• No results found

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Arrangerat av:

Arrangerat av:

InblIck

Bioenergi

Svebios utbildning för framtidens bioenergiproffs

23-24

oKT oB er SToc Kh olm

Foto: Andrew Rich

DME

B100

Fjärrvärme Biogas

Biokraft

Åkerbränslen

Hållbarhetskriterier

Styrmedel grot

Välkommen till:

Pellets

ILUC Flis

m

3

sk fub

Skogsbruk

(2)

ONSDAGEN 23 OktObEr

09.00 StuDiEbESök på SöDErENErGi i SöDErtäljE 09.15 VälkOmmEN Och iNtrODuktiON AV DEltAGArNA 10.15 DEN iNtErNAtiONEllA biOENErGimArkNADEN,

biOENErGiNS frAmtiD Och SVEbiOS rOll

Biobränslen kan omvandlas till värme i pannor av olika storlekar, alltifrån enkla villapannor till stora kraftvärmeanläggningar, där man också producerar el. Förbränningstekniken an- passas efter de olika typerna av biobränsle, men också efter de miljökrav myndigheterna ställer. En modern biobränsleanläggning innehåller ett stort antal delar för bränslehan- tering och inmatning, panna, turbin och generator, efterbehandling i froma av reningsut- rustning och askhantering. Det finns många olika typer av pannor.

Föreläsningen ger en översikt över förbränningsteknik för biobränslen och förklarar några av de vanligaste teknikerna.

Föreläsare: Niklas Berge

Niklas Berge är civilingenjör och har varit verksam inom Studsvik Energiteknik och TPS Termiska Processer som forskningschef, marknads- och försäljnings- chef. Niklas är tidigare ledamot av Svebios styrelse.

10.30 ruNDVANDriNG på SöDErENErGi

Igelsta kraftvärmeverk är ett Sveriges största i sitt slag och stod klart i december 2009.

Genom förbränning av biobränslen som t.ex. skogsflis produceras fjärrvärme och el.

Totalt produceras cirka 2,9 TWh värme och 540 GWh el per år. De tre pannorna är på cirka 100 MW styck.

Transport tillbaka till Stockholm.

12.30 luNch

13.30 DEN iNtErNAtiONEllA biOENErGimArkNADEN, biOENErGiNS frAmtiD Och SVEbiOS rOll

Handeln med biobränslen ökar. Pellets har blivit en global handelsvara. För att gynna handeln behövs standardisering av produkterna och marknadsplatser där man kan handla och etablera prisnivåer, både för spothandel och terminshandel. Utvecklingen av index skapar ökad säkerhet och transparens. Det finns också en växande marknad för utrustning, teknik och konsulttjänster. Affärskontakterna gynnas av mötesplatser, som mässor och konferenser.

Föreläsningen handlar om hur handeln med biobränslen och bioenergiutrustning växer, och vilken roll Svebio kan spela för att stimulera denna utveckling.

Föreläsare: Gustav Melin, Svebio

Gustav Melin är vd i Svebio och agronom. Han har varit verksam i bioener- gibranschen hela sitt yrkesverksamma liv, under många år som vd för Agro- bränsle, ett företag som utvecklade odling och skörd av salix, en snabbväxande bioenergigröda.

(3)

14.30 biObräNSlEN fråN SkOGSbrukEt

Skogen är Sveriges största resurs för bioenergi. Till en början utnyttjades enbart bipro- dukter från skogsindustrin, som bark, spån, flis, svartlut och tallolja, så kallade sekundära skogsbränslen. Men under senare år har man alltmer börjat ta vara på restprodukter i skogsbruket, så kallade primära skogsbränslen. Grot, grenar och toppar, utvinns på en tredjedel av Sveriges hyggen. Småträd från röjningar och gallringar och stubbar är andra primära skogsbränslen, kring vilka det nu sker ett omfattande forsknings- och utveck- lingsarbete.

Föreläsningen handlar om hur vi idag utvinner trädbränslen i skogsbruket och hur vi kan öka utbytet och förbättra ekonomin i framtiden.

Föreläsare: Maria Iwarsson Wide, Skogforsk

Maria Iwarsson Wide arbetar inom Skogsbränsleprogrammet på Skogforsk och är specialist på avverkningsmetoder och klenträd. Maria har även arbetat som virkesköpare och med investeringar och uppföljningar. Maria är även ledamot av Svebios styrelse.

15.30 kAffE Och frukt

16.00 fAStA bräNSlEN - mArkNADEr för fliS Och pEllEtS

Den dominerande delen av svensk bioenergianvändning består av fasta bränslen från skogsbruket och skogsindustrin. Marknaden växte fram genom att man tog vara på biprodukter vid sågverk och massabruk – bark, flis och spån. Idag vidareförädlas en stor del av sågspånen till pellets, och pellets är nu en viktig handelsvara även globalt. Pellets används både i värmeverk och i villor.

Från att ha varit uteslutande ett lokalt bränsle är flis idag ett bränsle som transporteras på längre avstånd med tåg och båt. Terminaler för biobränsle växer upp runtom i landet.

Föreläsningen handlar om olika typer av fasta bränslen och hur marknaden fungerar för dessa.

Föreläsare: Lars-Erik Larsson, PelletsFörbundet

Lars-Erik Larsson är ordförande i PelletsFörbundet och tidigare anställd på Svebio.

17.00 biObräNSlEN för trANSpOrtEr

Transportsektorn är fortfarande till över 90 procent beroende av fossila drivmedel, även om användningen av biodrivmedel under senare år ökat kraftigt. Att utveckla en hållbar transportsektor är en mycket stor utmaning för Sverige, och biodrivmedel kommer att vara en viktig del. Det finns många olika alternativ, t ex etanol, metanol, biodiesel, biogas och DME. Idag används främst jordbruksråvaror, men i framtiden hoppas man kunna gör biodrivmedel lönsamt av cellulosahaltiga råvaror från skogsbruket och av avfall.

Föreläsningen ger en översikt över råvaror, omvandlingstekniker och bränslen och vilka möjligheter som finns att utveckla marknaden.

Föreläsare: Jonas Ericson, Svebio

Jonas Ericson är biolog och geograf. Hans tidiga bana innefattar 15 års arbete med bl.a. biologisk mångfald i jord- och skogsbruket, grön upphandling och miljörevision på högskola, länsstyrelse, Naturvårdsverk och Miljödepartementet.

Sedan 2001 arbetar Jonas på Stockholms stad med att öka antalet miljöbilar i Stockholm, Sverige och i EU.

18.30 miDDAG på rOlfS kök, tEGNÉrGAtAN 41

(4)

tOrSDAGEN 24 OktObEr

08.30 biOENErGi – EN iNtrODuktiON Och pOlitik

Bioenergin är idag Sveriges största energikälla, och energi producerad från förnybar biomassa kommer i många former. Pellets, flis, biogas, etanol och biooljor är några ex- empel på energibärare som används i det svenska energisystemet. Råvaran kommer från den svenska skogen och från jordbruket. Mest handlar det om biprodukter och restpro- dukter. En hel del importeras och handeln med biobränslen ökar.

Föreläsningen ger en överblick över bioenergins roll i det svenska energisystemet.

Föreläsare: Kjell Andersson, Svebio

Kjell Andersson är informationschef i Svebio och har som journalist och informa- tör följt utvecklingen av bioenergisektorn sedan 1970-talet. Han är även ansvarig för näringspolitisk bevakning på Svebio, vilket innefattar att skriva remissyttran- den och bevaka svenska myndigheter, utredningar och EU.

09.15 kAffE Och frukt

09.45 åkErbräNSlEN i SVEriGE, EurOpA Och VärlDEN

Dagens biodrivmedelsproduktion sker i huvudsak med råvaror från jordbruk och plan- tager: majsetanol, sockerrörsetanol, biodiesel från raps och sojabönor. Det har under många år pågått en häftig debatt om hur tillverkningen av biodrivmedel påverkar livs- medelspriserna. Hur långt räcker åkermarken och hur mycket kan vi öka produktionen så att vi både får tillräckligt med mat och biodrivmedel som kan ersätta fossila drivmedel?

Hur ser läget ut i Sverige, i Europa och globalt?

Föreläsningen ger en överblick över produktionen av biodrivmedel i Sverige, EU och globalt i relation till annan jordbruksproduktion.

Föreläsare: Frida Källström, Lantmännen Energi

Frida Källström är civilingenjör i miljö- och vattenteknik och arbetar som näringspolitisk utredare på Lantmännen Energi. Lantmännen Energi är Sveriges största bioenergiföretag och producerar etanol och pellets.

Frida jobbar framförallt med klimat- och energipolitik kopplad till trans- porter och biodrivmedel.

10.45 AVfAll för ENErGi

Sedan flera år tillbaka är det förbjudet att deponera brännbart avfall på tipp i Sverige.

Avfall ska materialåtervinnas eller återvinnas genom biologiska metoder (kompostering eller rötning till biogas) eller omvandlas till el och värme i värme- och kraftvärmeverk.

Avfallet är till stor del av biologiskt ursprung. Den svenska avfallspolitiken har varit fram- gångsrik och tipparna kan avvecklas. Men avfallsmängderna ökar och det skapar nya problem.

Föreläsningen beskriver den nuvarande användningen av avfall som energikälla för el- och värmeproduktion och för biogasframställning.

Föreläsare: Mikael Winqvist, Ragn-Sells Miljökonsult

Mikael Winqvist är konsult på Ragnsells Miljökonsult. Tidigare arbetade Mikael som produktionschef på en avfallsförbränningsanläggning (Väs- tervik). Där ansvarade han för förbränning och inköp av bränsle (avfall och skogsbränsle).

(5)

11.30 luNch

12.30 hållbArA biObräNSlEN – VAD iNNEbär DEt?

Konsumenterna och de politiska beslutsfattarna kräver att våra biobränslen är hållbara.

Men vad betyder hållbarhet? EU ställer upp krav i ett antal hållbarhetskriterier och glo- balt pågår ett arbete med att utforma standarder för hållbar bioenergi. Det finns många sätt att mäta påverkan – t ex med livscykelanalyser och växthusgas- och energibalans- beräkningar. Frågor kring biodiversitet och ekosystemtjänster är också viktiga, men svårare att analysera.

Föreläsningen ger en introduktion till hur man kan beskriva miljöeffekter av bioenergi, och hur man kan motverka negativa effekter.

Föreläsare: Sofia Backéus, Svebio

Sofia Backéus är Skog Dr och Svebios expert på fasta bränslen. Sofia ansvarar även för PelletsFörbundets kansli. Sofia har doktorerat i skogens roll för klimatet och har tidigare jobbat med naturvårdsfrågor och skogs- politik på LRF

13.30 AVSlutNiNG Och utVärDEriNG

References

Related documents

Pellets Briketter Energived Flis Spån Grot Bark Torv Högsta/lägsta pris

I utbyggnadsalternativet tas hänsyn till dels damning från hantering av flis och schaktmassor dels ökad tung trafik till och från området.. Baserat på Stockholms och Uppsala

Anbudsgivaren kommer även att uteslutas om denne eller om det är en juridisk person dess företrädare är dömd för brott enligt LOU kap 10 § 1... Anbudsgivaren ska även

Det garanterar konstant prestanda även vid låg fyllnadsnivå i bränsleförrådet och skapar förutsättningar för drift med låga utsläpp.. 5 Tändning med

rökgasreningskostnaden har det inte gått att göra. Även om de siffror vi har är uppskattade framgår det att den procentuella skillnaden för rökgaskostnaderna är högre vid verk

Utöver vår revision av årsredovisningen och kon- cernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direk¬törens förvaltning av Uddevalla Energi

Förutsatt att tekniken för att kunna producera DME eller metanol finns tillgänglig samt är kostnads- effektiv krävs även att följande punkter beaktas innan man kan gå vidare med

Energi & Klimat Energieffektivisering Energiproduktion på gården Skogsbränsle Biogas Sagt & gjort Länkar e-bibliotek Bioenergiprojekt Webbtjänster.. Småskaliga