• No results found

KULTURENS PÅVERKAN PÅ MÖTET MELLAN SJUKSKÖTERSKOR OCH PATIENTER

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "KULTURENS PÅVERKAN PÅ MÖTET MELLAN SJUKSKÖTERSKOR OCH PATIENTER"

Copied!
46
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Akademin för hälsa, vård och välfärd

KULTURENS PÅVERKAN PÅ MÖTET MELLAN SJUKSKÖTERSKOR OCH PATIENTER

ALI RASHAD SALIH SHARBEL SHAMOUN

Huvudområde: Akademi för hälsa, vård och välfärd

Nivå: Grundnivå Högskolepoäng: 15hp

Program: Sjuklsköterskeprogram

Kursnamn: Examensarbete i vårdvetenskap

Handledare: [Alexandra Beyermann & Linda Sellin]

Examinator: [Helena Lööf]

Seminariedatum: [2021-09-24]

Betygsdatum: [2021-11-09]

(2)

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Inom vården där människor med mångkulturell bakgrund framkommer möte mellan sjuksköterskor och patienter från andra kulturer. Under dessa möten kan flera utmaningar uppstå. Kommunikationssvårigheter och språkskillnader är en av de största utmaningarna för sjuksköterskor och patienter. Dessa utmaningar ställer krav på

sjuksköterskornas kompetenser och påverkar sjuksköterskornas vårdande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter från andra kulturer. Metod: EN systematisk litteraturstudie med kvalitativansats och en beskrivande syntes. Resultat: Två teman framkom i resultatet: Betydelsen av kommunikation och kultur och vårdmöten.

Sjuksköterskor upplevde svårigheter som kan vara ett hinder i tillhandahållandet av

individuellt strukturerat vårdande. Slutsats: Sjuksköterskor försöker alltid finna lösningar för att övervinna eventuella hinder som förhindrar vårdandet. Sjuksköterskor betonar även vikten av utveckling av kulturell kompetens.

Nyckelord: Kommunikation, kultur, kulturell kompetens, språkbarriär, transkulturell omvårdnad.

(3)

ABSTRACT

Background: In healthcare where people with a multicultural background appear, meetings between nurses and patients from other cultures. During these meetings, several challenges may arise. Communication difficulties and language differences are one of the biggest challenges for nurses and patients. These challenges place demands on the nurses

'competencies and affect the nurses' care. Aim: To describe nurses' experiences of caring for patients from other cultures. Method: A systematic literature study with a qualitative approach and a descriptive synthesis. Results: Two themes emerged in the results: The importance of communication and culture and care meetings. The nurses experienced difficulties that could be an obstacle in the provision of individually structured care.

Conclusion: The nurses always try to find solutions to overcome any obstacles that prevent care. Nurses also emphasize the importance of developing cultural competence.

Keywords: Communication, culture, cultural competence, language barrier, transcultural nursing.

(4)

INNEHÅLL

1 INLEDNING ... 1

2 BAKGRUND ... 1

2.1 Beskrivning av centrala begrepp ... 1

2.1.1 Hälsa och ohälsa ... 1

2.1.2 Kulturell kompetens ... 2

2.1.3 Transkulturell omvårdnad ... 3

2.1.4 Kommunikation ... 3

2.2 Kultur inom vårdvetenskap ... 4

2.3 Sjuksköterskans ansvarsområde ... 5

2.4 Tidigare forskning ... 6

2.4.1 Patientens upplevelser av att vårdas i en annan kultur än ens egen ... 6

2.4.2 Anhörigas upplevelser av att deras nära vårdas i en annan kultur än ens egen 7 2.5 Teoretiskt perspektiv ... 7

2.5.1 Människan ... 8

2.5.2 Vårdandet ... 8

2.5.3 Vårdrelation ... 8

2.5.4 Vårdanderelation ... 9

2.5.5 Vårdgemenskap ... 9

2.6 Problemformulering ... 9

3 SYFTE ... 10

4 METOD ... 10

4.1 Val av metod ... 10

4.2 Datainsamling/urval ... 10

4.3 Genomförande och analys ... 11

4.4 Etiska övervägande ... 12

5 RESULTAT ... 13

5.1 Betydelsen av kommunikation ... 14

5.1.1 Strävan efter god kommunikation ... 14

5.1.2 Att bemöta kommunikationssvårigheter ... 15

5.2 Kulturmöten i vårdandet ... 16

5.2.1 Att bemöta kollegornas attityder och fördomar ... 16

5.2.2 Att möta kulturella utmaningar ... 17

5.2.3 Kulturell kompetens ... 18

(5)

6.1 Metoddiskussion ... 19

6.2 Resultatdiskussion ... 20

6.3 Etikdiskussion ... 23

7 SLUTSATS ... 24

7.1 Förslag på vidare forskning ... 25

REFERENSLISTA ... 26

BILAGA A; SÖKMATRIS

BILAGA B; KVALITETSGRANSKNING BILAGA C; ARTIKELMATRIS

(6)

1 INLEDNING

I ett samhälle som består av en mångkulturell befolkning kan innebära flera folkgrupper med olika religion, kulturer och språk som kan vara främmande för sjuksköterskor. I dagens vårdverksamheter träffar sjuksköterskor patienter med andra kulturella bakgrunder som har olika erfarenheter i livet. Sjuksköterskans ansvar är att främja hälsa med hänsyn till att bevara människors värdighet, integritet samt autonomi. Det kan påverkas av olika hinder som kan uppstå under mötet med patienter från andra kulturer. Hinder kan vara i form av otillräckligt med kunskap gällande den andres kultur, fördomar eller

kommunikationssvårigheter på grund av språkskillnader. Det valda intresseområdet är kulturens påverkan på hälsa/ohälsa/återhämtning, kommer från intresseområden som efterfrågas av vuxenpsykiatrin i Västmanland. Författarna till detta examensarbete har valt att fördjupa sig i detta område för de upplever det intressant och givande samt att det

kommer vara till nytta i deras framtida yrkesroll som sjuksköterskor. Som sjuksköterskor i ett mångkulturellt samhälle blir möten med patienter med andra kulturella bakgrunder alltmer vanligare. Vilket leder till ökat behov av kulturell kompetens i samband med att vårda patienter med andra kulturer än sjuksköterskors egna.

2 BAKGRUND

I bakgrunden till detta examensarbete framkommer beskrivning av centrala begrepp.

Begreppen är hälsa/ohälsa, kultur, kulturell kompetens, transkulturell omvårdnad och kommunikation. Därefter redovisas tidigare forskning inom kultur och transkulturell vård.

Vidare presenteras sjuksköterskans ansvarsområde, vårdvetenskapligt teoretiskt perspektiv och problemformulering.

2.1 Beskrivning av centrala begrepp

2.1.1 Hälsa och ohälsa

Hälsa är ett brett konsensusbegrepp som innefattar människans fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Dessutom omfattar hälsa den andliga dimensionen, där människans förmåga att finna värdena som ger livet en mening. Hälsa innebär mer än bara frånvaro av sjukdom för att det handlar om människans helhet. Vilket ses som ett dynamiskt tillstånd, där

(7)

människan upplever sig vara hel. Omhändertagandet vid ohälsa inkluderar alla de fyra dimensionerna för att nå målet av omvårdnaden (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012).

Upplevelsen av hälsa innefattar bland annat den fysiska dimensionen, där kroppen står i centrum och allt som kan orsaka förhinder i kroppens normala mekanismer. Detta gör att tillståndet när kroppen inte upplevs som helt frisk kallas för sjukdom. Det innebär att sjukdomen kan bidra till upplevelsen av ohälsa (Willman, 2014). Ohälsa beskrivs som

upplevelser av obehag som människan associerar med sjukdom. Vilket uttrycks till exempel i form av oro, smärta eller klåda. Det innebär de symtom som upplevs i relation till ohälsa.

Symtomen är en del i det kulturella sammanhanget, det vill säga omgivningen samt situationen människan lever i (Ekman & Wallström, 2019).

När kroppen är helt frisk eller upplevs som att vara helt frisk, kan hälsa beskrivas utifrån det psykiska perspektivet, där människans inre och yttre miljö har en stor betydelse

för välbefinnandet. Med inre och yttre miljö menas allt som människan kommer i kontakt med i både hemmet samt omgivningen. Människans psykiska hälsa påverkas av olika

bestämningsfaktorer som avgör tillvaron av psykisk hälsa. Goda relationer med anhöriga och vänner är en av de faktorerna. En annan faktor är hemmet, där samspel mellan

familjemedlemmar har en stor betydelse. Allt detta påverkar hur människor ser på sig själva, det vill säga deras självbild och hur de tolkar tillvaron. Detta innebär existentiella frågor som handlar om hur människor uppfattar världen i förhållande till sig själva som individer (Willman, 2014).

Rätten till såväl fysisk som psykisk hälsa ingår i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter som innebär att alla människor, oavsett till exempel etnicitet, kultur, kön, religion eller social ställning, har den rätten och den ska bevaras av lagar och regler. Ingen får diskrimineras och alla har rätt till att leva och utvecklas under samma förutsättningar där människans bästa ska vara avgörande vid varje åtgärd som gäller människans hälsa (Willman, 2014).

2.1.2 Kulturell kompetens

Andrews och Boyle (2012) skriver om vikten av att vara kritiskt tänkande samt att genomföra en kulturell själv bedömning med syfte att granska egna kulturella hälsorelaterade

värderingar, attityder, övertygelser samt metoder som överfördes av egen familj. Kulturell bedömningen anses vara grunden för kulturell kompetens samt kulturell överensstämmande omvårdnad. Kulturell kompetens innebär förmågan till att utveckla beteendemässiga

färdigheter som fokuserar på det komplexa sambandet mellan världsbild, religion, politik samt flera andra faktorer som bidrar till en kulturell överensstämmande omvårdnad. Vidare skriver Andrews och Boyle om de oundvikliga mötena med patienter från andra kulturer och hur det kan vara omöjligt att känna till de kulturellt baserade övertygelserna. Däremot är det möjligt att utveckla kunskaper samt färdigheter i samband med kulturell bedömning genom att lära sig om vissa kulturella dimensioner av vården för patienter från andra kulturer (Andrews & Boyle, 2012).

(8)

2.1.3 Transkulturell omvårdnad

Transkulturell omvårdnad innebär att sjuksköterskor upprätthåller ett holistiskt synsätt på patienternas kulturella bakgrund. Detta med syfte att skapa en kulturellt anpassad vård som är säker samt meningsfull för patienter. Forskning inom transkulturell omvårdad har ett syfte att hjälpa sjuksköterskor att kunna vårda patienter från en annan kulturell bakgrund genom att studera flera olika aspekter på omvårdnaden (Jirwe, 2019). Enligt McFarland och Wehbe-Alamah (2018) är transkulturell omvårdnad ett betydelsefullt område för studier med fokus på att jämföra kulturell omvårdnad, värderingar och övertygelser hos individer eller grupper från liknande eller andra kulturer. Syftet med det är att kunna tillhandahålla kulturspecifika samt universella vårdmetoder för människors hälsa samt välbefinnande.

Detta genom att hjälpa människor att möta hälsorelaterade aspekter på ett kulturellt meningsfullt sätt.

Inom transkulturell omvårdnad behöver vårdverksamheter att utöka den kulturella kompetensen bland anställda vårdpersonal. I en studie av Purnell (2011) beskrivs

vårdverksamheters utveckling av kulturell kompetens utifrån fyra olika komponenter. Där språk och personalens kompetens är två av dem fyra. När det gäller språk behöver

personalen erkänna och inse att språk inte alltid överensstämmer mellan personalen och patienter särskilt vid användning av vissa ord och fraser. Purnell skriver vidare om

vårdpersonalens kompetens som en komponent i utvecklandet av kulturell kompetens. Enligt Purnell kan vårdpersonalen aldrig lära sig alla andra kulturer i världen. Däremot en

allmänkulturell utbildning bör ges till vårdpersonalen för att kunna ha kulturspecifik kunskap om patienter i syfte att kunna utföra en vårdbedömning. Detta för att ju mer kunskap personalen har om specifika kulturer desto bättre bedömning kan utföras.

Peled (2018) skriver om hur kulturella faktorer påverkar upplevelsen av hälsa med hänsyn till språkets centrala ställning till hälsotro, attityder, praxis, kulturella skript och

konceptuella ramar. Vilket omfattar både hälso- och sjukvårdssystemet samt patienter och hur mötet dessemellan går till. Det leder till att orättvisa i form av en felaktig bedömning av patienternas intelligens, trovärdighet och rationalitet. Detta baserat på språket de talar och på vilket sätt de talar, är sannolikt att förekomma.

En annan forskning inom transkulturell vård av Hemberg (2020) beskriver omsorgsetiken som en grund för att möjliggöra den kulturella kompetensen. Forskningen visade att kulturell kompetens kan beskrivas på fyra olika sätt som handlar om att vara öppen och visa respekt.

Att vara villig att förstå och lära sig. Att vara lyhörd och anpassningsbar samt att visa ödmjukhet. Etik avgör en viktig komponent av kulturell kompetens inom vården.

2.1.4 Kommunikation

Begreppet kommunikation kan definieras utifrån tre olika ord som härstammar från det latinska språket. Det första är (Communicatio) som definierar kommunikation som ett ömsesidigt utbyte. Kommunikation kan även definieras som något som kan delas

(communino). Det tredje är (Communicare) som innebär att göra någon delaktig (Fossum, 2019).

(9)

Fredriksson, (2017) skriver att verbet kommunicera betyder att göra gemensam. En av de viktigaste förutsättningarna för utveckling av individer samt gemensamma kulturer och samhällen avgörs av människans vilja att kommunicera. Kommunikation och språk utgör grundförutsättningar för att kunna förstå patienters verklighet och upplevelser av hälsa samt lidande. Vidare beskrivs begreppet kommunikation utifrån två olika traditioner. Den första är dualistisk-reduktionistiska traditionen och den andra är den holistisk-humanistiska

traditionen. Den dualistisk-reduktionistiska traditionen bygger på en linjär sändar- mottagarmodell som innefattar två aspekter; en instrumentell och en emotionell. Den instrumentella aspekten av kommunikation syftar på förmedling av objektiv information medan den emotionella aspekten av kommunikation omfattar respekt, tröst och tillit. Den holistisk-humanistiska traditionen innebär en vårdande kommunikation som bygger på en ömsesidig tolknings-och problemlösningsprocess. Den traditionen innefattar modeller som tar hänsyn till komplexiteten av begreppet kommunikation i mellanmänskliga relationer. Den vårdande kommunikationen är synlig på tre olika sätt varav det första är genom den

relationella kommunikationen vilket innebär den gemenskap som bildas mellan patienter och vårdare. Det andra sättet är genom den narrativa kommunikationen där patients

historia, nutid och framtid förbindas genom berättelsen. Patienter kommunicerar egen värld till vårdaren genom lidandeberättelsen. Det tredje sättet är genom den etiska

kommunikationen som synliggörs i den ömsesidiga respekten mellan människor där respekt och omtanke om andra utvecklas från respekten människan har för sig själv.

Användning av begreppet kommunikation inom vården innebär att det definieras som bland annat som en aktivitet där förbindelse skapas. Dessutom kan det definieras som ett

ömsesidigt utbyte där människor delar med andra. Det är något människor lär sig betydelsen av genom att ge och ta emot information. Kommunikation kan till och med definieras som en kultur, det vill säga att kultur definieras av hur människor kommunicerar samt vad som sägs under kommunikationen. Kommunikation är en viktig aspekt i vården där det kan vara livsnödvändigt, där det används för att samarbeta med andra människor, tillgodose personliga behov samt att även kunna överleva. Två viktiga aspekter som kommunikation handlar om är det verbala uttrycket samt kroppsspråk. Där inom det verbala uttrycket kan förekomma en del information som inte sägs klart och tydligt vilket öppnar möjligheten för att tolka in det som inte sägs (Fossum, 2019).

2.2 Kultur inom vårdvetenskap

Kultur har en betydande roll i människans existens, men ändå finns det inte tillräckligt med forskning inom vårdvetenskap kring kultur och kulturella utvecklingar. Därför framkommer bristen på framgång inom vårdvetenskapen med att identifiera kulturella processer som påverkar hälsa och hälsobeteenden (Page m.fl., 2016).

En annan aspekt som har en stark koppling till kulturen som påverkar hälsa genom att påverka ens egen vårdkapacitet är människans religion. Med egen vårdkapacitet menas människans förmåga till återhämtning och därmed upplevelse av hälsa. Detta för

(10)

att människor med olika religioner har olika syn på livet och därmed olika syn på människan.

Detta innebär att när ohälsa inträffar är vissa människor tryggare än andra. Religiöst och kulturellt avstånd i tron påverkar utkomsten av upplevelse av ohälsa. Detta för att människor har olika grader av tro. Där vissa förklarade ohälsa som Guds vilja, medan andra eftersträvade information och försökte få tag i situationen (Apelqvist m.fl., 2003).

2.3 Sjuksköterskans ansvarsområde

Enligt International council of nurses (2012) beskriver etiska kod för sjuksköterskor de fyra grundläggande ansvarsområden med fokus på att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt att lindra lidande. Sjuksköterskor har ansvar för att erbjuda patienter kulturellt anpassade information som en grund för samtycke till vård. Detta med hänsyn till att

sjuksköterskor strävar efter att främja en miljö där mänskliga rättigheter, trosuppfattningar, traditioner och värderingar respekteras. Dessutom ansvarar sjuksköterskor för att hålla sig uppdaterade genom kontinuerlig lärande i syfte att upprätthålla egna kompetenser. Enligt patientlagen (SFS 2014:821) ska patientens delaktighet, självbestämmande samt integritet främjas. Dessutom ska patienter få information om hälsotillståndet samt vilka metoder av behandling som finns tillgängliga. Detta för att hälso- och sjukvården ska i samråd med patientens delaktighet utformas samt genomföras.

Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (2017) beskriver att en förutsättning för god omvårdnad är att sjuksköterskor har kompetens att kunna skapa en förtroendefull relation med patienter och dess anhöriga samt att utföra omvårdnadsuppgifter med skicklighet. Denna kompetens innefattar kunskap om patientens situation som helhet inklusive patientens komplexa behov och problem vad gäller exempelvis kommunikation, andning, cirkulation m.m. Sjuksköterskor har dessutom ansvar för att genomföra

omvårdnaden i samarbete med patienter och anhöriga med fokus på att bevara värdighet samt integritet. Detta med syfte att anpassa omvårdnaden efter patientens och närståendes individuella behov för att de ska bli sedda och förstådda som unika personer. Därför är det av vikt att sjuksköterskor är pedagogiska och kan möta patienter och deras anhöriga med hänsyn till deras skilda kunskaper och behov. Sjuksköterskor ska utifrån patientberättelsen kunna bedöma, planera samt genomföra och utvärdera omvårdnaden för att kunna

identifiera hälsans innebörd för den enskilda individen. Denna process sker i samband med ett samarbete mellan sjuksköterskor och andra yrkes professioner som verkar i ett team.

Under det här samarbetet ska sjuksköterskor vara lyhörda och empatiska för att kunna kommunicera på ett respektfullt sätt. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) ska patientens integritet samt självbestämmande respekteras. Dessutom ska vården utformas utifrån patientens behov av trygghet och kontinuitet.

Enligt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) ska patienter skyddas mot vårdskador genom att hälso- och sjukvårdpersonal vidtar adekvata åtgärder. Hälso- och sjukvårdspersonal har ansvar för att utföra arbetet utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Enligt svensk sjuksköterskeförening (2017) har sjuksköterskor ansvar att upprätthålla

kompetensutvecklingar genom kontinuerlig uppdatering kring kunskapsutvecklingen inom

(11)

sjuksköterskors yrkesområde. Sjuksköterskor ska kunna kritiskt söka fram, värdera samt att sammanställa vetenskaplig kunskap. Detta med syfte att sjuksköterskor ska kunna tillämpa och genomföra tillgängliga evidensbaserade och beprövade erfarenheter genom alla

omvårdnadsprocessens steg. För att kunna hålla sig uppdaterad ska sjuksköterskor kunna reflektera över de rutiner och metoder som är aktuella med syfte på att kunna utveckla samt att möjligen implementera nya kunskaper.

2.4 Tidigare forskning

Under detta avsnitt framkommer redovisning av tidigare forskning inom transkulturell omvårdnad utifrån patienter samt anhörigas perspektiv.

2.4.1 Patientens upplevelser av att vårdas i en annan kultur än ens egen

I en studie av Glasby (2016) framkommer att patienter som inte kunde prata samma språk som sjuksköterskor, upplevde intensiva känslor av ångest på grund av oförmåga att förstå situationen. Dessutom kämpade patienter med att kunna tillhandahålla information som kan vara nödvändiga för en effektiv vård. Uppkomsten av språkbarriärer ledde till att patienter upplevde sig hjälplösa och sårbara. Denna typ av kommunikationssvårigheter ledde till att interaktionen mellan patienter och sjuksköterskor hämmades. En del patienter valde att klara sig själva snarare än att be om hjälp av sjuksköterskor eller andra personal till följd av kommunikationssvårigheterna. Vilket framkommer även i en studie av Simpson (2008) där vissa av patienter kände sig mer självsäkra och upplevde att de hade mer makt över

vårdandet när de kunde tala samma språk som vårdpersonal. Detta ledde till att patienter fick ökad förståelse kring hälsotillståndet samt kunde instruera

vårdpersonalen om hur de ville bli vårdade. Detta till skillnad från andra patienter som inte hade tillräckligt med språkkunskap, där de gav vårdpersonalen fullständig beslutanderätt utan tvekan. Patienter förklarade denna attityd som en självklarhet eftersom de litade på vårdpersonalens professionella handling.

Enligt Cioffi (2006) upplever patienter språkbarriären som något tidskrävande under

vårdinrättningen eftersom det tar tid för sjuksköterskor att förstå eller förmedla information och vise versa. Detta betonas även av Liu (2015) som beskriver äldre kinesiska patienters upplevelser av att söka vård i Storbritannien. Dessa patienter hade uttryckt svårigheter både språkmässigt samt möjlighet att förmedla deras behov och problem. Detta berodde främst på kommunikationssvårigheter samt dålig förståelse av patienter för råden de fick av

sjukvårdspersonalen. Dessutom upplevde dessa patienter inget behov av fortsatt uppföljning efter kontakt med sjukvården eftersom patienter trodde att de kunde hantera egen hälsa på egen hand efter att de blivit symtomfria.

I en annan studie av Connaughton och Bergman (2013) beskrev patienter relationen med vårdpersonalen som ett vänligt förhållande där vårdpersonalen visar engagemang i bemötandet. Patienter upplevde vänligheten som det viktigaste sättet att förbättra

(12)

kommunikationen mellan vårdpersonalen och patienter. Andra patienter berättade om deras upplevelser av bekvämlighet samt säkerhet över när vårdpersonalen talar samma språk.

Detta eftersom de upplevde att en del information filtreras bort vid användning av tolk.

Däremot framkommer det i en studie av Brämberg (2012) beskrivning av patienters upplevelser av vården i Sverige där dessa patienter upplevde en form av maktobalans vad gäller mötet med sjuksköterskor. Patienter beskriver förhållandet som vertikalt, vilket

kännetecknades av enkelriktad kommunikation som dessutom förvärrades av språkbarriären samt begränsad användning av tolk. Därtill kommer det upplevelser av att vara objektifierad av sjuksköterskor eftersom mötets struktur styrdes av checklistor. Patienter upplevde till följd av detta att bemötandet inte var individanpassat samt att ömsesidighet saknades under mötet med sjuksköterskor.

2.4.2 Anhörigas upplevelser av att deras nära vårdas i en annan kultur än ens egen Vikten av den professionella kunskapen samt språkkunskaper och förståelse för den svenska kulturen betonades av anhöriga. Detta upplevdes när patienter vårdades av sjuksköterskor som har andra etniska bakgrund än anhörigas egna (Jirwe m.fl., 2014). I en annan studie av Severinsson (2010) beskrivs anhörigas kommunikations utmaningar vid möte med

sjuksköterskor. Detta när anhöriga försökte prata åt patienter som inte kunde prata för sig själva. Dessutom har anhöriga berättat att de inte förmedlar allt som sjuksköterskor säger eftersom de valde att berätta bara det de ansåg vara lämpligt för patienter. Detta kopplar anhöriga till kulturen där de förmedlar indirekt information i syfte med att inte utsätta patienter för ångest.

I en annan studie av Xiao (2017) beskrevs anhörigas positiva upplevelser av att deras anhöriga vårdas av mångkulturell vårdpersonal. Anhöriga var medvetna om den kulturella mångfalden hos vårdpersonalen och såg det som en attraktion snarare än ett problem. Detta trots att kommunikationssvårigheter kunde framkomma upplevde anhöriga att

vårdpersonalen tillsammans med patienter kunde finna strategier för att övervinna svårigheterna. Liknande positiva upplevelser hos anhöriga presenterades i en studie av Tavallali (2017) där anhöriga upplevde sjuksköterskor som trevliga, snälla och hjälpsamma.

Detta under deras barns kontakt med sjukvården där sjuksköterskor hade en annan kulturell bakgrund än deras egna. Anhöriga uppgav att respekt i mänskliga relationer är

grundläggande särskilt i samband med tvärkulturella vårdmöten. Anhöriga uttryckte att möjligheten till att kunna lita på sjuksköterskans kliniska kunskaper var grunden för positiva upplevelser samt förtroende för relationen till sjuksköterskor.

2.5 Teoretiskt perspektiv

Författarna till detta examensarbete valde att utgå från Katie Erikssons vårdvetenskapliga teori eftersom hon studerar frågor om vårdandets kärna med fokus på människan, livet, hälsan och lidandet. Vilket författarna tycker är av relevans för undersökningen av

(13)

intresseområdet eftersom Eriksson skriver om mellanmänskliga relationer med fokus på interaktion mellan människor inom vården.

2.5.1 Människan

Eriksson (2018) beskriver människans inre rikedom som ens kultur och historia där alla människor oavsett bakgrund bär med sig en egen kultur. Det handlar om att möta det okända och finna mening utifrån det historiska sammanhanget som människan bär med sig. Varje människa påverkar och påverkas av världen hon lever i där kultur ses som människans omvärld. Det är unikt för varje individ eftersom de har unika genetiska strukturer. Därför reagerar de olika mot omgivningen. Utifrån varje individs synpunkt kan förhållandena upplevas antingen positiva eller negativa. Är dessa förhållanden positiva skapar det en möjlighet för människan att växa till och däremot ifall de är negativa tenderar tillväxten att hämmas. Det är beroende på samspelet mellan kultur och individ för olika grader av kapacitet ska kunna uppnås.

2.5.2 Vårdandet

Erikssons teori kring vårdandet handlar om att skydda patientens värdighet, integritet samt att lindra lidande med kärlek “Caritas” och barmhärtighet som utgångspunkter. Vårdande innebär att vara delaktig där vårdare och patienter är delaktiga av samma helhet. Det betyder att vårdare och patienter deltar i vårdandet; att ansa, leka och lära. Vårdandet kan ha olika former där det förekommer variationer av ansning, lekande samt lärande i relationen med andra. Där människan inte räcker till och är i behov av andra. Den vårdande kulturen är nödvändig att studeras för att nå kunskapen om vårdandet. Dessutom ska respekt för patienter samt att se patienter som en helhet i samband med att se på patienter subjektivt, avgöra en betydande roll för vårdande kulturen. Vårdande kulturen innebär ett utbyte av empati, kärlek och barmhärtighet mot tacksamhet och uppskattning

under ett vårdandemöte mellan vårdgivare och vårdtagare (Eriksson, 2018).

2.5.3 Vårdrelation

Eriksson (2018) beskriver vidare vårdrelationen mellan patienter och vårdare som en grund för vårdandet och vårdprocessen. En relation som innebär ett verkligt möte där människan kan träda fram till andra människor samt att förmedla kärlek på ett äkta sätt. Det är under relation mellan människor där utrymmet för växt skapas. Det innebär att det är under relation till vårdare där patienter får utrymme att uttrycka problem, behov och begär.

Dessutom får patienter möjlighet att lära sig givandet samt tagandet, vilket är en konst som går ut på att ge ut sig själv. En relation som bygger på en ömsesidig påverkan där vårdare inte får påskynda relationen eftersom det skrider framåt utgående ifrån beredskapen hos både patienter och vårdare.

(14)

2.5.4 Vårdanderelation

Eriksson (2015) beskriver vårdanderelationen utifrån tre olika perspektiv som handlar för det första om att bry sig om vårdandets innersta kärnan. För det andra om en omvårdnad som är byggd på omvårdnadsprocessen. För det tredje om hur omvårdnadsplaneringen är

strukturerad. Dessa tre perspektiv måste vara enligt Eriksson involverade i bra vård, vilket kan ses som olika kulturer inom vårdandets verklighet. Olika kulturer som representerar olika kliniska, pedagogiska och vårdvetenskapliga traditioner.

2.5.5 Vårdgemenskap

Vidare beskriver Eriksson (2018) definition av begreppet vårdgemenskap som ett meningssammanhang i vårdandet. Det handlar om ramen där vårdandets idé kan bli till verklighet och skapar vårdande gemenskap. Gemenskapen som berör människors inre värld där mötet blir intimt kännetecknas av intensitet, värme, utrymme, respekt, ärlighet och tolerans. Det skapar en närhet i tid och rum där förutsättningar för den andra att övergå egna samt situationens begränsningar möjliggörs.

2.6 Problemformulering

Under mötet mellan sjuksköterskor och patienter i ett vårdsammanhang sker det ett informationsutbyte där patienter informerar behovet av vården. Sjuksköterskor har ett ansvar att erbjuda patienter kulturellt anpassad information som en grund för samtycke till vård. Problemet utifrån tidigare forskning vad gäller att vårdas i en annan kultur än

patienters egna, är att patienter inte kan förmedla problem och behov på grund av bland annat kommunikationssvårigheter. En annan faktor som påverkar mötet mellan patienter och sjuksköterskor är hur patienter upplever sjuksköterskors bemötande. Bemötandet påverkar förutsättningar att kunna skapa relation med sjuksköterskor. En relation som innebär ett möte där människan kan träda fram till andra människor och utrymmet för växt skapas. Det är under själva mötet med sjuksköterskor där problemet kan upplevas av patienter samt anhöriga. Patienter upplever att en transkulturell omvårdnadskompetens är nödvändig inom olika vårdverksamheter i samhället. Detta med fokus på att förbättra kvaliteten på mötet mellan sjuksköterskor och patienter samt anhöriga med andra kulturer.

Där det kan förekomma brister i kommunikation, förståelse och tolkning. Sjuksköterskor har ansvar att bevara patientens värdighet, integritet och delaktighet i en god och säker vård.

Dessutom ska sjuksköterskor kunna erbjuda en optimal vård som möjligt genom att iaktta vilken bakgrund patienter har. Detta för att kulturen är bara en av många olika faktorer som påverkar upplevelsen av hälsa och ohälsa, som i sig är unikt för varje individ. Anledningen till valet av detta examensarbete är att få kunskap om sjuksköterskors upplevelser inom det valda intresseområdet. Därför är det av vikt att ta del av sjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter med andra kulturer, därefter kunna lägga en grund för vidare forskningar.

(15)

3 SYFTE

Syftet med detta examensarbete är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med andra kulturer.

4 METOD

I detta avsnitt presenteras val av metod, datainsamling och urval, genomförande och analys, och etiska övervägande.

4.1 Val av metod

Detta arbete genomfördes med en kvalitativ systematisk litteraturstudie. En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes genomfördes enligt Evans (2002). Kvalitativ metod har för avsikt att studera levda upplevelser av ett fenomen (Henriksson & Billhult, 2017).

Denna metod valdes eftersom den ansågs vara lämplig och har betydelse för examensarbetets syfte, vilket är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med andra kulturer. Enligt Evans (2002) är en berättande diskussion det vanligaste tillvägagångssätt för att sammanfatta och redovisa resultaten av studierna. Dataanalysprocessen enligt Evans (2002) består av fyra olika steg varav det första steget är att samla in dataunderlag. Därefter är steg två att identifiera nyckelfynden. Sedan handlar steg tre om att relatera teman i olika studier. Avslutningsvis handlar steg fyra om att beskriva fenomenet.

4.2 Datainsamling/urval

Första steget enligt Evans (2002) är att samla in datamaterialet vilket innebär att bestämma om vilken typ av studier som är relevanta för arbetet och därefter väljs de för att analyseras.

För att finna relevanta studier i form av vårdvetenskapliga artiklar med inriktning mot hälsa, vård och välfärd användes databasen CINAHL PLUS och detta gjordes genom Mälardalens högskolebibliotekets hemsida. För systematisk sökning användes MeSh-termer för att utforma sökorden. Sökorden som har använts inom databasen är följande; “care, cultural, nursing care, transcultural, barriers, cross cultural, communication, immigrants, cultural competence, cultural diversity, intercultural nursing, communication barriers, nurse-patient relations, transcultural nursing & cultural challenges”. I själva sökningen kombinerades sökorden med alternativ i sök-operator; OR och AND som ökade resultatet av sökningen som kunde leda till flera antal artiklar. Andra sökbegränsningar gjordes enligt Friberg (2017) genom att välja alternativen; “PEER REVIEWED” och “FULL TEXT” för artiklar som var publicerade mellan 2011–2021. Sedan följdes exklusions och- inklusionskriterierna enligt

(16)

Friberg (2017) för att kunna kontrollera vilka artiklar som kunde besvara själva syftet av detta arbete. Inklusionskriterier innebär att artiklarna som har tagits fram är

vetenskapliga. Urval av artiklarna begränsades ännu mera med artiklar som förhöll sig till huvudområdet, det vill säga att kulturella faktorer som påverkar mötet mellan sjuksköterskor och patienter. Exklusionskriterierna med fokus på datum av publiceringen användes. Därför valdes bort artiklar som hade kvantitativ metod samt artiklar som var äldre än 10 år gamla.

Artiklarna begränsades även med enbart sjuksköterskor utan någon form av

specialistutbildning eller sjuksköterskestudenter som deltagare. Trots att vissa artiklar innehöll mer än sjuksköterskor som deltagare valdes delarna i resultaten som presenterade sjuksköterskornas röst. Dessutom besvaras frågor enligt Fribergs (2017) frågeställningar angående artiklarnas innehåll och struktur. I urvalet av artiklarna som kom fram under sökningen valdes 11 artiklar som fyllde kriterier för att besvara syftet på detta examensarbete.

Mer information och tydliggörande finns i bilagor A, B och C, där det framstår detaljerad information. Bilaga A är en tabell som presenterar sökmatrisen för de valda artiklarna. Totalt lästes 174 abstract och 70 artiklar i full text men valdes enbart 11 artiklar som presenteras i bilaga A. Bilaga B är en kvalitetsgranskning där 10 frågor enligt Friberg (2017) används för att granska kvaliteten på artiklarna. Varje fråga besvaras med ja eller nej, där ja ger 1 poäng och nej 0 poäng. Artiklar med 8–10 poäng visar hög kvalité, 5–7 visar medel och 1–4 visar låg kvalité. Kvalitetsgranskningen utgår från en granskningsmall som innehåller 14 frågor enligt Friberg (2017). Författarna valde 10 relevanta frågor av de 14 frågorna som gynnar syftet med detta examensarbete. Bilaga C är en tabell för artikelmatris där det presenteras

artiklarnas titel, författare, årtal, tidskrift, syfte, metod, datainsamling och analysmetod samt resultaten.

4.3 Genomförande och analys

Enligt Evans, (2002) är steg två att identifiera nyckelfynden i resultaten av artiklarna genom upprepad läsning för att skapa en känsla av studierna som helhet. Artiklarna lästes flera gånger för att skapa en översikt över helheten i syfte att hitta likheter och skillnader i nyckelfynden av artiklarnas resultat. Totalt identifierades 106 nyckelfynd som

sammanställdes i ett Word-dokument där de kategoriserades utifrån likheter och skillnader som framkom i dess innehåll. Därefter är steg tre enligt Evans (2002) att relatera teman över studierna genom att identifiera tema och sedan sortera de för att sedan urskilja subtema och undersöka analysen. Utifrån dessa likheter och skillnader i nyckelfynden som identifierades kunde författarna komma fram till två teman samt fem subteman. Slutligen är steg fyra enligt Evans (2002) att beskriva fenomenet genom att skapa en beskrivning för att uttrycka

syntesen. I detta steg har författarna till examensarbetet beskrivit fenomenen i teman samt subteman för att skriva resultaten av syntesen. I resultat delen skrevs varje tema som en rubrik och subteman som en underrubrik där beskrivningen av dessa hänvisas till de originalstudierna för att kontrollera beskrivningens noggrannhet.

(17)

Tabell 1. Exempel på nyckelfynd, undertema och tema.

Nyckelfynd Subtema Tema

” Difficulties in

communication affected patient care and the working atmosphere”

( Ellender, m.fl., 2016) Strävan efter god kommunikation

Betydelsen av kommunikation

” Various barriers, for which we have termed

“boundaries”, seem to exist preventing effective

communication between nurses and their patients”

(Higginbottom m.fl., 2013)

” Difficulty in

communicating in English could be a major issue for immigrant nurses with some needing the assistance of translators” (Ellender m.fl., 2016)

Att bemöta

kommunikationssvårigheter

” In fact, even interpreters cannot speak very well.

They cannot translate technical [medical] words”

(Sevinc, 2018)

4.4 Etiska övervägande

I sökmotorn på alla databaser som artiklarna hittades samt valdes, markerades “Peer- Review” alternativet vilket innebär att artiklarna är kvalitetsgranskade

samt genomgått ett etiskt övervägande som ökar kvalitén på artiklarna som har tagits fram. Enligt Friberg (2017) skriver att ”Peer- Review” innebär att artiklarna är enbart ur vetenskapliga tidskrifter. Det i sig innebär att forskningen/studien håller en hög standard som gör att studien är användbar som referens i vidare forskningar/studier. De valda

(18)

artiklarna som har lästs var på det engelska språket som översatts till svenska

språket eftersom examensarbetet skrivs på det svenska språket. Därför var det av vikt att kontrollera översättningen noggrant för att minska risken för förändring av innebörden i artiklarna. Detta kan leda till förvrängning av data, därför användes flera olika översättnings funktioner via internet som till exempel ”google översätt” och även ”engelskt-svenskt

lexikon”. Ett annat viktigt etiskt övervägande är att eliminera eller minska risken för egna tolkningar utifrån förförståelse hos författarna. Detta för att förförståelsen kan enligt Polit och Beck (2021) påverka resultatet.

Stor vikt på noggrannhet i arbetet har eftersträvats med anledning till att undvika plagiat som enligt CODEX (2021) betonas som fusk. För att undvika plagiat har

informationen från artiklarna och litteratur hänvisats till källorna av dessa informationer.

Referenssystemet som användes i detta arbete är APA-style från GUPEA; Gothenburg University Publications Electronic Archive (Pettersson m.fl., 2021). Det är av vikt att eftersträva en noggrann referenshantering för att säkerställa kvalitet och förtrogenhet av informationen som angivs i arbetet. Användning av citat från de valde vetenskapliga artiklarna utfördes med försiktighet eftersom en del forskare rekommenderar att citat inte bör användas för anonymitetskrav som finns. Andra forskare anser att citering ger

examensarbetet en högre validitet eftersom det förstärker texten med exempel från forskningsdata (Ali & Skärsäter, 2017).

5 RESULTAT

Utifrån analysen av de valda artiklarna påvisades att sjuksköterskor uttryckte upplevelser av att vårda patienter med andra kulturer i form av två teman. En stor vikt lades på behovet av god kommunikation samt kompetens till att vårda patienter från andra kulturer.

Tabell 2. Teman och Subteman

Tema Subtema

Betydelsen av kommunikation

Strävan efter god kommunikation Att bemöta kommunikationssvårigheter

Kulturmöten i vårdandet

Att bemöta kollegornas attityder och fördomar Att möta kulturella utmaningar

Kulturell kompetens

(19)

5.1 Betydelsen av kommunikation

Interaktion mellan sjuksköterskor och patienter samt deras anhöriga som har en annan kulturell bakgrund än sjuksköterskor innebär en process som uppmuntrar sjuksköterskor att interagera med främmande kulturer än deras egna. Under den här interaktionen

framkommer brister i kommunikation eftersom sjuksköterskor och patienter samt anhöriga inte talar samma språk vilket påverkar förmågan att kunna interagera effektivt.

Språkbarriären är en stor utmaning för sjuksköterskor eftersom den förhindrar möjligheten att kunna nå en effektiv kommunikation med patienter och deras anhöriga. Sjuksköterskor använder sig av andra metoder samt resurser för att lösa problematiken av språkbarriären därav tolk, teckenspråk och kroppsgester är de vanligaste som sjuksköterskor använder av sig.

5.1.1 Strävan efter god kommunikation

Sjuksköterskor upplever en utmaning i att inte kunna förstå vissa kulturella förhållningssätt och frågor som är relaterade till vården. Detta på grund av brist i kommunikationen med patienter och anhöriga. För att övervinna den här situationen försöker sjuksköterskor på bästa sätt att tala enstaka ord på patienternas språk. Sjuksköterskor uppger att även om de inte uttalar orden korrekt gynnar det relationen med patienter eftersom sjuksköterskor upplever att de uppvisar närvaro för patienter (Gardner m.fl., 2015; Ginete m.fl., 2016;

Sevinc, 2018). Sjuksköterskor uttrycker behovet av ett kreativt mod för att hantera utmaningen i att vårda patienter från andra kulturer. Med kreativt mod menar sjuksköterskor att de fortfarande kan använda sig av andra metoder för att skapa ett ömsesidigt förtroende med patienter. Dessutom uttrycker sjuksköterskor vikten av att vara pedagogisk i bemötandet för att det skapar en trygghetskänsla hos dessa patienter (Gardner m.fl., 2015; Higginbottom m.fl., 2013; Vilander & Hemberg, 2017). Sjuksköterskor berättar att även om patienter inte förstår vad sjuksköterskor säger, kan patienter fortfarande tolka sjuksköterskans kroppsspråk och förhållningssätt under mötet. Dessutom använder sjuksköterskor sig av teckenspråk, kroppsgester och bilder för att kompensera för bristen i själva kommunikationen. Även här berättar sjuksköterskor att de ska vara försiktiga med vilka gester de använder sig av eftersom de kan ha olika betydelser i olika kulturer. Dessa ansträngningar framkom under icke kommunikativa situationer som möjliggör tillräcklig förståelse för patientens grundläggande behov. Sjuksköterskor berättade att sådana metoder gav positiv resultat vad gäller kommunikation med patienter endast vid förmedling av okomplicerade information. Däremot förklarar sjuksköterskor att vid komplicerade situationer som till exempel val av behandling har patienter vägrat att följa på grund av kommunikationsbrist där gester och teckenspråk inte är tillräckliga. Sjuksköterskor fick däremot involvera tolk för att övervinna situationen samt att komma fram till ett ömsesidigt beslut tillsammans med patienter (Gardner m.fl., 2015; Higginbottom m.fl., 2013; Vilander &

Hemberg, 2017).

”Many participants discussed how they tried to communicate with their patients by using sign language or other common body gestures” (Gardner m.fl., 2015, s.20)

(20)

Sjuksköterskor lyfter vikten av att kunna förstå patienter för att erbjuda en optimal vård som möjligt. Sjuksköterskor berättar att vissa patienter inte har kunnat förklara symtom på grund att de inte talar samma språk. Dessutom berättar sjuksköterskor att de uppskattar

möjligheten att kunna utveckla förmågor till empati under möten med patienter från andra kulturer genom att sätta sig själva in i deras situationer. Sjuksköterskor uppger vikten av att ha passion och intresse för andra kulturer genom att våga interagera med patienter från andra kulturer samt att lära sig av dem. Dessutom uppger sjuksköterskor att de alltid bör respektera patienternas vilja samt önskemål även om de väljer alternativa vårdplaner.

Sjuksköterskor upplever att möten med dessa patienter skapar en möjlighet för

sjuksköterskor att reflektera över sig själva i syfte att förbättra förståelsen för patienters individuella hälsosituation. Dessutom upplever sjuksköterskor ett ökat intresse för att söka efter bakgrunden till patienternas beteendemönster (Avant m.fl., 2017; Costa & Reis, 2014;

Gardner m.fl., 2015; Johnson & Ali, 2017; Mareno & Hart, 2014).

5.1.2 Att bemöta kommunikationssvårigheter

Sjuksköterskor berättade att en utmaning som framkom i samband med vård av patienter från en annan kulturell bakgrund var att kunna sträva efter en effektiv kommunikation. Detta enligt sjuksköterskor till följd av bland annat språkbarriären som förhindrar framkomsten av en effektiv kommunikation. Sjuksköterskor upplever inte svårigheter i kommunikation bara med patienter utan även med deras anhöriga. Sjuksköterskor upplever svårigheter angående förklaring av exempelvis sjukhusets regler och besökstiderna för patienternas anhöriga.

Sjuksköterskor upplever denna utmaning som en läroprocess där vissa kan känna sig frustrerade över situationen när de inte kan kommunicera och därmed planera samt utföra vården. Medan andra sjuksköterskor upplever denna utmaning som en kulturchock där de bör anpassa sig efter den dominerande kulturen. (Gardner m.fl., 2015; Ginete m.fl., 2016;

Higginbottom m.fl., 2013; Sevinc, 2018). Sjuksköterskor beskrev att

kommunikationssvårigheter mellan sjuksköterskor och patienter är ett problem som upplevs även när sjuksköterskor kommer från en mångkulturell bakgrund. Sjuksköterskor upplever en känsla av osäkerhet och ifrågasätter egna förmågor att erbjuda en komfort och lugnt samtal på grund av svårigheterna i kommunikationen. Denna problematik leder även enligt sjuksköterskor till förseningar samt minskad effektivitet i vårdprocessen eftersom vården av patienter som inte talar samma språk är tidskrävande. Dessutom upplever sjuksköterskor behovet av mer tid för att integrera och skapa en vårdande relation med dessa patienter.

Vidare berättar sjuksköterskor att detta grundar sig på svårigheter med att förstå patientens behov vilket skapar en utmaning för sjuksköterskor vad gäller tillhandahållandet av adekvat vård. Sjuksköterskor uppger att det är under möten med patienter från andra kulturer där sjuksköterskor utvecklar kulturella kompetenser genom att vara en del av en process som börjar med att möta dessa patienter. Utifrån denna process uppger sjuksköterskor att de uppvisar eventuella brister samt färdigheter i kulturella kompetenser (Costa & Reis, 2014;

Ellender m.fl., 2016; Sevinc, 2018).

”The nurses identified the need to be more cautious in validating the conveyed and received messages, which implied more time spent interacting” (Costa & Reis, 2014, s.66).

(21)

Sjuksköterskor upplever tolkens närvaro som en god resurs för vården vid kommunikation med patienter som inte talar samma språk. Sjuksköterskor upplyser även behovet av att vara mer försiktiga vad gäller validering av informationen i de mottagna meddelandena som överförs med hjälp av tolk. Sjuksköterskor berättar att detta leder till att en del viktig information inte når fram till patienter på ett optimalt sätt och resulterar med att vårdprocessen tar längre tid. Dessutom upplever sjuksköterskor att det fortfarande kan förekomma brister i kommunikationen eftersom det är svårt för tolkar att översätta

medicinska termer. Sjuksköterskor uppger även en känsla av ambivalens vid närvaro av tolk för att patienter inte har tillräckligt med utrymme för att uppvisa deras närvaro, vilket innebär ett förhinder i byggandet av en djupare relation med patienter enligt sjuksköterskor (Costa & Reis, 2014; Ellender m.fl., 2016; Sevinc, 2018).

5.2 Kulturmöten i vårdandet

En utmaning för sjuksköterskor som är närvarande vid vårdmöten med patienter från andra kulturer är att bemöta förutsagda fördomar samt negativa attityder gentemot andra kulturer.

En viktig aspekt i hur effektivt vårdmötet mellan sjuksköterskor och patienter från andra kulturer är hur mycket kulturell kunskap som sjuksköterskor besitter. Det framkommer att vissa sjuksköterskor har visat brist på kulturell kompetens. Detta leder till att en kulturkrock framkommer på grund av kulturella skillnader. En annan anledning är att vissa

sjuksköterskor inte är bereda inför mötet med dessa kulturer och vad de innebär för

kulturella preferenser samt normer och värderingar. En av de faktorer som orsakar bristen är bland annat att sjuksköterskor inte fått tillräckligt med utbildning eller att de inte träffar på patienter med andra kulturer. Å andra sidan finns det sjuksköterskor som träffar patienter från andra kulturer men ändå inte kan hålla sig uppdaterade kring alla kulturer. Där emot finns det sjuksköterskor som finner ett intresse för att lära sig mer om kulturen de möter i syfte att utöka egna kulturella kunskaper. Detta genom självreflektioner samt att söka fram information angående kulturen i fråga.

5.2.1 Att bemöta kollegornas attityder och fördomar

Sjuksköterskor berättar att fördomar gentemot patienter från andra kulturer finns oavsett om sjuksköterskor vet om och erkänner det eller inte. Oavsett kollegornas fördomar upplever sjuksköterskor behovet av att uppskatta och acceptera andra kulturer samt att känna sig bekväma med att vara inom kulturell mångfald. Enligt sjuksköterskor bör generalisering undvikas eftersom ”kultur” inte är ett begrepp som kan identifiera individer på grund av att det alltid kommer att finnas variationer inom en och samma kultur. Sjuksköterskor upplyser även vikten av att undvika stereotypisering av individer som tillhör en viss kultur, med hänsyn till att delaktighet i en multikulturell vård är oundviklig. Detta för att enligt

sjuksköterskor ha en möjlighet att förfina eller förändra uppfattning av andras kulturer med hjälp av direkt interaktion (Avant m.fl., 2017; Johnson & Ali, 2017; Mareno & Hart, 2014).

(22)

” Participants believed that clients should be treated equally and with respect regardless of their cultural backgrounds” (Avant m.fl., 2017, s.159).

Sjuksköterskor upplever negativa reaktioner på andra kulturer hos kollegor på grund av att de inte har samma syn på dessa kulturer. Ett exempel är när sjuksköterskor förväntar sig att patienter från andra kulturer behöver anpassa sig efter kulturen som dominerar i landet patienter har invandrat till. Dessutom upplever sjuksköterskor negativa attityder från kollegor samt chefer på grund av att sjuksköterskor talar på ett annat språk som patienter.

Detta trotts att flerspråkiga sjuksköterskor som talar samma språk som patienter upplever bättre resultat av vårdandet hos dessa patienter. Sjuksköterskor berättar även att majoriteten av dessa kollegor säger ingenting om situationen. Däremot upplever sjuksköterskor icke verbala beteende och uttryck av kollegor som inte godkänner när de kommunicerar på ett annat språk. Detta resulterar i att sjuksköterskor som är flerspråkiga upplever minskad förtroende för användning av språklig överensstämmande vård. Sjuksköterskor känner sig bekväma och självsäkra när de får tala samma språk som patienter trots dessa negativa attityder som sjuksköterskor upplever (Avant m.fl., 2017; Costa & Reis, 2014; Gardner m.fl., 2015; Johnson & Ali, 2017; Mareno & Hart, 2014).

5.2.2 Att möta kulturella utmaningar

Sjuksköterskor berättade att det kan förekomma förutfattade fördomar och attityder under möte mellan sjuksköterskor och patienter med andra kulturer på grund av kulturella skillnader. Vid tillhandahållandet av språklig överensstämmande vård upplever

sjuksköterskor som behärskar fler än ett språk, attityder hos patienter som inte känner sig bekväma när sjuksköterskor talar med andra patienter på deras egna språk. Dessutom upplever sjuksköterskor som vårdar patienter från andra kulturer än deras egna,

kulturkrocken i form av en utmaning. Sjuksköterskor berättar att de kulturella skillnaderna hos dessa patienter upplevs i patienternas sätt att tänka och tro. Sjuksköterskor upplever att det påverkar deras sätt att fatta beslut eftersom sjuksköterskor behöver ta hänsyn till flera faktorer som relateras till patientens kultur. Sjuksköterskor berättade att de upplever att det skapar känslor av ångest, osäkerhet samt oförmåga att kunna anpassa sig till de

kulturförväntningarna som gäller i den miljön där de jobbar (Gardner m.fl., 2015; Hsu m.fl., 2019; Johnson & Ali, 2017; Sevinc, 2018).

”When caring for diverse ethnic patients, the participants discovered that the patients possessed different ways of thinking and beliefs” (Hsu m.fl., 2019, s.8).

Sjuksköterskor berättar att en annan utmaning som kan förekomma i processen av att bygga en vårdande relation med dessa patienter är att sjuksköterskor inte är beredda inför mötet med dessa kulturer. Sjuksköterskor upplevde osäkerhet kring vad som är acceptabelt respektive inte vad gäller metoder av omvårdnad. Sjuksköterskor berättar att det är en process som påverkas av vilka värderingar samt levnadsvanor patienter har. Sjuksköterskor upplever kulturella skillnader i hur patienter och deras anhöriga från andra kulturer förhåller sig till olika frågor. Sjuksköterskor berättar till exempel att patienter och deras anhöriga som

(23)

Sjuksköterskor upplever tvivel och ifrågasätter vårdandet på grund av de kulturella skillnaderna som de upplever i samband med mötet med den främmande kulturen.

Sjuksköterskor uppger att vissa patienter och deras anhöriga tror på att traditionella folkmedicinska metoder är bättre än farmakologiska mediciner. Sjuksköterskor upplever därför behovet av att vara medvetna om dessa skillnader i samband med vård av patienter från andra kulturer. Sjuksköterskor upplever även kulturkrocken när patienter väljer att främja tron på folktabu över deras egna hälsa. Detta genom att patienter inte vill vårdas under vissa tider av året som kopplas till döden enligt patienternas kultur (Gardner m.fl., 2015; Hsu m.fl., 2019; Johnson & Ali, 2017; Sevinc, 2018).

5.2.3 Kulturell kompetens

Sjuksköterskor upplever att kulturell kompetens innebär en process där sjuksköterskor lär sig nya världssyner, språk samt andra delar av kulturer som skiljer sig från deras egna.

Sjuksköterskor upplever denna process som nödvändig på grund av att sjuksköterskor besitter en begränsad kunskap inom kulturell kompetens. Sjuksköterskors upplevelser av kraven på att kunna tillhandahålla kulturell anpassad vård skapar en utmaning i ett sammanhang där sjuksköterskor möter patienter från flera andra kulturer. Utmaningen präglar sig enligt sjuksköterskor i att de förväntas kunna möta dessa kulturer och vad de innefattar för kulturella preferenser (Gardner m.fl., 2015; Hsu m.fl., 2019; Mareno & Hart, 2014).

”Nurses relayed the difficulty in obtaining education and remembering the cultural preferences and beliefs of different cultures” (Mareno & Hart, 2014, s.2227).

Sjuksköterskor berättar att det är svårt att lära sig alla kulturella preferenser särskilt när sjuksköterskor inte träffar på patienter från andra kulturer lika mycket. Även när

sjuksköterskor vårdar patienter från andra kulturer upplever de att det är svårt att hålla sig uppdaterat kring förändringar och detaljer i en och varje kultur de möter. Enligt

sjuksköterskor framkommer olika konflikter när de väl kommer i kontakt med andra kulturer på grund av otillräckligt med kunskap om andra kulturer samt otillräckliga resurser.

Sjuksköterskor upplever svårigheter och kan inte avgöra exakt vad patienter förväntar sig på grund av blandningen av kulturerna de möter. Detta resulterar med att sjuksköterskor upplever brist på kunskap om andra kulturer (Gardner m.fl., 2015; Hsu m.fl., 2019; Mareno

& Hart, 2014). Sjuksköterskor upplever att de inte har fått tillräckligt med utbildning inom kulturell kompetens. Därav upplever sjuksköterskor svårigheter särskild vid

tillhandahållandet av vård för patienter från andra kulturer. Detta med anledning till att sjuksköterskor upplever svårigheter att förstå hur dessa patienter ser på hälsa och sjukdom.

Sjuksköterskor berättar om upplevelser av att tillämpa kulturella kunskaper genom att använda sig av kritiskt tänkande vid undersökning av dessa patienter. Sjuksköterskor beskriver upplevelser av hur kulturell kunskap har en god effekt på vården genom att

möjliggöra en bättre förståelse för patientens kulturella normer. Detta för att sjuksköterskor betonar vikten av att ta hänsyn till patientens kulturella bakgrund samt hur den påverkar patientens hälsobehov (Avant m.fl., 2016; Costa m.fl., 2014; Gardner m.fl., 2015).

(24)

6 DISKUSSION

Examensarbetets syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med andra kulturer. I diskussionsavsnittet presenteras först metoddiskussion, sedan presenteras resultatdiskussion samt avslutningsvis presenteras etikdiskussion. I

metoddiskussionen diskuteras val av metod, urval, datainsamling samt hur analysprocessens tillvägagångssätt gick igenom i relation till kvalitetskriterier. I detta examensarbete

diskuteras termer som används för kvalitativa studier; trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet av examensarbetet i förhållande till tidigare forskning samt teoretiskt perspektiv.

6.1 Metoddiskussion

I detta examensarbete tillämpades en kvalitativ systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes som metod enligt Evans (2002). Anledningen till valet av denna metod var att

författarna till examensarbetet ansåg att en beskrivande syntes var lämplig för att öka förståelsen i de valda fenomenen genom att besvara syftet av examensarbetet. Där syftet var att beskriva sjuksköterskor upplevelser av att vårda patienter med andra kulturer.

Analysmetoden enligt Evans (2002) baseras på samling av tidigare forskningar som

begränsar utrymmet för egna tolkningar. Vilket gynnar examensarbetets syfte. En kvalitativ analysmetod grundar sig i att beskriva upplevelser. Vilket är subjektivt och inte kan mätas av siffror som i en kvantitativ metod (Henricson & Billhult, 2017). Därför valdes endast artiklar med kvalitativ metod. Under analysprocessen tillämpades Evans (2002) metod som uppstår av fyra steg där det första steget handlar om att samla in relevanta datamaterial som svarar på examensarbetets syfte. De valda artiklarna söktes fram i Mälardalens högskolebiblioteks databasen Cinahl Plus. Sökningen resulterade i att 11 kvalitativa artiklar valdes ur ett stort utbud av artiklar. Flertal avgränsningar tillämpades för att förfina sökningen av datamaterial till de mest relevanta artiklarna som svarade an på examensarbetets syfte. En av

avgränsningarna som tillämpades i detta examensarbetet är tidsspannet för artiklarnas publiceringsdatum. Vilket valdes för att vara från 2011–2021. Detta i syfte att använda aktuell forskning inom intresseområdet. Andra avgränsningar är att artiklarna behövde vara Peer- rewiewed och med tillgång till full-text. Dessutom avgränsades sökningen till artiklar med deltagare som bara var sjuksköterskor och varken hade någon specialistutbildning eller var sjuksköterskestudenter. Detta för att syftet av examensarbetet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser, därför valdes bort artiklar som hade sjuksköterskestudenter samt

specialistsjuksköterskor som deltagare. Anledningen till val av denna avgränsning är att undersöka datamaterial med deltagare på en grundnivå i kunskap. Ur artiklarna som innehöll andra deltagare än sjuksköterskor, valdes endast de delar som handlar om sjuksköterskors upplevelser vilket var möjligt att urskiljas. Sedan användes Friberg (2017) frågeställningar för att granska kvaliteten på de valda artiklarna. Författarna till detta examensarbete valde att använda 10 av de 14 frågorna som finns i Fribergs granskningsmall.

Varje fråga besvarades med antingen ja eller nej, där ”ja” gav 1 poäng medan ”nej” gav 0 poäng. Artiklar som fick 8–10 poäng visade hög kvalité, 5–7 visade medelkvalité medan 1–4

(25)

poäng visade låg kvalité. Anledningen till användandet av denna granskningsmall är för att säkerställa kvaliteten på de valda artiklarna.

Alla dessa kriterier var nödvändiga för artiklarna att uppfylla i syfte att säkerställa trovärdigheten av de valda artiklarna. Detta för att trovärdigheten enligt Polit och Beck (2021) är en viktig aspekt av pålitlighet som uppnås i den utsträckning att

forskningsmetoderna väcker förtroende för att resultaten och tolkningarna är sanningsenliga.

En utmaning för författarna var att undvika iblandning av egna åsikter samt uppfattningar under analysprocessen av artiklarna. Detta för att enligt Evans (2002) bör egna åsikter samt uppfattningar undvikas i resultatet eftersom det kan leda till förvrängning av sanningen. För att motarbeta denna utmaning bearbetades datamaterialet flera gånger för att konstant avstämma att resultatet redovisas enbart ur sjuksköterskornas upplevelser som framkommer i artiklarna. Där det har vid vissa tillfällen uppstått svårigheter i att kunna urskilja

sjuksköterskors upplevelser gentemot andra deltagares upplevelser. Författarna till detta examensarbete har till följd av detta, säkerställt insamling av de delar av resultaten i artiklarna som enbart diskuterade sjuksköterskors upplevelser.

Trovärdigheten är enligt Polit och Beck (2021) en av fyra kriterier för kvalitativa studier, där de resterande kriterierna är pålitlighet, bekräftbarhet och överförbarhet. Polit och Beck (2021) beskriver pålitlighet som ett övergripande mål för kvalitativ forskning som avser förtroende för sanningen i uppgifterna och tolkningen av de. Enligt Evans (2002) är steg fyra i analysprocessen att skapa en beskrivning av fenomenet för att uttrycka syntesen med referering till de originalstudierna som stöd. Genom att tillämpa Evans metod kunde författarna till examensarbetet säkerställa pålitligheten av arbetet genom att hänvisa till de originalstudierna både i löpande text samt referenslistan. Ett annat kriterium för

trovärdighet enligt Polit och Beck (2021) är bekräftbarhet som avser objektivitet. Vilket innebär potential för överensstämmelse mellan två eller flera oberoende personer om datas noggrannhet. Detta kunde fastställas i uppgifterna som enbart representerade deltagarnas synpunkter med frånvaro av frågarens tolkningar. Överförbarheten är det fjärde kriteriet för kvalitativa studier enligt Polit och Beck (2021) vilket avser utsträckningen av möjligheten att kunna överföra fynd till andra grupper. Därför var det av vikt att de valda artiklarna ägde rum i flera olika delar av världen. Detta med hänsyn till att författarna till examensarbetet undersöker sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med andra kulturer än sjuksköterskornas egna. Vilket i sig kan variera beroende på vilket land samt vilka sammanhang studierna har genomförts i.

6.2 Resultatdiskussion

Examensarbetets syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med andra kulturer. Efter en bearbetad analys av de valda artiklarna visade resultatet att sjuksköterskor upplever flera utmaningar i samband med vård av patienter som har en annan kulturell bakgrund än vad sjuksköterskor har. En av utmaningarna för sjuksköterskor var att kunna säkerställa en effektiv kommunikation med patienter med hänsyn till språkbarriären som utgjorde ett hinder. I tidigare forskning av patienters upplevelser av att vårdas av

(26)

sjuksköterskor från andra kulturer framkom upplevelser av ångest på grund av

språkbarriären (Glasby, 2016). Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att utmaningen med att inte kunna hålla en effektiv kommunikation med patienter samt anhöriga upplevdes som ett hinder i processen av att skapa en vårdande relation. Detta kan relateras till Simpson (2008) där patienter som talade samma språk som sjuksköterskor upplevde sig mer

självsäkra i att kommunicera med sjuksköterskor samt instruera hur de ville bli vårdade. Det handlar om den vårdande kommunikationen som enligt Fredriksson (2017) bygger på ömsesidig respekt. Ömsesidigheten är av vikt för att enligt Eriksson (2015) leder den vårdande relationen till bland annat hur omvårdnadsplaneringen struktureras. Resultatet visade att frånvaro av en effektiv kommunikation gör att sjuksköterskor upplever en frustration över att inte kunna planera samt utföra vårdandet på ett adekvat sätt. Under kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter samt anhöriga, visades att

sjuksköterskor inte kan förstå vissa kulturella utövningar samt frågor som är relaterade till vården. Liu (2015) beskriver patienternas svårigheter att kunna förmedla behov och problem på grund av brist i kommunikationen med sjuksköterskor. Dessutom visade resultatet att sjuksköterskor upplevde att brist i kommunikation bidrar till förseningar samt minskad effektivitet av vårdprocessen. Detta kan jämföras med Cioffi (2006) som beskriver även patienternas upplevelser av språkbarriären som tidskrävande eftersom det tog tid för både sjuksköterskor och patienter att förstå samt förmedla information.

Resultatet visade att sjuksköterskor försöker att använda sig av olika metoder i syfte att komma närmare patienter i vårdandet. Eriksson (2018) skriver att möjligheter till att övergå eventuella begränsningar i vårdandet bidrar till vårdande gemenskap som berör människors inre värld där mötet skapar en närhet i tid och rum. Resultatet visade att sjuksköterskor använder sig av är kroppsspråk och bilder vid förmedling av icke komplicerade information.

Svensk sjuksköterskeförening (2017) beskriver i kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska att sjuksköterskor ska kunna skapa en förtroendefull relation med patienter och dennes anhöriga. Å andra sidan kan sjuksköterskor vid förmedling av avancerad information ta hjälp av personer som kan agera som tolk. Det kan vara en anhörig till patienter eller en andra patienter som kan tala samma språk. En nackdel med att ha en anhörig som tolk enligt Severinsson (2010) är att anhöriga inte förmedlar allt som sägs av sjuksköterskor till patienter på grund av att de inte vill utsätta patienter för ångest genom att förmedla indirekt information. Dessutom visade resultatet att sjuksköterskor kan involvera en professionell tolk i samtalet med patienter. Tolken kan upplevas som en god resurs vid kommunikation med patienter som inte talar samma språk som sjuksköterskor. Däremot upplever sjuksköterskor att tolkens närvaro kan leda till att patienter inte har lika mycket med utrymme att uppvisa närvaron. Vilket påverkar enligt sjuksköterskor patientens

delaktighet i ett vårdande gemenskap samt en vårdande relation. Eriksson (2018) skriver att ett vårdande gemenskap skapas när vårdandets ide kan bli till verklighet. Resultatet visade att när sjuksköterskor talar patientens språk upplever sjuksköterskor att det gynnar

patienter. Detta betonas även av Connaughton och Bergman (2013) där patienter uttrycker känslor av säkerhet samt bekvämlighet när vårdpersonal talar samma språk med dem.

Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde negativa attityder från vissa patienter som delade rum med patienter från andra kulturer. Där dessa patienter kände sig obekväma när sjuksköterskor talade den andres språk. Enligt Eriksson (2018) reagerar människor olika på

References

Related documents

Klarar inte sjuksköterskan av att på ett bra sätt hantera sina känslor inför mötet med döden så kommer hens hälsa sannolikt att påverkas på ett negativt sätt, vilket

Syftet med detta examensarbete är att genom kritisk analys och med hjälp av en teoretisk modell jämföra de vanligaste överbyggnadstyperna med eller utan materialskiljande lager

Informanterna berättar om att de inte mådde bra på olika sätt vilket ledde till att de hade ogiltig frånvaro, vilket kan kopplas till psykisk hälsa.. Informanterna berättar om

I den ideala politiska kulturen är medborgarna tillräckligt aktiva och infor- merade i politiken för att kunna artikulera sina åsikter till de styrande i samband med de

Sjuksköterskorna upplever att vid hög arbetsbelastning vågar inte patienterna be om hjälp för att de är rädda att vara till besvär.. När det är hög arbetsbelastning och

Att känna till sina patienters saturation fick medelvärdet 5,5 (SD=2,1), detta var något högre än till exempel att informera anhöriga om vårdförlopp/status (M=4,8, SD=3,0) och

Det skulle kunna vara en brist på tilltro till den egna kunskapen, att sjuksköterskan faktiskt har kunskaper om hur hon skall fråga patienten om dennes alkoholvanor men inte

Patienters föreställningar om den manliga sjuksköterskan är enligt analysen av fundamental betydelse för den manliga sjuksköterskans självbild. Patienters uppfattningar om