”Jag var beredd på att bli arbetslös men jag njöt, det var ju sommar.”
En studie om hur anställda skapar mening under nedskärningar
” I was prepared to be unemployed, but it was summer, so I enjoyed it.”
A study of how employees create meaning during layoffs Emma Måhlgren Radibratovic och Silvana Gutierrez
Ledarskap och organisation Kandidatexamen
15hp HT21
Handledare: Sissi Engman
Sammanfattning
Restaurangbranschen i Sverige har blivit hårt drabbat av pandemin covid-19 vilket gjort att många restauranger varit tvungna att genomföra nedskärningar. Det har medfört att många individer blivit arbetslösa. Sensemaking uppstår när individer försöker förstå meningen bakom en upplevelse som har inträffat. Syftet med studien är att undersöka hur medarbetare inom restaurangbranschen skapar mening i samband med nedskärningar för att ta reda på vilka faktorer som har en påverkan på individens
sensemaking. Studien har primärt använt sig av Karl Weicks (1995) teori gällande de sju principerna av sensemaking som teoretiskt ramverk men även relevanta forskningsstudier om nedskärningar i
restaurangbranschen och sensegiving. Det empiriska underlaget utgår från åtta genomförda
semistrukturerade intervjuer med anställda inom restaurangbranschen som har blivit uppsagda under pandemin. Genom att använda sig av en tematisk analys på det empiriska materialet har det hittats samband och olikheter mellan respondenterna svar som utformat teman som exempelvis kommunikation, tidigare erfarenheter, ryktesspridning, hantering av nedskärning och relationer.
Studiens resultat visar på att respondenterna skapat sin sensemaking i samband med nedskärningarna genom att förlita sig sina tidigare erfarenheter, interaktioner med andra i sin omgivning och individens egen självuppfattning. Påverkande faktorer har bestått av ekonomiskt stöd, familj och vänner, självkänsla och individens tidigare erfarenheter. Slutsatsen är att individernas sensemaking påverkats negativt av organisationsstrukturen, chefers agerande och avsaknaden av den interna kommunikationen som finns inom restaurangbranschen. Studien belyser att bristande faktorer inte verkar prioriteras, dock uppkommer det en svårighet att bedöma det då studien utgår från ett medarbetarperspektiv. Trots de bristande
faktorerna som identifierats är det de andra faktorer som blir mer påtagliga och utgör grunden i individens sensemaking-process.
Nyckelord
Sensemaking, restaurangbranschen, organisation, nedskärningar, medarbetare, covid-19
Abstract
The restaurant industry in Sweden has been hit hard by the pandemic covid-19, which has meant that many restaurants have had to make cuts. As a result, many individuals have become unemployed.
Sensemaking occurs when individuals try to understand the meaning behind an experience that has occurred. The purpose of the study is to investigate how employees in the restaurant industry create meaning in connection with cuts to find out which factors have an impact on the individual's
sensemaking. The study has primarily used Karl Weick's (1995) theory regarding the seven principles of sensemaking as a theoretical framework but also relevant research studies on cuts in the restaurant industry and sensegiving. The empirical data is based on eight completed semi-structured interviews with employees in the restaurant industry who have been laid off during the pandemic. By using a thematic analysis of the empirical material, connections and differences have been found between the respondents' answers that has shaped themes such as communication, previous experiences, rumors, handling of cuts and relationships.
The results of the study show that the respondents created their sensemaking in connection with the cuts by relying on their previous experiences, interactions with others and the individual's own self-perception.
Influencing factors have consisted of financial support, family and friends, self-esteem, and the individual's previous experiences. The conclusion is that the individuals' sensemaking was negatively affected by the organizational structure, the actions of managers and the lack of internal communication that exists in the restaurant industry. The study highlights that the lack of factors does not seem to be prioritized, however, there is a difficulty in assessing it as the study is based on an employee perspective.
Despite the lack of factors identified, it's the other factors that become more apparent and form the basis of the individual's sensemaking process.
Key words
Sensemaking, restaurant industry, organization, downsizing, employee, covid-19
Förord
Vi vill börja med att tacka alla respondenter som valde att delta i undersökningen. Utan er medverkan hade inte studien varit möjlig att genomföra och er tid har varit värdefull för oss. Vi vill även uppmärksamma och
tacka vår eminenta handledare Sissi Ingman som väglett oss genom den skrivande processen. Tack för ditt engagemang och ambition när vi har stött på problem och funderingar. Slutligen vill vi tacka varandra för ett
gott och lärorikt samarbete.
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
1.2 Bakgrund och problemformulering 1
1.3 Syfte 2
1.3.1 Frågeställningar 3
1.4 Avgränsningar 3
1.5 Tidigare forskning 3
1.5.1 Restaurangbranschen 3
1.5.2 Sensemaking 5
2 Metod 7
2.1 Metodval 7
2.2 Genomförande 8
2.3 Konstruktion av intervjumall 9
2.4 Analysmetod 9
2.5 Urval av undersökningsobjekt 10
2.6 Etiska aspekter 11
2.7 Metoddiskussion 12
3 Teori och centrala begrepp 14
3.1 Centrala begrepp 14
3.1.1 Sensemaking 14
3.1.2 Sensegiving 15
3.2 Sensemaking 15
3.3 Sensegiving 16
3.4 Sensemaking processens delar 16
3.4.1 Sensemaking grundad i identitetsskapande 17
3.4.2 Retrospektiv process 17
3.4.3 Individens agerande i miljöer 18
3.4.4 Sociala processen 18
3.4.5 Sensemaking är en pågående process 18
3.4.6 Uthämtning av ledtrådar för att stödja tolkning 19
3.4.7 Driven av sannolikhet snarare än noggrannhet 19
3.5 Kritik av Weicks teori 19
4 Resultat av den tematiska analysen 21
4.1 Tidigare erfarenheter av nedskärning 21
4.2 Initial reaktion av nedskärningarna 22
4.3 Hantering av nedskärning innan och under 23
4.4 Förändringen i arbetsroller 24
4.5 Kommunikationen innan och under nedskärningen 25
4.6 Ryktesspridning inom restaurangerna 28
4.7 Medkänslan för kollegorna och situationen 28
4.8 Relationernas påverkan i samband med nedskärningarna 29
4.9 Hantering efter nedskärning 30
4.10 Framtiden 32
5 Analys 34
5.1 Sensemaking grundad i identitetsskapande 34
5.2 Retrospektiv process 35
5.3 Individens agerande i miljöer 36
5.4 Sociala processen 37
5.5 Sensemaking är en pågående process 39
5.6 Uthämtning av ledtrådar för att stödja tolkning 40
5.7 Driven av sannolikhet snarare än noggrannhet 41
6 Diskussion 43
6.1 Svårigheter att använda principerna i en analys 43
6.2 Chefernas betydelse för individen 43
6.3 Kritik mot Weicks retrospektiva modell av sensemaking-processen 45
6.4 Motsägelsefull sensemaking-process 45
6.5 Avsaknad av fördjupade känslor inom sensemaking teorin 46
6.6 Överförbarheten av studiens resultat i andra branscher 46
6.7 Slutsats 47
6.7.1 Förslag till vidare forskning 48
Referensförteckning 49
Bilaga 1: Intervjumall 53
1
1 Inledning
I följande kapitel redogörs bakgrunden och problemformuleringen som behandlas i uppsatsen. Vidare redogörs studiens syfte och frågeställningar samt avgränsningar och tidigare forskning inom ämnet.
1.2 Bakgrund och problemformulering
I slutet av 2019 bekräftades ett nytt virus som spred sig över världen. 30 januari 2020 klassade
organisationen WHO, World Health Organization utbrottet av covid-19 som ett internationellt hot mot människors hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Dagen efter skickar Folkhälsomyndigheten en hemställan till regeringen där det begärs att coronaviruset ska klassas som en allmän- och
samhällsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen. Spridningen inom Europa under kommande tiden ledde till att det i mars 2020 deklarerades av WHO att covid-19 var en pandemi
(Folkhälsomyndigheten, 2020b). Flera branscher drabbades hårt av pandemin i ett tidigt skede och restaurangbranschen blev särskilt utsatt. Regeringen vidtog flera åtgärder för att bromsa spridningen i Sverige genom att införa restriktioner och rekommendationer för branschen. Trängsel vid bord, bufféer och bardiskar fick inte förekomma och det var under en period endast tillåtet med bordsservering. Utöver det infördes även en begränsning på antal sittplatser och restaurangernas öppettider. Restauranger var tvungna att stänga klockan 20.30 oavsett om de serverade alkohol eller inte (Folkhälsomyndigheten, 2021). I december 2020 fick det endast sitta max fyra personer vid varje bord. Det genomfördes även riskbedömningar utifrån rekommendationerna från
Folkhälsomyndigheten och regionernas smittskyddsläkare (Folkhälsomyndigheten, 2020c). De politiska besluten resulterade i att kundernas efterfrågan om att besöka restauranger minskades. 29 september 2021 togs Folkhälsomyndighetens föreskrifter, råd och rekommendationer bort. Trots det är påföljderna av covid-19 fortfarande märkbar för branschen.
Enligt Statistiska centralbyrån (2021a) minskade restaurangbranschens försäljning kraftigt under januari till november 2020 med 18 procent i jämförelse med föregående år. Det var en större nedgång för branschen under mars, april och maj då första covid-19 vågen inträffade. Under sommaren 2020 hände en återhämtning, dock drabbades branschen igen under andra covid-19 vågen och det var ett tufft år för restaurangbranschen samtidigt som hårdare restriktioner infördes (Statistiska centralbyrån, 2021a). I samband med utbrottet av covid-19 år 2020 resulterade det till att den svenska
arbetsmarknaden genomgick en kris och arbetslösheten i Sverige steg till 8,3 procent i jämförelse med hösten 2008 då Sverige drabbades av den globala finanskrisen där arbetslösheten steg till 8,6 procent (Svenska centralbyrån, 2021b). En uppföljning av Arbetsförmedlingen (2021) visar att största andelen som var arbetslösa under året 2020 återfinns inom branscherna hotell, restaurang, besöksnäring och
2
handel. Av andelen som blev varslade under perioden mars till september år 2020 var 68 procent inom hotell-och restaurangbranschen (Arbetsförmedlingen, 2020b). Tillfällig anställning inom dessa
branscher är dessutom vanligt och ingår inte heller i varselstatistiken. Det kan betyda att siffran kan vara betydligt mer än vad statistiken visar. Utifrån Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutsikter för 2020–2021 visar undersökningen en bedömning av fortsatt kraftig ökning av arbetslösheten i Sverige och långtidsarbetslösheten förväntas öka till historiskt höga nivåer (Arbetsförmedlingen, 2020a).
Enligt Khawaja et al. (2021) har nedskärningar i samband med pandemin påverkat arbetsosäkerheten och psykiska påfrestningar hos anställda. Vidare menar Park et al. (2021) att det är grundläggande att förstå vilka faktorer som kan stödja medarbetarnas välbefinnande i samband med nedskärningarna då pandemin utarbetat sociala, ekonomiska och hälsorelaterade utmaningar för anställda inom
restaurangbranschen. Sensemaking-teorin berör processen där individer skapar sin tolkning av deras vardag inom organisationer. Det görs genom upplevelser som ger en viss mening och leder till att individen skapar en förståelse kring händelsen (Weick, 1995 refererat i Kramer et al., 2016).
Med tanke på den alarmerande statistiken av nedskärningar inom restaurangbranschen samt att komplexa och svåra förändringar frambringar sensemaking (Wisse & Sleebos, 2015; Maitils, 2005 refererat i Kraft et al., 2018) finnes ämnesområdet vara relevant. Ämnesområdet är även relevant att undersöka då det saknas studier som undersöker de anställdas erfarenheter av nedskärningar inom restaurangbranschen utifrån ett sensemaking-perspektiv. Uppsatsen kan i det fallet positioneras inom ett nytt område då det finns ett glapp i kunskapsläget kring ämnet. På det sättet är studien en
vidareutveckling av den tidigare forskningen som använt sensemaking-teorin då den sätts i förhållande till en ny bransch. Restaurangbranschen är även en viktig aspekt inom uppsatsen då branschen påverkats hårdare på grund av covid-19. Studien kommer även vara ett bidrag till anställda inom serviceyrken då det är betydelsefullt att förstå hur anställda påverkas av nedskärningar.
Dessutom är en viktig faktor i anställdas sensemaking hur chefer kommunicerar ut förändringar (Kraft et al., 2018). I samband med begreppet sensemaking kommer även begreppet sensegiving att
användas i hänsyn till chefernas kommunikation under nedskärningen då det är en viktig faktor i de anställdas sensemaking-process.
1.3 Syfte
Studiens syfte är att undersöka hur medarbetare påverkas av nedskärningar inom restaurangbranschen.
Det görs genom att använda sig av sensemaking-teorin som teoretiskt ramverk. Det för att skapa en större förståelse över vilka faktorer som har en inverkan på individen och på så sätt studera en ny infallsvinkel inom det befintliga forskningsområdet.
3
1.3.1 Frågeställningar
Hur sker sensemaking hos medarbetare i samband med nedskärningar?
Vilka faktorer påverkar medarbetarnas sensemaking under nedskärningar?
1.4 Avgränsningar
Studien undersöker sensemaking under nedskärningar inom restaurangbranschen. Restaurangerna har avgränsats till att vara medelstora med upp till 20 anställda och vara baserade i Sverige. Studien ämnar även till att skapa en förståelse kring de anställdas sensemaking-process under nedskärningar vilket gör att det är enbart de anställdas upplevelser och tankar som är i fokus. Anledningen till att studien har avgränsats till inte undersöka chefer är då det görs ett antagande att nedskärningar påverkar den anställda mer än de som avskedar.
1.5 Tidigare forskning
Följande avsnitt presenterar tidigare forskning som bedöms vara av betydelse till hänsyn av studiens frågeställning och syfte. Den tidigare forskningen återkommer i kapitlet 6. Diskussion för att jämföra den befintliga forskningen utifrån studiens resultat. Följande avsnitt avser att ge en redogörelse över studier inom restaurangbranschen och sensemaking i organisationer för att få en överblick av vad som studerats inom det aktuella forskningsområdet.
1.5.1 Restaurangbranschen
Tidigare forskning har studerat nedskärningar inom restauranger med fokus på de anställdas psykiska hälsa (Chen & Eyoun, 2021; Park et al., 2021; Khawaja et al., 2021; Bufquin et al., 2021; Appelbaum et al., 1999). Även studier i andra kulturella sammanhang och industrisektorer har påvisat att rädslan för covid-19 är förknippad med oro för medarbetarnas arbetsinstabilitet och dålig mental hälsa där psykisk ångest, depression och låg tillfredsställelse med livet var utmärkande (Ahorsu et al., 2020;
Sasaki et al., 2020; Satici et al., 2020; Soraci et al., 2020 refererat i Chen & Eyoun, 2021).
Sedan tidigare har serviceindustrin ansetts vara utmanande på grund av bland annat intensiv
arbetsbelastning och långa arbetstider (Khawaja et al., 2021; Bufquin et al., 2021). Nedskärningar och sänkning av personallöner har även påvisats leda till ångest, stress och depression av tidigare studier (Khawaja et al., 2021). Chen och Eyoun (2021) menar att de anställda upplever negativa känslor och stress vid hot av arbetslöshet betydligt högre än anställda som inte riskerar uppsägning. Chen och Eyons (2021) forskningsresultat visade på att restauranganställdas rädsla för pandemin i relation till nedskärningar kan utöka deras känslomässiga utmattning via jobbosäkerhet. En känslomässig
4
utmattning kan upplevas när medarbetaren uppfattar hot om resursförlust (bli av med sitt arbete), faktiskt förlorar resurser (förlorat arbetet) och inte kan få resurser (inte kan hitta nya arbeten). I Park et al. (2021) forskning kring perceived organizational support (POS) påvisades även sambandet mellan en positiv syn på tillfredsställelse och medarbetarens avsikt att lämna restaurangbranschen.
Med det menas att medarbetare som är tillfredsställda med livet och tror att de kan hitta ett annat jobb är mer mottagliga till att anpassa sig till ett nytt jobb och arbetsmiljö. Arbetsosäkerhet, oro och psykiska påfrestningar bland anställda har påverkats på grund av nedskärningar i samband med pandemin (Khawaja et al., 2021). De anställdas beteende tas även upp som exempel i Khawaja et al.
(2021) forskning. Beteendet definieras av att den anställde visar tecken av frånvaro, arbetsovilja och avsikter att söka sig till andra arbeten (Khawaja et al., 2021). I samband med det menar Appelbaum et al. (1999) att det även är viktigt att se till att anställda som är kvar på arbetet efter nedskärningarna får stöd då många upplever oro över att de står näst på tur och kan uppleva psykiska påfrestningar och skuld.
En anledning till att restaurangbranschen genomgått nedskärnings- och omstruktureringsstrategier utöver pandemin är enligt Khawaja et al. (2021) på grund av finansproblem och ökad konkurrens.
I samband med det har arbetsosäkerheten och omsättningshastigheten ökat samt ett allmänt missnöje bland de anställda i verksamheten. Arbetsminskningsstrategin innebär att man minskar
personalstyrkan som en kortsiktig lösning och inkluderar uppsägningar och omplaceringar
(Appelbaum et al., 1999). Strategin genomförs inom alla nivåer i organisationen utan att överväga de mänskliga resurserna och kompetenser. Fördelen med strategin är att den ger en snabb lösning till en stressig situation och medför kostnadsbesparingar. Enligt Appelbaum et al. (1999) är strategin förknippad med förlust av lojalitet och engagemang gentemot företaget. Det påverkar även de anställda som förblir kvar i företaget då en känsla av jobbosäkerhet, aggression, depression, minskad motivation och missnöje sprids.
Tidigare forskning tar även upp vikten av ledarskapsrollen under nedskärningarna och hur chefer ska agera för att stötta medarbetarna. Att arbetsgivare ger sina anställda stöd under kristider kan leda till att de anställda uppvisar ett positivt beteende till organisationens beslut (Park et al., 2021). Khawaja et al. (2021) menar även på att om anställda är involverade i företagets strategiska planer kan känslan av trygghet och en större säkerhet uppstå. Park et al. (2021) menar även på att arbetslojalitet är en viktig faktor i förhållande till den höga statistiken på arbetsförluster i restaurangbranschen och de förändrade arbetsförhållanden. I samband med det anser Appelbaum et al. (1999) att företag bör vara medvetna om att behandla anställda som tillgångar, skapa en ärlig och öppen kommunikation, vara stödjande och engagerad för att få det bästa utfallet (Appelbaum et al., 1999). I motsats kan de negativa
konsekvenserna av nedskärningarna vara konflikter, missnöje med arbetet och en ökad stressnivå. Det krävs även att ledningen ger stöd till de avskedade anställda genom bland annat förvarning,
5
rådgivning och utbildning (Appelbaum et al., 1999). Om anställda uppfattar att deras arbetsgivare ger dem stöd på arbetsplatsen under kristider kommer de sannolikt uppvisa en mer positiv beteende till organisationens beslut (Park et al., 2021). Även låga nivåer av kommunikation och konstanta förändringar är anledningen till de anställdas osäkerhet (Chen & Eyoun, 2021). Enligt Appelbaum et al. (1999) måste anställda känna att de informeras korrekt och i tillräckligt lång tid innan
nedskärningarna. Det i sin tur skapar en känsla av förtroende och ärlighet om ledningen har viljan att kommunicera öppet och kan medföra att anställda samarbetar och leder till att företaget eventuellt överlever den tillfälliga situationen.
1.5.2 Sensemaking
Begreppet sensemaking har blivit en framväxande teori inom organisationsstudier (Introna, 2018).
Forskaren Karl Weick är den som främst förknippas till sensemaking-begreppet inom
organisationsteori (Gover & Duxbury, 2018; Kraft et al., 2018; Young, 2018; Klein & Eckhaus, 2017). Tidigare forskning med sensemaking inom organisationsstudier berör ämnen kring
organisatoriska förändringar och krissituationer. Utifrån Gover & Duxbury, (2018) Kraft et al. (2018), Rothausen et al. (2017), Young, (2018) och Klein & Eckhaus (2017) studier framkom det ett mönster av vikten till att lyssna på de anställdas behov för att kunna göra bedömningar och tillgodose de anställdas varierande sensemaking-faser.
Tidigare studier med sensemaking fokuserar kring hur de anställda känner och upplever
organisationsförändringar samt krissituationer under olika faser av situationen (Gover & Duxbury, 2018; Kraft et al., 2018; Young, 2018; Klein & Eckhaus, 2017). Young (2018) menar att anställdas kommunikationsbeteende kan ha särskilda interna och externa effekter på organisationer som befinner sig i en krissituation genom sociala interaktioner. De sociala interaktioner hos anställda kan göra att feltolkning av organisationens budskap uppstår som eventuellt kan leda till att krisen blir värre och äventyra organisationen (Heide & Simonsson, 2014; Mazzei & Ravazzani, 2011 refererat i Young, 2018). Strategisk intern kommunikation inom organisationer spelar en avgörande roll i krissituationer då det kan uppstå en hög nivå av tvetydighet inom kommunikationen vilket gör att anställdas behov av sensemaking utökas (Strandberg & Vigsø, 2016; Weick, 1988 refererat i Young, 2018; Klein &
Eckhaus, 2017). Anställdas sensemaking-process uppkommer då de anställda försöker skapa sin egen miljö genom att uppmärksamma en viss information samtidigt som en del av informationen ignoreras (Johansen et al., 2012; Maitlis & Sonenshein, 2010; Weick, 1988 refererat i Young, 2018).
Sensemaking är en process där organisationsmedlemmar deltar när det råder osäkerhet som
exempelvis en organisationskris eller tvetydighet när de försöker att klargöra vad som pågår genom att placera och extrahera ledtrådar från omgivningen (Maitlis & Christianson, 2014; Stieglitz et al., 2018 refererat i Young, 2018). Young (2018) menar att sensemaking i krissituationer involverar
6
sociala processer med interaktioner och handlingar för att skapa en rimlig mening av ledtrådar.
Individen skapar sedan mening genom att koppla samman ledtrådarna i förhållande till individens tidigare erfarenheter och tolkningar. Vidare menar Young (2018) att det är kopplingen av ledtrådarna som är själva processen för meningsskapande genom kommunikationsbeteenden i en krissituation.
Organisationsförändringar är ett populärt ämne när det kommer till studier angående sensemaking då osäkerheten som framkommer av en förändring gör att sensemaking-processen blir framträdande (Maitlis & Sonenshein, 2010; Weick, 1995 refererat i Gover & Duxbury, 2018). Tidigare forskning visar att osäkerheten och tvetydighet kan frambringa en chock hos de anställda, dock är det inte alla individer som upplever chock eller missnöje under förändring (Gover & Duxbury, 2018; Rothausen et al., 2017). Ett flertal faktorer har identifierats av tidigare forskning som kan frambringa sensemaking- processen genom chock och osäkerhet som jobberbjudande, befordran, förändringar i
förhållandestatus, företagssammanslagningar och nedskärningar (T.H. Lee et al., 2008 refererat i Rothausen et al., 2017). Sensemaking är en pågående och upprepande process som individer använder i efterhand av situationer för att skapa en rimlig mening kring situationer (Weick et al., 2005 refererat i Gover & Duxbury, 2018). Tidigare forskning kring sensemaking undersöker främst på en
individnivå för att skapa en ökad förståelse kring vad som ger individerna mening samt hur de upplever och känner i situationer under de varierande sensemaking-faserna som uppkommer. Utifrån de varierande faserna i förändringen som individerna befinner sig i försöker forskarna inom området skapa ett ramverk ur ett ledarperspektiv kring hur de ska kunna hantera de olika individernas
sensemaking-behov under organisationsförändringar och krissituationer (Gover & Duxbury, 2018;
Kraft et al., 2018; Rothausen et al., 2017; Young, 2018; Klein & Eckhaus, 2017). Kraft et al. (2018) studie syftar till att skapa förståelse om hur de anställdas behov varierar i de olika faserna i en förändring gentemot sensemaking-processen samt hur cheferna besvarar dessa behov.
Undersökningen konfirmerade utifrån dataanalysen att det uppkommer varierande behov av individerna utifrån förändringsfaserna.
7
2 Metod
I följande kapitel kommer studiens metod att presenteras, även genomförande, konstruktion av intervjumall, analysmetod, urval, etiska aspekter och avslutningsvis en metoddiskussion.
2.1 Metodval
Forskningsdesignen i uppsatsen grundar sig i att använda en kvalitativ intervjustudie för att uppfylla syftet och besvara frågeställningen. Studien undersöker hur medarbetare skapar mening under nedskärningar och därmed skapa en insikt av vilka faktorer som har en påverkan på individens sensemaking-process. Forskningsdesignen syftar till att få respondentens egen uppfattning av
nedskärningarna förmedlad genom deras egna ord (Jacobsen, 2017). Enligt Denscombe (2018) syftar kvalitativa forskningar även till att inbegripa få människor och händelser för att få detaljerad
kännedom om det specifika ämnet som studeras. Den kvalitativa forskningen tar även hänsyn till att individen återberättar från en specifik kontext (Denscombe, 2018; Jacobsen, 2017) vilket i detta fall var lämpligt då det undersöks vad som skapar mening för respondenterna under en specifik period i individernas liv.
Forskningsdesignen i studien utgår från ett abduktiv perspektiv då abduktion grundar sig i en tidigare teoretisk förståelse av de kontexter och människor som studerats (Bryman, 2018, s. 479). Valet av en abduktiv ansats i studien grundar sig i att ansatsen söker förklaringar och sannolika beskrivningar samt samspelet mellan empiri och teori (Bryman, 2018, s. 479). Forskningen i studien har betraktats som en pågående process där varken teorin eller empirin har förtur vilket resulterar i att nya
funderingar uppkommit längs studiens gång (Jacobsen, 2017). Kvalitativa studier präglas även av att vara flexibla vilket menas att processen är interaktiv och styrkan i det ligger av att under hela undersökningen ges en bättre förståelse av problemformuleringen samtidigt som det kan uppkomma nya insikter (Holme & Solvang, 1997; Jacobsen, 2017).
I undersökning av tidigare forskning framkom det att de flesta studierna undersökt sensemaking med användning av en kvalitativ metod med djupgående intervjuer (Christianson, 2014 refererat i Klein &
Eckhaus, 2017). Utifrån tidigare studier ansågs det som ett lämplig val av att använda sig av en kvalitativ metod i forskningsdesignen då valet av en kvalitativ metod grundar sig i behovet av detaljerade beskrivningar för att kunna skapa en ökad förståelse kring medarbetarnas och deras egna upplevelser kring vad som skapade mening i samband med nedskärningen.
8
2.2 Genomförande
Baserat på problemställningen valdes det att göra en kvalitativ studie och nå ut till personer för att påbörja de personliga intervjuerna. Det bestämdes redan från start att göra fysiska intervjuer då det ansågs att det skulle underlätta att ställa frågorna då nedskärningar är ett känsligt ämne. Jacobsen (2017) menar även att fysiska intervjuer öppnar upp för en tät och informationsrik kommunikation vilket var tanken med intervjuerna. En annan anledning till att det valdes fysiska intervjuer var för att intervjuerna tillåter att förstå respondenterna på djupet och få ta del av deras uppfattningar och känslor. Denscombe (2018) menar på att intervjuer även tillåter att komplexa frågor ställs och besvaras. Då studien undersöker nedskärningar och sensemaking ansågs det nödvändigt att få en ingående förståelse över individens upplevelser och tankar under perioden.
Då det har gjorts ett bekvämlighetsurval som det resoneras kring under 2.5 Urval av
undersökningsobjekt kontaktades respondenterna genom gemensamma kontakter via mejl och sms.
Utskicken informerade om studiens syfte, att deltagandet var frivilligt och att det skulle ske en semistrukturerad intervju. Vid ett positiv svar från respondenterna informerades det om anonymitet, vilka frågor som kunde tänkas ställas samt att det bokades tider för intervjuerna. Samtliga intervjuer genomfördes på respondenternas nuvarande arbetsplatser i enskilda rum alternativt hemma hos dem.
Valet av intervjuplatsen grundades utifrån respondenternas preferenser. För att få respondenterna att känna sig bekväma har det innan intervjun bjudits på dryck och fika. Det har även samtalats innan intervjun om vardagliga ämnen för att skapa en trygg miljö med respondenten.
Intervjuerna började med att dokumenteras med ljudinspelning. Frågan om dokumenteringen ställdes innan intervjun och alla respondenterna godkände innan inspelning. Anledningen till att det har valts att spela in intervjuerna är för att öka materialets validitet och kunna återspegla svaren. Det har även skapat möjligheten till att allt material har transkriberats. Enligt Denscombe (2018) gör
transkriberingar det enklare att genomföra detaljerade sökningar och jämförelser mellan
informationen som samlats in. Jacobsen (2017) menar även på att det skapar möjligheten till att gå in i
”rådata” och kontrollera att man inte missat påståenden och tolkningar. Det underlättade även vid intervjun då det skapade en möjlighet att kunna vara närvarande vid intervjun. Intervjuerna
genomfördes med utgångspunkt i intervjumallen som tidigare skapats och hade en koppling till det teoretiska ramverket, se bilaga 1. Intervjumall. Det empiriska materialet består av åtta ljudfiler som transkriberats till 58 sidor text. Respondenterna benämns som R1, R2 och så vidare under studiens resultatkapitel. Samtliga intervjuer genomfördes mellan 50–75 minuter.
9
2.3 Konstruktion av intervjumall
En semistrukturerad intervju definieras av att forskaren har ämnen och frågor som ska besvaras men att inställningen är flexibel (Denscombe, 2018). Det bör finnas en sorts struktur på intervjun, det för att säkerställa att viktiga teman belyses och att det bidrar med tillräcklig information för att täcka alla undersökningsområden (Jacobsen, 2017; Holme & Solvang, 1997). Det gjordes genom att utarbeta en intervjumall med frågor som berör forskningsämnet och som skulle ställas till respondenterna.
Förstruktureringen av intervjumallen var till för att frågorna och ämnet skulle sättas i fokus men intervjun skulle i bästa mån försöka hållas öppen och inte riktas åt ett håll. Intervjumallen gav även stöd för oss som författare för att hållas oss inom studiens teoretiska ramverk. Under intervjun ställdes det relevanta följdfrågor till respondenterna för att kunna få fler nyanserade svar vid behov.
Intervjumallen bestod av ett par inledande frågor där respondenten fick möjligheten att berätta om sig själva, hur länge de arbetat i restaurangbranschen och varför de valde det yrket. Det gjordes för att skapa en bekväm miljö för respondenten och ett förtroende för oss då de kommande frågorna ansågs vara känsligare. Det skapande även en bakgrund till vilka respondenterna var då det tidigare inte fanns en relation till dem.
Formuleringen av frågorna utgick från det teoretiska ramverket och studiens frågeställningar.
Frågorna formulerades delvis öppet för att få en överblick över hur respondenterna skapade mening under olika situationer men även för att se om de var kopplade till olika faktorer utifrån Weicks (1995) sju principer av sensemaking. Frågorna var till för att fånga respondenternas berättelser för att kunna analysera det utifrån teorin. Nedan följer två exempel på hur frågorna har konstruerats.
Hur agerade du under nedskärningen? Vad berodde det på?
Frågorna utgår från princip tre, individers agerande i miljöer och hur de har tolkat sitt agerande i samband med nedskärningen.
Vad har du haft för roll på din arbetsplats? Har den förändrats under tiden?
Frågorna ämnar skapa förståelse för princip ett, sensemaking i identitetsskapande och hur individen uppfattar sig själva utifrån olika kontexter.
2.4 Analysmetod
Det empiriska materialet analyserades utifrån en tematisk analysmetod. Analysen utgick från att identifiera koder i materialet och utifrån det konstruera teman som utmärker sig på i forskningsfynden (Denscombe, 2018). Det gjordes genom att läsa igenom det transkriberade materialet flera gånger för att hitta liknande teman som ansågs beröra varje intervju och som var återkommande. Repetition är
10
även den vanligaste kriteriet för att ett mönster i materialet ska betraktas som ett tema, vilket det tog hänsyn till och användes (Bryman, 2018). Vidare menar Denscombe (2018) och Bryman (2018) att det även handlar om att söka konsensus i materialet men likaså meningsskiljaktigheter för att kunna få en övergripande bild av situationerna. I denna studie strävades det efter att få varierande svar för att kunna ge en inkluderande bild av fynden. I vissa fall där intervjumaterialet inte ansågs vara tillräckligt relevant har det exkluderats utifrån hänsyn till frågeställningarna och det teoretiska ramverket.
Analysen av det empiriska materialet influerades av de teoretiska begreppen och studiens forskningsfrågor. Då avsikten är att besvara två specifika forskningsfrågor försöktes det att inte avlägsna sig från det överliggande temat i studien vilket är sensemaking. Om analysen i stället endast skulle utgå från empirin utan koppling till forskningsfrågorna hade det kunnat medföra
komplikationer i denna studie med att identifiera relevanta teman.
Valet av att använda sig av en tematisk analys motiveras även med att det är ett av de vanligaste angreppssätten när det gäller kvalitativa data (Bryman, 2018) samt att det är en analysmetod som båda författare hade kännedom kring sedan tidigare. Det medförde att metoden var passade då det inte krävdes omfattade tid på att lära sig metoden samt att den är enkel att tillämpa. För att försöka spegla datamaterialet rätt har det valts att göra analysen ihop då författarna delar olika erfarenheter och förkunskaper och blir därmed mindre påverkade av personliga erfarenheter.
2.5 Urval av undersökningsobjekt
För att kunna besvara studiens frågeställningar valdes det att göra ett bekvämlighetsurval genom att respondenterna kontaktades då de ansågs vara relevanta för studiens ämne. Valet av att göra det grundar sig i att respondenterna skulle vara lättillgängliga och uppfylla urvalskriterierna.
Ett bekvämlighetsurval definieras av att man hittar passande personer som finns till lättillgängliga och att det är en icke-sannolikhetsurval (Bryman & Bell, 2017).
Inkluderings- och exkluderingskriterier innebär att respondenter definieras utifrån deras relevans till ämnet (Jacobsen, 2017). Kriterierna har styrts utifrån vilka respondenter som skulle kunna förse författarna med information och bidra till att uppfylla studiens syfte. Alla respondenterna har tidigare arbetat på restauranger. Respondenterna som intervjuats har även begränsats till att vara avskedade mellan perioden första januari 2020 till första juni 2021. Anledningen till tidsperioden är då det är under den tidsramen som covid-19 pandemin pågick och att det fortfarande fanns restriktioner inom restaurangbranschen. En annan anledning är att det var nödvändigt att respondenterna skulle minnas händelsen tillräckligt bra för att kunna återberätta deras upplevelser. Kriterierna utgick även från att samtliga respondenter skulle vara mellan 18–65 år, män eller kvinnor och arbetat i Sverige under
11
nedskärningen. Det för att få en bredare inblick i hur mening skapas utifrån olika åldersspann och kön samt för att se skillnader och likheterna mellan svaren. Respondenterna har även avgränsats till att antingen haft en deltids- och heltidsanställning samt inte en ledande roll i restaurangen. Valet grundas i att studiens undersöker ämnet utifrån ett medarbetarperspektiv.
2.6 Etiska aspekter
Enligt All European Academies (2018) finns det fyra grundläggande principer som forskningssed ska baseras på. De fyra principerna är till för att hjälpa forskarna i hanteringen av de praktiska, etiska och intellektuella problemen som kan uppstå i samband med forskningen (All European Academies, 2018). De fyra principerna är följande, tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvarighet. Det finns även fyra huvudkrav på forskningen inom principerna som är följande, informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Kraven är till för att skydda individen vid forskningen.
Informationskravet och samtyckeskravet innebär att det ska upplysas om att deltagandet är frivilligt och att deltagarna har tillräckligt med information för att bedöma sin medverkan (Vetenskapsrådet, 2002). Det gjordes genom att informera om studiens syfte, frågeställning och även inkludera utvalda intervjufrågor vid första kontakten med deltagarna. Det uppmanades även till frågor vid funderingar kring deltagandet och det informerades att materialet endast skulle användas i universitetets syfte.
Deltagarna hade även våra kontaktuppgifter och kunde nå oss vid ånger av deras medverkan. Under intervjun informerades deltagarna om studiens syfte igen och det frågades även om ljudinspelningen fick ske.
Konfidentialitetskravet innebär att deltagarnas personuppgifter och övrigt känsligt material ska hanteras konfidentiellt (Vetenskapsrådet, 2002). Kravet följs då det har valts att respondenterna som har deltagit i studien kommer att vara anonyma. Det kommer bara nämnas yrkesroll och antal yrkesår inom branschen. Valet grundar sig i att skydda integriteten hos deltagarna. Det gör även att
respondenterna kan känna sig trygga i att besvara alla frågor som har ställts. Enligt Denscombe (2018) måste även forskningen undvika att orsaka psykologisk skada till följd av studien. Då ämnet
nedskärning anses vara ett känsligt ämne för respondenterna har det tagits hänsyn till att inte ställa påträngande frågor i fall där de känt sig obekväma. Det har ställts frågor med respekt och
ansvarsfullhet för att inte orsaka ytterligare skador. Till följd av anonymiteten har respondenterna inte behövt tänka på vad de säger eller försvara företaget de arbetat för om de inte var nöjda med hur de hanterade nedskärningarna. På så vis får materialet även en större trovärdighet och styrs inte åt ett overkligt håll.
12
Nyttjandekravet medför att den insamlade empirin endast får användas i forskningssyfte
(Vetenskapsrådet, 2002). Det menar även Denscombe (2018) är till för att deltagarna inte ska lida av någon personlig skada genom att avslöja deras personliga information. Uppgifterna får i detta fall inte användas för kommersiellt bruk eller andra syften som inte är relaterade till studien. Kravet uppfylls då deltagarna har informerats om att materialet endast kommer att användas utifrån universitets krav och för den aktuella studien. Dataskyddsförordningen GDPR följs även då deltagarnas
personuppgifter raderas efter de utförda intervjuerna. Deltagarna har även informerats om att de har möjlighet att få uppsatsen efter att studien är klar. Det för att försäkra sig om att de representeras rättvist och inte exkluderas från forskningen på grund av irrelevanta anledningar under resultatdelen.
Denscombe (2018) menar att det inte bara handlar om god praxis men även om att låta respondenterna avgöra om de har framstått utifrån en rättvis bild samt att forskarna inte utesluter material som
möjligtvis inte ger det önskade resultatet.
Genom att ge tillräcklig med information till deltagarna har det skapats en tillförlitlighet till oss som författare. Det insamlade materialet har analyserats på ett objektivt och ärligt sätt då det inte förekom partiska tolkningar. Arbetssättet har även inneburit respekt för varandra, respondenterna och deras berättelse genom att känsliga personuppgifter och frågor har behandlats med ansvar för att inte orsaka skador för deltagarna.
2.7 Metoddiskussion
Metodvalet grundar sig i att använda en kvalitativ metod för att kunna besvara frågeställningarna genom att få djupgående beskrivningar och värdefulla insikter från respondenternas upplevelser (Denscombe, 2018). En kritisk aspekt kring validiteten i det empiriska materialet är att intervjuerna baseras på människors individuella uppfattning snarare än vad de aktivt gjorde. Detta kan ifrågasättas då handlingar och uttryck inte alltid överensstämmer (Denscombe, 2018). Jacobsen (2017) menar även att det i kvalitativa sammanhanget kan det vara svårt för respondenterna att dela med sig av alla nyanser och detaljer över ämnet som diskuteras. Under två intervjuer besvarades frågorna kortfattat av respondenterna vilket ledde till att det tvingades att ställas fler följdfrågor än i intervjumallen för att få utvecklade svar. Det var även något som det förbereddes inför intervjuerna då det fanns en
medvetenhet kring ämnets känslighet. I studien togs en del åtgärder kring denna aspekt då alla
intervjuer genomfördes fysiskt vilket gjorde att vi delvis kunde försöka kontrollera trovärdigheten och relevansen löpande under intervjun med att ställa följdfrågor. Intervjun har även påverkats och riktats åt ett håll genom konstruktionen av frågorna, dock motiveras det av att det teoretiska ramverket stod till grund för att kunna besvara studiens frågeställningar. Å andra sidan försöktes intervjun anpassas till att vara en öppen dialog där respondenten utifrån frågorna kunde prata fritt. Jacobsen (2017) menar att genom att hålla en öppen dialog kan det ge en informationsrik kommunikation som får fram
13
respondentens uppfattning och inställning till situationen. Trots det finns det en möjlighet att informationen som respondenten anger uppges vara trovärdig. En åtgärd som det tog hänsyn till var att ifrågasätta respondenternas svar och bad dem att utveckla sina resonemang.
Enligt Bryman (2018) uppkommer kritik gentemot kvalitativa undersökningar i form av subjektivitet och menas av att forskningen riktas omedvetet av forskarens egna uppfattningar om vad som är viktigt och betydelsefullt till hänsyn av studiens fynd. Dessutom skapas personliga förhållanden med
respondenterna som deltar i undersökningen. För att minska subjektivitet i forskningen har det utgåtts från Weicks (1995) sensemaking-teori som ligger till grund för konstruktionen av frågemallen. Detta gjordes för att minska ostrukturerade uppfattningar i undersökningen och det skapades ett ramverk för att utöka förståelsen kring respondenternas upplevelser och beskrivningar av vad som skapade mening i samband med nedskärningarna. För att undvika subjektivitet av personliga förhållanden har det strävats åt att behålla en professionell roll och inte styras av egna känslor gentemot respondenternas situation. Samtliga intervjuer spelades in för att sedan transkriberas, det har gjorts för att minimera risken av att utesluta information som anses vara mindre relevanta. Analysen gjordes även ihop vilket gjorde att påverkan av författarnas egna förkunskaper minskats. Bryman (2018) uppger även att det i kvalitativa undersökningar kan vara svårt att fastslå vad forskarna har gjort för att komma fram till sina slutsatser. Frågan om transparens utgår från att det till exempel saknas information kring hur det har gjorts för att välja deltagare. I detta fall har det redogjorts utförligt vad som stod till grund för urvalet av deltagare samt hur de kontaktas. Under kapitel 2.2 Genomförande har det i största mån försökts att beskriva hur processen från start till analys har varit.
Då studiens resultat baseras på individernas åsikter och upplevelser är metoden inte fullständig trovärdig. Studien gör intervjuer med ett få individer valda ur ett bekvämlighetsurval och går därmed heller inte att bidra med ett generalitet inom ämnet samt generella uppfattningar om sensemaking.
Individerna är inte tillräckligt många för att kunna vara representativa för samtliga fall angående sensemaking inom restaurangbranschen. Det har dock varit en punkt som det funnits en medvetenhet kring sedan start och inte något som det har försökts att eftersträva. För att skapa en ökad förståelse hade utvecklingsmöjligheter varit att dela upp intervjun i flera tillfällen med respondenterna för att skapa mer tid för självreflektion eller haft längre intervjuer med respondenterna som deltog. En annan aspekt för att utveckla och förbättra studien är att intervjua fler respondenter, dock hade det varit svårt att genomföra då intervjuer är tidskrävande och studien har en tidsbegränsning.
14
3 Teori och centrala begrepp
Följande avsnitt redogör för innebörden av centrala begrepp och presenterar Weicks (1995) teori om sensemaking inom organisationer som står till grund för den teoretiska referensramen i studien.
3.1 Centrala begrepp
De centrala begreppen sensemaking och sensegiving används kontinuerligt i studien och presenteras i följande avsnitt för att tydliggöra innebörden av dem och hur de kommer att användas.
3.1.1 Sensemaking
Utifrån tidigare forskning framkommer det att begreppet sensemaking inom organisationer har ett flertal definitioner. Weick (1995) anses vara den grundande teoretikern av sensemaking-teorin och föreslog sju principer i sin första konceptualisering av teorin år 1995 (Kraft et al., 2018). Begreppet sensemaking kommer användas i uppsatsen utifrån Weicks teoretiska begrepp som redogörs under avsnitt 3.2 Sensemaking och där fokusen ligger på individens process. Nedan presenteras begreppets definition av olika forskare som även belyser hur teorin kan definieras utifrån en organiseringsaspekt.
Citatet nedan beskriver sensemaking-processen inom organisering av processer inom organisationer genom kategorisering, identifiering och regularisering. Betoningen är på organisationsprocessen och inte individen.
“To make sense is to organize, and sensemaking refers to processes of organizing using the technology of language – processes of labeling and categorizing for instance – to identify, regularize and routinize memories into plausible explanations [...]”
Brown et al. (2008 s.183) refererat i Jean et al., 2010
Kommande citat lyfter fram sensemaking som en central del av en organiseringsprocess. En betydande faktor i citatet belyses vara aktörers sociala sammanhang. Genom andra aktörer kan individerna engagera sig i pågående händelser och på så vis skapa mening.
“Viewed as a significant process of organizing, sensemaking unfolds as a sequence in which people concerned with identity in the social context of other actors engage ongoing circumstances from which they extract cues and make plausible sense retrospectively, while enacting more or less order into those ongoing circumstances.”
Weick et al., 2005 s.409
15
Studien förhåller sig till kommande citatets definition. Citatet utmärker individen som en central del av sensemaking-processen då de genom upplevelser skapar mening och förståelse. Betoningen ligger på individens process och inte en del av organisationsprocessen.
“Sensemaking is the process of individuals collectively creating reality in their everyday life in organizations; it is an ongoing accomplishment that involves assigning meaning to experiences and creating order out of events by making sense of them.”
Weick, 1995, s.1 refererat i Kramer et al., 2016.
3.1.2 Sensegiving
Begreppet sensegiving kommer att användas i relation till sensemaking inom restaurangbranschen.
Sensegiving i studien kommer främst beröra hur respondenterna har upplevt sina chefers sensegiving försök under nedskärningen och det kommer enbart att resoneras kring det under kapitlen 5. Analys och 6. Diskussion. I avsnittet 3.3 Sensegiving kommer begreppet att vidareutvecklas utifrån
definitionen. Nedan presenteras en definition av sensegiving som;
“The process of attempting to influence the sensemaking and meaning construction of others toward a preferred redefinition of organizational reality’’
Gioia och Chittipeddi, 1991, s.442 refererat i Kraft et al., 2018.
3.2 Sensemaking
Sensemaking uppstår när individen försöker förstå meningen bakom en upplevelse de har haft. Enligt Weick (1995) söker individer inom organisationer undermedvetet och medvetet svar till tankar och problem som uppstår i vardagen. Det kan till exempel vara tidigare erfarenheter som individen sätter i relation till den nya situationen för att få en förståelse för den nya upplevelsen. Sensemaking är enligt Kramer et al. (2016) nödvändig då de flesta händelserna kan tolkas på flera sätt. Genom att skapa mening i en situation leder det till att hantera tvivlet i annorlunda upplevelser och välja en tolkning.
Sensemaking handlar om att tolka en handling eller händelse snarare än att utvärdera ett val. Att sedan välja en tolkning innebär att anknyta sig till en mening och på så sätt kan det påverka framtida
handlingar i liknande situationer (Kramer et al., 2006).
Enligt Weick et al. (2005) uppstår sensemaking när organisatoriska omständigheter omvandlas till ord och skrivna texter. Sensemaking skapas i samband med interaktioner genom kommunikation som uppstår vid en social kontext. Organisatoriska kriser har lett till användbara sammanhang för forskning inom sensemaking (Maitlis, 2005; Jean et al., 2010). Då det ger en insyn i hur individens process utvecklas under händelser som bryter mot den etablerade referensramen. Shrivastava (1987
16
refererat i Jean et al., 2010) menar på att under organisatoriska förändringar engagerar sig individer i sensemaking för att hantera rädsla som kan komma ur upplevelsen.
3.3 Sensegiving
Sensegiving är ett grundläggande element inom organisationers sensemaking-process (Maitlis, 2005).
Principerna i sensemaking-processen utvecklas under förändringen och de anställda kan tolka situationen annorlunda under förändringen (Isabella, 1990; Kim et al., 2011 refererat i Kraft et al., 2018). Sensegiving innefattar ett försök att influera hur anställda skapar mening genom att styra dem åt önskad riktning för att gynna de organisatoriska målen. Sensegiving kan hjälpa att främja positiv attityd hos medarbetarna vid en förändring om de anställda är mottagliga för det (Stensaker et al., 2008 refererat i Kraft et al., 2018). Sensegiving uppstår när en chef kommunicerar ut förståelsen av situationen i försök att påverka de anställda till att tilldela en viss mening av upplevelsen, det framhävs specifik när en situation är tvivelaktig för de anställda (Kramer et al., 2006). En viktig aspekt är att chefen måste inneha tillräckligt med information om händelsen för att skapa rimliga tolkningar (Kraft et al., 2018). Chefer agerar som officiella representanter för organisationen genom att de har tillgång till intern information. Informationen kan leda till ett önskat resultat av sensegiving då det underlättar att förändra de anställdas tänkande och uppfattning (Balogun, 2006; Brown &
Humphreys, 2003; Ravasi & Schultz, 2006; Foldy et al., 2008 refererat i Kraft et al., 2018).
Sensemaking-teorin antyder att individer kan motstå sensegiving försök genom att inte låta sig påverkas av deras chefers tolkningar av händelserna (Maitlis & Christianson, 2013 refererat i Kraft et al., 2018). Sensemaking berör inte enbart mottaglighet och sensegiving berör inte bara handlingar utan begreppen är relaterade och påverkar varandra. Chefernas sensegiving måste därför på ett relevant sätt ta hänsyn till de anställdas sensemaking-behov under processen för att kunna stimulera och auktorisera förändringen i organisationen (Foldy et al., 2008; Gioia & Chittipeddi, 1991 refererat i Kraft et al., 2018).
3.4 Sensemaking processens delar
Weick (1995) menar att sensemaking-processen består av sju nödvändiga principer som framträder under händelsen för att skapa mening. Varje beståndsdel utgör en viktig faktor inom sensemaking och tillsammans blir de processer som skapar mening för individen. De sju principerna är följande:
identitetsskapande, retrospektivt, agerande utifrån miljö, sociala processen, pågående process,
uthämtning av ledtrådar och drivet av sannolikhet snarare än noggrannhet. Kommande rubriker ger en förklaring på de sju principerna.
17
3.4.1 Sensemaking grundad i identitetsskapande
Enligt Weick (1995) har faktorer som format våra liv och vilka vi är, influerat till hur vi ser på världen. Sensemaking-processen börjar hos individen själv och hur vi uppfattar oss själva. Det gör i sin tur att det kan påverka hur andra individer ser oss, genom att antingen stabilisera eller destabilisera oss (Weick et al., 2005). Sensemaking och identitet är relaterade då identiteten omdefinieras konstant genom upplevelser och kontakter som man har gentemot andra individer (Jean et al., 2010). Det kan till exempel vara händelser inom arbete, skola, med vänner och familj som påverkar hur vi ser på olika situationer och vilket identitet individen väljer är lämpligast i kontexten. Valet som individen bestämmer har en avgörande roll i dess handlingssätt. Individens identitet kan ifrågasättas vid obekanta situationer vilket leder till att individen försöker att skapa mening och stimulans genom att skapa en historia som ökar deras känslor av självkänsla och självförtroende (Weick et al., 2005).
Individens självuppfattning och personliga identiteter formas även delvis av hur de tror att andra ser på organisationen som de arbetar för (Dutton & Dukerich, 1991 refererat i Weick, 1995). Det gör att individer motiveras av att bevara en positiv organisationsbild och förbättra en negativ anknytning genom deras handlingar. Ett exempel på en sådan situation är exempelvis då en medarbetare arbetar för en restaurang som har fått ett dåligt rykte. I det fallet kommer individen att försöka förbättra restaurangens bild genom deras handlingssätt gentemot egna kontakter och framtida gäster. Enligt Weick (1995) är hotbilden mot restaurangen (om någon inte gillar platsen) som påverkar individens syn på vad som finns där ute och dess betydelse mot ens egna identitet.
3.4.2 Retrospektiv process
Sensemaking är en retrospektiv process då individer efter händelser inträffar skapar förståelse eller förbinder en viss tolkning till en händelse (Kramer et al., 2016; Weick, 1995). Retrospektiva
processen med sensemaking grundar sig i att individer först vet vad som har skett efter de har agerat (Weick, 1995). Vilket Weick (1995) menar att individer inte kan skapa mening till en händelse som inte har inträffat ännu då individen inte kan veta i förväg utfallet av en handling. Weick (1995) beskriver även att individer förlitar sig på tidigare upplevelser för att tolka och skapa en ökad förståelse över nuvarande situationer. För att skapa sensemaking i en situation måste individen jämföra det med en familjär händelse från sitt förflutna och förlita sig på det för att få förståelse för det nya. Brown och Jones (1998 refererat i Jean et al., 2010) menar på att den retrospektiva karaktären inom sensemaking kan ha en stor inverkan vid misslyckande eller vid katastrofala händelser. Individer bygger sin förståelse av organisatoriska händelser genom att utelämna information för att inte förstöra sin självkänsla och kontroll. Förklaringar till misslyckanden görs efter händelsen då individen
försöker förstå vilka betydelser och möjligheter som finns för dem och på så sätt skapa mening till de nya upplevelserna (Brown och Jones 1998 refererat i Jean et al., 2010).
18
3.4.3 Individens agerande i miljöer
Weick (1995) menar på att människan inte kan kontrollera situationen som individen befinner sig i men att individen alltid har valmöjligheter för sitt agerande. Sensemaking-processen påverkas av hur individen agerar i olika sammanhang. Även genom att människor interagerar i samhällen hjälper det dem att förstå, kontrollera oförutsedda händelser och minska komplexiteten i situationer (Weick, 1995). Sensemaking inom miljöer handlar om att hitta mening i de olika utfallen som utspelas i en situation och som baseras på individen agerande. Jean et al. (2010) menar på att tidigare erfarenheter kan även avgöra vilket agerande individen väljer då de har sett det som “rätt” eller “fel” i en liknande situation. En sådan situation i relation till studiens forskningsområde kan exempelvis vara om en gäst är otrevlig mot medarbetaren. I det fallet kan individen reagera negativt utåt eller utifrån sina tidigare erfarenheter avgöra att ignorera och försöka förbättra händelsen i stället. I det fallet leder situationen till olika utfall beroende på individens agerande.
3.4.4 Sociala processen
I Weicks (1995) teori framgår det att interaktioner med andra individer är kopplat till individens sensemaking. Weick (1995) hävdar att organisationer är ett socialt nätverk och kännetecknas i en hög grad av delande meningar, gemensamt språk och av en social interaktion som leder till känslor, tankar och beteende påverkas av andra individer och vem interaktionen sker med. Sociala egenskaper och sensemaking är beroende av interaktioner oavsett om det är fysiskt närvarande eller inte (Jean et al., 2010). Sensemaking är en social process och förknippas med kommunikation och hur individer gemensamt skapar förståelse för sina upplevelser inom en organisation (Weick, 1995 refererat i Kramer et al., 2016). Organisationens regler, rutiner, språk och symboler har en påverkan på individens sensemaking och respektive aktiviteter som exempelvis rutiner gör att individen inom organisationen tillhandahåller ett lämpligt beteende. Om dessa rutiner byts eller inte längre existerar finns det risk att individen går tillbaka till sitt eget förnuftiga sätt att utgå ifrån. Det kan eventuellt skilja sig åt från organisationens värderingar (Jean et al., 2010).
3.4.5 Sensemaking är en pågående process
Sensemaking sker oavbrutet och löpande då individer frekvent blir utsatta för nya erfarenheter och behöver skapa mening kring dessa (Weick, 1995 refererat i Jean et al., 2010). Weick (1995) menar att sensemaking är en process som är pågående då individen befinner sig i en fortlöpande
förändringsprocess. Sensemaking är en pågående rutin och det är först när rutinen bryts som det leder det till att processen noteras och sensemaking uppstår (Weick, 1995). Sensemaking flöden är
konstanta enligt Weick (1995) och skapar en motsägelsefullhet genom att processen framkallas av oklarheter och chock. Det hävdas dock att individer förstår vad som händer runt omkring en hela tiden
19
och kan förstå den befintliga situationen genom ledtrådar och isolerade händelser (Weick et al., 2005 refererat i Jean et al., 2010). Vid det tillfället menar Weick (1995) att om en liknande situation uppstår kan individen använda sina tidigare känslor till liknande situation och relatera till det.
3.4.6 Uthämtning av ledtrådar för att stödja tolkning
Sensemaking berör fokusering på särskilda element och parallellt ignorerar andra element. Individen gör detta för att kunna stödja sin egen tolkning av en specifik händelse. Då sensemaking är
retrospektiv gör det att tidigare erfarenheter som inkluderar bestämmelser eller regler leder till att dessa aspekter bestämmer vilka ledtrådar individen kommer extrahera för att skapa mening kring situationen (Jean et al., 2010). Sensemaking fokuserar därmed på och av extraherade ledtrådar som gör att individen skapar generaliseringar kring upplevelsen då individen fokuserar på en viss
information som framställs och inte all information (Weick, 1995; Kramer et al., 2016). Det görs för att gynna deras tolkning av vad som har skett.
3.4.7 Driven av sannolikhet snarare än noggrannhet
Sensemaking-processen handlar inte om att hitta noggrannheten i ett agerande utan att agera utifrån det som anses vara sannolikt och rimligt. Kramer et al. (2016) menar på att agerandet i en händelse måste vara rimlig men behöver inte uppfylla sanningen för att accepteras. Vad som är rimligt och sannolikt kan variera mellan individer beroende på tidigare erfarenheter. Weick (1995) menar på att processen av att en individ väljer sannolikhet snarare än noggrannhet är då det finns en begränsad tid på att utvärdera tolkningar och valmöjligheter i en situation. Kramer et al. (2016) menar att drivet av att vi väljer sannolikt före noggrannhet beror på att individen inte förlitar sig på sanningen i deras uppfattningar. Individen letar efter faktorer som gör att valet verkar trovärdigt.
3.5 Kritik av Weicks teori
I Weicks (1995 refererat i Jean et al., 2010) utveckling av teorin ligger utgångspunkten i
socialpsykologiska processer genom att förstå vilken mening som skapas genom situationer som framkallas av olika interaktioner. Weicks (1995 refererat i Jean et al., 2010) sensemaking-teori fokuserar på individuell identitet i relation till sociala och pågående interaktioner som ger insikter kring organisationers vardagliga liv (Nord & Fox, 1996; Mills, 2008 refererat i Jean et al., 2010). I Weicks bok Sensemaking in Organizations (1995) framkommer det antydningar kring organisatoriska känslor, det uppkommer dock kritik i form av de förlorade möjligheterna av en fördjupning av de organisatoriska känslorna då antydningar kring detta i Weicks teori åsidosätts (Weick et al., 2005).
Sensemaking är en pågående process och kan vidareutvecklas då det kan frambringa både negativa
20
och positiva känslor hos individen i återupptagandet efter att en avvikelse har upptäckts. Positiva känslor kan skapas om återupptagandet underlättas för individen efter avvikelsen och negativa känslor framkommer om återupptagandet hindras vilket i sin tur kan ge anledning till upprördhet (Weick et al., 2005). Individens upprördhet kan kombineras med en positiv kognitiv utvärdering av situationen som leder till en möjlighet att kunna förbättra välbefinnandet för den anställda. I samband med en negativ kognitiv utvärdering av situationen kan det resultera i ett hot av den anställdas välbefinnande då sensemaking i organisationer främst sker av intensiva känslomässiga upplevelser när avvikelser uppkommer och individens egna upplevelser av situationen spelar en avgörande faktor (Magala, 1997 refererat i Weick et al., 2005).
De tidigare empiriska studierna angående organisatoriska förändringar och sensemaking-teorin grundar sig i främst i kvalitativa studier av intervjuer som inkluderar retrospektiva data som insamlas under en kort tidsperiod (Gover & Duxbury, 2018). Ur ett kritiskt perspektiv ifrågasätter inte
forskningen hur den retrospektiva förändringssynen överensstämmer med de anställdas bedömningar som gjordes när förändringen tillämpades. Det kan skapa svårigheter för forskningen att avslöja de anställdas minnen av en förändring i förhållande till deras nutida uppfattning av förändringen (Gover
& Duxbury, 2018).
21
4 Resultat av den tematiska analysen
Resultatet har blivit framställt med hjälp av en tematisk analys genom bearbetning av det empiriska materialet. Transkriberingen av de semistrukturerade intervjuerna har gjort att det hittats teman i de olika respondenternas svar. De olika teman har skapats utifrån skillnader och likheter utifrån
respondenternas svar. Valen av de respektive teman samt ordningsföljden på dem i kommande avsnitt grundar sig i att förmedla en utveckling av respondenternas upplevelser i samband med
nedskärningen.
I avsnittet presenteras respondenterna som exempelvis R1 eller R2 i löpande text. I tabell 1. Lista över respondenter framställs respondenterna med deras yrkesroll som de hade innan uppsägningen,
anställningsform och antal års yrkeserfarenhet de har inom restaurangbranschen.
Tabell 1: Lista över respondenter
Respondent Senaste yrkesroll Anställningsform Erfarenhet
1 Hovmästare Heltid 42 år
2 Servitör Deltid 30 år
3 Servitris Deltid 4 år
4 Servitör Heltid 26 år
5 Köksansvarig Heltid 36 år
6 Kock Heltid 14 år
7 Hovmästare Heltid 42 år
8 Hovmästare Heltid 30 år
4.1 Tidigare erfarenheter av nedskärning
Majoriteten av respondenterna hade inte tidigare upplevt nedskärningar men det framkommer att R5 och R7 har blivit uppsagda förut. Under intervjun berättar R5 om konkurs som respondenten tidigare varit med om. R5 blev egentligen aldrig arbetslös då R5 blev återanställd inom några veckor när de nya ägarna tog över. R7 arbetade tidigare inom resebranschen och har blivit uppsagd ett flertal gånger.
Respondenten berättar att uppsägningarna inträffade på grund av 11 september attackerna 2001 och att företaget R7 arbetade för, förlorade stora kunder.
22
R4 berättar att nedskärningarna är inget respondenten haft erfarenhet av under sina 26 år inom restaurangbranschen. Under intervjun talade R6 om sin tidigare erfarenhet med att driva sin egen restaurang och berättar att inom branschen rör sig mycket om ekonomi. Utifrån det menar R6 att det gav respondenten en förståelse för sin arbetsgivare under nedskärningen.
“Jag har själv haft restaurang tidigare och allt rör sig om ekonomi. Går ekonomin inte ihop så stänger man inte restaurangen, utan man gör sig av med personal först och jobbar mer själv. Det är så det funkar. Jag kan siffror.”
R6
4.2 Initial reaktion av nedskärningarna
Under intervjuerna framkom varierande reaktioner hos respondenterna i samband med
nedskärningarna. Majoriteten av respondenterna upplevde att de kände av att uppsägningen skulle inträffa och blev inte chockade över beslutet. R2 och R3s reaktioner skiljer sig åt från majoriteten då nedskärningen kom som en chock för respondenterna. Båda respondenterna blev även uppsagda i ett tidigt skede när covid-19 bröts ut.
“Jag blev ganska chockad för det bröts av direkt och märkte inte av effekterna innan. Sen blev det svårt för hade verkligen bara jobb inom denna bransch.”
R3
Under R2s intervju framgick det att chocken kring uppsägningen har att göra med att respondenten inte tidigare varit arbetslös och berättar att uppsägningen var något respondenten aldrig trodde skulle ske. R3 talar om att under sin gymnasietid blev respondenten lockad att plugga hotell-och turism då R3 alltid fick höra att branschen skulle växa och att arbete alltid kommer att finnas tillgängligt. I samband med pandemin uppstod det en chock vid nedskärningen då R3 inte varit i en liknande situation tidigare och trodde att arbete inom branschen aldrig skulle försvinna.
Under intervjuerna med R4 och R6 framkom det att det inte var någon större chock kring
uppsägningen då de var förberedda på att det skulle ske, trots att de båda fick lämna restaurangen under ett tidigt skede av utbrottet med covid-19.
“Jag var beredd på att bli arbetslös men jag njöt, det var ju sommar. Jag har alltid löst jobb och skulle jag inte det kan jag leva på sparade pengar i två eller tre år.”
R4
23
R1, R5, R7 och R8 blev uppsagda under ett senare tillfälle och fick arbeta kvar under en längre period innan restaurangerna fick stänga ner. Samtliga respondenter upplevde att det gick sämre för
restaurangerna innan nedskärningen kom.
“Först betalade staten en viss summa och vi jobbade inte jättemycket då och blev korttidspermitterade. Sen blev det bara sämre och sämre, så det blev inte ens lönt att ha öppet och då fick vi reda på att vi skulle bli uppsagda. Man trodde hela situationen var som ett skämt men så blev det som det blev.”
R1
“Konkurs tyckte jag faktiskt var det värsta scenariot. jag hade hoppats på något annat.
Kanske att man skulle omstrukturera eller göra något annat alltså att kämpa vidare. Men jag var ju inte helt oförberedd, jag visste ju att det gick dåligt.”
R5
“Jag hade det på känn och fattade ganska tidigt då restauranger började stänga ner. Då har ändå Sverige haft tur för vi har inte haft någon nedstägning helt och hållet. Vi började mycket med take-aways under julen som vi hade förra året. Från att haft 6000–
7000 julbord förbokade året innan till 700–800 julbord detta år, så det är en stor skillnad. Sen testade vi att köra torsdagar till lördagar kvällstid enbart och stängde ner luncher, vi har helt enkelt mixat oss fram om vad som varit bäst för att få det att fungera.
Dock blev slutresultat till slut att vi blev tvungna att stänga ner.”
R8
4.3 Hantering av nedskärning innan och under
Respondenternas tankesätt i intervjuerna skiljer sig åt i vissa avseenden angående nedskärningarna som genomförts. En del respondenter var mer positiva än andra i samband med hur de skulle hantera situationen. I intervjuerna framkom det att samtliga respondenter som hade en heltidsanställning var med i antingen a-kassan eller ett fackförbund. R1, R7 och R8 blev först korttidspermitterade och var tacksamma över att vara kvar. R1 gick från att vara korttidspermitterad till att bli uppsagd i ett senare skedde och talar om att det var en trygghet att vara med i a-kassan och hade sedan tidigare tecknat en extra försäkring. R1 berättar att genom att genom att gå på a-kassa och ha en extra försäkring
resulterade det i en högre inkomst än när R1 arbetade på restaurangen. Det ledde till att respondenten kunde spara mer pengar varje månad.
