SVENSK STANDARD
Fastställd/Approved: 2012-09-18 Publicerad/Published: 2012-10-10 Utgåva/Edition: 1
Språk/Language: svenska/Swedish
ICS: 91.120.01; 91.140.01; 91.140.10; 91.140.99
SS 24300-4:2012
Byggnaders energiprestanda –
Del 4: Klassning av hushålls- eller verksamhetsenergi Energy performance of buildings –
Part 4: Classification of domestic or activity energy use
Standarder får världen att fungera
SIS (Swedish Standards Institute) är en fristående ideell förening med medlemmar från både privat och offentlig sektor. Vi är en del av det europeiska och globala nätverk som utarbetar internationella standarder. Standarder är dokumenterad kunskap utvecklad av framstående aktörer inom industri, näringsliv och samhälle och befrämjar handel över gränser, bidrar till att processer och produkter blir säkrare samt effektiviserar din verksamhet.
Delta och påverka
Som medlem i SIS har du möjlighet att påverka framtida standarder inom ditt område på nationell, europeisk och global nivå. Du får samtidigt tillgång till tidig information om utvecklingen inom din bransch.
Ta del av det färdiga arbetet
Vi erbjuder våra kunder allt som rör standarder och deras tillämpning. Hos oss kan du köpa alla publikationer du behöver – allt från enskilda standarder, tekniska rapporter och standard- paket till handböcker och onlinetjänster. Genom vår webbtjänst e-nav får du tillgång till ett lättnavigerat bibliotek där alla standarder som är aktuella för ditt företag finns tillgängliga.
Standarder och handböcker är källor till kunskap. Vi säljer dem.
Utveckla din kompetens och lyckas bättre i ditt arbete
Hos SIS kan du gå öppna eller företagsinterna utbildningar kring innehåll och tillämpning av standarder. Genom vår närhet till den internationella utvecklingen och ISO får du rätt kunskap i rätt tid, direkt från källan. Med vår kunskap om standarders möjligheter hjälper vi våra kunder att skapa verklig nytta och lönsamhet i sina verksamheter.
Vill du veta mer om SIS eller hur standarder kan effektivisera din verksamhet är du välkommen in på www.sis.se eller ta kontakt med oss på tel 08-555 523 00.
Standards make the world go round
SIS (Swedish Standards Institute) is an independent non-profit organisation with members from both the private and public sectors. We are part of the European and global network that draws up international standards. Standards consist of documented knowledge developed by prominent actors within the industry, business world and society.
They promote cross-border trade, they help to make processes and products safer and they streamline your organisation.
Take part and have influence
As a member of SIS you will have the possibility to participate in standardization activities on national, European and global level. The membership in SIS will give you the opportunity to influence future standards and gain access to early stage information about developments within your field.
Get to know the finished work
We offer our customers everything in connection with standards and their application. You can purchase all the publications you need from us - everything from individual standards, technical reports and standard packages through to manuals and online services. Our web service e-nav gives you access to an easy-to-navigate library where all standards that are relevant to your company are available. Standards and manuals are sources of knowledge.
We sell them.
Increase understanding and improve perception
With SIS you can undergo either shared or in-house training in the content and application of standards. Thanks to our proximity to international development and ISO you receive the right knowledge at the right time, direct from the source. With our knowledge about the potential of standards, we assist our customers in creating tangible benefit and profitability in their organisations.
If you want to know more about SIS, or how standards can streamline your organisation, please visit www.sis.se or contact us on phone +46 (0)8-555 523 00
© Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sverige. Använd- ningen av denna produkt regleras av slutanvändarlicensen som återfinns i denna produkt, se standardens sista sidor.
© Copyright SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sweden. All rights reserved. The use of this product is governed by the end-user licence for this product. You will find the licence in the end of this document.
Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, telefon 08-555 520 00.
Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard.
Information about the content of the standard is available from the Swedish Standards Institute (SIS), telephone +46 8 555 520 00. Standards may be ordered from SIS Förlag AB, who can also provide general information about Swedish and foreign standards.
Standarden är framtagen av kommittén för Innemiljö och energianvändning i byggnader/Energiklassning av hus, SIS/TK 189/AG 5.
Har du synpunkter på innehållet i den här standarden, vill du delta i ett kommande revideringsarbete eller vara med och ta fram andra standarder inom området? Gå in på www.sis.se - där hittar du mer information.
SS 24300-4:2012 (Sv)
2
Innehåll
Sida
Orientering ...3
1 Omfattning ...4
2 Termer och definitioner ...4
3 Energiprestanda ...5
3.1 Byggnadens systemgräns ...5
3.2 Beräkning av indikator för energianvändning ...8
3.3 Verifiering av hushålls- och verksamhetsenergianvändning ...9
3.4 Energianvändande produkter i hushåll ...9
3.5 Energianvändande produkter i kontorsrum ...9
3.6 Klassnings omfattning och indelning ...9
5 Regler vid klassning av hushålls- eller verksamhetsenergianvändning ... 11
5.1 Byggnader som kan klassas för hushålls- eller verksamhetsenergianvändning ... 11
5.2 Fastställande och giltighet ... 11
5.3 Innehåll i intyg för klassning av energianvändning ... 12
Bilaga A (informativ) Intyg för klassning av hushålls- eller verksamhetsenergianvändning ... 13
Bilaga B (informativ) Energiklassningsintyg med flera energiklasser ... 14
Litteraturförteckning... 15
SS 24300-4:2012 (Sv)
3 Orientering
Denna standard utgör del 4 av fyra av SS 24300, som kompletterar SS-EN 15217:2007 och SS-EN 15603:2008 med nationella riktlinjer för fastställande av byggnaders energiprestanda och energi- klassning. Energiklassning av byggnader är frivilligt och följer de definitioner och begrepp som Boverket har fastställt i byggregler och i regler för energideklaration av byggnader. Syftet med standarden SS 24300 är att fastställa en tydlig energiklassning av byggnader.
Standarden:
— gäller alla byggnader (befintliga och nya oavsett verksamhet)
— ger incitament till ständig förbättring och är därmed teknikdrivande
— är baserad på funktionskrav och är därmed teknikneutral
— begränsas till energiaspekter, dvs. är inte en total miljöklassning
— anger att resultaten ska illustreras på samma sätt som europeisk energimärkning av produkter.
SS 24300 består av följande delar, som har den gemensamma titeln Byggnaders energiprestanda:
— Del 1: Effektklassning av värmebehov
— Del 2: Klassning av energianvändning
— Del 4: Klassning av hushålls- eller verksamhetsenergi.
Följande del är under utarbetande:
— Del 3: Klassning av miljöpåverkan
Syftet med energiklassning av byggnader är att uppmuntra byggherrar, fastighetsägare, driftpersonal och användare att förbättra byggnaders energiprestanda i alla delar av byggnaden.
Standarden ger en klassning på en 7-gradig skala från A till G.
SS 24300-4:2012 (Sv)
4
1 Omfattning
Denna del av SS 24300 specificerar
— indikatorer för att uttrycka klassning av hushållsel och verksamhetsel förfarande vid bestämning av indikatorvärden
— gränsvärden vid energiklassning
— regler vid energiklassning
— innehåll i intyg för klassning av hushålls- och verksamhetsenergi Standarden gäller för både nya och befintliga byggnader.
2 Termer och definitioner
För tillämpning av detta dokument gäller de termer och definitioner som följer nedan.
2.1
tempererad area Atemp
area av samtliga våningsplan för temperaturreglerade utrymmen, avsedda att värmas till mer än 10 ºC, som begränsas av klimatskärmens insida.
2.2
byggnads energianvändning
energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi.
ANM. Benämns ofta som köpt energi.
2.3
byggnads energiprestanda
byggnads specifika energianvändning
byggnads energianvändning fördelat på tempererad area ANM. Hushållsenergi eller verksamhetsenergi inräknas inte.
2.4
byggnads fastighetsenergi
del av fastighetsel som är relaterad till byggnads behov där elanvändande apparat finns inom, under eller anbringad på utsidan av byggnaden
2.5
hushållsenergi
el eller annan energi som levereras för hushållsändamål 2.6
verksamhetsenergi
el eller annan energi som levereras för verksamheten i lokaler 2.7
småhus
bostadshus som innehåller högst två bostadslägenheter
SS 24300-4:2012 (Sv)
5 3 Energiprestanda
3.1 Byggnadens systemgräns
Klassning av en byggnads hushålls- eller verksamhetsenergianvändning görs med hjälp av indikatorn för hushålls- eller verksamhetsändamål (Ehushåll och Everksamhet). Systemgräns, utöver grundläggande definition (avsnitt 2.5 och 2.6) visas i tabell 1 för Ehushåll respektive i tabell 2 för Everksamhet. Om de definierade delposterna tillförs med annan energianvändning än el, ska de hänföras till samma kategori som om de vore el.
Systemgräns för byggnads hushålls- eller verksamhetsenergianvändning bestäms av byggnadens klimat- skärm med väggar, tak och golv, se figur 1. Byggnads hushålls- eller verksamhetsenergianvändning får reduceras med energin från solfångare eller solceller placerade på huvudbyggnad, uthus eller byggnadens tomt, i den omfattning byggnaden kan tillgodogöra sig energin till hushålls- eller verksamhetsändamål. Detta under förutsättning att energin från solfångare eller solceller redan har tillgodoräknats till byggnads energi- användning.
1 Transmissionsförluster, luftläckning, ventilationsförluster och dylikt Figur 1 — Systemgräns för byggnadens energianvändning
SS 24300-4:2012 (Sv)
6
Tabell 1 — Gränsdragning i bostäder mellan hushålls- respektive fastighetsenergi
Delposter Exempel
Flerbostadshus Småhus
Hus- hålls- energi
Fastig- hets- energi
Hus- hålls- energi
Fastig- hets- energi
Avfuktare Krypgrund, på vind eller dylikt. X X
Avfuktare Bostäder eller tvättstuga. X X
Belysning inom-
hus För boarea i bostadslägenheter X X
Belysning inom- hus
För biarea, gemensamma utrymmen som
hiss, trapphus, källare, förråd och tvättstuga. X Belysning utom-
hus
Avsedd att lysa upp byggnadens fasad eller entréer som är gemensamma för flera lägen- heter (även om ljuskällan är placerad på ett avstånd från byggnaden).
X X
Belysning utom- hus
Avsedd att lysa upp byggnadens fasad vid entréer till enskilda lägenheter och deras balkonger, uteplatser, terrasser etc. Även belysning till områden kring byggnaden, men inom fastigheten (gårdsbelysning).
X X
Belysning utom- hus
Avsedd att lysa upp utrymmet under större
skärmtak eller dylikt. X X
Elfordon Laddning av elfordon ligger utanför byggna- dens systemgräns
El inomhus För hushållsapparater i bostäder diskmaskin, tvättmaskin, torkapparat (även i gemensam tvättstuga), spis, kyl, frys, och andra hus- hållsmaskiner, datorer, TV och annan heme- lektronik, verktyg och dylikt.
Ökad elenergi till fläkt vid forcering av spis- kåpan i anslutning till matlagning eller annan aktivitet.
X X
El inomhus Elförsörjning till biarea i gemensamma ut-
rymmen som hiss X
Elvärme utom- hus
Infravärme på balkong, inglasad balkong, loggia, terrass eller uteplats som installerats av hyresgäst eller brukare.
X X
Elvärme utom- hus
Hängrännor, stuprör och dagvattenbrunnar i tak eller terasser, avsedda att förhindra is- bildning.
X
Elvärme utom-
hus Motorvärmare på parkeringsplats. X X
(forts.)
SS 24300-4:2012 (Sv)
7
Delposter Exempel
Flerbostadshus Småhus
Hus- hålls- energi
Fastig- hets- energi
Hus- hålls- energi
Fastig- hets- energi Våtutrymmen Golvvärme, handdukstork eller annan appa-
rat i våtrum avsedd för uppvärmning. X X
Våtutrymmen Handdukstork eller annan apparat i våtrum, (dock ej golvvärme) med annat primärt syfte än uppvärmning (exempelvis handdukstork- ning) och där rummet har annan värmare för uppvärmning eller ligger centralt, utan kylande ytor mot kallare utrymmen eller mot det fria.
X X
Våtutrymmen Bastuaggregat
Pool eller bassäng avsedd för:
- privat bruk eller en hyresgäst.
- allmänhet eller flera hyresgäster.
X X
Värme utomhus Värmekabel i mark avsedd för snösmältning
eller dylikt. X X
Tabell 2 — Gränsdragning i lokaler mellan verksamhets- respektive fastighetsenergi
Delposter Exempel Verksahets-
energi
Fastighets- energi Belysning inomhus För lokalarea, lokallägenheter cellkontor, kontorslandskap,
mötesrum, korridorer eller dylikt. X
Belysning inomhus För biarea, gemensamma utrymmen som hiss, trapphus och
källare. X
Belysning utomhus Avsedd att lysa upp byggnadens fasad eller entréer (även
om ljuskällan är placerad på ett avstånd från byggnaden). X Belysning utomhus Avsedd att lysa upp byggnadens fasad vid entréer till enskilda
lokaler och deras uteplatser, terrasser eller dylikt. Belysning i området kring byggnaden, men inom fastigheten.
X
Belysning utomhus Utebelysning som belyser utrymmet under större skärmtak
eller dylikt. X
Elfordon Laddning av elfordon ligger utanför byggnadens systemgräns El inomhus För apparater som används i yrkesmässig verksamhet:
- Datorer, kopiatorer, TV, spis, kyl, frys, kyl- /frysdiskar, diskmaskin, tvättmaskin, torkapparat, andra maskiner.
- Dragskåp, dragbänk i laboratorier, (vilka inte ingår i allmänventilationen).
- Fläktar för restaurangkök.
- Forcering av ventilation. Ökad elenergi för verk- samhet som endast är tillfällig (t.ex. forcering vid matlagning).
- Verktyg, maskiner, apparater, tillverkning, proces- ser etc.
X
El inomhus El till fläktar för restaurang, motionslokal, garage, hiss, labo-
ratorium (basventilation). X
Elvärme inomhus Kallrasskydd X
(forts.)
SS 24300-4:2012 (Sv)
8
Delposter Exempel Verksamhets-
energi
Fastighets- energi Elvärme utomhus Infravärme på balkong, inglasad balkong, loftgång, arkad,
terrass eller uteplats som installerats av hyresgäst eller brukare.
X
Elvärme utomhus Hängrännor, stuprör och dagvattenbrunnar i tak eller terras-
ser, avsedda att förhindra isbildning. X
Elvärme utomhus Motorvärmare på parkeringsplats X
Värme utomhus Värmekabel i mark, avsedd för snösmältning eller dylikt. X Tappvarmvatten Tappvarmvatten utöver normal kontorsanvändning till
exempel till storkök eller restaurang. X
Kyla inomhus Kyla till serverrum, datorcentral, motionslokal, laboratorium,
restaurangkök, tillverkning/processer, kyldiskar eller dylikt. X Våtutrymmen Golvvärme, handdukstork eller annan apparat i våtrum
avsedd för uppvärmning. X
Våtutrymmen Bastuaggregat
Pool eller bassäng avsedd för allmänheten eller flera hyres- gäster.
X
3.2 Beräkning av indikator för energianvändning
Byggnadens specifika energianvändning för hushålls- eller verksamhetsändamål (exklusive tappvarmvatten) erhålls genom att dividera energianvändning med Atemp.
För bostäder:
temp hushåll, del hushåll
A
E = ∑ E
i(1) där
Σ Edelhushåll, i är summan av årlig levererad energi för hushållsändamål (exklusive tappvarmvatten) av energibärare i (kWh).
Atemp får högst tillgodoräknas 180 m2 för bostadslägenheter i småhus respektive 160 m2 i flerbo- stadshus
För lokaler:
temp , verksamhet del
verksamhet
A
E = ∑ E
i(2) där
Σ Edel verksamhet, i är summan av årlig levererad energi för verksamhetsändamål (exklusive tappvarmvatten) av energibärare i (kWh).
Atemp är area av samtliga våningsplan för temperaturreglerade utrymmen, avsedda att värmas till mer än 10 ºC.
SS 24300-4:2012 (Sv)
9 3.3 Verifiering av hushålls- och verksamhetsenergianvändning
Byggnadens energianvändning för hushålls- eller verksamhetsändamål verifieras genom uppmätt energi- användning av "köpt energi" för varje energibärare under 12 sammanhängande månader (byggnadens klassningsperiod) med byggnadens aktuella verksamhet för tillfället. Energianvändning för tappvarmvatten redovisas separat från övrig energianvändning för hushålls- eller verksamhetsändamål. Under mätperioden får byggnaden inte vara outhyrd eller på annat sätt vara utan boende eller verksamhet under maximalt 4 veckor. Vid verifiering av hushållsenergi i byggnader med mindre än tre hushåll ska antalet boende under mätperioden registreras.
Om mätdata inte finns att tillgå under ett helt kalenderår så kan mätdata för kortare perioder under olika delar av året (årstider) användas till att beräkna den årliga energianvändningen. Under dessa mätperioder får byggnaden inte vara outhyrd eller på annat sätt vara utan normalt boende eller verksamhet.
3.4 Energianvändande produkter i hushåll
För energiklass A och B på hushållsenergi ska de energianvändande produkterna installerade i byggnaden ha en minsta energimärkning gällande energianvändning eller funktion enligt tabell 3.
Tabell 3 — Energianvändande fasta installationer med energimärkning i hushåll
Hushållsinstallation Energimärkning/funktion
Diskmaskin A
Spis A
Ugn A
Kylskåp A+
Frys A+
Tvättmaskin A
Fast belysning A
Eldriven handdukstork Timer
Tappvattenarmatur B
3.5 Energianvändande produkter i kontorsrum
För energiklass A på verksamhetsenergi ska det vara möjligt att på ett enkelt sätt stänga av energianvän- dande produkter på rums- eller hyresgästnivå när verksamhet inte förekommer under del av dag eller är slut för dagen. Detta till exempel genom att de energianvändande produkterna för rums- eller hyresgästnivå anslutas till en elmatning som på lämpligt sätt kan avskiljas från det övriga nätet.
Fast belysning ska ha energiklass A. Belysningssystemen ska vara från- eller närvarostyrda och där så är lämpligt även dagsljusreglerade.
3.6 Klassnings omfattning och indelning
Energiklassning omfattar byggnadskategorier enligt tabell 4.
