Enheten i Uppsala
Beslut 2009-12-22
Beteckning
…
Ärende om uppehållstillstånd m.m.
Sökande
X, född 1992-05-01, medborgare i Somalia
Adress: …
Språk: somaliska
Offentligt biträde: …
God man: …
Beslut
Migrationsverket beslutar att
- avslå din ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd
- avslå din ansökan om flyktingförklaring och resedokument
- utvisa dig, med stöd av 8 kap. 7 § utlänningslagen (2005:716)
- utvisningen ska verkställas genom att du reser till Somaliland i Somalia om du inte visar att verkställighet kan ske till någon annan del av
Somalia eller något annat land kan ta emot dig.
- tillerkänna … ersättning av allmänna medel med 28 025 kronor, varav 5 660 kronor och 25 öre utgör moms.
- Staten står för ersättningen till … och den betalas ut av Migrationsverket.
Överklagande
Information om hur du kan överklaga hittar du på sista sidan i detta beslut.
Migrationsverket
Asyl, Ensamkommande barn, Enheten i Uppsala
Besöksadress Bolandsgatan 10, 753 23 Uppsala Postadress Bolandsgatan 10, SE-753 23 Uppsala Telefon 0771-235 235 Telefax 018-130822
E-post migrationsverket@migrationsverket.se Hemsida www.migrationsverket.se Organisationsnr 202100-2163
A10 060419
Ansökan och utredning
Du reste enligt egen uppgift in i Sverige den 25 maj 2009 och ansökte om asyl den 27 maj 2009. Du yrkar att du ska beviljas uppehållstillstånd, flyktingförklaring och resedokument i Sverige. Din inresa skedde utan någon legal vårdnadshavare. En god man och ett offentligt biträde har förordnats.
Som skäl för din ansökan åberopar du att du tillhör minoritetsgruppen midgan, att din far mördats och att du själv hotats till livet av medlemmar av den dominerande klanen i området, dulbahante, tillika din mors klan.
Din klantillhörighet
Du har åberopat i huvudsak följande till stöd för din ansökan. Du är medborgare i Somalia och född och uppvuxen i stadsdelen … i staden Las Anod i Somaliland. Du uppger att du i likhet med din far tillhör minoritetsgruppen midgan. Din mor tillhör majoritetsklanen i området, dulbahante. Du har bott tillsammans med dina föräldrar och dina syskon i ett hus vilket ni i likhet med kringliggande mark äger. Bostaden ligger i ett område där dulbahante är den dominerande klanen. Du känner inte till några andra minoritetsgrupper eller klaner i Las Anod än midgan och dulbahante.
Dina åberopade skäl
Medlemmar från klanen dulbahante och underklanen mahamed gerad motsatte sig att din mor var gift med din far, som är från en
minoritetsgrupp och under år 2000 började din far utsättas för hot.
Medlemmar från dulbahante kom till ert hem och uppmanade din far att skilja sig från din mor. Även du har från år 2005 blivit hotad av
medlemmar av klanen dulbahante, både av elever i skolan och av vuxna i staden. Med åren blev hoten mot din far grövre och år 2006 dödades han av medlemmar av dulbahante när han befann sig på en marknad i staden.
Efter din fars död fortsatte hoten mot dig från klanen dulbahante och du blev även hotad till livet. I slutet av år 2008 blev du misshandlad med pinnar och gevärskolvar av sex personer från dulbahante när du befann dig i staden. Efter misshandeln förstod du att du var tvungen att fly och fram till april år 2009 var du mycket försiktig och du vistades inte ute mer än nödvändigt. Du har uppgett att du var mer utsatt för trakasserier än andra midgan på grund av dina föräldrars blandäktenskap, vilket gjorde att dulbahante ansåg att du bidrog till att försvaga denna klans status. Varken din mor eller dina syskon har emellertid någonsin utsatts för fysiskt våld, hotats eller trakasserats av din mors klan. Du har uppgett att detta beror på att man inte ger sig på kvinnor i Somaliland. Din mor driver ett café dit både medlemmar från dulbahante och midgan brukar gå. Du vet inte om de är medlemmar från din mors underklan som brukar gå dit. Du har inte upplevt eller hört talas om några andra problem i din hemstad och du har förklarat att du inte vet vad som väntar dig vid ett
eventuellt återvändande till Las Anod och Somaliland.
Skälen för beslutet
Utgångspunkter för prövningen
Identitet och hemvist
Inledningsvis konstaterar Migrationsverket att du inte har inlämnat några identitetshandlingar eller annan bevisning om din identitet. Din identitet och hemvist får därför prövas mot bakgrund av din berättelse.
Migrationsverket anser att du inte gjort din tillhörighet till midgan sannolik. Anledningen till detta är dina bristande kunskaper om minoritetsgruppen ifråga. Du har i samband med att du sökte asyl uppgivit att du är midgan och att du tillhör underklanerna tuumal och yibir. Du har därefter ändrat dina uppgifter avseende underklaner till muusederie och talaade. Tuumal och yibir utgör helt skilda
minoritetsgrupper medan muusederie och talaade däremot är underklaner till midgan. Du har således lämnat motstridiga uppgifter om underklaner till minoritetsgruppen midgan och har heller inte kunnat lämna någon utförligare information om gruppen. Du har däremot mycket god kunskap om olika underklaner till klanen dulbahante och du kan nämna ett flertal av dessa.
Av vad som framkommit av din berättelse bedömer Migrationsverket att det är sannolikt att du är somalisk medborgare hemmahörande i Somaliland och ditt ärende prövas därför mot de aktuella förhållandena där.
Allmänt om Somaliland i norra Somalia
Somaliland, i den nordvästra delen av Somalia, har utropat sin
självständighet men är inte internationellt erkänt. Sedan självständigheten utropats har val hållits, en konstitution och lagar antagits och myndigheter bildats. Under 2009 har det politiska läget i Somaliland blivit spänt i och med att det planerade presidentvalet som skulle ha hållits i april 2008
flerfaldiga gånger skjutits upp (Human Rights Watch, Somaliland ”Hostages to Peace”, Threats to Human Rights and Democracy in Somaliland, 090730, sid 2ff, Lifos 21311).
Säkerhetssituationen i Somaliland får överlag betraktas som relativt stabil.
Såväl Somaliland som Puntland gör anspråk på regionerna Sool och Sanaag vilket lett till att det där från och till brutit ut strider mellan Somaliland och Puntland (Writenet, Somalia: A National and Regional Disaster?, april 2009, sid 21, Lifos 20728). I oktober 2008 drabbades Hargeisa i Somaliland av självmordsbombningar som Al Shabaab tagit på sig ansvaret för (Human
Rights Watch, Somaliland ”Hostages to Peace”, Threats to Human Rights and Democracy in Somaliland, 2009-07-30, sid 14, Lifos 21311).
Migrationsverket konstaterar att den allmänna situationen i Somaliland i norra Somalia inte är sådan att somalier generellt kan anses vara i behov av skydd enligt gällande utlänningslagstiftning. Enskilda sökande kan ha ett skyddsbehov och en individuell prövning av asylskälen görs därför i varje enskilt ärende.
Blandäktenskap
Av Migrationsverkets rapport, Somalia - Äktenskap samt vårdnad av barn, 090617, s.19-22 (Lifos 20971) framgår följande. Med
blandäktenskap avses äktenskap mellan en person från klan och en person från minoritetsgrupp. I Somaliland innebär blandäktenskap på grund av traditioner svårigheter. Ett av skälen till att segregeringen mellan klan och minoritetsgrupp kvarstår är att blandäktenskap är mycket ovanliga. Om det är mannen som är från en minoritetsgrupp kommer kvinnans klan aldrig att acceptera äktenskapet. Kvinnan förskjuts från klanen. Det förekommer ett socialt tryck från familj, släktingar och vänner att inte ingå blandäktenskap. En kvinna från klan som gifter sig med en man från minoritetsgrupp blir socialt utstött eftersom hon har skämt ut klanen. Hennes klan kommer inte att besöka henne. Maken från en minoritetsgrupp uppmuntras av sin grupp men hotas av hustruns klan.
Detta kan leda till klanbråk. Paret kan flytta och vara säkra på nya orten, men behöver då flytta utanför Somaliland. Det gäller oavsett om det är mannen eller kvinnan som kommer från klan.
Barns situation i Somaliland
Den ekonomiska krisen har gjort att fattigdomen och svårigheten att få tag i mat i Somaliland har ökat (USAID, Somalia Food Security Outlook, October 2009 – March 2010, sid 2). En ljusning i Somalilands ekonomi kan dock skönjas sedan början av november 2009 då Saudiarabien tog bort sitt nioåriga importförbud av somalisk boskap. Det ledde till en omedelbar markant uppgång i den för Somalilands ekonomi centrala boskapshandeln (IRIN News, 10 November 2009).
Enligt myndigheterna i Somaliland finns det fler än 450 grundskolor i Somaliland och ca 36% av flickorna och 64% av pojkarna är inskrivna.
Ett flertal frivilligorganisationer bistår inom utbildningssektorn (UN Office for the Coordination of Human Affairs, Somalia Who does What Where - Education, May 2009).
Det finns sjukvård i Somaliland även om antalet platser är mycket begränsat i förhållande till folkmängden (Webbsida: King’s College Hospital / Somaliland EOP sid 5ff och King’s THET Somaliland
Partnership, KTSP). Nästan all vård finansieras via frivilligorganisationer
eller somalier i diasporan.
Barnets bästa
Eftersom du är under 18 år ska ett barnperspektiv prägla bedömningen av ditt ärende. Av 1 kap.10 § utlänningslagen framgår att Migrationsverket i ärenden som rör barn särskilt ska beakta vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt vad barnets bästa i övrigt kräver. Barnperspektivet ska genomsyra prövningen av samtliga skäl som kommer fram i ärendet. För att beakta barnets bästa ska en analys av konsekvenserna av beslutet för barnet (2 § 6 förordning (2007:996) med instruktion för Migrationsverket) vad gäller dess rätt till liv, hälsa och utveckling i asylärendet göras.
Därför finner Migrationsverket att du inte är flykting
Av 4 kap. 1 § utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av
- sin ras
- sin nationalitet
- religiös eller politisk uppfattning - kön eller sexuella läggning
- annan tillhörighet till viss samhällsgrupp.
För att räknas som flykting ska utlänningen dessutom inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det.
Det har ingen betydelse om det är myndigheterna som står bakom förföljelsen eller om de inte kan antas skydda personen mot förföljelse från enskilda.
Flyktingar har enligt 5 kap. 1 § utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd.
Migrationsverket har inledningsvis att pröva om du har gjort din berättelse sannolik. När det gäller sannolikheten i en asylberättelse ligger bevisbördan hos den sökande. Det är upp till dig att göra din asylberättelse sannolik antingen genom åberopad bevisning eller genom att du bedöms ha lämnat en trovärdig utsaga och tillerkänts förmånen av uppkommet tvivelsmål.
Allmänt sett gäller att tvivelsmålets fördel endast bör tillämpas när all tillgänglig bevisning inhämtats och det inte finns skäl att betvivla den sökandes allmänna trovärdighet. Om bedömningen av tvivelsmålets fördel utfallit till sökandens fördel ska en riskbedömning göras, varvid det ska prövas vad han eller hon riskerar vid ett återvändande. Bedömningen som görs ska vara framåtsyftande och ta sin utgångspunkt i risken för förföljelse vid ett återsändande till hemlandet (se Migrationsöverdomstolens dom (MIG 2007:12) och UNHCR:s handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning, punkt 203-204).
I och med att du inte lämnat in någon skriftlig bevisning har
Migrationsverket att pröva trovärdigheten av dina asylskäl utifrån din utsaga. Du har enligt ovan inte gjort din tillhörighet till gruppen midgan sannolik, vilket påverkar trovärdigheten av dina asylskäl.
Migrationsverket anser följaktligen att du inte kunnat göra sannolikt varken din tillhörighet till minoritetsgrupp eller att dina föräldrar ska ha ingått blandäktenskap. Dina uppgifter om hot och misshandel mot dig och det som du åberopat hänt din far av denna anledning är därmed inte heller trovärdiga. Det du anfört om din och din familjs situation har således inte gjorts sannolikt vare sig av din berättelse eller av tillgänglig landinformation.
Du har därmed inte gjort sannolikt att du riskerar att utsättas för
förföljelse i hemlandet på grund av din ras, nationalitet, tillhörighet till en samhällsgrupp, din religion, din politiska uppfattning, ditt kön eller din sexuella läggning. Migrationsverket bedömer därför att du inte är att anse som flykting enligt 4 kap.1 § utlänningslagen.
Därför får du inte flyktingförklaring eller resedokument
En flykting har rätt att få resedokument enligt 1951 års konvention
angående flyktingars rättsliga ställning och flyktingförklaring enligt 4 kap.3
§ utlänningslagen. Eftersom Migrationsverket bedömt att du inte är flykting kan du inte beviljas flyktingförklaring och resedokument.
Därför finner Migrationsverket att du inte är skyddsbehövande i övrigt En utlänning som inte är flykting räknas som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 § utlänningslagen, om han eller hon har lämnat sitt land på grund av att han eller hon
- känner en välgrundad fruktan för att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande
behandling eller bestraffning
- behöver skydd på grund av yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra mottsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp
- inte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof.
Skyddsbehövande har enligt 5 kap. 1 § utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd.
Migrationsverket konstaterar att du inte har gjort sannolikt att du riskerar att utsättas för tortyr eller annan sådan förnedrande behandling eller bestraffning som anges i 4 kap. 2 § första stycket 1 utlänningslagen. Vid den bedömningen har Migrationsverket beaktat att du inte gjort sannolikt att du tidigare utsatts för sådan behandling i hemlandet och att du inte gjort sannolikt att du vid ett återvändande skulle riskera att utsättas för behandling eller bestraffning av den art och intensitet som bestämmelsen avser.
När det gäller bedömningen om den sökande är skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § första stycket 2 utlänningslagen konstaterar Migrationsverket att det inte råder vare sig inre väpnad konflikt eller svåra motsättningar i Somaliland. Du är således inte skyddsbehövande i övrigt under punkten 2.
Därför får du inte uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter
Det framgår av 5 kap. 6 § utlänningslagen att en utlänning kan få
uppehållstillstånd i Sverige av synnerligen ömmande omständigheter. Enligt förarbetena (prop. 2004/05:170 s. 280 ff.) till lagen ska en sammantagen bedömning av de personliga förhållandena göras. Vid bedömning ska särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. Enligt förarbetena (prop. 2004/05:170 s.280 ff.) till lagen ska det vara fråga om situationer som inte omfattas av någon av huvudgrunderna för uppehållstillstånd. Regeringen har också uttalat att begreppet synnerligen ömmande omständigheter ska markera att det rör sig om en undantagsbestämmelse.
Barn får beviljas uppehållstillstånd enligt denna paragraf även om de omständigheter som framkommer inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas vuxna personer. Enligt 1 kap. 10 § utlänningslagen ska Migrationsverket i fall som rör ett barn särskilt beakta vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver.
Du har inte anfört några skäl såsom allvarlig sjukdom. Det finns heller inte anledning att anta att du skulle lida bestående skada i din psykosociala utveckling av att återvända hem. Du har tidigare fått dina grundläggande materiella behov liksom behovet av omvårdnad och skolgång tillgodosedda i hemlandet. Du har vistats i Sverige endast en kort tid och du har din mor, dina syskon och andra släktingar i Somaliland. Din anknytning till
Somaliland, där du har dina sociala och kulturella rötter, får anses vara betydligt starkare än den anknytning du har till Sverige.
Den allmänna situationen i norra Somalia i området Somaliland kan inte anses sådan att det finns grund för att generellt bevilja barn, inte heller ensamkommande, uppehållstillstånd enligt bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter.
Migrationsverket finner att de omständigheter du anfört avseende ditt hälsotillstånd, din anpassning till Sverige och din situation i hemlandet inte är sådana att de vare sig enskilt eller vid en sammantagen bedömning kan anses vara sådana synnerligen ömmande omständigheter som avses i 5 kap. 6 § utlänningslagen. Migrationsverket har beaktat 1 kap. 10 § utlänningslagen och finner att det inte framkommit några omständigheter
som medför att det skulle strida mot ditt bästa att återvända till Somaliland i norra Somalia. Migrationsverket får därför inte bevilja uppehållstillstånd på denna grund.
Därför utvisar Migrationsverket dig
Eftersom det inte finns någon grund för att ge dig uppehållstillstånd avslår Migrationsverket din ansökan och utvisar dig från Sverige med stöd av 8 kap. 7 § utlänningslagen.
Om verkställighet
Utlänningslagen förutsätter att den som får avslag på en ansökan om uppehållstillstånd och utvisas eller avvisas, självmant lämnar Sverige (12 kap. 15 §). Om det är praktiskt möjligt att frivilligt återvända till hemlandet ska Migrationsverket inom ramen för utvisningsärendet normalt inte göra några ytterligare överväganden när det gäller möjligheterna att verkställa utvisnings- eller avvisningsbeslut (jfr. MIG 2007:9).
Så länge du är under 18 år krävs att någon tar emot dig i ditt hemland. Det ankommer i första hand på dig genom din gode man, att vidta erforderliga åtgärder för din hemresa och att ordna med ett mottagande i hemlandet.
Migrationsverket kan på olika sätt bistå dig och gode mannen med detta.
Om ett utvisnings- eller avvisningsbeslut ska verkställas genom svenska myndigheters försorg (Migrationsverket eller polismyndighet) ska de se till att du blir mottagen av någon anhörig.
Detta beslut är fattat av undertecknad verksamhetsområdesexpert efter föredragning av handläggaren …. I handläggningen har även deltagit verksamhetsområdesexperten …, landanalytikern … samt beslutsfattaren
….
…
…
Kopia till
Offentligt biträde …
De här besluten kan överklagas
Man kan överklaga Migrationsverkets beslut
• att avslå en ansökan om uppehållstillstånd eller att återkalla ett sådant tillstånd
• att avslå en ansökan om arbetstillstånd eller att återkalla ett sådant tillstånd, om verket samtidigt fattat beslut om avvisning eller utvisning
• att avslå en ansökan om flyktingförklaring och resedokument
• att återkalla en flyktingförklaring
• om avvisning eller utvisning
• om förbud att återvända till Sverige
• om förvar.
Så här gör du
• Skriv vilket beslut du överklagar och hur du vill ha det ändrat.
• Skriv ditt namn, personnummer, postadress och telefonnummer.
• Underteckna brevet med ditt namn. Om du har ett ombud som hjälper dig att överklaga så kan ombudet underteckna brevet.
Ombudet ska i så fall skicka med en fullmakt.
• Skicka överklagandet till Migrationsverket, Bolandsgatan 10, 753 23 Uppsala.
Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket inom tre veckor från den dag då du fick del av beslutet. Rätten att överklaga ett beslut om förvar är inte tidsbegränsad.
Migrationsverket överlämnar överklagandet till Länsrätten i Stockholms län, Migrationsdomstolen, om verket inte ändrar beslutet så som du vill.
