NA0117, Jordbruks- och miljöekonomi, ht 2012

Full text

(1)

Institutionen för ekonomi 2012-09-03

NA0117, Jordbruks- och miljöekonomi, ht 2012

Välkommen till kursen Jordbruks- och miljöekonomi! I kursen fördjupar vi och tillämpar den mikroekonomiska teorin. Vi använder jordbruks- och miljöpolitik som tillämpningsexempel, både för att lära oss mer om de områdena men också för att förstå hur mikroekonomisk teori kan användas för att analysera olika verkliga samhällsproblem. Nedan finns ett översiktligt schema, ett mer detaljerat schema finns på sidan 5. Eventuella ändringar annonseras på kurshemsidan:

http://slunik.slu.se/student_index.cfm?id=9054

Dag → Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Vecka ↓ 13-16 9-12 9-12 13-16 9-12 13-16 36 Intro, F

(FH) Sal N

JoP, F (FH) Loftets Stora Sal

JoP, F (FH) Sal L

NEk, Öa

(MC) BioC A241

NEk, Öb (MC) BioC A241 37 JoP, F

(FH) Sal N

JoP, F (FH) BioC A281

JoP, Öb

(MC) EU 31

JoP, Öa (MC) EU 31 38 JoP, F

(FH)

Sal K Nordisk idrottslandskamp, inget schemalagt 39 MEk, F

(KAS) Sal N

MEk, F (KAS) EU31

MEk, F (KAS) EU31

NEk, Öa

(MC) EU 31

NEk, Öb (MC) EU 31 40 JoP, F

(Gäst) Sal K

MEk, F (KAS) Sal K

JoP, F (FH) Sal N

NEk, Öb

(MC) Sal K

NEk, Öa (MC) Sal K 41 MEk, F

(KAS) Sal N

MEk, F (Gäst) Sal K

Hedersdoktors- föreläsningar Sal J 42 MEk, F

(KAS) Sal N

NEk, F (FH) Sal N

PM-start, (FH, MMV)

Sal N

MEk, Öa, (MC) Sal J

MEk, Öb (MC) Sal J

43 TENTA

08-13 Aulan 44 PM-hand-

ledn. PM-hand-

ledn. Allhelgonaledigt

45 PM-redov.

MVM A2034, Mar99

PM-redov.

Mar 99, Mar71

PM-redov.

Mar 99, Mar71 KURSUTV.

(2)

På översiktsschemat på framsidan innebär tillfällen med förkortningen JoP att vi främst jobbar med tillämpningar på Jordbrukspolitik och internationell handel.

Beteckningen MEk står förr tider då jobbar vi främst med tillämpningar inom Miljöekonomi och tillfällen som är märkta NEk jobbar vi med tillämpningar på båda områdena eller generellt (NEk). Notera dock redan nu att det inte finns någon knivskarp gräns mellan de två tillämpningsområdena! Jordbruk (och

jordbrukspolitik) har både positiv och negativ miljöpåverkan, och påverkas indirekt av andra verksamheter. Miljöpolitik är naturligtvis vidare genom att den omfattar andra verksamheter men delar av miljöpolitiken rör direkt eller indirekt jordbruket.

Delar av den politik som benämns jordbrukspolitik skulle kanske lika gärna kunna klassificeras som miljöpolitik. Vidare, det är i grunden samma mikroekonomiska teorier som vi använder för analyserna båda våra tillämpningsområden.

Tisdagar till torsdagar är det i första hand föreläsningar (F) och på fredagar är det övningstillfällen i halvklass, Öa respektive Öb. Förkortningarna för lärarnas namn hittar du på sidan 3 under rubriken Kursledning och beskrivning av var de olika salarna finns hittar du under rubriken Lokaler: på sidan 3.

Till hjälp för att uppnå kursens mål och för att lära dig analysera samhällsproblem med mikroekonomiska modeller finns följande moment:

- Kurslitteratur (se vidare under Litteratur, sidan 3) - Föreläsningar (se Schema, sidan 5 och framåt) - Övningstillfällen (se Schema, sidan 5 och framåt) - Tentamen (se Examination, sidan 10)

- PM-skrivande (se Examination, sidan 10)

- PM-seminarier med redovisning och opposition (se Examination, sidan 10) Övningstillfällena är en viktig del av inlärningen. Inför varje övningstillfälle publiceras övningsuppgifter på kurshemsidan. Jobba igenom övningarna och försök lösa dem så långt som möjligt. Vid övningstillfället skall studenterna vara beredda på att redovisa lösning, förslag till lösning och/eller problem med att lösa uppgifterna. Det betyder alltså inte att man måste ha löst alla uppgifter, men att man skall ha försökt!

Av ovanstående inlärningstillfällen så utgör tentamen och PM-uppgiften också kursens examination. För att få godkänt på kursen skall följande moment vara godkända: i) tentamen, ii) skriftlig PM, iii) muntlig redovisning av PM, iv) muntlig opposition på annan PM, samt v) närvaro vid PM-redovisningar. Kursbetyget bestäms utifrån en vägning av resultaten på respektive examination, se vidare Betygskriterier, sidan 11.

(3)

Kursledning, föreläsare etc.

(FH) Fredrik Holstein, Kursledare, föreläsare, PM-handledare Fredrik.Holstein@slu.se

018-67 17 54

(KAS) Karl-Anders Stigzelius, föreläsare Karl-Anders.Stigzelius@slu.se 018-67 17 44

(MC) Mattias Carlsson, övningsledare Mattias.Carlsson@slu.se

018-67 17 24

(CJH) Chelsey Jo Huisman, kursadministratör Chelsey.Huisman@slu.se

018-671705

(MMV) Miriam Munnich Vass, PM-handledare Miriam.Munnich.Vass@slu.se

018-67 17 18

(LE) Lisa Ehde, Landsbygdsdepartementet, gästföreläsare (BJ) Bengt Johnsson, Landsbygdsdepartementet, gästföreläsare (FZ) Ficre Zehaie, Naturvårdsverket, gästföreläsare

Lokaler:

Sal J – Sal N är i Undervisningshuset

Mar 99 är i (gamla) institutionen för mark och miljö, adress: Ulls väg 17, Ultuna EU 31 är i HVC hus på undervisningsplan 4

Loftet Stora Sal är den stor loftet som ligger över spången (bron) över Restaurangen syltan

MVM (mark, vatten och miljöcentrum) är den nya byggnaden på Lennart Hjelms väg 9, Ultuna

BioC är BioCentrum, den nya byggnaden vid Undervisningsplan.

(4)

Litteratur

I litteraturen finns den huvudsakliga och centrala teorin som behandlas i kursen.

Böckerna Miljöekonomi respektive Understanding the Common Agricultural Poli- cy beskriver den teori som behövs för att analysera kursens två tillämpningsom- råden. Lite kompletterande teori hämtar vi från ett par kapitel ur Microeconomics.

Målet med kursen är dock inte ”bara” att utöka och fördjupa teoretiska kunskaper.

Syftet är också att öka förmågan att tillämpa teorin på verkliga problem, särskilt på problem inom miljö- och jordbrukspolitikens områden. Detta kräver kunskap om dessa problemområden och vad som kännetecknar dem. I viss mån finns sådan information i ovan nämnda böcker. Men genom litteraturen under rubriken

”Nedladdningsbart” nedan kompletteras denna information.

Tryckta böcker

BK Brännlund, R.& Kriström, B. 1998. Miljöekonomi. Studentlitteratur, Lund.

H Hill, Berkeley. 2012. Understanding the Common Agricultural Policy.

Earthscan Ltd, London.

PR Pindyck, R. S., & Rubinfeld, D. 2012. Microeconomics. Pearson, Upper Saddle River.

Nedladdningsbart

JV Jordbruksverket. 2012. Jordbrukarstödens utveckling Sveriges femton första år som medlem i EU.

[http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rappor ter/ra11_42.pdf]

LD Landsbygdsdepartementet. 2010. Sveriges landsbygdsprogram 2007- 2013 - en kraftfull satsning för en levande landsbygd och för tillväxt.

[http://www.sweden.gov.se/download/947c60ce.pdf?major=1&minor=99 991&cn=attachmentPublDuplicator_0_attachment]

SNV Naturvårdsverket. 2012. Steg på vägen. Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012. Rapport 6500. Juni 2012. Sammanfattningen.

[http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91- 620-6500-3.pdf ]

OF OECD & FAO. 2012. Summary 2012 edition - OECD-FAO Agricultural Outlook.

[http://www.oecd.org/site/oecd-

faoagriculturaloutlook/Summary%20of%20OECD%20FAO%20Agri%2 0Outlook%202012.pdf]

(5)

Schema

Vecka/dag/tid Var Vad Vem Litt.

Vecka 36 Tis, 4 sept 13-16

Sal N KURSINTRODUKTION – SAMHÄLLSEKONOMISK ANALYS & POLITISKA MÅL

Hur bör vi använda våra knappa resurser? Vilken mat, och hur mycket, bör vi producera? På vilket sätt bör den produceras? Vilka miljökonsekvenser och andra kostnader är acceptabla? Hur mycket får maten kosta och hur mycket bör bönderna få betalt? Kan nationalekonomi hjälpa oss att svara på dessa frågor?

FH H 1 BK 1 PR 9

Ons, 5 sept 9-12

Loftets Stora Sal

JORDBRUKSPOLITIK – EU’S JORDBRUKSPOLITISKA MÅL

Vilka olika problem kopplas till jordbruket? På vilka sätt kan jordbruket bidra till att lösa problem och på vilka sätt medför jordbruket problem? Är jordbruket speciellt jämfört med andra sektorer, krävs särskilda lösningar och särskild politik?

FH H 2

Tors, 6 sept 9-12

Sal L JORDBRUKSPOLITIK – POLITISKA INSTRUMENT/STYRMEDEL

Vilka typer av politiska styrmedel kan användas för att uppnå politiska målsättningar?

Hur kan dessa styrmedel analyseras med hjälp av ekonomiska analyser? Vilka blir konsekvenserna av olika styrmedel? Är konsekvenserna bra eller dåliga? Vilka grupper gynnas och missgynnas?

FH H 5 H 5A PR 9

Fre, 7 sept 9-12

BioC A241

ÖVNINGSTILLFÄLLE I – VÄLFÄRDSEKONOMI, Grupp A MC

13-16 BioC A241

ÖVNINGSTILLFÄLLE I – VÄLFÄRDSEKONOMI, Grupp B MC

Vecka 37 Tis, 11 sept 13-16

Sal N JORDBRUKSPOLITIK – GJP, PELARE I

Hur har GJP stött det europeiska jordbruket historiskt? Hur ser dagens system med direktersättningar ut? Hur fungerar direktstöden och marknadsstöden?

FH H 6

(6)

6(14)

Vecka/dag/tid Var Vad Vem Litt.

Ons, 12 sept 9-12

BioC A281

JORDBRUKSPOLITIK – GJP, PELARE II

GJP’s pelare II syftar till att utveckla landsbygden, hur görs det? Ett annat syfte är att minska negativ och öka positiv miljöpåverkan, hur görs det?

FH H 7, 8

Fre, 14 sept 9-12

EU 31 ÖVNINGSTILLFÄLLE II – JORDBRUKSPOLITIK, Grupp B MC

13-16 EU 31 ÖVNINGSTILLFÄLLE II – JORDBRUKSPOLITIK, Grupp A MC Vecka 38

Tis, 18 sept 13-16

Sal K JORDBRUKSPOLITIK – INTERNATIONELL HANDEL

Hur påverkar möjligheten till internationell handel världens konsumenter och världens bönder? Hur påverkar GJP handeln och därmed olika grupper i världen? Hur kan svälten i världen minska? Varför har världsmarknadspriserna varit så höga på senare år?

FH H 9 P&R 16 OF

19-21 sept Nordisk idrottslandskamp Vecka 39

Tis, 25 sept 13-16

Sal N MILJÖEKONOMI – MÅLET?

Hur bör vi använda våra knappa miljö- och naturresurser? Allt har en kostnad – vi måste väga miljömål mot andra mål, och miljömål mot varandra. Hur mycket utsläpp är lagom? Kan marknadsmekanismer användas?

KAS BK (1), 2

Ons, 26 sept 9-12

EU 31 MILJÖEKONOMI – MISSEN?

Är marknader alltid, eller någonsin, effektiva? Varför får vi lagom mycket bullar men allt för mycket buller till kaffet? Vad krävs för att marknader skall lyckas och när uppstår marknadsmisslyckanden? Hur stor är missen – vad är det värt med en bättre miljö?

KAS BK 2 PR 18

13-16 Utbildningsinformation Tors, 27 sept

9-12

EU 31 MILJÖEKONOMI – MÄTA MISSEN?

Hur stor är missen – vad är det värt med en bättre miljö? Hur väger vi miljömål mot andra mål? Hur rent bör det vara egentligen?

KAS BK 3, 4

(7)

Vecka/dag/tid Var Vad Vem Litt.

Fre, 28 sept 9-12

EU 31 ÖVNINGSTILLFÄLLE III – JORDBRUKSPOLITIK & MILJÖEKONOMI, Grupp A MC

13-16 EU 31 ÖVNINGSTILLFÄLLE III – JORDBRUKSPOLITIK & MILJÖEKONOMI, Grupp B MC Vecka 40

Tis, 2 okt 13-16

Sal K GÄSTFÖRELÄSARE, JORDBRUKSPOLITIK LE, BJ JV, LD

Ons, 3 okt 9-12

Sal K MILJÖEKONOMI – MEDLEN?

Hur kan politiska styrmedel förbättra effektiviteten i resursanvändningen? Är det säkert att det blir bättre? Hur kan vi bedöma om ett styrmedel är bra? Vilka andra mål än en bättre miljö kan man ha med ett styrmedel?

KAS BK 6, 7

Tors, 4 okt 9-12

Sal N JORDBRUKSPOLITIK – SAMMANFATTNING OCH GJP’S HISTORIA FH H 12 + A

Fre, 5 okt 9-12

Sal K ÖVNINGSTILLFÄLLE IV – JORDBRUKSPOLITIK & MILJÖEKONOMI, Grupp B MC

13-16 Sal K ÖVNINGSTILLFÄLLE IV – JORDBRUKSPOLITIK & MILJÖEKONOMI, Grupp A MC Vecka 41

Tis, 9 okt 13-16

Sal N MILJÖEKONOMI – MEDLEN? Forts. KAS BK 6, 7

(8), 9 Tors, 11 okt

9-12

Sal K GÄSTFÖRELÄSARE – MILJÖEKONOMI FZ SNV

Fre, 12 okt 9-16

Hedersdoktorsföreläsningar

(8)

8(14)

Vecka/dag/tid Var Vad Vem Litt.

Vecka 42 Tis, 16 okt 13-16

Sal N MILJÖEKONOMI – MAKRO

Långsiktig tillväxt – går det att kombinera med miljöhänsyn? Måste ekonomin växa för att vi skall ha råd att satsa på miljöåtgärder? Eller är minskad ekonomisk aktivitet enda vägen till minskad miljöbelastning? Vad innebär uthållig utveckling? Måste man välja mellan uthållighet och effektivitet?

KAS BK 5, 10

Ons, 17 okt 9-12

Sal N ATT UTVÄRDERA JORDBRUKS- OCH MILJÖPOLITIK & SAMMANFATTNING Vad har vi lärt oss om varför politik behövs, om hur den kan utformas och vilka effekter den kan ha? Hur kan politiken utvärderas? Hur vet vi om politiken fått avsedd effekt?

FH H 11 SNV

Tors, 18 okt 13-16

Sal N START AV PM-UPPGIFT FH,

MMV

Fre, 19 okt 9-12

Sal J ÖVNINGSTILLFÄLLE V –MILJÖEKONOMI & SAMMANFATTNING, Grupp A

13-16 Sal J ÖVNINGSTILLFÄLLE V – MILJÖEKONOMI & SAMMANFATTNING, Grupp B Vecka 43

Ons, 24 okt 8-13

Aulan TENTAMEN

Fre, 26 okt 13-16

PM-utkast till handledare FH,

MMV Vecka 44

Tis, 30 okt 13-16

PM-handledning, gruppvis. Detaljschema publiceras på hemsidan. FH, MMV Ons, 31 okt

9-12

PM-handledning, gruppvis. Detaljschema publiceras på hemsidan. FH, MMV

(9)

Vecka/dag/tid Var Vad Vem Litt.

Vecka 45 Tis, 6 nov 13-16

INLÄMNING AV PM

Skall vara inskickat 15:00 Tors, 8 nov

13-16

Mar 99 A2034

PM-SEMINARIUM FH, MMV

Fre, 9 nov 9-12

Mar 99 Mar 71

PM-SEMINARIUM FH, MMV

13-15 Mar 99

Mar 71

PM-SEMINARIUM FH, MMV

15-16 Mar 99 KURSUTVÄRDERING FH

(10)

Examination

Examinationsmomenten i kursen syftar till att stimulera inlärningen men är också inlärningstillfällen i sig. Självklart är examinationerna också ett sätt att kontrollera om, och till vilken grad, kursens mål har uppnåtts. Kursen examineras enligt följande:

 Tentamen

 PM

o Seminarieversion

o Slutversion där synpunkter från seminariet tagits tillvara

 Muntlig redovisning av egen PM

 Opposition på annan PM

 Deltagande i 75 % av PM-seminarierna inom redovisningsgruppen

Tentamen

Skriftlig salstentamen utan tillgång till litteraturen. Tentamen skrivs enskilt utan tillgång till andra hjälpmedel än papper, penna, suddgummi och linjal.

Tentamensresultatet vägs, tillsammans med resultatet på PM-uppgiften, samman till ett kursresultat. Tentamensresultatets vikt är 60 %, se vidare Betygskriterier, 2012, sidan 12.

PM

En PM skrivs i grupper om 3-4 studenter. Gruppen tilldelas, eller väljer, ett jordbruks- och/eller miljöpolitiskt problem som skall analyseras utifrån den nationalekonomiska teori som presenteras i kursen. Det skall också redovisas vilka eventuella politiska styrmedel som används idag samt gruppens förslag på

alternativa styrmedel. Omfattningen skall vara på 2 500 – 3 000 ord.

Ett syfte med uppgiften är att studenterna skall tillämpa kursens teori på ett verkligt problem. Detta ökar förståelsen för och kunskapen om såväl teorin som om

verkliga samhällsproblem. Genom att varje PM redovisas får alla studenter en djupare kunskap kring flera aktuella problem.

Formella regler för skrivandet publiceras på kurshemsidan inför uppstartandet av uppgiften. Den exakta dispositionen av varje PM bestäms av gruppen. Generellt skall dock varje PM besvara följande frågeställningar:

 Vilket samhällsproblem analyseras? En allmän beskrivning av problemets karaktär och omfattning.

(11)

 Varför är det ett problem? Vad som är ett problem beror på vilket

perspektiv man har. Är det valda problemet ett effektivitetsproblem? Om inte, vad är det typ av problem?

 Varför har problemet uppstått? Vad är orsaken / orsakerna till att problemet har uppstått? Är det ett marknadsmisslyckande? I så fall, vilken typ av

marknadsmisslyckande? Är det ett politikmisslyckande? Någon annan typ av orsak?

 Nuvarande politik? Finns det i dagsläget några politiska åtgärder för att komma tillrätta med problemet? Vilka?

 Några alternativa lösningar? Ge några översiktliga förslag på olika möjliga politiska åtgärder för att komma tillrätta med problemet. Förslagen kan gälla politik på nationell nivå, men också på EU-nivå.

 Utvärdering åtgärdsförslag! Utvärdera de alternativa lösningarna utifrån relevanta kriterier.

 Välj ett förslag! Välj ett styrmedel, eller kombination av styrmedel, och motivera ert val utifrån er utvärdering.

Efter seminariebehandlingen har gruppen möjlighet att ta tillvara de synpunkter som opponenter och andra ger. En eventuell uppdaterad version skall ha inkommit till kursledningen senast två veckor efter kursslut. Den slutliga versionen betygsätts och vägs in i kursresultatet med vikten 20 %.

Muntlig redovisning av PM

Gruppen redovisar sin PM muntligt på ett sätt så att alla gruppmedlemmar deltar.

Redovisningen skall förmedla det viktigaste från den skriftliga versionen till åhörarna. Redovisningen betygssätts och vägs in i kursresultatet med vikten 10 %.

Frånvaro från redovisningen kompenseras genom muntlig redovisning vid senare tillfälle.

Opposition

Gruppen opponerar på ett konstruktivt sätt på en annan PM på ett sätt så att alla medlemmar deltar. Oppositionen betygssätts och vägs in i kursresultatet med vikten 10 %.

Frånvaro från oppositionen kompenseras genom muntlig opposition vid senare tillfälle.

Betygskriterier

Betygskriterierna som redovisas nedan utgår från hur väl studenten uppfyller kursens mål. För att få betyget 3, godkänt, skall studenten kunna redogöra för vad som redovisas i kursens mål med hjälp av teoretiska resonemang och relevanta

(12)

grafiska illustrationer. För högre betyg krävs mer avancerade analyser, analyser av mer komplexa problem samt en mer avancerad användning av grafiska och matematiska verktyg.

Kursens mål

Kursens mål är att ge grundläggande kunskaper i tillämpad mikroekonomi, särskilt på områdena miljöpolitik samt internationell handel och jordbrukspolitik. Efter genomgången kurs skall studenten

 kunna redogöra för hur mikroekonmiska metoder kan användas för att väga miljömål mot andra välfärdsmål.

 kunna redogöra för hur en kostnadseffektiv miljöpolitik kan utformas

 visa förmåga att bedöma för- och nackdelarna med olika miljöpolitiska styrmedel

 kunna redogöra för varför internationell handel kan förväntas främja välfärden

 kunna redogöra för grunddragen i EUs gemensamma jordbrukpolitik

 visa förmåga att förutsäga de ekonomiska effekterna av förändringar i internationella avtal på jordbruksområdet

Betygskriterier, 2012

Resultaten på de olika kursmomenten sammanvägs till ett kursresultat enligt följande:

Moment Resultat Viktning Momentets

bidrag till kursresultat

Tentamen A =

Poäng/Maxpoäng

B = 60 % C = A * B

Skriven PM, betyg U, 3, 4, 5

D = Betyg/maxbetyg E = 20 % F = D * E

Muntlig redovisning betyg U, 3, 4, 5

G = Betyg/maxbetyg H = 10 % I = G * H

Muntlig opposition betyg U, 3, 4, 5

J = Betyg/maxbetyg K = 10 % L = J * K

Vägt kursresultat:

M = C + F + I + L

(13)

Kursresultatet ligger till grund för betyget enligt följande:

För betyg 3, godkänt, krävs över 60 % på respektive moment (alltså att A, D, G, respektive J > 60 %). Ett sämre resultat på ett enskilt moment kan alltså inte uppvägas av bättre resultat på andra moment. Dessutom krävs deltagande vid minst 75 % av PM-seminarierna i den egna redovisningsgruppen.

För betyg 4, utmärkt, krävs att det vägda kursresultatet (M i tabellen ovan)

överstiger 70 % samt att varje moment är godkänt (alltså att A, D, G, respektive J >

60 %). Ett resultat under 70 % på ett moment kan alltså uppvägas av bättre resultat på andra moment.

För betyg 5, exemplarisk, krävs att det vägda kursresultatet (M i tabellen ovan) överstiger 80 % samt att varje moment är godkänt (alltså att A, D, G, respektive J >

60 %). Ett resultat under 80 % på ett moment kan alltså uppvägas av bättre resultat på andra moment.

Godkänt (3)

För att få betyget 3, godkänt, på respektive moment ska studenten:

(i) genom en individuell tentamensskrivning, utan tillgång till litteratur, visa att hon/han/hen besitter grundläggande kunskap och förståelse i tillämpad mikroekonomi, särskilt på områdena miljöpolitik samt internationell handel och jordbrukspolitik. Studenten skall genom sina svar på tentamen visa att hon/han/hen har de grundläggande kunskaper och förmågor som anges i kursplanens kursmål samt att hon/han/hen kan förmedla detta. Enklare problem skall kunna lösas och förklaras utifrån nationalekonomisk teori samt på ett enklare sätt relateras till relevanta grafiska illustrationer. Detta visas genom ett tentamensresultat som överstiger 60 %.

(ii) i grupp skriva en PM som visar att studenten på ett grundläggande sätt kan tillämpa kursens mikroekonomiska teorier på ett relevant jordbruks- och/eller miljöpolitiskt problem. Analysen av problemet skall redovisas i en PM som visar att studenten besitter förmågan att på ett vetenskapligt sätt skriftligen redovisa analysen av problemet.

(iii) aktivt delta i den muntliga redovisningen av gruppens PM.

(iv) aktivt delta i den muntliga oppositionen på en annan PM.

Utmärkt (4)

För att få betyget 4, utmärkt, på respektive moment ska studenten:

(i) genom en individuell tentamensskrivning, utan tillgång till litteratur, visa att hon/han/hen besitter relativt avancerad kunskap och förståelse i tillämpad mikroekonomi, särskilt på områdena miljöpolitik samt internationell handel och jordbrukspolitik. Studenten skall genom sina svar på tentamen visa att hon/han/hen har relativt avancerade kunskaper och förmågor inom områdena som anges i kursplanens kursmål samt att hon/han/hen kan förmedla detta.

(14)

Problem skall kunna lösas och förklaras utifrån nationalekonomisk teori samt på ett mer avancerat sätt relateras till relevanta grafiska illustrationer. Detta visas genom ett tentamensresultat som överstiger 70 %.

(ii) i grupp skriva en PM som visar att studenten på ett relativt avancerat sätt kan tillämpa kursens mikroekonomiska teorier på ett relevant jordbruks- och/eller miljöpolitiskt problem. Analysen av problemet skall redovisas i en PM som visar att studenten besitter förmågan att på ett vetenskapligt sätt skriftligen och med hjälp av grafiska illustrationer redovisa analysen av problemet.

(iii) aktivt delta i den muntliga redovisningen av gruppens PM och på ett relativt avancerat sätt bidra till att förmedla innehållet.

(iv) aktivt delta i den muntliga oppositionen på en annan PM och på ett relativt avancerat och konstruktivt sätt bidra med relevanta synpunkter på såväl form som innehåll.

Exemplarisk (5)

För att få betyget 5, exemplariskt, på respektive moment ska studenten:

(i) genom en individuell tentamensskrivning, utan tillgång till litteratur, visa att hon/han/hen besitter mycket avancerad kunskap och förståelse i tillämpad mikroekonomi, särskilt på områdena miljöpolitik samt internationell handel och jordbrukspolitik. Studenten skall genom sina svar på tentamen visa att hon/han/hen har mycket avancerade kunskaper och förmågor inom områdena som anges i kursplanens kursmål samt att hon/han/hen kan förmedla detta.

Problem skall kunna lösas och förklaras på ett djupare sätt utifrån

nationalekonomisk teori samt relateras till relevanta grafiska illustrationer och/eller matematiska beräkningar. Studenten skall också visa förståelse för teorins begränsningar. Detta visas genom ett tentamensresultat som överstiger 80 %.

(ii) i grupp skriva en PM som visar att studenten på ett mycket avancerat sätt kan tillämpa kursens mikroekonomiska teorier på ett relevant jordbruks- och/eller miljöpolitiskt problem. Analysen av problemet skall redovisas i en PM som visar att studenten besitter förmågan att på ett vetenskapligt sätt skriftligen och med mer avancerade grafiska illustrationer redovisa analysen av problemet.

(iii) aktivt delta i den muntliga redovisningen av gruppens PM och på ett mycket avancerat sätt bidra till att förmedla innehållet.

aktivt delta i den muntliga oppositionen på en annan PM och på ett mycket avancerat och konstruktivt sätt bidra med relevanta synpunkter på såväl form som innehåll både vad det gäller starka och svaga sidor.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :