• No results found

MATERIALKRAV FÖR KLAMMER OCH FÄSTDON

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "MATERIALKRAV FÖR KLAMMER OCH FÄSTDON"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

HUS

Fästelement enligt AMA Hus 11

 Nyheter för dimensionering av klammer och fästdon.

T E X T: JA N - I N G E B E N GT S S O N . FOTO : TO R B J Ö R N O S T E R L I N G

E

n genomgående revidering av AMA och RA medför att alla krav på fäst- don i respektive kapitel hänvisar till av- snitt ZSE Fästdon. Där framgår att kra- ven är anpassade till eurokoderna för sammanfogning och infästning av olika material. Mer om detta redovisas i fak- taruta efter artikeln.

I avsnitt JT Taktäckningar och väggbe- klädnader samt kompletteringar av plan plåt behandlas bland annat dimensione-

ring och materialkrav för klammer och fästdon. Här följer en genomgång av av- snittet med belysande exempel. Även för detta avsnitt finns faktaruta efter artikeln.

MATERIALKRAV

FÖR KLAMMER OCH FÄSTDON

Från förvaltnings- och underhållssyn- punkt kräver AMA att all skruvning ska utföras med rostfritt stål av kvalitet 1.4301 eller 1.4404 enligt SS-EN 10088-

5:2009, se figur 1. Kvalitet 1.4301 är det

”klassiska” rostfria austenitiska 18/8-stå- let (18 % krom och 8 % nickel) även kallat A2. Det är den i särklass vanligaste legeringen i rostfria skruvar.

Kvalitet 1.4404 är ett syrafast rostfritt stål med tillsats av molybden och går under benämningen A4. Det används i samband med täckning av rostfri syra- fast planplåt.

För klammerinfästning i samband med

(2)

täckning av metalliserad stålplåt och ti- tanzink på träunderlag accepteras också varmförzinkad skruv. Vid täckning av koppar även kopparspik.

I vissa speciella miljöer, exempelvis simhallar, äventyrsbad och vägtunnlar kan spänningskorrosion uppträda på austenitiska stål. I dessa fall ska lämpligt material i fästdonen fastställas i samråd med expertis. Nya legeringar med högt korrosionsmotstånd speciellt anpassade för dessa miljöer finns numera också på marknaden. De går under benämningen A5 (1.4529 och 1.4547).

KRAV PÅ VINDLASTBERÄKNING FÖR INFÄSTNINGSPLAN

Plåttäckningar på tak påverkas huvudsak- ligen av sugkrafter förorsakade av vind.

Suglasterna beräknas enligt Eurokod 1. SS-EN 1991-1-4. Dimensionerande vindlast bestäms med hjälp av ett antal faktorer baserade på:

ƒ geografiskt läge

ƒ byggnadens bredd, längd och höjd

ƒ terrängtyp

ƒ taklutning.

Med utgångspunkt från dessa faktorer får man fram ett så kallat karakteristiskt hastighetstryck (qp).

I detta sammanhang är det viktigt att vara noggrann vid val av terrängtyp.

Skillnaden på hastighetstrycket mellan terrängtyp 0 och IV är väsentlig. Den är i stora drag dubbelt så stor i terrängtyp 0 som i terrängtyp IV.

VINDLAST BESTÄMS MED FORMFAKTORER

Den karakteristiska vindlasten på takets olika delar bestäms med hjälp av formfak- torer vars storlek och utbredning beror på taklutningen – samt bredd och längd på byggnaden, se figur 2. Normalt sett blir lasten störst i byggnadens hörnzon men i detta exempel blir lasten lika stor i hörn och randzon. Lasten blir något mindre i nockzonen och minst i mittzonen. Om underlaget för täckningen är otät, ex- empelvis glespanel, kan även tätskiktet och dess infästningar påverkas av ett inre

övertryck vars storlek bestäms av bygg- nadens öppningar och utformning. För att få fram den dimensionerande vind- lasten multipliceras den karakteristiska lasten med säkerhetsfaktorer (partialko- efficienter) för last och säkerhet.

RESULTERANDE VINDLAST PER KLAMMER

Klammer på fasta underlag monteras normalt med ett avstånd på 450–600 mm, dock högst 600 mm. I detta exem- pel blir lasten/klammer i rand och hörn- zon 0,76 kN/infästning, se figur 3.

Figur 1. Materialkrav för klammer och fästdon.

Figur 2. Exempel på vindlast för sadeltak.

Figur 3. Resulterande vindlast per klammer.

JAN-INGE BENTGSSON Constructec

(3)

HUS

Här är det viktigt att kontrollera vilket som är den svagaste länken i infästning- en, klammern eller dess infästning till aktuellt underlag. I normala fall är en skruvinfästning till råspont eller plywood något starkare än klammern men infäst- ning till lättbetong bör alltid kontrolleras med provdragning.

Om en lättbetongskruv ska använ- das bör densiteten på lättbetongen va- ra ≥500kg/m3. Även motståndet mot överdragning av skruven bör kontrolle- ras manuellt.

I vindutsatta lägen kan det också va- ra lämpligt att minska bandbredderna i hörn, nock och randzon. Detta för att undvika utmattningsskador i plåten samt i vissa fall störande buller när plåten rör sig upp och ned.

Uppgifter på dimensioneringsvärden för klammer och fästdon kan normalt erhållas från producenterna.

KRAFTER I TAKPLANET PÅVERKAR KLAMMER

Snölast i kombination med eventuella taksäkerhetsanordningar ger upphov till laster i takets plan, se figur 4. För att förhindra att plåten glider måste plåten förankras till underlaget. Detta görs med fasta klammer.

KRAFTÖVERFÖRING FRÅN FASTA KLAMMER

I detta exempel blir den resulterande las- ten 1,4 kN/fals och total längd av taket som tas upp av erforderligt antal fasta klammer och förs ned till underlaget, se figur 5.

Ofta monteras taksäkerhetsanordning- ar och solpanelssystem med hjälp av spe- ciella falsfästen direkt i falsen för att und- vika hål i plåttäckningen. Vid montering av taksäkerhetsanordningar kan det bero- ende på konsolhöjden bli en hävaramsef- fekt på falsen som kan förorsaka defor- mation av plåten om inte infästningen kompletteras till underlaget. I vissa fall med specialklammer.

TEMPERATURRÖRELSER I PLÅT

Alla metaller utvidgas eller krymper vid förändrad temperatur. Om det inte finns någon rörelsemöjlighet uppstår skador i plåt och underlag.

Tumregel för rörelser i plåt:

ƒ Rörelse i stålplåt cirka 1,0 mm/m

ƒ Rörelse i aluminium, rostfritt stål,

koppar och titanzink cirka 2,0 mm/m.

Fasta klammer som inte medger någon rörelse ska användas för att låsa banden i den fasta zonen. Den fasta zonen får vara max 3,0 m och kan placeras var som helst på taket. Den anpassas lämp- ligen efter läget på förekommande hin- der, se figur 6.

Figur 4. Krafter i takplanet påverkar klammer.

Figur 5. Kraftöverföring från fasta klammer till underlaget.

Figur 6. Temperaturrörelser i plåt – fast och rörlig zon.

(4)

Fästelement i AMA

ZSE Fästdon

Avsnittet är reviderat till nu gällande krav enligt standard. Det är anpassat till kraven i eurokoderna för sammanfogning och infästning av olika material. En genomgående revidering i hela AMA och RA har nu medfört att alla krav på fästdon i respektive kapitel hänvisar hit. Här finns nu hjälp att välja rätt kvalitet på korrosionsskyddet för fästdon beroende på i vilken miljö som de ska använ- das. Likaså vilken typ av fästdon som ska användas i olika infästningar. Avsnit- tet har en hel del tabeller för att det lättare ska gå att hitta de krav som finns för dimensionering av infästningar i de olika eurokoderna. Tonvikten är lagd på de olika förbandens hållfasthet och beständighet med hänvisning till respektive godkännande och dimensioneringsregler enligt eurokoderna. Minimikraven på korrosionsskydd för förbindare enligt Eurokod 5 har ansetts vara otillräckliga.

På kapitelnivå är beständigheten anpassad till korrosivitetsklasser och materi- al/ytbehandling är baserad på mångåriga erfarenheter från den svenska mark- naden. Innebär i grova drag varmförzinkning, rostfritt eller godkända special- beläggningar för utvändiga applikationer.

Kapitel J Avsnitt JT

Taktäckningar och väggbeklädnader samt kompletteringar av plan plåt Hela innehållet i kapitlet är genomgånget vilket har medfört en mängd juste- ringar av texter och framförallt figurer, samtliga är omritade. I hela AMA och RA 11 har kvalitetskraven för rostfri plåt setts över vilket innebär att mer enhetliga krav nu ställs. Nu gäller 1.4401 alternativt 1.4404 enligt SS-EN 10088-4:2009.

Även detta avsnitt påverkas av eurokoderna för vindlast. Dimension på skruv måste redovisas i handlingarna eftersom dessa är beroende av klammertyp för infästningen av plåten. Klammer ska aldrig fästas med ett större avstånd än 600 mm. På höga byggnader kan plåtens bandbredd behöva minskas till 300 mm i randzon med avseende risken för utmattningsskador på grund av vind- lasten.

LÄNGSTA BANDLÄNGD

AMA har med utgångspunkt från ett temperaturintervall på cirka 100°, från minus 20–30° till plus 70–80°, fastlagt den maximala bandlängden med ut- gångspunkt från den fasta zonen.

Exempel:

Vid en montagetemperatur på +10° ökar längden på en 15 meters stålplåt cirka 12 mm under sommarfallet och krymper 8 mm under vinterfallet. Med utgångspunkt från detta väljs glidklammer med till- räckligt stor rörelseupptagningsförmåga som anges av klammerproducenterna. I detta fall en klammer med rörelsemöjlig- het ±15 mm.

Givetvis måste detaljutformningar vid takfot, nock, hinder och anslutningar ut- formas på ett sådant sätt att rörelserna i plåten inte förorsakar tvångsspänningar och deformationer. Vid takfall som över- skrider den tillåtna bandlängden skall rö- relsefogar anordnas.

MONTAGE DIREKT MOT UNDERLAG

Beroende på typ av underlag ska klam- merinfästningen utformas på ett sådant sätt att skruvskallen inte förorsakar de- formationer/skador på plåten. Detta är normalt sett tillgodosett av klammer- producenterna som har olika klammer- utformning beroende på underlag och typ av infästning, se figur 7.

I samband med renoveringar är ofta kvaliteten på underlaget okänd. Speciellt i underlag av lättbetong bör alltid prov- dragning utföras.

Vid montering på underlag av förtill- verkade förspända betongelement måste alltid tjockleken kontrolleras. För att skruvning med betongskruv ska fungera ska betongtjockleken vara minst 40 mm.

Vissa typer av takelement med relief- mönstring har en minsta tjocklek på 20 mm. Här kan infästning endast ske i vou- ter och förstärkningsbalkar.

KLAMMER VID TÄCKNING PÅ ISOLERING

Vid täckning på isolering användes speci- Figur 7. Montage direkt mot underlag.

(5)

HUS

ella klammersystem, se figur 8. Ett system med specialklammer som är integrerade med teleskopiska hylsor är vanligt före- kommande. Teleskopeffekten medger en komprimering av isoleringen utan att skada plåten. En fördel är att isoleringen i detta fall kan monteras med förskjutna skarvar eftersom montaget är oberoen- de av isolerskarvens läge, vilket innebär bättre isoleringskvalitet.

Klammarna är också försedda med tag- gar som förankras i isoleringen av board eller cellplast och förhindrar glidning i takplanet. Här måste givetvis isoleringen stabiliseras med hjälp av ”isolerstoppar”

för att detta ska fungera.

Vid montering på underlag av hög- profilerad plåt anpassas infästningen till profiltopparna som normalt har ett cen- trummått på 200–300 mm. Vid monte- ring parallellt med profileringen kan in-

fästning även ske i profilbotten. Det är i princip samma infästningar som vid di- rektmontage där längden anpassas efter isolertjockleken med en teleskopeffekt av minst 20 mm.

Temperaturrörelserna tas upp enligt sam- ma princip som vid direktmontage med fasta och rörliga klammer. 

B

yggtorkning är ett informa- tionshäfte som sammanställts för att ge enkla råd om hur man pla- nerar och genomför torkning vid byggprojekt. Här finns ett antal tum- regler och fakta som ska ge verktyg för att genomföra byggtorkning, både effektivt och ekonomiskt.

Till häftet hör också två enklare excelverktyg som kan laddas ner från SBUFs webbplats. Verktygen be- handlar energibehovet för torkning respektive mätningar av torkklima- tet. I slutet av häftet finns även en checklista för byggtorkning.

YSC.12 Kontroll av fukt (både AMA och RA)

Under YSC.121 Kontroll av relativ fuktighet (RF) och YSC.122 Kontroll av fuktkvot i trä anges hur fuktmätning ska utföras för undergolv av be- tong respektive för trä. Här anges även vilka mätmetoder som ska använ- das och vad en mätrapport ska innehålla. Till båda avsnitten finns även råd- text i RA.

Häftet baseras på slutsatser från licenti- atuppsatsen ”Verktyg för optimering av byggtorkning”, Peter Brander, Skanska Sverige AB. Det har tagits fram i sam-

MARTIN STENO AMA-redaktör Hus AB Svensk Byggtjänst

Figur 8. Speciella klammersystem för täckning på isolering.

arbete med SBUF och FoU-Syd. 

källa:

Häftet ”Byggtorkning”

Verktyg för

byggtorkning

 Enkla råd för byggtorkning.

T E X T: M A R T I N S T E N O

References

Related documents

 Ämnets Syfte: Undervisningen i ämnet sammanfogningsteknik ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att sammanfoga olika material med hjälp av utrustning anpassad

Jämförelse mellan olika principer för sammanfogning av trä till plattelement med avseende på pris, hållfasthet och ekologi.. Solid Wood

För att krossa fram fraktionerna 0-150 mm och 0-300 mm räcker det med ett enstegs krossystem men för att ta fram en 0-90 mm fraktion med jämn kvalitet krävs det ett tvåstegs

Uppsats för avläggande av högskoleexamen i Kulturvård, Bygghantverk 7,5 hp 2012 Institutionen för Kulturvård Göteborgs universitet. Jämförelse av tre olika material

Sojaböna kan ensileras tillsammans med vårvete, en inblandning med 80 vikt-% sojaböna försämrade inte ensilagets kvalitet och var ett uppskattat foder för nöt..

(Wikberg Nilsson, Ericsson, & Törlind, 2015) Genom metoden genererades ett antal lösningsförslag. Projektgruppen valde sedan ut tre idéer som gick vidare till nästa steg,

När ström läcker ut från metall förlagd i mark orsakar det materialet att gå igenom kemiska reaktioner vilket leder till att materialet kommer närmare det tillstånd det hade

Där betongplattan dimensioneras för prägling och spjälkning så framkommer en höjd som redovisar tryckkraftens utbredning i betongen och där kan det uppstå problem då höjden