skulle påverka de boende i Halltorp.

Kriminalvårdsanstaltens ungefärliga tilltänkta läge är markerat med på bilden och man kan förstå vilken stark bullerpåverkan som vårdtagarna skulle komma att utsättas för även om bullerbegränsande åtgärder vidtas eftersom lågfrekvent vägtrafikbuller är svårt att dämpa.

Förfrågan om alternativa etableringsplatser

Min första tanke var att detta var ett rent politiskt ”arbetstillfällenbeslut” med placering av arbetstillfällen i södra delen av Kalmar kommun trots att arbetstagarna troligen skulle komma att utgöras av utbildad personal från centralfängelset i Kalmar som skall läggas ned och att personalen då skulle komma att få köra cirka 60 km tur och retur mellan Kalmar och Halltorp för att arbeta på sin nya tilltänkta arbetsplats i Halltorp.

För att få klarhet i vilka andra tilltänkta platser man undersökt och jämfört med placerings- förslaget i Halltorp gjorde jag en skriftlig förfrågan till Kalmar kommun enligt följande.

(22)

4 (10)

--- Hej Halltorp den 28 december 2020

Vi har här i Halltorp nu fått reda på att Kriminalvården i samverkan med Kalmar kommun har för avsikt att i Halltorp placera ett fängelse/kriminalvårdsanstalt med cirka 400 platser.

Därvid måste naturligtvis ett flertal områden/platser inom Kalmar kommun ha undersökts, jämförts och utretts för att hitta den lämpligaste platsen/området för placering av

fängelset/kriminalvårdsanstalten varvid Halltorp då i jämförelse tydligen har visat sig vara den lämpligaste platsen för etablering av fängelset/kriminalvårdsanstalten.

Undertecknad ber att

1) omgående, helst under morgondagen den 29 december 2020 och om möjligt med vändande e – post, få ta del av den eller de utredningar som genomförts för att hitta lämplig(aste) platsen för etablering av fängelset/kriminalvårdsanstalten inom Kalmar kommun

2) få mig tillsänt dagboksblad med ärenderubriker, diarienummer och aktbilageförteckningar över ärenden med koppling till att etablera fängelse/kriminalvårdsanstalt inom Kalmar kommun

Jag ber om omgående besked vad avser att effektuera ovan begäran under punkterna 1 och 2 samt anhåller att denna min e - post diarieförs som nytt ärende och att jag meddelas

diarienummer och rubrik på mitt nya ärende.

Vänligen

Ronny Widerström

Torpvägen 6 388 97 Halltorp Mobil 070 – 89 741 89 Tel 0480 – 44 03 90

E – post ronny.widerstrom@telia.com

--- Något svar från Kalmar kommuns diarium om där fanns några diarieförda ärenden av det slag jag efterfrågat fick jag inte.

Däremot fick jag som svar på min förfrågan en e – post från exploateringschefen i Kalmar kommun Pär Svanfeldt där han via länkar hänvisar till dels samverkansavtalet med

Kriminalvården och dels till en tjänsteskrivelse daterad 2019-03-28 med uppgifter om köp av fastighet belägen vid ”avfart E22 vid Halltorp” för 14 000 000 kronor.

(23)

5 (10)

Det här sammantaget gör att jag ifrågasätter om och i så fall på vilket sätt och i vilken omfattning som man jämfört olika lokaliseringsalternativ eller är det så att man rent politiskt vad avser arbetstillfällen pekat ut platsen vid Halltorp som lämplig plats för placering av kriminalvårdsanstalten utan att närmare ta reda på och undersöka de hälso- och miljömässiga aspekterna eller de tekniska och kostnadsmässiga aspekterna för att etablera och driva en kriminalvårdsanstalt på nu föreslagen plats invid E22 i Halltorp.

Man bör i sammanhanget notera att driften av Europaväg E22 är att anse som att driva en hälso- och miljöfarlig verksamhet i miljöbalkens mening även om prövning av vägen sker enligt väglagen (1971:978).

Detaljplan

Då det gäller detaljplan för utpekat etableringsområde invid E22 vid Halltorp så gäller, vilket jag får förutsätta att företrädarna för Kalmar kommun är fullt införstådda med, tämligen långtgående och rigorösa försiktighetsåtgärder enligt plan- och bygglagen PBL exempelvis vad avser påverkan av buller inom detaljplaneområdet.

PBL ställer då krav på om ett markområde är lämpligt för planerad användning exempelvis för etablering av olika verksamheter vartill räknas exempelvis kriminalvårdsanstalt bl.a.

genom lämplighetsprövning utifrån hälsa, säkerhet och risker.

Särskilt tydligt framhålles, vad jag förstår, vikten av påverkan av buller inom detaljplaneområdet varför noggranna bullerutredningar är av största vikt.

Enligt mitt förmenande talar även detta starkt för att nu utpekad plats för att etablera kriminalvårdsanstalten invid E22 vid Halltorp inte är lämplig utan helt klart olämplig med tanke på att den starkt bulleralstrande Europaväg E22 som delvis går inne på det planerade anstaltsområdet.

Alternativa lokaliseringsplatser

Förutsättningar

Man ska naturligtvis välja etableringsplats i första hand utifrån att vårdanläggningen kan drivas med de bästa förutsättningar som avser att ge de intagna den bästa vård och

vårdförutsättningar men det är också viktigt att väga in övriga förutsättningar sett bl.a. utifrån ekonomiska, etableringstekniska, tids-, avstånds- och miljörelaterade förutsättningar såsom transporttider och jämförande transportkostnader avgasutsläpp m.m. för transporter mellan häktet i Kalmar och vald etableringsplats även invägt resekostnaderna för personalen att ta sig huvudsakligen från Kalmar till föreslagen etableringsplats för den tilltänkta kriminalvårdsanstalten.

(24)

6 (10)

Utan att ha speciellt goda kunskaper i detta avseende har jag tagit mig för att ur olika aspekter jämföra nu föreslagen etableringsplats vid E22 i Halltorp cirka 30 km sydväst om Kalmar med en fiktiv etableringsplats som vi kan anta finns i Bjursnäs/Hagbyområdet cirka 15 km sydväst om Kalmar.

Jag har nedan också pekat på centrala Kalmar som en alternativ lokaliseringsplats om nu detta kunde varit acceptabelt sett ur vårdtagarnas perspektiv.

Kalmar

Vid en hastig jämförelse så kan det vara så att det stora obebyggda området i anslutning till polishuset i Kalmar (se bild nedan) redan är planerat för bostadsbebyggelse.

Om det nu är på det sättet att Kalmars kommunalråd socialdemokraten Johan Persson under många års tid har försökt få hit en kriminalvårdsanstalt/fängelse till Kalmar kommun som ersättning för det gamla centralfängelset i Kalmar som skulle läggas ned så hade det funnits stora obebyggda och oplanerade ytor invid polishuset och med en enkel planering och framförhållning så hade man fått tingsrätt, polishus, häkte och kriminalvårdsanstalt invid varandra på gångavstånd om nu detta kunde varit en lämplig och bra tillåtlig lösning.

Här hade då funnits de bästa tekniska förutsättningarna för byggnation med plan avbanad mark och med stam- och huvudledningar för el, vatten och avlopp framdragna samtidigt som såväl transportkostnader mellan polishus, häkte och anstalt blivit försumbara liksom de anställdas resekostnader eftersom da anställda vid gamla centralfängelset helt enkelt förts över till den nya kriminalanstalten invid häkte och polishus.

Om denna plats hade varit lämplig för att placera vårdanstalten hade man säkerligen kunnat spara hundratals miljoner kronor i såväl anläggnings/etableringskostnader som driftskostnader,

Kalmar polishus i bakgrunden och i förgrunden syns en del av de enormt stora obebyggda områden som gränsar mot polishuset.

(25)

7 (10)

Bjursnäs/Hagby

Inom Bjursnäs/Hagbyområdet finns, vad jag förstår, stora både skogsbevuxna och ej skogsbevuxna plana områden i storleken 10 – 50 hektar som eventuellt skulle kunna användas som plats för en kriminalvårdsanstalt. (Se bilder nedan).

Bilderna tagna i Bjursnäs/Hagbyområdet. Tyvärr är bilderna tagna sent på dagen och svåra att se Här finns, vad jag förstår, stam- och huvudledningar för el, vatten och avlopp framdragna samt dessutom finns en ypperlig väganslutning i form av gamla E22 med direktförbindelse med Kalmar och en hastighetsbegränsning till 80 km/t vilket ger upphov till väsentligt mindre buller än på nya E22 i Halltorp med 110 km/t.

Det finns i närheten inga skolor vilket det gör i Halltorp och avståndet till samlad bebyggelse kan troligtvis bli förhållandevis långt.

Avståndet från Kalmar är endast cirka 15 km medan som jämförelse avståndet mellan Kalmar och Halltorp är nästan det dubbla eller cirka 30 km.

Halltorp

Förutom den svåra bullerproblematiken som beskrivits ovan så består det tilltänkta exploateringsområdet för kriminalvårdsanstalten av mycket kuperad, stenig för att inte säga bergig terräng vilket måste innebära enorma exploaterings- och anläggningskostnader i jämförelse med plan lättexploaterad mark som finns inom Bjursnäs/Hagbyområdet.

Närheten till samlad bebyggelse och Halltorps centrum samt till dagis, förskola och grundskola är förhållandevis kort och bör inte underskattas.

Bilderna svåra att se i kvällsljus men på vänster bild tycks synas berg som går i dagen.

(26)

8 (10)

Jämförelse Bjursnäs/Hagby med Halltorp

Har nedan gjort vissa antagna jämförelser men jag reserverar mig för riktigheten i dessa jämförelser eftersom min kunskap i dessa avseenden är tämligen begränsad.

Buller

Bjursnäs/Hagby kan antas få en mycket låg till nästan obefintlig bullerpåverkan från gamla E22 medan Halltorp får en troligen mycket hög oacceptabel bullerpåverkan från nya E22.

Service

Bjursnäs/Hagby har, vad jag förstår, framdragna stam- och huvudledningar vad avser el, vatten och avlopp medan Halltorp helt saknar detta varför stora kostnader måste läggas ned på detta bl.a. genom långväga grävningsarbeten och att man måste, vad jag förstår, gå med ledningar under nya E22 för att komma in i exploateringsområdet.

Kommunikation

Bjursnäs/Hagby har en mycket bra direkt kommunikation till Kalmar via gamla E22 där avståndet kan antas uppgå till cirka 15 km med en körtid av cirka 15 minuter enkel resa och alltså 30 minuter tur och returresa medan Halltorp också antas få en mycket bra direkt kommunikation till Kalmar via nya E22 men där avståndet kan antas uppgå till cirka 30 km med en körtid av cirka 30 minuter enkel resa och alltså 60 minuter tur och returresa.

Fördel Bjursnäs/Hagby med halverad körsträcka och körtid jämfört med Halltorp.

Omgivningspåverkan

Bjursnäs/Hagby antas få förhållandevis långt avstånd till samlad bebyggelse och skolor medan Halltorp kommer att få korta avstånd till såväl samlad bebyggelse som skolor.

Fördel Bjursnäs/Hagby med förhållandevis långt avstånd till samlad bebyggelse och skolor jämfört med Halltorp.

Arbetstillfällen

Den nya kriminalvårdsanstalten skulle enligt uppgift ge flera hundra kanske 300 arbets- tillfällen. Vid Bjursnäs/Hagby liksom även vid Halltorp skulle med all sannolikhet dessa arbetstillfällen tillsättas med personer från Kalmar, till största delen med utbildade personer från det nedlagda centralfängelset i Kalmar, varför arbetstillfällena för boende i Södermöre nog skulle komma att öka marginellt.

Lika för både Bjursnäs/Hagby och Halltorp eftersom personalen vid anstalten troligen kommer att tillsättas med till stor del utbildad personal som bor i Kalmar med omnejd.

(27)

9 (10)

Kostnader exploatering exploateringskalkyl

Inom Bjursnäs/Hagby området finns troligen mycket fördelaktiga exploateringsområden (se bilder ovan) plana lättexploaterade områden utan sten och berg medan det i Halltorp som jämförelse finns oerhört svåra exploateringsförhållanden inom valt område med kuperad, stenig och troligen rent bergig terräng som skulle innebära oerhört höga exploateringskostnader enligt en exploateringskalkyl.

Utan tillräcklig kunskap uppskattar jag att exploateringskostnaden för Halltorp vida överstiger exploateringskostnaden för Bjursnäs/Hagby med kanske 200 miljoner kronor.

Kostnader pendling, transporter

Om arbetsstyrkan vid anstalten i Halltorp är 300 personer och att dessa bor i Kalmar blir körsträckan för personerna årligen 6 mil x 300 personer x 365 dagar = 657 000 mil om inte samåkning sker och motsvarande för Bjursnäs/Hagby skulle då bli 328 500 mil.

Därtill kommer kostnaderna för övriga transporter till och från anstalten.

Kostnaderna för personalens bilkörning samt för transporter till och från anstalten i Halltorp skulle bli dubbelt så höga liksom körtiden och utsläppen av miljöfarliga växthusgaser jämfört med om anstalten förläggs till Bjursnäs/Hagby.

Konklusion

Sammanfattning

Det är naturligtvis välkommet vad gäller arbetstillfällen om en kriminalvårdsanstalt kan placeras inom Kalmar kommun vilket framgår av det samverkansavtal som tecknats mellan Kriminalvården och Kalmar kommun.

Dock är jag starkt kritisk och undrande över hur och på vilket sätt man utrett att en optimal placeringen ur vårdsynpunkt är att placera kriminalvårdsanstalten vid den mycket kraftigt bullrande Europaväg E22 vid Halltorp vars körfält till hälften löper inne på själva det tilltänkta vårdanstaltområdet.

Val av plats är i mången lagstiftning, så ock i miljöbalken och plan- och bygglagen,

fundamentalt viktigt för att man ska nå ett optimalt resultat för den planerade verksamheten.

Man ska därför vid placering av en känslig vårdanstalt i första hand välja, som jag framhållit ovan, en lämplig plats med ingen eller minimal extern bullerpåverkan just med avseende på att vården för de intagna ska bli så optimal som möjligt och absolut inte som nu välja en plats där mycket kraftigt lågfrekvent svårdämpat vägtrafikbuller lägger sig som en bullermatta över hela anstaltområdet.

Enligt min bestämda uppfattning gör man helt enkelt inte så som man föreslagit i Halltorp att man placerar en vårdinrättning invid en kraftigt bulleralstrande Europaväg vilket ur såväl vårdsynpunkt som ur ekonomisk synpunkt är helt oacceptabelt och förkastligt.

(28)

10 (10)

När jag skriftligen hos Kalmar kommun (se ovan) efterfrågat via diarieutdrag vilka andra platser som jämförts med föreslagen plats invid E22 vid Halltorp fick jag inget svar på detta förutom från exploateringschefen en hänvisning till samverkansavtalet mellan Kriminalvården och Kalmar kommun samt en hänvisning till ett genomfört inköp av mark invid E22 vid Halltorp.

Det här ställer ju frågan om några andra platser över huvud taget undersökts och jämförts med nu föreslagen plats invid E22 vid Halltorp eller om föreslagen placering av kriminalvårdsanstalten invid E22 vid Halltorp är att se som ett rent politiskt förslag enbart sett utifrån utplacering av arbetstillfällen på lämplig plats inom Kalmar kommun.

Om det skulle visa sig vara ett mer eller mindre renodlat politiskt förslag och det skulle komma att visa sig absurt kostnadskrävande med i jämförelse flera hundra miljoner kronors fördyring eller ogenomförbart i jämförelse med annan lämpligare plats skulle detta i ett eftermäle kunna utmynna i att Kalmar kommun hade lyckats lura eller föra Kriminalvården bakom ljuset eller att Kriminalvården skulle anses vara en slösaktig och ekonomiskt okunnig och ej ansvars- tagande myndighet som struntar i sina vårdtagare vilket ju skulle vara rent förskräckligt.

Det fåtal gånger jag haft kontakt med företrädare för Kriminalvården har dessa dock visat sig mycket kunniga och ansvarstagande samtidigt som de varit mycket trevliga och tillmötesgående att ha att göra med.

Förslag till åtgärder

Min personliga uppfattning är den att, och som jag framfört inledningsvis under ”Överklagan – laglighetsprövning”, att samverkansavtalet mellan Kriminalvården och Kalmar kommun (bilägges) ska sägas upp och/eller arbetas om på så sätt att nuvarande punkten 3. LOKALISERING ändras så att uttrycket ”Kalmar kommun har anvisat plats för etablering av kriminalvårdsanläggning med en yta om ca 45 ha, tre mil söder om Kalmar centrum, där planarbete avseende detaljplan kan påbörjas”

ändras och förslagsvis ersätts med uttrycket ”Lämplig plats för etablering av kriminalvårds-

anläggning ska överenskommas och utses i samråd mellan Kriminalvården och Kalmar Kommun.”

Detta skulle då öppna för en förnyad saklig och opartisk genomgång där förslagsvis två (2) opartiska konsultföretag exempelvis WSP plus något annat kunnigt och välrenommerat konsultföretag skulle under någon månads tid undersöka Kalmar kommun fysiskt och utifrån optimala betingelser plocka fram de lämpligaste platserna för att etablera en kriminalvårdsanstalt.

Utifrån detta skulle så Kriminalvården och Kalmar kommun i samråd välja ut lämplig plats.

Bilägges

Samverkansavtal

Protokollsutdrag KF 2020-12-14 Protokoll KS 2020-12-10

Kopia till

Kriminalvården Kalmar kommun

Vänligen

Ronny Widerström

Torpvägen 6 388 97 Halltorp

Mobil 070 – 89 741 89 Tel 0480 – 44 03 90

(29)
(30)
(31)
(32)

References

Related documents

[r]

• Utter - Bedömning av påverkan genom förlust av fortplantningsområde och viloplatser samt risk för påverkan från vägen som ger störning, trafikdöd och

1 Uppdaterade ritningsdatum Elin Delvéus 2018-11-21. Godkänd av Ort

Då den nya vägen dessutom är lokaliserad längre från uttagsbrunnarna för Jämjö vattentäkt, samt avlastar trafikmängden från den gamla vägen till en trafiksäkrare väg

marken bildar en fond i väster innan det öppnare landskapet strax väster om Lösen tar vid. Lösens kyrktorn och den gång- och cykelbro som idag går över E22 utgör tyd-

För att sänka ljudnivån till under 55 dBA för alla fastigheter krävs att både vallarna och skärmen är högre, exempelvis måste skärmen vara över 4 m hög, vilket inte

Landskapets styrkor/potential samt känslighet och svagheter

Vägplanen är inskickad för fastställelse hos Trafikverket i Borlänge som har som syfte att ge vägplanen laga kraft därefter får Trafikverket Syd rätt att bygga