Whatʼs the name of the frame?

(1)

Whatʼs the name of the frame?

En studie av hur politiken gestaltades i svenska kvällstidningar, rikstäckande morgontidningar och landsortstidningar i samband med valet 2010

Institutionen för informationsteknologi och medier C-uppsats, 15 hp (HT 2010)

Författare: Jonna Björnbom och Johanna Lundholm Handledare: Adam Shehata

(2)

Abstract

During a political election the public’s interest in politics and political journalism increases significantly. In the Swedish election of 2006 a full third of voters decided which party they would vote for in the last week of campaigning. Therefore journalism during the final stages of an election campaign is an important element of how citizens view politics and politicians.

Political journalism tends to frame politics as sports and game rather than focusing on political issues. This phenomenon has been researched before but has mainly focused on major national newspapers. But how the framing appears in local newspapers is something that existing research has largely overlooked. A wider study that compares the framing of politics in Swedish tabloids, national daily newspapers and local newspapers during an election has never been accomplished in Sweden before.

The purpose of this study was to find out how the politics of the election in 2010 was framed in the two biggest local newspapers, the two biggest national daily newspapers and the two biggest tabloids in Sweden. We wanted to see the extent to which the politics was framed as a political game and as a political issue in the different types of newspapers. Further, we also wanted to say something about how the newspapers were tinged by the media logic.

The study has used a quantitative content analysis with a descriptive approach. The

newspapers included in the study were Helsingborgs Dagblad, Falu Kuriren, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet and Expressen, the last two weeks before the election, that is, September 6, 2010 to September 19, 2010.

The results showed that the framing of politics as a game was much more common in the tabloids than in the national daily newspapers and the local newspapers. The local newspapers were more likely, followed by the daily newspapers, to use issue framing. A minimum

number of issue framing were found in the tabloids, who also had a tendency to use more of the sensationalism frame and politicians as individuals frame than the local newspapers and the daily newspapers did. This could indicate that the most commercialized newspapers are those who are most tinged by the media logic, in terms of the framing of the politics in context of elections.

(3)

Sammanfattning

Under ett politiskt val ökar det politiska intresset bland medborgarna. Därmed ökar också intresset för att ta del av journalistik som handlar om politik och politiker. Vid valet 2006 bestämde sig en tredjedel av väljarna för vilket parti de skulle rösta på under den sista veckan före valet. Därmed blir journalistiken i valrörelsens slutskede ett viktigt element till hur medborgare ser på politik och politiker. Politisk nyhetsjournalistik har en tendens att gestalta politik som sport och spel i stället för som sakfrågor. Detta fenomen är något som det har forskats om en hel del tidigare, men forskningen har främst inriktats på landets största tidningar. Hur det ser ut i lokala tidningar vet forskningen inte lika mycket om. Framförallt har det aldrig tidigare genomförts en samlad undersökning som jämför gestaltningen av politiken i svenska kvällstidningar, rikstäckande morgontidningar och landsortstidningar under ett val.

Syftet med studien var att ta reda på hur politiken i samband med valet 2010 gestaltades i de två största svenska landsortstidningarna, de två största rikstäckande morgontidningarna och de två största kvällstidningarna. I studien undersöktes i vilken utsträckning politiken

gestaltades som sak och spel i de olika tidningstyperna. Dessutom ville vi också kunna säga något om medielogikens genomslag i de olika tidningstyperna i samband med valet.

Undersökningen har genomförts med en kvantitativ innehållsanalys med deskriptiv ansats. De tidningar som studerats är Helsingborgs Dagblad, Falu Kuriren, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Tidsperioden studien fokuserat på är de två sista veckorna före valet, det vill säga från den 6 september 2010 till den 19 september 2010.

Resultatet visade att spelgestaltningen förekom i mycket högre grad i kvällstidningarna än i morgontidningarna och landsortstidningarna. Landsortstidningarna visade sig gestalta

politiken som sak i flest andel artiklar, följt av morgontidningarna. Minst andel sakgestaltade artiklar fanns i kvällstidningarna, som också hade en tendens att använda sig mer av

skandalgestaltning och triviagestaltning än vad landsortstidningarna och morgontidningarna gjorde. Detta skulle kunna peka på att de mest kommersialiserade tidningarna präglas mest av medielogiken vad gäller gestaltandet av politik i samband med val.

(4)

Innehållsförteckning

Abstract ... 2

Sammanfattning ... 3

1 Inledning... 6

1.1 Problembakgrund ... 6

1.2 Syfte och frågeställningar... 9

1.3 Avgränsningar ... 10

2 Teoretiska utgångspunkter ... 11

2.1 Medielogiken, den politiska logiken och politikens medialisering... 11

2.2 Att värdera nyheter... 14

2.3 Att gestalta nyheter... 17

2.3.1 Sak- och spelgestaltning... 19

3 Metod ... 23

3.1 Val av metod ... 23

3.2 Urval... 23

3.3 Tillvägagångssätt... 26

3.4 Validitet och reliabilitet... 28

3.5 Metodproblem ... 29

4 Resultat... 31

4.1 Antal artiklar ... 31

Tabell 4.1.1 Antal undersökta artiklar... 31

4.2 Gestaltningar i samtliga tidningar tillsammans... 32

Figur 4.2.1 Dominerande gestaltning... 32

Figur 4.2.2 Gestaltning i rubrik... 33

Figur 4.2.3 Gestaltning i ingress/första stycke... 34

Figur 4.2.4 Gestaltning i brödtext ... 34

Figur 4.2.5 Gestaltning i avslutning/sista stycke... 35

4.3 Dominerande gestaltning tidning för tidning ... 35

4.4 Jämförelse mellan de olika tidningstyperna ... 37

Figur 4.4.2 Gestaltning i rubrik... 38

Figur 4.4.3 Gestaltning i ingress/första stycke... 39

Figur 4.4.4 Gestaltning i brödtext ... 40

(5)

Figur 4.4.5 Gestaltning i avslutning/sista stycke... 41

Tabell 4.4.1 Olika sätt att gestalta politiken... 42

5 Analys... 43

5.1 Medielogiken, den politiska logiken och politikens medialisering... 43

5.2 Att värdera nyheter... 45

5.3 Att gestalta nyheter... 48

6 Slutsatser och diskussion... 53

7 Egna reflektioner ... 56

8 Källförteckning... 57

8.1 Tryckta källor ... 57

8.2 Elektroniska källor ... 58

Bilaga 1 – Kodschema... 59

Bilaga 2 – Kodinstruktioner ... 61

Bilaga 3 – Resultat reliabilitetstest... 66

(6)

1 Inledning

Under ett val ökar medborgarnas politiska intresse. Därmed ökar också intresset för att ta del av journalistik som handlar om politik, politiker och det val som står för dörren. Detta gör att den journalistik som produceras under valrörelser sannolikt får mer omfattande konsekvenser än den politiska journalistik som produceras mitt under en mandatperiod.¹ År 2006 bytte 20 procent av väljarna parti under valrörelsen. Så många som en tredjedel av väljarna bestämde sig för vilket parti de skulle rösta på så sent som under den sista veckan före valet – samtidigt som rapporteringen om politik och samhälle ökar.² Medierna kan därmed påverka hur

väljarna röstar.

Politisk nyhetsjournalistik har en tendens att i stället för att gestalta politik som sakfrågor, gestalta politiken som sport och spel. Därmed handlar politiken om vinnare och förlorare i kampen om makt i stället för om sakliga problem.³ Tidigare forskningsresultat har visat att när medierna gestaltar politik som spel och skandal ökar medborgarnas cynism gentemot politiker.⁴

Av dessa anledningar är det viktigt att studera hur medierna väljer att gestalta politik i samband med val. Det har gjorts under många valrörelser, men då med de största medierna i fokus. Dessa har aldrig tidigare i samma undersökning jämförts med landsortstidningar. Detta är den första samlade jämförelsen av valrapporteringen i landsortstidningar, rikstäckande morgontidningar och kvällstidningar. Därmed är det också den första svenska studien som jämför hur tre olika tidningstyper valde att gestalta politiken i samband med ett val. Denna studie fokuserar på valet 2010.

1.1 Problembakgrund

I Sverige har det gjorts flera undersökningar av journalistiken i valrörelser. Faktum är att valrörelser är ett av de mest undersökta samhällsfenomenen och att regelbundna

1 Strömbäck 2001, sid. 414

2 Strömbäck 2009b, sid. 9

3 Ibid., sid. 183

4 Cappella & Jamieson 1997, sid. 31

(7)

valundersökningar gjorts i Sverige i mer än 40 år. Men den lokala nivån är betydligt mindre utforskad än den nationella.⁵ Forskningen har främst koncentrerats på riksdagsvalen, och hur medierna bevakar de lokala och regionala valen till kommuner och landsting vet forskningen ganska lite om.⁶ Att det ser likadant ut på lokal nivå som på riksnivå är inte säkert, men trots det har det aldrig tidigare gjorts en samlad jämförelse mellan riks- och lokaltidningar i Sverige. Här finns en lucka i forskningen.

Medierna är för de allra flesta den viktigaste källan till information om politik och samhälle.⁷ Få av oss har nära kontakt med politiker, deras kampanjer och förehavanden. Det vi vet om dem, har vi lärt oss via medierna. Detta har lett till att vissa menar att publikens kunskap om den politiska verkligheten är en så kallad ”medierad verklighet”.⁸ Medieutbudet har under de senaste decennierna ökat kraftigt och även om inte alla medier uppmärksammar politik och samhällsfrågor, så kan den som är intresserad följa den offentliga debatten via medierna. Lars Nord skriver i boken Väljarna, partierna och medierna att det därför är relevant att diskutera på vilket sätt de viktigaste medierna väljer att skildra politiken i en valrörelse för den stora publik som följer dessa medier.⁹

Tidigare systematiska innehållsanalyser visar att de största nationella medierna präglas av en medielogik i stället för en politisk logik.¹⁰ Detta har bidragit till att modern politisk

nyhetsjournalistik har en tendens att gestalta politik som sport och spel snarare än som sakfrågor. I stället för att politiken handlar om sakliga problem handlar den om vinnare och förlorare i kampen om makt.¹¹ Medielogiken handlar bland annat om knep för att fånga publiken och spelgestaltning kan vara ett sådant knep. En konsekvens av detta är att politikens sakinnehåll trängs undan när spelgestaltningen dominerar, vilket försvårar för människor att via journalistiken informera sig om var de olika partierna står i olika sakfrågor.¹² En annan konsekvens när medierna väljer att gestalta politik som skandal och spel till förmån för sakfrågor, är att cynismen gentemot politiker ökar.¹³ Detta kan bidra till att väljarna

5 Nord & Nygren 2007, sid. 22

6 Ibid., sid. 25

7 Strömbäck 2009a, sid. 127

8 Cappella & Jamieson 1997, sid. 30-31

9 Nord 2009b, sid. 335

10 Ibid.

12 Ibid., sid. 184

(8)

demobiliseras och att deras lust att gå och rösta minskar.¹⁴ Till skillnad från de stora

nationella medierna är arbetet på lokala och regionala morgontidningar knutet till ett public service-ideal, det vill säga att de i större utsträckning än de rikstäckande tidningarna arbetar i medborgarnas tjänst och rapporterar om det som människor i sin roll som medborgare

behöver veta.¹⁵ Dessa tidningar är ofta mer känsliga för sitt rykte på orten och det är viktigt att anses som seriös bland sina prenumeranter. Här finns en tendens att prioritera en bred, saklig och okontroversiell bevakning av traditionella nyhetsområden, och man tar ofta avstånd från mer kontroversiella metoder och vill sällan uppfattas som spektakulära eller förknippas med det som vissa ser som en oetisk kvällstidningsjournalistik.¹⁶

Sak- och spelgestaltningar har studerats i flera svenska undersökningar under de senaste valrörelserna. Landsortstidningarna har dock inte studerats i samma utsträckning, trots att det vanliga mönstret utanför Stockholmsregionen är att den lokala morgontidningen dominerar läsningen och att det i landsorten är morgontidningen som är det helt dominerande lokala mediet.¹⁷ Tyngdpunkten i människors tidningsläsning ligger till och med på den lokala morgontidningen.¹⁸ Dessa fakta tillsammans med att de allra flesta får sin information om politik och samhälle via medierna gör att det är intressant att studera även

landsortstidningarna för att se om det finns skillnader i gestaltningen av politik gentemot rikstäckande morgontidningar och kvällstidningar. Denna studie kommer därmed att bli den första som gör en sådan samlad jämförelse i samband med ett val.

Men det är inte enbart den faktiska skillnaden i gestaltningen mellan de olika tidningarna som motiverar denna studie. I en mediemiljö med nya villkor där medierna alltmer präglas av marknadsstyrning och kamp om publikens uppmärksamhet formas den politiska

journalistiken.¹⁹ I dag finns många alternativa medier och det räcker inte med att producera en politisk journalistik som journalisterna själva uppfattar som angelägen. Publiken måste lockas att ta del av utbudet. Detta ställer nya krav på den politiska journalistiken, på dess utövare och på dess innehåll och dess uttrycksformer och tilltal.²⁰ I denna marknadsdrivna journalistik blir

14 Nord 2008, sid. 234

15 Ekström & Nohrstedt 1996, sid.159

16 Ibid.

17 Hadenius & Weibull 2005, sid. 403

18 Ibid.

19 Nord 2008, sid. 242

20 Ibid., sid. 243

(9)

utrymmet för de journalistiska idealen mindre när de ekonomiska målen prioriteras.²¹ Graden av kommersialisering skulle därmed kunna påverka i vilken utsträckning olika redaktioner styrs av medielogiken och till följd därav också hur politiken gestaltas.

Med detta sagt anser vi det vara relevant att studera hur sak- och spelgestaltningen av politik ser ut i landsortstidningar, rikstäckande morgontidningar och kvällstidningar – för att sedan kunna jämföra resultatet tidningarna och tidningstyperna emellan. Vi vill genom detta även se i vilken utsträckning medielogiken styr över gestaltningarna i de olika tidningstyperna.

Forskare har tidigare studerat medialisering, och en aspekt på medialiseringen är just

journalistikens gestaltningar av politik. Det är denna aspekt som vi kommer att fokusera på i den här studien.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka hur politiken gestaltades i de två största svenska landsortstidningarna, de två största rikstäckande morgontidningarna och de två största kvällstidningarna i valrörelsens slutskede 2010. Med detta hoppas vi kunna säga något om medielogikens genomslag i de olika tidningstyperna. Vi är medvetna om att det inte finns något självklart sätt att undersöka i vilken utsträckning medieinnehållet styrs och är präglat av medielogiken. Men enligt vad tidigare forskning kommit fram till kan uttryck för att medierna själva aktivt bidrar till att forma bilderna av politiken ses som en indikator på medielogikens genomslag i medieinnehållet.²² Ur detta perspektiv ska olika gestaltningar av politiken under valrörelsen 2010 undersökas i denna studie. Gestaltning av politik som spel kan ses som en indikator på att medieinnehållet är präglat av medielogiken, medan sakgestaltning kan ses som en indikator på att medieinnehållet är präglat av den politiska logiken.²³ I denna studie ingår ytterligare 12 gestaltningar (se frågeställning 2 nedan) som kan ses som indikatorer på sak/spel, men också som indikatorer på medielogiken. Givetvis finns också andra indikatorer på hur medielogiken präglar journalistiken. Men genom att studera gestaltningen av politiken i olika typer av svenska tidningar hoppas vi ändå kunna bidra till en diskussion kring

medielogikens genomslag i de olika tidningstyperna, och också kring vad som påverkar mediernas innehåll.

21 Nygren 2008b, sid. 163

23 Ibid., sid. 135

(10)

Utifrån undersökningens syfte sätts följande frågeställningar upp:

1. I vilken utsträckning gestaltades politiken som sak respektive spel i Helsingborgs Dagblad, Falu Kuriren, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen i samband med valet 2010?

2. I vilken utsträckning använde man sig av skandal-, hästkapplöpnings-, regerings-, konflikt-, human interest-, ekonomiska konsekvenser-, politisk misstro-, politiker som individer-, medier som aktörer-, medborgare som offer-, politisk strategi- och

nyhetsstyrningsgestaltning i de olika tidningstyperna?

3. Hur såg skillnaderna ut mellan de olika tidningarna och tidningstyperna vad gäller gestaltningen av politiken?

Genom att svara på dessa frågeställningar hoppas vi kunna bidra till en diskussion kring hur de tre tidningstyperna landsortstidningar, rikstäckande morgontidningar och kvällstidningar var präglade av medielogiken i samband med valet 2010.

1.3 Avgränsningar

De tidningar som ingått i denna studie är Helsingborgs Dagblad/NST/LP, Dalarnas Tidningar, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Dessa sex tidningar har valts genom ett strategiskt urval eftersom de är Sveriges största landsortstidningar,

rikstäckande morgontidningar och kvällstidningar.²⁴

Helsingborgs Dagblad/NST/LP och Dalarnas Tidningar är medieföretag där flera tidningar ingår. Vi har valt att studera den största tidningen inom dessa företag, vilka är Helsingborgs Dagblad och Falu Kuriren. Anledningen till detta är att dessa tidningar är just de största och därför också når ut till flest människor och har störst potential att påverka flest människor.

24 http://www.ts.se/Mediefakta/Topplistor.aspx, Hämtad: 2010-11-08.

(11)

2 Teoretiska utgångspunkter

I detta kapitel presenteras de teorier och de tidigare forskningsresultat vi anser är relevanta som bakgrund för denna studie. Inledningsvis presenteras teorier kring medielogik, den politiska logiken och politikens medialisering. Vidare tar vi också upp teorier kring nyhetsvärdering och gestaltning av nyheter.

2.1 Medielogiken, den politiska logiken och politikens medialisering

Enligt teorin om medielogiken formas mediernas innehåll av mediernas format, organisation, arbetsvillkor, normer och behov av uppmärksamhet. Det är dessa faktorer som styr innehållet och hur det presenteras, snarare än verkligheten i sig.

25

Medielogiken handlar bland annat om att medierna använder sig av ett antal berättartekniker för att reducera informationsmängden och samtidigt fånga människors uppmärksamhet.²⁶ Till dessa tekniker hör tillspetsning, förenkling, polarisering, intensifiering, konkretion och personifiering.²⁷

Medierna fokuserar på sådant som människor antas vara intresserade av och som ska leda till framgång i konkurrensen om människors uppmärksamhet. När medielogiken styr påverkas det politiska systemet, de politiska institutionerna och de politiska aktörerna mer av medierna än vice versa.²⁸ Dagens politiska journalistik kämpar ständigt om uppmärksamheten och måste i större utsträckning än sina föregångare bygga på enkla konfliktmönster och rimliga journalistiska arbetsinsatser som betalar sig kommersiellt.²⁹

Den amerikanske statsvetaren Thomas Patterson har pekat på att medierna själva och medielogiken har stor betydelse för formandet och gestaltningen av det journalistiska innehållet. Han skriver:

25 Strömbäck 2009a, sid. 130; Altheide & Snow, 1979

26 Nord 2009a, sid. 177

27 Hernes 1978 sid. 187-188

29 Nord 2008, sid. 255

(12)

The news is not a mirror held up to society. It is a selective rendition of events told in story form. For this reason, the conventions of news reportering include and emphasis on the more dramatic and controversial aspects of politics. Above all else, reporters are taught to search for what is new and different in events of the past twenty-four hours.³⁰

Studier har visat att medielogiken inte slagit igenom i samma utsträckning på lokalnivå som på riksnivå.³¹ I lokala valrörelser har det visat sig att de lokala medierna speglar passivt och att det nästan blivit en rutinartad lokal politisk journalistik som missar möjligheten att

mobilisera väljare inför politiska frågor. En förklaring tros vara att de lokala valen genomförs samma dag som det nationella och att de lokala valrörelserna då riskerar att hamna i en medieskugga.³²

Teorin om den politiska logiken är mindre utvecklad än teorin om medielogiken. Den politiska logiken leder till att medierna fokuserar på sådant som är viktigt och relevant och som människor i rollen som medborgare bör veta. När den politiska logiken styr påverkas medierna och deras innehåll mer av det politiska systemet och de politiska institutionerna och aktörerna än vice versa.³³ Människor är beroende av medierna för information som sedan ligger till grund för deras verklighetsuppfattningar, åsikter och beslut om vilket parti de ska rösta på. Därför är det problematiskt om valbevakningen präglas alltför mycket av

medielogiken och alltför lite av den politiska logiken.³⁴ Gestaltningar som spel eller skandal kan ses som indikatorer på att medieinnehållet är präglat av medielogiken snarare än av en politisk logik. Och omvänt kan sakgestaltningar av politik ses som indikatorer på att den politiska logiken väger tyngre än medielogiken.³⁵

En mycket stor del av den politiska kommunikationen sker via massmedierna.³⁶ Både massmedier och politiker försöker fånga publikens uppmärksamhet. Massmedierna gör det direkt, men politikerna måste göra det indirekt – genom massmedierna. På samma sätt som massmedierna måste använda sig av en rad olika tekniker för att fånga publikens

30 Patterson 1994, sid. 60

31 Nord 2009b, sid. 336

32 Ibid., sid. 336-337

34 Ibid., sid. 159

35 Ibid., sid. 135

36 Ibid., sid. 335

(13)

uppmärksamhet (tillspetsning, polarisering, förenkling och så vidare), tvingas politikerna också anpassa sig. På liknande grunder får de använda samma tekniker för att fånga

massmediernas uppmärksamhet för att slutligen få uppmärksamhet hos publiken.³⁷ Krav på förenkling och tillspetsning gör att frågor med en viss typ av egenskaper uppmärksammas.

Politiska frågor som är enkla och otvetydiga lyfts fram och resultatet blir en politisk debatt som utmärks av simplifiering, snarare än av nyansering.³⁸

Medialisering är ett processorienterat begrepp som handlar om förändringar och dynamiken i relationen mellan medierna och politiken.³⁹ Medier och politik utgör två skilda system med olika logiker och den politiska kommunikationen styrs i betydande utsträckning antingen av medielogiken eller av den politiska logiken.⁴⁰ Både medielogiken och den politiska logiken kan, i renodlad form, ses som ändpunkter på en skala.⁴¹ Utifrån det kan medialiseringen av politiken ses som ett flerdimensionellt begrepp, där varje dimension utgör en skala. Den första dimensionen handlar om i vilken utsträckning medierna utgör den viktigaste källan till information om politik och samhälle. Den andra dimensionen handlar om i vilken

utsträckning medierna är självständiga i förhållande till politiska aktörer. Den tredje

dimensionen handlar om i vilken utsträckning medieinnehållet styrs av medielogiken eller den politiska logiken. Den fjärde dimensionen handlar om i vilken utsträckning politiska aktörers handlingar styrs av medielogiken eller den politiska logiken.⁴² Ytterst handlar alltså politikens medialisering om mediernas makt och inflytande i samhället och politiken. Tillsammans säger dessa dimensioner i vilken utsträckning politiken i ett land under en viss tidpunkt är

medialiserad. Omvänt kan undersökningar av exempelvis i vilken utsträckning innehållet i medierna är präglat av medielogiken eller den politiska logiken belysa hur medialiserad politiken är.⁴³

Den tredje av de ovan nämnda dimensionerna är den dimension vi kommer att fokusera på i denna studie. Även om det inte är självklart hur man på bästa sätt undersöker denna

dimension och därmed i vilken utsträckning medieinnehållet styrs och är präglat av

37 Asp 1986, sid. 359-360

38 Ibid., sid. 361

40 Ibid., sid. 130

41 Ibid., sid. 131

42 Ibid.

43 Ibid.

(14)

medielogiken, kan uttryck för att medierna aktivt bidrar till att själva forma bilderna av politiken ses som en indikator på medielogikens genomslag vad gäller medieinnehållet.⁴⁴

2.2 Att värdera nyheter

Nyhetsvärderingen är inte någon enkel process med något entydigt flöde. Det rör sig om många komplicerade system där många aktörer är verksamma. Dessa system skiljer sig dessutom kraftigt åt inte bara på internationella plan, utan också på nationella, regionala och lokala plan.⁴⁵ Nyhetsförmedlingen handlar till exempel om hur en riksdagsdebatt rapporteras och här finns både källor och gallrande nyhetsredaktioner som bestämmer vad ur debatten som kommer att uppmärksammas.⁴⁶

Walter Lippman var en av de första som gjorde ett försök till att definiera vad som blir nyheter. Redan 1922 förklarade han att det viktigaste var att journalisten trodde att nyheten skapade respons hos medborgarna. Det allra väsentligaste enligt honom var nyhetsmannens föreställningar om konsumentens känslor.⁴⁷ Men försöken att definiera vad som blir en nyhet är mycket förenklade och att förklara fenomenet kan därför vara problematiskt. Det går inte att se nyheter som något som är oberoende av sin omgivning, utan det är nödvändigt att koppla samman diskussionen om nyhetsvärdering med frågor om gatekeeping och nyhetsorganisation.⁴⁸ För att beskriva vad och vem som bestämmer medieinnehållet har forskarna Pamela J. Shoemaker och Stephen D. Reese tecknat en bild av en sfär med olika lager som kan liknas vid bilden av en lök i genomskärning (se figur 2.1.1 nedan). Längst ut finns ideologier i samhället och längst in den enskilde journalisten. Varje lager har betydelse och bildar tillsammans olika faktorer som bestämmer hur mediernas innehåll blir till. Förutom medieföretagen är också kultur och ideologier, källor, annonsörer, rutiner och normer och den enskilda journalisten faktorer som påverkar värderingen av nyheter.⁴⁹ Näst längst in i ”löken”, utanför den enskilda journalisten, finns ett lager som forskarna valt att kalla för ”media

routines level”. Detta lager handlar om vilka arbetsrutiner på redaktionerna som påverkar

44 Ibid., sid. 134

46 Ibid.

47 Lippman 1922/1997

49 Shoemaker & Reese 1996, sid. 63-65

(15)

nyheterna. Här finns rutiner och normer som påverkar det dagliga arbetet, både synliga och osynliga. Dessa rutiner har en direkt påverkan på medieinnehållet som når publiken.⁵⁰

Figur 2.1.1 Shoemaker och Reeses sfär som visar vilka olika faktorer som påverkar mediernas innehåll.

Vad som utmärker nyhetsarbete är till exempel att det försiggår inom en organisation eller en redaktionell miljö.⁵¹ Det är strukturerna på redaktionen som styr det dagliga arbetet, såväl synliga strukturer som den kultur som växt fram i medieföretagen. Enskilda journalister sitter inte varje dag inför varje artikel och resonerar kring efter vilka principer den har nyhetsvärde, utan förlitar sig på en tyst kunskap som ”sitter i väggarna” på redaktionen.⁵² Det svenska nyhetsurvalet präglas mer av en blandning av hårda och mjuka nyheter, men med en tydlig slagsida åt mjuka nyheter i kvällstidningarna.⁵³ Vad som är ”bra” nyheter värderas olika beroende på vilka medierutiner som finns på redaktionerna. Uppfattningar om vad som är intressant och överraskande spelar stor roll i urvalet av nyheter och för bearbetning,

redigering och presentation av de politiska nyheterna. Här blir det en stor skillnad på politiska

50 Ibid., sid. 105

52 Nygren 2008a, sid. 43

53 Strömbäck 2009b, sid. 174-175

(16)

nyheter mellan redaktioner som prioriterar det som anses viktigt och de som satsar på vad som är spännande och lockar publiken.⁵⁴

Det finns två grundläggande föreställningar som är centrala för det journalistiska

nyhetsurvalet. Den första föreställningen handlar om vilka nyheter som man tror att publiken vill ha. Det kan ses som ett marknadsmässigt styrfält och handlar uteslutande om vad man tror att publiken efterfrågar. Den andra föreställningen handlar om vilka nyheter man anser att publiken bör ta del av och vad publiken inte bör få veta något om, ett normativt styrfält.⁵⁵ Olika nyhetsgenrer styrs också mer eller mindre av de två styrfälten. Politik och ekonomi har en tendens att vara mer styrda av att de ses som viktiga och därför bör människor informeras om vad som skett.⁵⁶

Medier som är beroende av lösnummerförsäljning, vilket kvällspressen är, har en starkare tendens att välja nyheter som attraherar publiken, än dagstidningar som är

prenumerantbaserade.⁵⁷ De normer som präglar kvällstidningar skiljer sig märkbart från de normer som präglar morgontidningar och landsortstidningar. All nyhetsjournalistik befinner sig i dag i en konkurrenssituation om nyheter, publikens uppmärksamhet och pengar. Vad gäller kvällstidningarna är dessa särskilt präglade av denna konkurrens. De kännetecknas inte alls av samma balans som många morgontidningar gör. Att väcka uppmärksamhet, uppröra och underhålla uppfattas som viktigare mål.⁵⁸ Kvällstidningar kritiseras ibland för sin

”sensationsjournalistik” och för att göra hårda vinklingar.⁵⁹ Den svenska kvällspressen har internationella förebilder och följer en klassisk formel för denna typ av journalistik: mer sex, mer skandaler, mer brott och betydligt mer kändisjournalistik.⁶⁰ Det som har hänt beskrivs så dramatiskt och konfliktfyllt som möjligt och inte alltid i enlighet med hur det faktiskt var i verkligheten. Man driver kampanjer och skapar opinioner som genererar nyheter.⁶¹

Dagstidningarna i sin tur måste kunna tillföra något som tv inte har. De stora

morgontidningarna gör detta genom utförlighet, bakgrunder och fördjupning.⁶² Men det blir

54 Nord 2008, sid. 235

55 Johansson 2008, sid. 7

56 Ibid., sid. 8

57 Ibid.

58 Ekström & Nohrstedt 1996, sid.161

60 Hvitfelt 2008, sid. 39

61 Ibid., sid. 40

62 Ibid.

(17)

allt svårare för stora, breda medier som försöker erbjuda kvalificerat innehåll, eftersom de marknadsmässiga drivkrafterna innebär allt hårdare konkurrens om publiken.⁶³ Skillnaderna har alltid varit stora mellan en mer seriöst inriktad, daglig journalistik och en lättare

journalistik i kvälls- och veckopress.⁶⁴ Vad gäller politik så finns det i Sverige fortfarande en traditionell bevakning av politik i de stora morgontidningarna.⁶⁵

2.3 Att gestalta nyheter

Gestaltningsteorin, eller framing theory, är en av de mest framträdande teorierna när det gäller den nyhetsjournalistiska bevakningen av politik och samhälle samt mediernas effekter.⁶⁶ Gestaltningsteorin handlar om sambandet mellan det journalistiska innehållet och människors uppfattningar. Dess fokus är hur medierna gestaltar olika problem eller beskrivningar av verkligheten, och hur dessa gestaltningar påverkar medborgarna och mediekonsumenterna i deras gestaltningar.⁶⁷ Med hjälp av gestaltningar kan journalister skapa mening och

sammanhang åt en nyhet. Detta gör det möjligt för mediepubliken i sin tur att skapa mening åt och förstå nyheter.⁶⁸

Från början användes denna teori inom psykologin, men under 1990-talet har den börjat användas alltmer inom den politiskt-kommunikativa forskningen.⁶⁹ Shanto Iyengar var en av de första som började använda teorin i relation till medierna och den politiska

kommunikationen.⁷⁰ Enligt honom handlar gestaltningsteorin om subtila förändringar i ett meddelande eller en presentation medan gestaltningseffekter avser förändringar i

beslutsfattande till följd av dessa förändringar.⁷¹ Iyengar har i ett flertal undersökningar utgått från gestaltningsteorin och kommit fram till att medierna har möjlighet att påverka

mediekonsumenters uppfattningar och inställningar till olika frågor genom gestaltningar.⁷² Framing är särskilt betydande när det handlar om politik. Politiska frågor är normalt

63 Nygren 2008a, sid. 298

64 Ibid., sid. 299

65 Nord 2008, sid 244

66 Strömbäck 2009c, sid. 13

70 Ibid.

71 Iyengar 1991, sid. 11

72 Iyengar 1991, sid. 125

(18)

komplexa och nivån av publikens kunskap och intresse för politik är låg.⁷³ Men intresset ökar i valrörelser då också omfattningen av den politiska journalistiken ökar drastiskt. Jämförelser av partiernas ståndpunkter i sakfrågor, spekulationer om regeringsalternativ, otaliga

opinionsundersökningar och recensioner av medieframträdande brukar vara några viktiga ingredienser valrörelsejournalistiken på riksnivå.⁷⁴ Tendenser till mer ytligt gestaltad och dramatiserande journalistik som har kunnat noteras i riksmediernas bevakning har ännu inte kommit att dominera lokal valrörelsejournalistik. Det verkar som om andra drivkrafter finns bakom den lokala politiska journalistiken.⁷⁵ Vad gäller de populistiska nyhetsmedierna väljer de konsekvent att förenkla och förvanska verkligheten för att kunna presentera de nyheter som förväntas locka störst publik.⁷⁶ Strävan efter att locka till sig läsare eller tittare tycks ofta betyda mer, särskilt i kvällstidningar och reklamfinansierade TV-kanaler, än strävan efter att bidra till informerade medborgare. Detta ger uttryck för att journalistiken i dessa fall är marknadsanpassad eller kommersialiserad. Journalistiken får helt enkelt inte vara för tung, tråkig och sakligt informativ, får då är man rädd att människor bläddrar eller zappar vidare.⁷⁷

Den amerikanske kommunikationsforskaren Robert M. Entman beskriver gestaltningen som ett sätt att välja vissa aspekter av en uppfattad verklighet och göra dem mer framträdande i en kommunicerande text på ett sätt som främjar vissa specifika problemdefinitioner,

orsaksförklaringar, moraliska värderingar och/eller sätt att lösa problem.⁷⁸ Dessa fyra egenskaper hos gestaltningar behöver inte vara uppenbara eller tydliga för

mediekonsumenterna. De behöver inte heller vara eftersträvade av journalisten som skriver artiklar eller gör inslag. Gestaltandet behöver inte vara medvetet för att existera, det kan vara helt omedvetet.⁷⁹ Detta är också innebörden i de amerikanska forskarna Joseph N. Cappella och Kathleen Hall Jamiesons beskrivning av gestaltning. De menar att gestaltning av nyheter handlar om vinkling, struktur, betoning, ordval och kontext.⁸⁰ De beskriver det också som att under kontrollerade förhållanden kan små förändringar i formuleringar och upplägg ge betydande effekter på förståelse och val.⁸¹ I sina studier har dessa forskare berört frågan om

73 Ibid., sid. 13

74 Nord 2008, sid. 233

76 Nord 2008, sid. 250-251

77 Strömbäck 2001, s. 383

78 Entman 1993, sid. 52

81 Ibid., sid. 44

(19)

mediernas och gestaltningarnas betydelse för politisk misstro. De skiljer mellan två specifika gestaltningar av politik: sakfrågegestaltningar (issue frames) och spelgestaltningar (game or strategy frame).⁸² I denna studie har vi valt att benämna dessa två gestaltningar vid dess svenska översättningar: sakgestaltning och spelgestaltning.

2.3.1 Sak-‐ och spelgestaltning

Ytterst är det politikens ansvar att fatta beslut i en mängd frågor. Mot den bakgrunden kan sägas att en journalistisk gestaltning av politik som sakfrågor är artiklar som fokuserar på sakliga förhållanden i verkligheten och som är relevanta för politiken.⁸³ Jesper Strömbäck har i sin studie Gäster hos verkligheten definierat sakgestaltad journalistik på följande sätt:

Med sakgestaltad journalistik avses att artiklarna eller inslagen fokuserar på VAD som har hänt eller kommer att hända, VAD någon har föreslagit eller VAD någon har sagt i den mån det syftar på politikens innehåll.⁸⁴

En sakgestaltad journalistik ger alltså medborgarna information som gör det lättare för dem att göra informerade val och att åsiktsrösta.⁸⁵

Ett välkänt faktum inom medieforskningen är att det finns en stark tendens hos såväl tv- medier som tidningar att inom den politiska journalistiken ägna sig åt det ”politiska spelet”.⁸⁶ I mediernas bevakning av politik i allmänhet och valrörelser i synnerhet gestaltas politik ofta som ett spel om makten. Politiska förslag och utspel gestaltas som medel, och framgång på valdagen gestaltas som det stora målet som de politiska aktörerna eftersträvar.⁸⁷ Med politiskt spel menas sådant som handlar om annat än politikens sakfrågor, det vill säga opinionsfrågor, politiska strategier, personfrågor och allmän trivia.⁸⁸

82 Ibid., sid. 35

84 Ibid., sid. 241

85 Ibid.

86 Ibid., sid. 244

87 Strömbäck 2009c, sid.12

(20)

Jesper Strömbäck har definierat spelgestaltning på följande sätt:

Med spelgestaltad journalistik avses artiklar och inslag som fokuserar på spel, strategi, relationer mellan politiska aktörer, vinnare och förlorare, samt på HUR politik bedrivs.⁸⁹

Den amerikanske journalisten James Fallows har pekat på att journalister ofta både tolkar och beskriver politiken som sport. Han menar till och med att politiken har blivit detsamma som sport för de amerikanska medierna när han skriver: ”For the American media in the 1990s, public life is sports. The entire press has become the sports page.”⁹⁰ Fallows är inte ensam om sin uppfattning. Thomas Patterson har skrivit att det dominerande kognitiva schemat för reportrar är uppbyggt kring tanken att politik är ett strategiskt spel. När journalister möter ny information under ett val, tenderar de att tolka den informationen inom en schematisk ram enligt vilken kandidater konkurrerar om att vinna fördelar. Kandidaterna kan spela spelet bra eller dåligt.

91

Detta pekar även Cappella och Jamieson på när de skriver:

I gestaltandet av politik som strategi eller spel tolkas politiken som medel för att nå olika väljargrupper, för att därigenom stärka eller behålla den egna

positionen i opinionsmätningarna. Kandidaternas ord och handlingar tolkas som uttryck för strategiska syften och manövrar, snarare än som uttryck för vad kandidaterna verkligen står för.

92

I sin bok ”Spiral of Cynicism. The Press and the Public Good”, en bok som försöker förklara medieinnehållet utifrån gestaltningsteorin, skriver Cappella och Jamieson att spelgestaltning av nyheter inte nödvändigtvis behöver vara ett felaktigt tillvägagångssätt att presentera en nyhet på. Tvärtom menar de att politiken som fenomen till viss del är ett spel med vinnare och förlorare och en tävling om att vinna medborgarnas röster. Problemet uppstår, menar de, när gestaltningen av politik som strategi och spel tränger undan annan journalistik som skulle kunna ge mediekonsumenterna bättre vägledning i deras val.⁹³ Problemet är också att den

90 Fallows 1996, sid. 160

91 Patterson 1994, sid. 57

92 Cappella & Jamieson 1997, sid. 34; översättning: Strömbäck 2001, sid. 242)

(21)

spelgestaltade journalistiken riskerar att skapa eller förstärka cynismen mot politiker och politiken hos människor.

94

Det finns en form av journalistik som varken är sakgestaltad eller spelgestaltad, utan vars kännetecken är skandaler och affärer. Journalistikens ökade intresse för korruption bland politiska makthavare beror enligt sociologen Manuel Castells inte på att korruptionen har ökat, utan på strukturella förändringar och att politiken har flyttat in i medierummet.⁹⁵ Men gränsdragningen mellan skandalgestaltade och sakgestaltade artiklar kan vara problematisk då det ofta är en sak som ligger till grund för skandalen. Utmärkande är dock att i

skandalgestaltningen ingår att något uppmärksammas stort. En annan viktig faktor är att tonen kan vara mer eller mindre känsloladdad och anklagande och det får avgöra om journalistiken ska bedömas som sak- eller skandalgestaltad. Värdeladdade ord är i sammanhanget en viktig indikator.⁹⁶

Om man kopplar dessa tre olika gestaltningar till den politiska logiken respektive

medielogiken kan gestaltningar av politik som spel eller skandal ses som indikatorer på att medieinnehållet är präglat av medielogiken snarare än av den politiska logiken.⁹⁷

Inom svensk forskning har bland andra Jesper Strömbäck och Lars Nord tidigare studerat gestaltningar i de svenska riksmedierna i samband med val. Under valrörelserna 1998, 2002 och 2006 studerade Strömbäck och Nord bland annat just sak- och spelgestaltning. Där visade det sig att 49 procent av artiklarna och inslagen inför valet 2006 var sakgestaltade. Jämfört med valet 2002 och 1998 var det en minskning mot 2002 och i linje med resultatet 1998.⁹⁸ Skillnaden mellan olika medier i resultatet av dessa studier var betydande. Minst sakgestaltad var journalistiken i kvällstidningarna under valrörelsen 2006 medan mest sakgestaltning gick att finna i Rapport, Dagens Nyheter, Aktuellt och Svenska Dagbladet.⁹⁹

En av de studier som genomförts i Sverige av lokala medier under valrörelser är en undersökning som medieforskarna Lars Nord och Gunnar Nygren gjort under valrörelsen

94 Ibid., sid. 36

96 Ibid., sid. 247

98 Ibid.

99 Ibid., sid 135-136

(22)

2006. De studerade mediernas bevakning av de lokala respektive regionala valrörelserna under de tre veckor som föregick valet. Ett av de fenomen som studerades var gestaltningen av politik som sak eller spel. I resultatet framgick att 20 procent av de undersökta artiklarna och inslagen var fokuserade på det politiska spelet medan 70 procent var inriktade på politiska sakfrågor.¹⁰⁰ Detta resultat går i samma mönster som en undersökning som gjordes av Lowe Hedman på samma sätt under valrörelsen år 2002.¹⁰¹ I studien av Nord och Nygren

undersöktes också hur ofta en del andra gestaltningar än sak- och spelgestaltning förekom.

Resultatet visade att kapplöpningsgestaltning, eller hästkapplöpningsgestaltning som vi valt att kalla gestaltningen i denna studie, förekom i knappt 10 procent av artiklarna och inslagen.

Politisk misstro-gestaltning som handlar om att beskriva något som att det kommer att öka människors misstro för en politiker eller ett parti, förekom i drygt sex procent av artiklarna och inslagen. Resultatet visade också att dessa gestaltningar var betydligt vanligare i lokal-tv än i lokaltidningarna.¹⁰²

Utifrån bland andra Strömbäck, Nord och Nygrens studier vet vi hur gestaltningen av

politiken sett ut i och mellan riksmedierna under flera valrörelser. Vi vet också hur det sett ut i lokala medier. Vad vi inte vet är skillnaderna mellan riks- och lokalmedierna, eftersom ingen av forskarna har gjort en samlad undersökning av dessa. Därför kan denna studie bidra med ny kunskap inom detta område.

101 Hedman 2004, sid. 35-36

(23)

3 Metod

I detta kapitel redogörs för vilken metod som använts i denna studie och hur undersökningen genomförts. Problem vi stött på presenteras, liksom undersökningens validitet och reliabilitet.

3.1 Val av metod

För att undersöka i vilken utsträckning politiken i samband med valet 2010 gestaltades som sak och spel i de två största landsortstidningarna, de två största rikstäckande

morgontidningarna och de två största kvällstidningarna har vi valt att använda oss av en kvantitativ innehållsanalys. Studien har en deskriptiv ansats, eftersom vi vill veta fenomenets förekomst, utbredning och frekvens.¹⁰³ Det leder oss till en deskriptiv undersökning med förklarande ambitioner, eftersom vi genom denna studie även vill kunna säga något om medielogikens genomslag i de olika tidningstyperna.¹⁰⁴ I den här undersökningen har vi ingen möjlighet att besvara den kausala frågan, det vill säga om det finns ett orsakssamband mellan medielogiken och kommersialiseringens krafter och hur man väljer att gestalta politiken.

Däremot vill vi ge ett visst underlag för en diskussion kring nyhetsjournalistikens gestaltningar och medielogikens påverkan på medieinnehållet.

Undersökningen stannar dock inte vid att vara deskriptiv. Den är också jämförande, då resultaten mellan kvällstidningar, rikstäckande morgontidningar och landsortstidningar jämförs i denna studie, vilket inte gjorts tidigare. Vi har strävat efter att göra resultaten så oberoende som möjligt av oss som forskare.

3.2 Urval

De tidningar som studerats har valts ut genom ett strategiskt urval. Utgångspunkten var att välja de medier som har störst spridning och därför kan antas ha störst betydelse för hur människor uppfattar politik och politiker. Vad gäller Helsingborgs Dagblad/NST/LP och Dalarnas Tidningar ingår fler tidningar i medieföretagen. Vi har dock bara undersökt en

103 Jarlbro 2000, sid. 27

104 Ibid., sid. 28

(24)

edition av varje tidning. För att bestämma vilken edition som skulle undersökas användes en effektorienterad urvalsprincip – vi undersökte alltså den edition som når flest människor, det vill säga den med störst potential att påverka flest människor.¹⁰⁵ Genom att studera endast en edition av dessa tidningar kan vi också säga något om de andra tidningarna som ingår i medieföretagen med tanke på att de utbyter mycket material mellan varandra. De tidningar som valts ut kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen, morgontidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt landsortstidningarna Helsingborgs Dagblad och Falu Kuriren.

Ett urval av artiklar har gjorts enligt följande urvalsprincip: 1) Nyhetsjournalistiskt bearbetade artiklar publicerade i huvudtidningen; 2) artiklar signerade av journalister; 3) som har

placerats på sidor med vinjetten ”politik” eller motsvarande, eller 4) som i bild, rubrik eller ingress explicit refererar till inrikespolitiska aktörer eller institutioner. I praktiken innebär detta att artiklar med vinjetten ”val 2010” och dylikt har ingått i innehållsanalysen. Denna urvalsprincip är densamma som bland andra Jesper Strömbäck använt sig av i liknande studier.¹⁰⁶ Däremot har vi tolkat urvalsprincipen lite annorlunda. I Strömbäcks studie har inte kultur- och sportsidor inkluderats, viket de gör i denna studie. Urvalsprincipen i den här studien innebär att alla olika delar som följer med tidningarna ingår. Det betyder att allt redaktionellt material som man inte betalar extra för inkluderas. Artiklar på sport- och kultursidor ingår alltså, liksom exempelvis Ekonomi i Dagens Nyheter, Näringsliv i Svenska Dagbladet och Motor i Helsingborgs Dagblad. Inför ett riksdagsval är det nämligen inte ovanligt att journalistiska områden som normalt inte ägnar sig åt politik gör det just under en valrörelse. En sportredaktion kan i dessa tider undersöka hur mycket partierna vill satsa på ungdomsidrotten och nöjesredaktionen tar till exempel reda på socialnämndsledamöternas syn på liberalare utskänkningsregler för stadens krogar.¹⁰⁷ Därför anser vi det vara relevant att även undersöka dessa delar av tidningarna. Däremot exkluderas kvällspressens bilagor ur undersökningen, eftersom läsarna får betala extra för dem, samt att de helt eller delvis har egna redaktioner. Att innehållsanalysen omfattar de nyhetsjournalistiskt bearbetade artiklarna innebär att personligt tolkande texter som exempelvis ledare, insändare, krönikor och analyser inte inkluderats. Söndagstidningarna har uteslutits, eftersom Falu Kuriren inte kommer ut på

105 Nilsson 2010, sid. 120

107 Nord 2008, sid. 233

(25)

söndagar. Detta val har vi gjort för att vi ska kunna jämföra resultaten av de olika tidningarna på bästa sätt.

Undersökningsenheten utgörs av hela artiklar. Endast artiklar med fler än 10 rader ingår i studien. Artiklar signerade av enbart nyhetsbyråer exkluderas eftersom syftet är att se hur de enskilda tidningarna valt att gestalta politik. Även utrikespolitiska artiklar som inte har direkt koppling till svensk inrikespolitisk exkluderas. Artiklar från webben tas inte hänsyn till i denna studie, då vi valt att inrikta oss på pappersupplagorna och då de sex olika tidningarna som ingår i studien har helt olika webbupplagor. Vissa av tidningarna publicerar regelbundet på webben och har egna webbredaktioner, medan andra prioriterar papperstidningen i första hand. Detta skulle göra det svårt att jämföra dessa tidningars webbsidor på ett rättvist sätt.

Tidsperioden omfattar de två sista veckorna före valdagen 2010, det vill säga från och med den 6 september 2010 till och med den 19 september 2010, vilket i praktiken blir till och med den 18 september, eftersom vi utesluter söndagstidningarna. Den tidsperioden har valts för att vi finner det intressant att se hur den journalistiska gestaltningen av politiken ser ut i

slutskedet av valrörelsen, särskilt eftersom det är då det politiska intresset bland medborgarna ökar.¹⁰⁸ Troligen ökar då också intresset för att ta del av den journalistik som handlar om politik och politiker. Dessutom bestämmer sig många väljare för hur de ska rösta så sent som en vecka före valdagen.¹⁰⁹

Att göra ett totalurval av artiklar i de utvalda tidningarna var av tidsmässiga skäl praktiskt omöjligt. För att minska antalet artiklar men ändå kunna generalisera resultatet gjordes därför ett systematiskt slumpmässigt urval.¹¹⁰ I praktiken innebar det att varannan artikel som ingick urvalet valdes ut för analys. Genom att systematiskt slumpa fram artiklar utgjorde urvalet ändå en god miniatyrkopia av den större populationen och därmed kan vi vara tämligen säkra på att det som gäller för de undersökta analysenheterna också gäller för de artiklar som inte undersökts.¹¹¹

110 Esaiasson m.fl. 2009, sid. 179

111 Ibid., sid. 195

(26)

3.3 Tillvägagångssätt

Denna studie har utgått från ett kodschema med tillhörande kodinstruktioner som bland andra Jesper Strömbäck använt sig av i en studie av den medierade bilden av politik och mediernas gestaltning av politik i valrörelsen 2010. Detta kodschema arbetades om för att passa denna studies syfte och därmed stärka den interna validiteten. I praktiken innebar detta att de

variabler som inte svarade på syftet för denna studie ströks. I kodschemat återstod slutligen 20 variabler med olika värden som varje analysenhet kunde anta. När kodningen genomfördes kunde analysenheterna, det vill säga artiklarna, placeras in under ett antal olika värden med olika betydelser. Dessa innehållsliga enheter måste först tolkas för att kodningen ska bli korrekt.¹¹² Därför användes också samma kodinstruktioner som bland andra Jesper Strömbäck använt. Genom att kopiera en operationalisering som mer etablerade forskare använt har vi arbetat kumulativt och dessutom öppnat för möjligheter att kunna jämföra resultaten mellan olika undersökningar.¹¹³

Våra huvudsakliga frågor om vilken journalistisk gestaltning som dominerar i rubrik,

ingress/inledning, brödtext, avslutning/sista stycke samt hela artikeln, kunde klassificeras på fem olika sätt: sakgestaltning, spelgestaltning, skandalgestaltning, trivia och annan. Trivia är sådana artiklar som inte handlar om politik men om politiker, och därför kan uppfattas som en artikel om politik. Med ”annan” gestaltning avses artiklar där det inte finns någon tydlig indikator på särskild gestaltning och därför inte passar in i de övriga kategorierna.¹¹⁴ Ett sista värde som dessa variabler kunde anta var ”ej tillämpbar”. Detta värde kunde antas om artikeln i fråga till exempel saknade rubrik eller ingress. Vi valde att undersöka gestaltningen i rubrik, ingress/första stycket, brödtext och avslutning/sista stycke, var för sig, utöver den

dominerande gestaltningen i artikeln. Anledningen till uppdelningen är att det kan ge en skev bild att enbart studera artikelns dominerande gestaltning eftersom det är mycket möjligt att det kan förekomma olika gestaltningar i de olika delarna av en artikel.¹¹⁵

Det finns också skäl att studera gestaltningen av politiken under valrörelsen 2010 lite

närmare. Ovan redovisades att vi i kodschemat kommer att bestämma vilken gestaltning som

112 Ibid., sid. 224

113 Ibid., sid. 66

115 Ibid., sid. 250

(27)

dominerade artiklarna, rubriken, ingressen, brödtexten och avslutningen, men i en och samma artikel kan dock flera andra gestaltningar förekomma än sak- och spelgestaltningar. För att få en mer nyanserad bild av journalistikens gestaltningar av politik undersökte vi därför också om en rad andra gestaltningar förekom i artiklarna. Dessa gestaltningar är på förhand definierade i tidigare forskning och handlar om skandalgestaltning,

hästkapplöpningsgestaltning, regeringsgestaltning, politiker som individer-gestaltning, medier som aktörer-gestaltning, medborgare som offer-gestaltning, politisk misstro-gestaltning, politisk strategi-gestaltning, nyhetsstyrningsgestaltning, konfliktgestaltning, human interest- gestaltning och ekonomiska konsekvenser-gestaltning. Alla dessa gestaltningar är indikatorer på hur medierna gestaltar politik som sak och spel. Men de kan också vara indikatorer på hur präglade de är av medielogiken, eftersom några av dessa gestaltningar går att koppla till de berättartekniker, utformade av Hernes, som kan ses som kännetecken på medielogikens genomslag. För ytterligare definitioner av de olika gestaltningarna, se kodinstruktioner i bilaga 2.

Innan den verkliga kodningen påbörjades genomfördes en testkodning av ett antal slumpmässigt utvalda artiklar från varje vald tidning. Detta gjordes för att pröva om de operationella indikatorerna i kodschemat och kodinstruktionerna fungerade att applicera på artiklarna, om det förekom tolkningssvårigheter och om något behövde omarbetas.

För att sedan genomföra den verkliga undersökningen lästes samtliga papperstidningar vi valt att studera. På grund av att materialet visade sig vara omfattande begränsades det genom ett systematiskt slumpmässigt urval, vilket i praktiken innebar att varannan artikel som ingick i vårt urval systematiskt valdes ur varje tidning. Vi hade också kunnat göra ett slumpmässigt delurval genom att lotta fram artiklar, men på grund av tidsmässiga skäl valde vi i stället det systematiska urvalet.

För att undvika systematiska kodfel till följd av att två personer kodade materialet fördelades materialet mellan oss så att vi i jämförelsen mellan de olika tidningarna undvek skillnader som egentligen beror på skillnader i person. Materialet delades därför inte upp genom att vi kodade tre tidningar var, utan båda kodade artiklar från samtliga tidningar. Kodningen genomfördes direkt i statistikprogrammet SPSS. När kodningen var färdig påbörjades arbetet med att sammanställa all data. Den insamlade informationen presenterades sedan i form av

(28)

tabeller och diagram som gav möjligheter att både presentera informationen var för sig och jämföra de olika tidningarna och tidningstyperna med varandra.

3.4 Validitet och reliabilitet

I denna studie har vi strävat efter att uppnå god begreppsvaliditet genom att arbeta kumulativt.

Det har vi gjort genom att ställa oss på mer etablerade forskares axlar när vi i princip kopierat en operationalisering som dessa forskare använt tidigare. En viktig fördel med ett sådant tillvägagångssätt är att det gör det möjligt att jämföra resultaten mellan olika

undersökningar.¹¹⁶ Vi har dock arbetat om dessa forskares kodschema så att det passar bättre för syftet med denna studie. Vi anser att de variabler som ingår i kodschemat kan ses som bra indikatorer på sak- och spelgestaltning. Vi menar också att de 12 gestaltningar som går att finna i kodschemat och som går att återfinna i de undersökta artiklarna är goda indikatorer på sak- och spelgestaltning och även kan visa på hur präglade tidningarna är av medielogiken vad gäller valet av gestaltningar. Vi menar att dessa 12 gestaltningar går att koppla antingen till sak- och spelgestaltning eller till de berättartekniker, utformade av Hernes, som kan ses som kännetecken på att medieinnehållet är präglat av medielogiken.¹¹⁷

Den externa validiteten, det vill säga möjligheten att generalisera slutsatserna från det urval av analysenheter som har undersökts till en större population, kan diskuteras. Vi är medvetna om att det är svårt att dra generella slutsatser när vi endast studerat två tidningar av varje

tidningstyp. Det är främst vad gäller landsortstidningarna som detta kan vara ett problem.

Men vår förhoppning är att vi med vår studie kan säga något om hur dessa tidningstyper gestaltar politik i stort. Vårt huvudsakliga syfte är dock att studera hur det ser ut i och mellan de sex tidningarna vi valt och mellan de tre tidningstyperna.

Det är viktigt att understryka att vi inte gör anspråk på att genom dessa analyser säga allt om de sex tidningarnas gestaltningar av politik inför valet 2010. Vår strävan är förstås att ta fram resultat som vi uppfattar som väsentliga för en bedömning av gestaltningen av politik, men vi är medvetna om att ytterligare aspekter hade kunnat behandlas, och som säkerligen också hade kunnat ses som minst lika intressanta. Vi vill i detta sammanhang påminna om att detta

116 Esaiasson m.fl. 2009, sid. 66

117 Hernes 1978, sid. 187-188