Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet
Yttrande – ”Sörmlands trafikförsörjningsprogram”
Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över förslaget till ”Sörmlands trafikförsörjningsprogram”.
Efter Stockholmsområdet är Sörmland det län som Östergötland har det största pendlingsutbytet med. Trafiksambandet mellan länen omfattar till största delen pendling mellan Östergötlands norra delar och Katrineholm respektive
Nyköping. Visst resande finns även mellan andra mindre orter på respektive sida om länsgränsen, men detta resande är till stora delar skolrelaterat.
Av trafikförsörjningsprogrammet framgår att den kollektivtrafik som erfordras för att möjliggöra en fortsatt positiv utveckling av utbytet mellan länen avses lösas genom det samarbete som planeras inom ramen för MÄLAB:s
stomtågtrafik. Kollektivtrafikmyndigheten i Östergötland instämmer i inställningen och ser fram emot det fortsatta arbetet med att utforma trafiken utifrån det faktiska behovet.
Regionala kollektivtrafikmyndigheten
Göran Gunnarsson Ordförande
Trafiknämnden Mikael Borin
Biträdande landstingsdirektör/
ekonomidirektör
Detta är remissversionen av det regionala trafikförsörj- ningsprogrammet för Sörmlands län. Det är viktigt att alla berörda – invånare, företag och organisationer i och utan- för länet – ges möjlighet att diskutera och ta ställning till de viktigaste frågorna om Sörmlands framtida kollektivtrafik.
Remisstiden är 2 maj till 15 augusti 2012. I september 2012 tas beslut om programmet av Sörmlands Kollektivtrafik- myndighet.
Sörmlands regionala
trafikförsörjningsprogram
REMISSVERSION
Förord ... 3 Kollektivtrafikens viktiga roll i Sörmland ... 4
I detta kapitel ges en översikt av länet, befolkningsutvecklingen, kollektivtrafik- systemet och behoven av buss- och tågtrafik.
Målen ska styra utvecklingen ... 12
Här redovisas en målmodell med ett övergripande mål för kollektivtrafiken samt funktionsmål om tillgänglighet, attraktivitet, miljö, effektivitet och regional utveckling.
Den framtida inriktningen av kollektivtrafiken ... 19
Mot bakgrund av de redovisade målen samt aktuella utredningar ges en bild av Sörmlands framtida kollektivtrafik – ambitionerna om storregional stomtrafik med tåg, ett nytt och effektivare busstrafiknät och kompletterande kommersiell trafik.
Från program till trafik ... 23
Här beskrivs viktiga funktioner för programmets genomförande. Det inkluderar processer för samverkan och infrastrukturplanering, konkurrensneutralt tillträde till hållplatser och resecentra, tillgänglighet för personer med funktionsnedsätt- ning, beslut om trafikplikt, trafikstödjande system med mera.
Ny lag ger nya förutsättningar ... 30
Vilka krav den nya kollektivtrafiklagen ställer på innehållet i det regionala trafik- försörjningsprogrammet och hur det ska tas fram beskrivs här.
Viktiga aktörer för trafikförsörjningsprogrammet ... 31
En kort presentation av organisationer som på olika sätt varit engagerade i eller berörs av arbetet med Sörmlands trafikförsörjningsprogram.
På sista sidan finns kontaktuppgifter för dig som vill veta mer om arbetet med regionalt trafikförsörjningsprogram för Sörmland.
Innehåll och läsanvisning
Omslagsfoto: Matthias Pfeil
Textredigering och form: Scripta mandata Tryck: Arkitektkopia Nyköping maj 2012
Ta möjligheten att vara med och påverka utvecklingen av framtidens kollektivtrafik!
Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är en av konsekvenserna av den nya kollektivtrafiklagen som trädde i kraft den 1 januari 2012. Trafikförsörjningspro- grammet utgör den plattform för arbetet som gör det möjligt att utveckla kollek- tivtrafiken i regionen som ett hållbart trafikslagsövergripande transportsystem som används av allt fler. Programmet är strategiskt och långsiktigt till sin karaktär och utgår från ett resenärsperspektiv. Det omfattar all kollektivtrafik inom länet men främst den trafik som tillgodoser behov av arbetspendling och annat dagligt resande över länsgräns.
Materialet som du nu läser är just Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtra- fikmyndighets förslag till regionalt trafikförsörjningsprogram. Programmet utgår från de nationella transportpolitiska målen och är samordnat med den regionala utvecklingsplaneringen och stadsplaneringen, liksom med annan samhälls- och infrastrukturplanering på lokal, regional och nationell nivå. Förslaget har tagits fram av en arbetsgrupp, bestående av tjänstemän vid kollektivtrafikmyndigheten, kommunerna, landstinget, Regionförbundet och Länstrafiken. Framtagandet av programmet har föregåtts av en bred samrådsprocess med berörda aktörer och allmänhet.
Detta programförslag skickas nu och fram till 15 augusti 2012 ut på remiss. Av- sikten är att det regionala trafikförsörjningsprogrammet ska fastställas av Kom- munalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet i samband med direktionens möte den 20 september 2012. Materialet finns även tillgängligt på hemsidan www.sktm.se för att ge alla intressenter och medborgare möjlighet att lämna förslag och synpunkter på programmet.
Yttranden på remissen ska göras skriftligt och skickas, gärna digitalt till kollektivtrafikmyndigheten@sktm.dll.se eller postas till Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, Landstinget Sörmland, 611 88 Nyköping senast den 15 augusti 2012.
Vi ser fram emot att ta del av dina remissynpunkter!
Nyköping i april 2012 Helena Ekroth
Myndighetschef, Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet
Kollektivtrafikens betydelse ökar
En väl fungerande kollektivtrafik har stor bety- delse för möjligheterna att nå samhällsmål som hög sysselsättning, höjd utbildningsnivå och goda livsvillkor. Resandet med kollektivtrafik i Sörmland ökar och mycket talar för att kollektivtrafikens betydelse blir allt viktigare i framtiden.
• En väl fungerande kollektivtrafik bidrar till att göra tätorterna mer attraktiva för boende och etablering, samtidigt som människor ges möjlighet till ökad rörlighet.
• För miljöns skull bör resandet med kollektiv- trafiken öka och bilresandet begränsas.
• Pendlingen till arbete och studier ökar kon- tinuerligt och sker till stor del i de relationer där det finns snabb och bekväm tågtrafik.
Potentiellt finns stora möjligheter för en attrak- tiv kollektivtrafik, tillgänglig för många av länets invånare. Utbudet har dock varit för lågt i många relationer, samtidigt som restiderna ofta är för långa. Dagens kollektivtrafik har därför svårt att konkurrera med bilen för vardagsresandet.
Befolkningsutvecklingen i Sörmland med en prognos på mellan cirka 290 000 och 320 000 fram till år 2040.
Observera att skalan börjar på 200 000.
Växande befolkning
Vid utgången av år 2011 hade Sörmlands län näs- tan 272 600 invånare. Länet har haft en befolk- ningsökning och tillväxt i sysselsättning över tid, särskilt under 2000-talet. Enligt de senaste prog- noserna (Befolkning, sysselsättning och inkomster i Östra Mellansverige) bedöms länets befolkning fortsätta öka och nå 300 000 invånare år 2040.
Befolkningstillväxten är dock ojämnt fördelad och förutsättningarna ser olika ut för kommunerna i länet. Medan kommunerna i norra delen av länet (Strängnäs och Eskilstuna) samt södra och östra delen (Nyköping, Trosa och Gnesta) stadigt ökar sin folkmängd är befolkningsutvecklingen i mellersta Sörmland (Vingåker, Flen, Katrineholm) svagare och periodvis negativ. Oxelösunds kom- mun upplevde en negativ utveckling på 1980- och 90-talet, men utvecklingen har därefter stabilise- rats och sedan millennieskiftet har befolkningen också ökat något i antal.
Allt större resbehov
En utgångspunkt i planeringen av infrastruktur och kollektivtrafik är resenärernas, transportörer- nas och transportköparnas behov och efterfrågan och hur dessa förändrats över tid. Utvecklingen av det så kallade persontransportarbetet (antalet resta kilometer multiplicerat med antalet resenä- rer) visar en kraftig ökning av trafikutvecklingen under de senaste decennierna.
Prognoser visar också att såväl personresandet som godstransporterna kommer att öka kraftigt i framtiden. För att klara framtidens utmaningar och den regionala tillväxten ställs krav på en än- damålsenlig och driftsäker infrastruktur.
Tätorternas kärnor, större företag och arbets- områden samt skolor är viktiga målpunkter för resandet. Eskilstuna och Nyköping är särskilt viktiga som besökspunkter när det gäller ärenden av handels- och nöjeskaraktär. Även Vingåker har fått ökad betydelse som handelsort i och med utvecklingen av outletområdet. Länets sjukhus är viktiga målpunkter för såväl patienter, personal som besökare och finns i Eskilstuna, Katrineholm
och Nyköping. Mälarsjukhuset i Eskilstuna är det största med flest specialistmottagningar, medan Nyköpings lasarett och Kullbergska sjukhuset i Katrineholm främst ger service åt närområdet men också har verksamheter som riktar sig mot hela länet. En särskilt viktig målpunkt i länet är Skavsta flygplats utanför Nyköping. Skavsta är idag Sveriges tredje största flygplats sett utifrån antal resenärer.
Ökande pendling över länsgräns
För att tillgodose länets arbetspendling och annat vardagsresande behövs en väl utbyggd kollektiv- trafik inom länet samt till och från angränsande län. Stockholm-Mälarregionens omfattande utbud av attraktiva arbetsplatser, utbildning, handel och nöjen i kombination med utvecklade kommuni- kationer har bidragit till ett ökat resande inom regionen och en utveckling mot en allt större gemensam funktionell arbetsmarknadsregion för
Sörmlands län. Strängnäs, Gnesta och Trosa kom- muner räknas idag till Stockholms arbetsmark- nadsregion.
I Sörmland har arbetspendlingen över kommun- eller länsgräns ökat med nästan 50 procent sedan 1995, samtidigt som antalet förvärvsarbetande som arbetar inom den egna kommunen endast har ökat marginellt. Sörmlänningarnas genom- snittliga arbetsresor har därför blivit allt längre.
Utvecklingen förväntas fortsätta och de senaste befolkningsprognoserna för östra Mellansve- rige visar att utpendlingen från länet ökar med 1 000–1 500 personer per decennium fram till år 2050. Motsvarande ökning per tioårsperiod när det gäller inpendlingen till länet beräknas till runt 500 personer.
Av 112 000 sörmlänningar i förvärvsarbetande ålder 20–64 år är det idag drygt 19 700 eller nästan 20 procent som pendlar till jobb i något av Arbetspendlingen är tydligt koncentrerad mot Södertälje och de centrala delarna av Stockholms län. Inom länet återfinns de största pendlingsströmmarna mellan Oxelösund och Nyköping, Eskilstuna och Strängnäs samt mellan Vingåker och Katrineholm.
Fakta om marknadsandelen
Kollektivtrafikens marknadsandel definieras i Svensk Kollektivtrafiks mätning som antalet huvud- sakliga resor med kollektivtrafik och taxi, inklusive färdtjänst, i förhållande till det privat motoriserade resandet (bilförare, bilpassagerare och moped/mc).
Med kollektivtrafik menas här all kollektivtrafik, såväl den upphandlade läns- och lokaltrafiken som den helt kommersiella.
Marknadsandelen för kollektivtrafiken i Sörmlands län uppgick enligt Svensk Kollektivtrafiks mätning år 2011 till drygt 15 procent år 2011. En viss osä- kerhet finns dock i uppgifterna, eftersom motsva- rande mätning för 2010 visade på cirka 11 procent.
Sannolikt ligger andelen någonstans mellan dessa båda värden.
grannlänen (SCB 2010). Fler än 15 400 av dessa arbetspendlar till Stockholms län. Förutom cen- trala Stockholms län är Södertälje en viktig arbets- marknad för Sörmland, särskilt för kommunerna i östra delen av länet. Till Västmanland pendlar cirka 2 000 och till Östergötland cirka 1 300.
Kollektivtrafikens marknadsandel
Enligt Svensk Kollektivtrafiks mätningar görs 10–15 procent av alla motoriserade resor i Sörmland med kollektivtrafik, se faktaruta. Mer
detaljerade analyser för marknadsandelen när det gäller arbetsresor har tagits fram för ett antal resrelationer i så kallade starka stråk, det vill säga sträckor med omfattande vardagsresande, se figur på nästa sida.
Totalt bedöms kollektivtrafiken i dessa starka stråk ha en något högre marknadsandel än länet som helhet, mellan 20 och 25 procent. Resrelationer med tågförbindelser har generellt högre kollektiv- trafikandel än sträckor som endast trafikeras med buss. Framför allt är det relationer till och från Stockholms kommun som har de högsta mark- nadsandelarna, i vissa relationer görs hälften av arbetsresorna med kollektivtrafik.
Resor mellan Sörmland och Södertälje har där- emot låg marknadsandel. Det beror sannolikt på en sämre tillgänglighet med tåg till de stora arbetsplatserna. Det understryks av att resor till och från Gnesta – den enda Sörmlandskommunen med pendeltågstrafik och därmed snabba direkt- förbindelser till Södertälje centrum och Östertälje – beräknas ha uppemot 40 procent marknads- andel. Den största enskilda pendlingsrelationen för länet, Nyköping–Oxelösund med nästan 3 400 dagliga arbetsresor, antas ha en marknadsandel på omkring 11 procent.
Det finns således en stor potential för att öka resandet med kollektivtrafik i Sörmland och då främst i stråken mellan de större orterna inom länet och över länsgräns.
Arbetspendlingen från Sörmlands län till Stockholm och övriga län har ökat med nästan 90 procent sedan 1995, medan arbetspendlingen inom länet ökat betydligt mindre, med 30 procent.
Kollektivtrafikens uppskattade marknadsandel sett till antal arbets- resor per dag mellan utvalda tätorter. Analyserna bygger på arbets- pendlingsstatistik från SCB som jämförts med periodkortsstatistik från Länstrafikens biljettsystem samt en resanderäkning i tågtrafiken som genomfördes hösten 2011. Eftersom uppgifterna bygger på olika antaganden ska de endast ses som en grov uppskattning.
Regional kollektivtrafik
All kollektivtrafik inom länet eller över länsgräns – om den har pendling och annat vardagsresande som huvudsyfte – benämns regional kollektivtrafik enligt den nya kollektivtrafiklagen. Kollektivtrafik- myndigheten i länet, eller samverkande myndig- heter för länsöverskridande trafik, ansvarar för den regionala kollektivtrafiken. Regional kollek- tivtrafik utförs kommersiellt av trafikföretag efter anmälan till myndigheten eller kan beläggas med allmän trafikplikt.
Busslinjenätet i Sörmland är rikt förgrenat och täcker en stor del av länets yta, men många linjer har ett mycket begränsat utbud. Den regio- nala tågtrafiken är väl utvecklad, eftersom länet genomkorsas av tre banor i väst-östlig riktning – Svealandsbanan, Sörmlandspilen via Västra stambanan och Nyköpingsbanan – samt UVEN- trafiken i nord-sydlig riktning via TGOJ-banan/
Södra stambanan.
Under 2011 uppgick trafikkostnaderna för den upphandlade trafiken i Sörmland till totalt 488 miljoner kr, varav 378 miljoner för busstrafik och 102 miljoner för tågtrafik. Biljettintäkterna för busstrafiken uppgick till 151 miljoner kr.
Idag finansierar landstinget 75 procent av stom- trafiken på väg, 50 procent av järnvägstrafiken, 22 procent av stadstrafiken och 40 procent av den lokala linjetrafiken. Ett nytt avtal kommer att gälla från den 1 januari 2013. Därigenom får lands- tinget det fulla kostnadsansvaret för regional tåg- och stombusstrafik, medan kommunerna får hela kostnadsansvaret för övrig regional busstrafik, inklusive stadstrafik.
Tågtrafik
Den gemensamma arbetsmarknaden i Stockholm- Mälarregionen är i hög grad beroende av en välfungerande regional tågtrafik. Tillgången till regional tågtrafik är en förutsättning för många människors val av ort för boende och arbete, liksom för hur kommuner, landsting och näringsliv planerar sin verksamhet. Osäkerhet om trafikens funktion kan hämma den utveckling i regionen som annars skulle komma till stånd.
Samtliga banor har persontrafik med undantag av södra delen av TGOJ-banan mellan Flen och Oxelösund. På vissa sträckor finns idag trafikavtal för att komplettera eller reglera den kommersiella trafiken utifrån samhällets behov. Sådana avtal,
Infrastrukturen i länet är väl utvecklad och länet genom- korsas av flera järnvägs- sträckor, bland annat både västra och södra stambanan samt två europavägar med till stor del motorvägsstan- dard i hela länet. MÄLAB.
Foto: Nicklas Blom / TiM
där trafiken upphandlats av MÄLAB och utförs av SJ, finns på följande sträckor:
Nyköpingsbanan: Norrköping – Nyköping – Vagn- härad – Stockholm
Sörmlandspilen: Hallsberg – Vingåker – Katrine- holm – Flen –Gnesta – Stockholm
Svealandsbanan: Arboga – Eskilstuna – Strängnäs – Stockholm
UVEN: Uppsala – Västerås – Eskilstuna – Flen – Katrineholm – Norrköping
SJ bedriver också regional tågtrafik i Mälarregio- nen i egen regi som berör dessa sträckor. Sträckan Gnesta–Södertälje omfattas även av SL:s pendel- tågssystem.
I Sörmland görs en normal vardag cirka 8 900 på- stigningar i den regionala tågtrafiken, varav drygt 60 procent görs av resenärer som reser minst någon gång per vecka, se figur nedan.
En stor del av resandet som startar och/eller slutar vid någon station i Sörmlands län kan betraktas som vardagsresor. Diagrammet avser antal påtigande per dag. Antalet påstigande vid Gnesta omfattar endast regionaltåg, pendeltåget ingår inte. Källa: Trafikräk- ning hösten 2011.
Det regionala tågresandet med SJ-tåg inom Mälarda- len har ökat med i genomsnitt 400 000 per år. Källa:
MÄLAB
Antal Landsbygd Stad Tidtabellskilometer 9 844 000 3 375 000
Tidtabellstimmar 239 900 177 200
Fordon 134 61
Linjer 104 30
Hållplatser 4 500
År 2010 omfattade den upphandlade busstrafik 30 stadstrafiklinjer och mer än 100 landsbygdslinjer .
År 2011 gjordes nästan 9,4 miljoner påstigningar inom Länstrafikens upphandlade busstrafik. Av dessa gjordes cirka 3,6 miljoner av resenärer med skolkort.
Flest resor görs i stadstrafiken, framför allt i Eskilstuna som ensamt står för nästan hälften av länets bussresor.
Observera att skalan börjar på 2,0 miljoner påstigande.
Upphandlad busstrafik
Det regionala busslinjenätet i Sörmland utgörs av landsbygdstrafik och stadstrafik. Dagens upphand- lade busstrafik kännetecknas av många busslinjer som täcker en stor del av Sörmlands yta.
Stadstrafik finns i Eskilstunas, Nyköpings, Sträng- näs och Katrineholms tätorter. I Eskilstuna, Nyköping och Strängnäs har ett förändringsarbete genomförts under de senaste åren med framför allt en utökad turtäthet som följd.
Landsbygdstrafiken består i sin tur av regionala stomlinjer och lokala linjer. Regional stomlinjetra- fik förbinder länets kommunhuvudorter och har generellt linjenummer från 700 och uppåt. De lokala linjerna körs i huvudsak inom respektive kommun. Här ingår även de så kallade 600-linjer- na som endast trafikeras skoldagar. Även många av de övriga lokala linjerna och även vissa regio- nala linjer är till stor del anpassade utifrån skolans behov.
Vissa linjer är helt eller delvis anropsstyrda, vilket innebär att resenären på förhand måste ringa och boka sin resa. Dessa turer körs vanligtvis med taxifordon. I en del områden, med mer än 2 km till närmsta hållplats, finns kompletteringstrafik.
Här ingår också skärgårdstrafiken som körs med båt eller, under vintertid, med svävare i Nyköpings kommun.
Länsgränsöverskridande busstrafik finns mot samtliga angränsande län, varav Länstrafiken Sörmland ansvarar för trafik till och från Stock- holm och Östergötlands län. I Östergötland omfat- tar trafiken tre linjer med begränsat utbud mellan Vingåker/Katrineholm och Hävla i Finspångs kom- mun samt mellan Nyköping och Krokek i Norrkö- pings kommun.
Mot Stockholms län fyller busstrafiken, med undantag av Gnesta som har pendeltågstrafik, en viktig roll för kommunerna närmast länsgränsen som komplement till tåget. Det gäller särskilt arbetsresor till och från Södertälje, där satsningar på busstrafiken har skett på senare år.
Länstrafiken Sörmland ansvarar även för trafik mellan Gnesta och Trosa som i huvudsak trafi- kerar och försörjer Stockholms län, bland annat Vårdinge. SL har även busstrafik som komplement till pendeltågstrafiken mellan Gnesta och Järna.
Inom Gnesta kommun finns särskild överenskom- melse där SL:s periodkort gäller för resa även inom Gnesta kommun.
Mellan Trosa/Vagnhärad och Liljeholmen i södra Stockholm (”Trosabussen”) har Länstrafiken Sörm- land och Trosa kommun gemensamt upphandlat trafiken genom ett så kallat tjänstekoncessionsav- tal. Det är en modernare avtalsform, som innebär att beställaren överlåter ett betydande ansvar på trafikföretaget att utveckla trafiken men också att
trafikföretaget tar på sig en större affärsrisk.
För två sträckor, Strängnäs–Enköping och Ving- åker–Odensbacken finns överenskommelser om gemensam finansiering mellan länen (Uppsala respektive Örebro län). Den länsgränsöverskridan- de trafiken mellan Köping, Kungsör och Eskilstuna finansieras helt av Västmanlands län. Mälardalens högskola upphandlar på egen hand busstrafik mellan Eskilstuna och Västerås. Trafiken är öppen för allmänheten men är särskilt inriktad på att transportera studenter mellan högskolans båda filialer. För båda dessa sträckor saknas biljettsam- verkan.
Kommersiell busstrafik
Kommersiell regional busstrafik finns i huvudsak utefter vägarna E20 och E4, där trafiken inom Sörmland är en del av längre sträckor, t.ex. mellan Stockholm och Göteborg, och där det på vissa lin- jer är möjligt att resa på sträckor inom Sörmland.
Särskild kollektivtrafik
Med särskild kollektivtrafik menas samhällsbetald trafik som kräver särskilt tillstånd för att få resa.
De vanligaste särskilda trafikformerna är skol- skjuts, färdtjänst och sjukresor.
I Sörmland är skolskjutsar och färdtjänst ett kom- munalt ansvar, medan landstinget ansvarar för sjukresor. Landstinget och samtliga kommuner utom Strängnäs har en gemensamt upphandlad beställningscentral för att samordna sjuk- och färdtjänstresor. Eskilstuna kommun har även viss samordning av skolskjuts och särskoleskjutsar via beställningscentralen.
Myndighetsutövning, det vill säga behovspröv- ning, fastställande av regelverk med mera, ligger hos respektive kommun för såväl färdtjänst och riksfärdtjänst som skolskjuts. Detta innebär för Sörmlands län att det är kommunerna som tar fram trafikförsörjningsprogram för färdtjänst- och riksfärdtjänst.
I Sörmland reser många skolelever med den allmänna kollektivtra- fiken, då kommunerna köper färdbevis genom Länstrafiken. Undantaget är Trosa kommun, där samtliga grundskoleskjut- sar utförs i den särskilda kollektivtrafiken. Foto:
PeO Quick
Mål för regional kollektivtrafik i Sörmlands län
Målen för den regionala kollektivtrafiken i Sörm- land uttrycks i begrepp som utöver de regionala målen också knyter an till de nationella transport- politiska målen, se faktaruta, och till de gemen- samma målen för Stockholm-Mälarregionen i ”En Bättre Sits”.
En målmodell har tagits fram i dialog med såväl politiker som tjänstemän från länets kommuner och landstinget. Modellen har också behandlats vid särskilda samråd med allmänhet och trafikbo- lag.
Målmodellen är uppbyggd kring ett sammanhål- let övergripande mål – Attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling. Målen har formats utifrån ett samhälls- och medborgarperspektiv.
Målen är avgörande för i vilken riktning kollektiv- trafiken ska utvecklas och vilka satsningar som ska göras i framtiden. Målen är också viktiga för att resultatet av insatser inom kolletkivtrafiken ska kunna följas.
Det är därför en grannlaga uppgift att formulera målen så att de håller på lång sikt och så att hela regionen kan sluta upp kring dem. Enligt den nya kollektivtrafiklagen är det också ett krav att det regionala trafikförsörjningsprogrammet ska inne- hålla förslag till långsiktiga mål.
Vision för kollektivtrafiken
För kollektivtrafiken i Sörmland finns en vision som antogs 2005 av regionfullmäktige. Den innebär att hälften av arbetspendlingsresorna i de största stråken i länet ska ske med kollektivtrafik – tåg eller buss. Kollektivtrafiken ska också bidra till regionförstoringen och därigenom stärka Sörm- lands tillväxt och attraktivitet.
Som tidigare nämnts bedöms kollektivtrafikande- len för arbetspendlingen i de starka stråken ligga på ungefär 20–25 procent idag. För att uppnå visionen behövs nytänkande, ökad ambitionsnivå och ett långsiktigt förändringsarbete för både tåg- och busstrafiken i Sörmland.
Sörmlandsstrategins regionala mål
Målen för kollektivtrafiken i Sörmland ska matcha de regionala målen. I framtidsdokumentet Sörm- landsstrategin anges bland annat att dessa mål bör nås före 2030:
• Sörmland är en väl integrerad och attraktiv del av en växande Stockholm-Mälarregion.
• En större del av resenärerna stannar i länet.
• Infrastrukturen ger kvinnor och män lika möj- lighet till rörlighet och arbetspendling.
• Minst hälften av arbetspendlingen görs med kollektivtrafik.
• Infrastrukturen är väl utbyggd och anpassad till näringslivets behov.
• Energiförbrukningen och utsläppen av koldi- oxid har minskat märkbart.
De nationella transportpolitiska målen Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medbor- gare och näringsliv i hela landet.
Det övergripande målet har preciserats i funktions- mål och hänsynsmål.
Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglig- het för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till ut- vecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transport- systemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.
Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa.
Transportsystemets utformning, funktion och an- vändning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökva- litetsmålen uppnås och till ökad hälsa.
Avsikten är samtidigt att de ska vara ett stöd i ar- betet med att forma trafiken utifrån resenärernas behov.
Det övergripande målet är i sin tur uppdelat på fem olika funktionsområden inom vilka särskilda funktionsmål definieras:
• Tillgänglighet
• Attraktivitet
• Miljö
• Effektivitet
• Regional utveckling
Till funktionsmålen knyts strategier för hur målen ska uppfyllas samt konkreta och mätbara metoder för att följa upp dem.
Några preciserade nivåer för målen anges inte i denna version av Sörmlands trafikförsörjnings- program. Att sätta upp precisa nivåer för vad kollektivtrafiken ska uppnå är ett åtagande som kräver ekonomisk förankring. Ambitionen är att målen på kort sikt ska förtydligas i samband med det årliga trafikplansarbetet och att preciserade mål tas fram till kommande revideringar av länets trafikförsörjningsprogram.
Eftersom kollektivtrafiken har stor betydelse för övrig samhällsutveckling är ambitionen att mål- bilden ska fungera som vägledning för samtliga kollektivtrafikbolag, också när trafik bedrivs på rent kommersiell basis.
Målmodellen för Sörmlands kollektivtrafik består av en övergripande nivå med mål och en funktionsnivå som rymmer fem funktionsmål, strategier och uppföljning.
En attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och ut- veckling. Foto: Nicklas Blom / TiM.
Funktionsmål för tillgänglighet
Kollektivtrafiken ska ge invånare och besökande goda förutsättningar för ett smidigt vardagsre- sande – i första hand mellan bostad, arbete och utbildning – samt bidra till ökad tillgänglighet och rörlighet.
Funktion Tillgänglighet
Tillgänglighet är ett omfattande begrepp och kan ha olika innebörd, beroende på olika personers behov. Inom kollektivtrafiken hanteras tillgänglig- hetsfrågor ofta med universallösningar som avser att passa alla, men som ändå utestänger vissa per- soner eller grupper.
Tillgängligheten till kollektivtrafiken har succes- sivt ökat. Anpassning av fordon och hållplatser, införande av informationssystem och ökad insikt om funktionsnedsattas situation är några viktiga pusselbitar som bidragit till detta. Det är dock vik- tigt att komma ihåg att alla inte kommer att kunna resa med den linjelagda kollektivtrafiken, utan det kommer även i framtiden att finnas behov av särskilda lösningar. En riktlinje är att den som själv eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till och från hållplats eller station ska kunna resa med bussen/
tåget.
Med hänsyn till tillgängliga resurser kommer kollektivtrafiken att utformas för att göra största möjliga nytta för så många som möjligt. Kollek- tivtrafiken ska bidra till ökad rörlighet och till- gänglighet, bland annat genom krav på fordon, tillgänglighetsanpassning av hållplatser samt tydligare och mer lättförståelig information. Goda resmöjligheter mellan bostad och arbete eller utbildning är prioriterade, men det är även viktigt att säkerställa en god tillgänglighet till bland an- nat handelsområden, sjukvård och andra viktiga servicefunktioner.
Hur ska tillgänglighetsmålet nås?
• Samverka med kommuner och Trafikverket för att anpassa gångvägar, hållplatser och termi- naler.
• Stärk kopplingen mellan kollektivtrafik- och bebyggelseplanering.
• Öka samordningen mellan allmän och särskild kollektivtrafik.
Uppföljning av målet
• Nöjdhet allmänhet och kund
• Andel tillgänglighetsanpassade fordon
• Andel tillgänglighetsanpassade hållplatser
Några exempel på viktiga funktioner för tillgänglig- hetsanpassning av bussar i den upphandlade trafiken (Länstrafiken Sörmlands stads- och landsbygdstrafik).
Andelen tillgängliga fordon har successivt ökat de senaste åren. Källa: Statistik FRIDA
Funktion Attraktivitet
Attraktiviteten speglar kollektivtrafikens konkur- renskraft. Kollektivtrafiken ska upplevas som ändamålsenlig och utbudet ska återspegla den efterfrågan som finns. Det bästa betyg som kol- lektivtrafiken kan få är att fler resenärer väljer att resa med den. Därför syftar funktionen attraktivi- tet främst till att öka resandet med kollektivtrafik.
Det kan innebära att större resandeströmmar prioriteras och linjer eller avgångar med låg nyttjandegrad ifrågasätts. Linjer med ett lågt men ändå regelbundet resande kan också ersättas av andra, mer anpassade lösningar, exempelvis särskild skolskjuts eller anropsstyrd trafik. Det kan också innebära mer aktivt arbete gentemot trafik- bolagen genom avtalsmodeller som i högre grad premierar ett ökat resande och god kvalitet.
Attraktivitet handlar också om att bygga upp ett system som tar hänsyn till hela resan med möj- lighet att exempelvis byta mellan buss och tåg, där samverkan kring färdbevis är en nyckelfråga.
Det innebär också trygga och säkra trafikmiljöer, anslutande gång- och cykelstråk, pendlarparke- ringar med mera. Människor ska känna sig be- kväma med kollektivtrafiken. För detta krävs ett utbud som är långsiktigt stabilt utan omotiverade förändringar.
Trafiken måste också planeras för att kunna han- tera en ökad efterfrågan. Det kan omfatta tätare avgångar eller tillgång till reservfordon för att
hantera tillfälliga kapacitetsproblem men också insatser som hjälper resenärerna att utnyttja utrymmena ombord på fordonen på ett effektivt sätt. Marknadsföring och informationsinsatser är viktiga verktyg som i första hand ska användas för att öka resandet och förbättra kunskapen om kol- lektivtrafiken.
Hur ska attraktivitetsmålet nås?
• Differentiera trafikutbudet och prioritera resurser till stomstråk och strategiska mål- punkter.
• Etablera avtalsformer som ger incitament att öka resande och marknadsandel.
• Koncentrera marknadsarbetet till att kommu- nicera sådana faktorer som ökar resandet.
Uppföljning av målet
• Nöjdhet allmänhet och kund
• Antal påstigande (exklusive skolkort)
• Marknadsandel totalt Funktionsmål för attraktivitet
Kollektivtrafiksystemet håller en god kvalitet, är användarvänligt, sammanhållet och sam- ordnat.
Andelen nöjda kunder och attityden till kollektivtrafiken försämrades markant mellan år 2009 och 2010. Även om en viss ökning går att skönja återstår mycket arbete med att öka kvaliteten och återskapa förtroendet för kollektivtrafiken. Källa: Svensk Kollektivtrafiks kollektiv- trafikbarometer
Funktion Miljö
Kollektivtrafiken är ett viktigt verktyg för att utveckla samhället mot ökad hållbarhet. Att fler väljer att resa kollektivt med tåg eller buss i stället för bil är i sig ett viktigt steg mot ett mer hållbart samhälle.
Man kan dela upp åtgärder för att minska utsläp- pen från transportsektorn i två huvudgrupper;
dels mer effektiva fordon och alternativa driv- medel, dels olika åtgärder för att förändra och begränsa resande och transporter.
Kollektivtrafiken i Sörmlands län ska utvecklas mot att bli ett långsiktigt hållbart transportsystem och därmed vara en viktig del av omställningen till ett hållbart samhälle. Miljöbelastningen från den egna och entreprenörernas verksamheter ska minskas genom ett kontinuerligt förbättrings- arbete. Det kan exempelvis innebära att tillhan- dahålla utbildning och information i miljöfrågor som är centrala för kollektivtrafiken, så att alla berörda kan agera miljömedvetet i sitt arbete. Vid beslut om trafikplikt ska eventuella efterföljande trafikupphandlingar göras i enlighet med rekom- mendationer och miljökrav.
Andelen fordon som drivs med fossilfria bränslen behöver också öka. Samtidigt måste kollektivtrafi- ken, för att bidra till minskade utsläpp, ha en god beläggning ombord på fordonen. Med alltför lågt resande riskerar miljönyttan att bli negativ, det vill säga att det är bättre för miljön att människor reser med bil i stället för buss.
Funktionsmål för miljön
Kollektivtrafiken planeras och utformas så att miljöpåverkan minskar och energieffektiviteten ökar.
Att fler väljer att resa kollektivt med tåg eller buss i stället för bil är i sig ett viktigt steg mot ett mer hållbart samhälle. Foto: Nicklas Blom / TiM
Hur ska miljömålet nås?
• Öka satsningen på förnybara bränslen.
• Öka beläggningsgraden ombord på fordonen.
• Tillhandahåll utbildning och information i miljöfrågor.
Uppföljning av målet
• Andel fordon som drivs med förnybara bräns- len
• Fordonens utsläpp (emissioner) totalt och per resa
• Energiförbrukning per resa
Koldioxidutsläpp per kilometer från bussar i den upp- handlade trafiken (Länstrafiken Sörmlands stads- och landsbygdstrafik) har minskat genom energieffektivare fordon och satsning på fordon som drivs med biogas eller biodiesel. Observera att skalan börjar på 900 g koldioxid per km. Källa: Statistik FRIDA
Funktion Effektivitet
Effektivitet handlar om att trafiken ska bedrivas och produceras på ett kostnadseffektivt sätt och begreppet är tätt förknippat med funktionerna miljö och attraktivitet. Det handlar om att öka an- talet resenärer och beläggningsgraden, samtidigt som den del av kostnaden för kollektivtrafiken som täcks av biljettintäkter från resenärerna ökar.
En nyckelfråga är alltså att skapa ett attraktivt system som resenären upplever som prisvärt och ändamålsenligt. Produktsortimentet måste också vara sådant att det kan bidra till att öka resandet även under tider då resandet generellt är lägre och det finns ledig kapacitet. Utvecklingen av transportsystemet behöver ske utifrån avväg- ningar om vad som är effektivt för samhället ur ett helhetsperspektiv, så kallad samhällsekonomisk effektivitet.
För att öka effektiviteten är det också viktigt att arbeta för standardlösningar som tas fram på nationell eller europeisk nivå. Det kan exempel- vis handla om fordonskrav, reseplanerings- och informationstjänster samt produktsortiment för färdbevis.
Funktionsmål för effektivitet
Kollektivtrafiken planeras och utförs för ökad kostnadseffektivitet.
Ungefärlig kostnadstäck- ning för upphandlade regionala stombusslinjer (Länstrafiken Sörmland) exklusive skolkort, 2010.
Hur ska effektivitetsmålet nås?
• Öka beläggningsgraden ombord på fordonen.
• Grunda kollektivtrafikens taxesättning på marknadsmässiga bedömningar av resenärer- nas betalningsvilja.
• Underlätta etablering av trafik på rent kom- mersiell basis.
• Arbeta för lösningar som utgår från nationell standard.
Uppföljning av målet
• Intäktsutveckling
• Kostnadstäckningsgrad: totalt och per linje och/eller stråk
• Nettokostnad per personkilometer
• Utbud av regional trafik som drivs kommersi- ellt
Regional utveckling
Regional utveckling anknyter till mål som formule- rats i trafikprocessen i Stockholm-Mälarregionen
”En Bättre Sits” och i Sörmlandsstrategin. Det innebär att kollektivtrafiken ska bidra till att stärka regionens flerkärnighet med snabba, prisvärda och effektiva förbindelser mellan de större tätor- terna för en sammanhållen region. Det ska vara möjligt att bo och verka i regionens alla delar.
I ett Sörmlandsperspektiv innebär det goda förbindelser med de för länet viktigaste lokala arbetsmarknaderna. Det handlar om att, förutom mellan länets kommunhuvudorter, verka för goda förbindelser med i första hand Stockholm (inklusi- ve Arlanda), Södertälje, Västerås och Norrköping/
Linköping. Även Uppsala/Enköping och Örebro/
Hallsberg är av betydelse för länet.
Den pågående regionförstoringen – ett resultat av den ökade pendlingen och därmed de allt längre arbetsresorna – kräver att en större andel av re- sorna görs med kollektivtrafik för att utvecklingen ska vara långsiktigt hållbar.
Funktionsmål för regional utveckling Kollektivtrafiken utvecklas för att stödja re- gionens täthet och flerkärnighet och stärker förutsättningarna för en sammanhållen och utvidgad arbetsmarknadsregion.
Hur ska målet om regional utveckling nås?
• Utveckla strategiska noder för enkla och be- kväma bytesresor.
• Öka den storregionala samverkan i trafikfrå- gor.
Uppföljning av målet
• Arbetspendlingens utveckling
• Marknadsandel av arbetspendling i starka stråk
• Resmöjligheter mellan ett urval av kommun- huvudorter och viktiga målpunkter för arbets- pendling i angränsande län (utbud och restid)
Resandet med kollektivtrafik i starka stråk beräknas vid en grov uppskattning till drygt 20 proccent, 2011.
Sörmland inkorporeras alltmer i Stockholms arbets- marknadsregion. Foto: Nicklas Blom / TiM
Sammanhållet och stabilt system
Den regionala kollektivtrafiken bör som helhet fungera som ett sammanhållet system med så smidiga gränser som möjligt mellan aktörer och trafikslag. I detta system utgör spårbunden kol- lektivtrafik den naturliga stommen. Trafikutbudet i den regionala tågtrafiken behöver därför fun- gera som ett system snarare än som enskilda lin- jer och avgångar, och uppfattas som förutsägbart och bestående över tid av såväl resenärer som övriga samhällsaktörer.
Ett stabilt trafiksystem skapar långsiktig trygghet för befolkning och näringsliv, ökar tilliten till kol- lektivtrafiken och underlättar såväl det dagliga re- sandet som planeringen av anslutande buss- och tågtrafik. Befolkningstillväxten och den ekono- miska tillväxten kommer sannolikt öka efterfrågan på tågresandet över länsgräns.
Trafiken behöver därför byggas upp så att de olika trafiktyperna kompletterar varandra. Tågtrafiken ger möjlighet till resor på lite större avstånd.
Mellan huvudorterna inom länet kompletteras tågen med bussar i ett sammanhängande regio- nalt stomnät samt, mellan Gnesta och Södertälje, en väl utbyggd pendeltågstrafik. Avsikten är att stombussarna ska fungera ungefär som tåget och gå rakt och snabbt mellan målpunkterna. Tågtra-
Fyra viktiga ledord
Fyra ledord ska karakterisera den framtida kollektiv- trafiken i Sörmland:
Förenkling – Det ska vara lätt att förstå hur kollektiv- trafiken är uppbyggd och lätt att resa med den.
Förtätning – Kollektivtrafiken ska vara tätast där flest människor bor eller arbetar.
Förkortning – Linjesträckningar ska vara så gena och raka som möjligt.
Fördubbling – Kollektivtrafikandelen ska fördubblas på lång sikt.
fiken och det regionala stomnätet kompletteras av lokal busstrafik, som i första hand kör trafik inom respektive kommun, samt av stadstrafik i de större orterna.
Såväl den framtida regionala tågtrafiken som busstrafiken bör karakteriseras av följande princi- per:
• Fasta linjesträckningar och enhetligt uppe- hållsmönster.
• Stabila tidtabeller med regelbundna avgångar.
• Enhetliga, moderna och ändamålsenliga fordon.
Två utredningar pekar ut riktningen
För att nå de mål som redovisats tidigare och som handlar om att åstadkomma en attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling krävs åtgärder i dagens trafik. Flera projekt om den framtida utformningen av kollektivtrafiken i Sörmland pågår eller har genomförts. Särskilt två utredningar tjänar som strategiskt underlag för hur Sörmlands framtida kollektivtrafik ska utfor- mas:
Framtida kollektivtrafik i Sörmland där Länstra- fiken i samverkan med Regionförbundet, lands- tinget och kommunerna har gjort kommunvisa översyner av busstrafiken i länet.
Trafikplan 2017 som behandlar tågtrafiken och utförts av MÄLAB (Mälardalstrafik AB, samarbets- forum för den regionala tågtrafiken i Mälardalen).
Utredningen har gjorts i samverkan med regio- nens kollektivtrafikmyndigheter.
De förändringar i busstrafiken som tagits fram är planerade att införas i slutet av 2012. Förslagen för tågtrafiken, som har längre led- och omställ- ningstider, kan genomföras tidigast när Citybanan står färdig 2017.
Tågtrafiken – ambition om storregional stomtrafik
Kravet på stabilitet över tiden och löpande kapa- citetsutbyggnad gör att trafiken i ett storregionalt stomnät behöver regleras genom avtal om trafik-
utbud, fordonsförsörjning och tillgång till spårka- pacitet. Länen i Stockholm-Mälarregionen har ett gemensamt intresse av att tillsammans utveckla och långsiktigt garantera en regional tågtrafik av tillräcklig omfattning utifrån regionens behov.
Den gemensamma utvecklingen bör ske genom att etablera ett gemensamt storregionalt stomnät, som utgår från den nuvarande regionala tågtrafi- ken inom TiM-området. En naturlig utgångspunkt för utvecklingen av trafiken är år 2017, när City- banan genom centrala Stockholm och andra stora infrastrukturinvesteringar väntas vara färdigställ-
da. Det blir då möjligt att utöka tågtrafiken även i rusningstid.
Det storregionala stomnätets uppgift ska vara att fungera som bastrafik för arbets- och vardagsre- sande mellan de större orterna. Tågtrafiken ska också vara stomme för övrig regional kollektivtra- fik och vara tätt integrerad med denna.
Utbudet i den storregionala stomtrafiken ska vara av sådan omfattning att den blir tillgänglig för många resenärsgrupper. En gemensam standard bör eftersträvas med timmestrafik under hela trafikdygnet cirka kl 06–23 vardagar, förstärkt till halvtimmestrafik i rusningstid och med trafik varannan timme under helger. I vissa resrelationer kommer det att vara nödvändigt att bedriva en tätare trafik, men det finns också resrelationer där timmestrafik inte kan motiveras utifrån ekono- miska eller miljömässiga skäl.
Framtida linjenät för regional stomtrafik med tåg i Mälardalen. Det storregionala stomnätets uppgift ska vara att fungera som bastrafik för arbets- och vardags- resande mellan de större orterna. Sträckan Gnesta–Sö- dertälje ingår även som en del i SL:s pendeltågssystem.
respektive E4. Det innebär en markant genom- snittlig restidsförkortning. Åtgärderna ska ses som ett steg i arbetet för att öka kollektivtrafikens marknadsandel, resandet, kostnadstäckningen och miljönyttan.
Grundprincipen är att det regionala stomnätet ska trafikeras över hela trafikåret med ett stabilt basutbud över hela trafikdygnet med från en upp till fyra avgångar per timme under högtrafik. I det lokala linjenätet kan utbudsnivån variera, allt från För hela regionen är tillgängligheten till Stockholm
och Arlanda viktig och den regionala stomtrafiken måste därför vara särskilt utvecklad mot dessa målpunkter.
Busstrafiken – nytt och effektivare nät
I utredningen Framtida kollektivtrafik i Sörmland har ett förslag tagits fram om ett framtida linje- nät. Förslaget innehåller principer för utbudet, preliminära tidtabeller och förändrad indelning i regionala och lokala landsbygdslinjer. Generellt innebär förslaget att stråk, där det finns ett stort resandeunderlag, prioriteras framför mer trafik- svaga områden.
Prioriteringen sker i första hand genom utökat utbud i de starka stråken men även genom att trafiken ska köras den snabbaste vägen. Exempel är sträckorna Eskilstuna–Strängnäs och Trosa–Sö- dertälje, där samtliga turer föreslås köras via E20
Inriktning för nytt busslinjenät i Sörmland från hösten/
vintern 2012 . Kartan visar grundprinciperna i förslaget till framtida busslinjenät när det gäller linjenätet samt indelningen i regionalt stomlinjenät och lokalt linjenät i Sörmlands län. Trafiksystemet kommer att införas successivt under år 2012 inom ramen för befintliga trafikavtal.
ett intensivt trafikutbud till att i vissa fall trafike- ras endast under skoldagar och i anslutning till skolans start- och sluttider.
Kommersiell trafik kompletterar
Endast en del av den regionala kollektivtrafiken i länet bedöms ha potential att vara kommersiellt lönsam. I huvudsak är det därför rimligt att anta att en betydande del av den framtida kollektivtra- fiken fortsatt kommer att kräva stöd från samhäl- let. Inriktningen är dock att kommersiella initiativ ska uppmuntras och trafikavtal utformas för att göra det möjligt att öka alternativt sänka utbuds- nivåerna, beroende på hur den kommersiella trafiken utvecklas.
Länet kommer också eftersträva att arbeta för exempelvis biljettsamverkan med kommersiell trafik som uppfyller de krav på kvalitet, miljö, till- gänglighet med mera som gäller för den avtalade trafiken.
Utvecklingen av det regionala stomnätet kräver att överenskommelser görs mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna om trafikens omfatt- ning och finansiering. Avtal om trafik finns redan idag för flera av bansträckningarna inom Mälar- dalen. Kravet på stabilitet över tiden och löpande
kapacitetsutbyggnad gör att trafiken i ett stor- regionalt stomnät för tågtrafik behöver regleras genom avtal om trafikutbud, fordonsförsörjning och tillgång till spårkapacitet. Länen i Stockholm- Mälarregionen har ett gemensamt intresse av att tillsammans utveckla och långsiktigt garantera en regional tågtrafik av tillräcklig omfattning utifrån regionens behov.
Vid sidan om den storregionala stomtrafiken be- höver dock regionen en snabbare trafik som med kortare restider kan driva på regionförstoringen och binda samman de större städerna samt de i RUFS 2010 utpekade regionala kärnorna i Stock- holms län.
Utbyggnaden av regional snabbtågstrafik krä- ver att spårkapacitet och resandeunderlag ger utrymme för ett sådant trafiksystem, utan att förutsättningarna för den regionala stomtrafiken försämras. Samhällets åtagande för den regionala snabbtågstrafiken bör i första hand vara att säker- ställa en fortsatt utbyggnad av infrastruktur samt att delta i samarbeten eller sluta avtal om trafik- planering, information och prissystem.
Utbyggnad av regional snabb- tågstrafik kräver bland annat att det finns tillräcklig spårka- pacitet, så att den regionala stomtrafiken inte försämras.
Foto: Nicklas Blom / TiM
Programmets tidsperspektiv
Tidsperspektivet för det första trafikförsörjnings- programmet för Sörmland sträcker sig främst fram till år 2020. Programmet har fokus på att ange förutsättningar för att genomföra den förändrade busstrafiken enligt utredningen Framtidens kol- lektivtrafik samt utveckla regionaltågstrafiken i samband med Citybanans förväntade öppnande 2017. Tidsperspektivet sammanfaller även med de nu gällande infrastrukturplanerna.
De långsiktiga utmaningarna för kollektivtrafiken är mycket stora och det är angeläget att även for- mulera ambitioner för ett längre tidsperspektiv.
Länen i östra Mellansverige samarbetar i två väsentliga projekt. MÄLAB kommer att ta fram förslag till långsiktiga trafikplaner för 2025/2030 respektive 2050. Inom trafikprocessen ”En Bättre Sits” samverkar länen med att parallellt titta på den långsiktiga trafikutvecklingen och behovet av utvecklad infrastruktur. Fokus är att ta fram ett gemensamt underlag för kommande infrastruk- turplaner med troligt tidsintervall 2014–2025.
Det är mycket väsentligt att detta arbete tar sin utgångspunkt i kollektivtrafikens förutsättningar.
Lagstiftningen anger inte några särskilda tidsinter- vall för revidering av trafikförsörjningsprogram-
men. Men det finns flera skäl som kan komma att motivera en sådan revidering under följande år:
• Önskemål om att tydliggöra ett längre tidsper- spektiv
• Önskemål om att ytterligare precisera och tidssätta mål för kollektivtrafikens utveckling
• Ökad erfarenhet av marknadsöppnandet.
Samverkan i planering och trafik- utveckling
Många olika aktörer har ett inflytande över de funktioner som identifierats i målmodellen. Sam- hällsplanering på olika organisatoriska nivåer i den offentliga sektorn påverkar kollektivtrafikens utveckling, men trafikutvecklingen kan även påverka planeringen och byggandet. Den kom- munala översikts- och detaljplaneringen, den regionala planeringen via landsting, länsstyrelse och samverkansorgan samt den nationella statliga infrastrukturplaneringen är särskilt viktiga vid be- hovsanalys och planering av kollektivtrafik. Även annan kommunal och statlig planering kan ha stor inverkan.
I Sörmland finns väl etablerade planeringsnätverk.
Dessa ska användas och utvecklas ytterligare för
De långsiktiga utmaningarna för kollektivtrafiken är mycket stora, inte minst för att klara klimatmålen. Foto: Nicklas Blom / TiM
att intentionerna i det regionala trafikförsörjnings- programmet ska kunna genomföras.
Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet anordnar regelbundet nätverksträffar med tjänstemän från länets nio kommuner och landstinget, där aktu- ella frågor som berör kollektivtrafiken kan lyftas.
Regionförbundet Sörmland ansvarar för den regionala transportgruppen, där representanter för kollektivtrafikmyndigheten, Länstrafiken, läns- styrelsen och Trafikverket deltar och prioriterar investeringar i infrastruktur. Trepartssamverkan finns etablerad i några städer, där kommunerna, kollektivtrafikmyndigheten och ansvarigt trafikbo- lag regelbundet träffas för att gemensamt arbeta för kollektivtrafikens utveckling.
Utifrån det storregionala perspektivet finns framför allt trafikprocessen ”En Bättre Sits” med Mälardalsrådet som sammanhållande. ”En Bättre Sits” har utvecklats till en stark och historiskt unik process med ett samverkande nätverk av politiker från hela regionen med stöd av tjänstemän från de planupprättande organen i länen, Trafikverket och de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och är av stor vikt när det gäller det storregionala perspektivet.
Planeringssamverkan kring den regionala tågtra- fiken i Mälardalen hanteras genom MÄLAB, där frågor om planering, trafikering, marknadsföring, färdbevis och strategisk utveckling hanteras i nära samverkan med trafikbolag och samtliga berörda län i regionen.
Behov av infrastrukturåtgärder
Det politiska beslutet om de framtida regionala investeringarna är följden av en arbetsprocess, där Regionförbundet Sörmland är huvudansvarig i samverkan med andra län och olika organisatio- ner som Trafikverket, kommunerna, Länstrafiken och näringslivet. Infrastrukturplaneringen utgår från både lokala och regionala utgångspunkter samt nationella mål och ramar som regeringen bestämt. Det regionala utvecklingsprogrammet, Sörmlandsstrategin, är en gemensam utgångs- punkt för planarbetet i länet.
Två plandokument, som upprättas parallellt på nationell och regional nivå styr investeringarna i transportsystemet i Sörmland:
Den nationella planen behandlar investeringar och underhåll av järnvägarna och de nationella vägarna (i Sörmland riksväg 56, E4 och E20).
Den regionala planen hanterar de regionala vägnäten (riksvägar och länsvägar) och statlig medfinansiering av åtgärder på kommunala gator och vägar.
Planerna sträcker sig över tolv år men ersätts av nya i en rullande planeringsprocess. Den gällande planperioden avser åren 2010–2021.
En attraktiv kollektivtrafik förutsätter att infra- stukturen är robust, har tillräcklig kapacitet, är tillgänglig samt att den har väl fungerande bytespunkter. För kollektivtrafiken i Stockholm- Mälarregionen behöver särskilt järnvägssystemet byggas ut. De mest väsentliga utvecklingsområ- dena för järnvägssystemet är ökad driftsäkerhet och ökad kapacitet.
I gällande infrastrukturplaner har Citybanan, med två nya pendeltågsspår genom centrala Stockholm, särskilt stor betydelse. Den kommer De mest väsentliga utvecklingsområdena för järnvägs-
systemet är ökad driftsäkerhet och ökad kapacitet.
Foto: Matthias Pfeil
att utöka kapaciteten betydligt. Det är också väsentligt att anslutande banor genomförs, bland annat dubbelspår mellan Strängnäs och Härad med planerad byggstart 2013. Andra viktiga järnvägsprojekt för den framtida utvecklingen av järnvägstrafiken är Ostlänken mellan Järna och Linköping, som även kommer att avlasta den hårt belastade Västra stambanan. För utveckling av pendel- och regionaltågstrafiken är det väsentligt med ytterligare spår på de anslutande banorna mot Stockholm.
Nuvarande enkelspårsträckningar i regionen behöver få ökad kapacitet, däribland Strängnäs–
Eskilstuna, Folkesta–Rekarna och Arboga–Hovsta samt Sala–Västerås–Eskilstuna–Flen. Mindre åtgärder för att trimma det befintliga järnvägs- systemet bör också identifieras. Nya resecentra behöver byggas i Strängnäs och Nyköping.
Generellt behöver tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning förbättras såväl vid sta- tioner och hållplatser som i fordon. För stombuss-
nätet finns även behov av nya och väl tillgängliga hållplatser utmed huvudvägnätet. För busstrafi- ken är standarden på det regionala vägnätet av stor betydelse. Busstrafiken bör ges prioriterad framkomlighet bland annat i Eskilstuna samt in mot och genom Stockholm.
Tillträde till hållplatser och resecentra
Ansvaret för kollektivtrafikens infrastruktur i länet är uppdelat på flera parter. När det gäller buss- trafikens hållplatser är det väghållarens ansvar, i huvudsak Trafikverket och kommunerna men även privata väghållare förekommer. Länstrafi- ken Sörmland ansvarar dock för fast monterad hållplatsutrustning, men inte väderskydd, samt eventuell teknisk utrustning som biljett- och infor- mationssystem.
Resecentra och järnvägsstationer ägs av Jernhu- sen (Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping) eller kommunen (Flen, Gnesta, Strängnäs/Läggesta, Vagnhärad och Vingåker).
Genom en aktiv dialog ska väghållare och sta- tionsägare påverkas och få indikation om önsk- värd utveckling av den fysiska utformningen av hållplatser och deras närområde.
Schema för kapacitetstilldelning. All kollektivtrafik bör ha konkurrensneutralt tillträde till bytespunkter och hållplatser. Risken för kapacitetsbrist vid bytespunkter bedöms dock som liten i Sörmland.
Tillgängligheten till länets stationer och resecentra för personer med funktionsnedsättning enligt en inventering, genomförd av Länstrafiken 2011. Endast Eskilstunas, Flens och Katrine- holms resecentra uppfyller flertalet av de krav som finns.
Tillgänglighet för funktionsnedsatta
Generellt i Sörmland är hållplatser och bytespunk- ter, inklusive anslutande gångstråk, den svaga länken när det gäller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Fordonen uppfyller i allt högre grad de krav som finns och samtliga fordon är utrustade med ramp eller lift.
Ansvaret för bytespunkter ligger som nämnts tidi- gare hos ansvarig väghållare eller fastighetsägare.
I Sörmland är få av de större bytespunkterna till- gänglighetsanpassade, se tabellen. En inventering av samtliga länets hållplatser pågår, men tydligt är att hållplatsstandarden och dess tillgänglighet skiljer sig mellan kommunerna.
Ett problem är att ansvaret för tillgänglighets- frågan i länet är fördelat på många olika parter.
Kollektivtrafikmyndigheten kommer därför att få en viktig roll när det gäller samordningen av dessa frågor och samverkan med berörda aktörer.
Det pågår en inventering av samtliga hållplatser och resecentra i länet, där samlad information tas fram om bland annat utrustning, utformning, tillgänglighet och koordinater. Inventeringen be- räknas vara klar under 2012.
Alla kollektivtrafikföretag som bedriver regional kollektivtrafik bör på konkurrensneutrala och icke- diskriminerade villkor ha tillträde till bytespunk- ter och hållplatser i länet. För processen kring tillträde hänvisas till den vägledning som tagits fram av parterna i fördubblingsprojektet (Bytes- punkter – övergripande principer för tillträde och prissättning).
I Sörmland bedöms risken för kapacitetsbrist i bytespunkter vara liten och därmed är det i regel inte aktuellt med åtgärder som prissättning eller tidsstyrning. Eventuellt kan sådana fall uppstå när det gäller vissa bytespunkter i de större tätorter- na, då frågan får behandlas av berörd förvaltare.
Handikapp WC Automatisk dörröpp- nare Taktilt ledstråk inne Taktilt ledstråk ute Plattsättnings- ledstråk inne Plattsättnings- ledstråk ute Hiss Taktil infotavla Teleslinga Ledsagarservice
Eskilstuna resecentrum • • • • • • • • •
Flen resecentrum • • • • • • •
Gnesta resecentrum • • •
Katrineholm resecentrum • • • • • • • • • •
Läggesta resecentrum • • • • •
Nyköping bussterminal – •
Nyköpings järnvägsstation • • • • •
Strängnäs resecentrum • •
Trosa busstation – •
Vagnhärad resecentrum – •
Vingåker resecentrum • •
• = utrustning finns –= uppgift saknas
Beslut om trafikplikt och upphandling
Beslut om trafikplikt för trafik i länet fattas av Kollektivtrafikmyndigheten i Sörmlands län som också ansvarar för eventuell efterföljande upp- handling. Senast ett år innan beslutet fattas ska en avisering göras i EU:s officiella tidning, då planerad tilldelningsmetod samt tjänster och geografiska områden som kan omfattas av avtalet ska anges, se figur.
Innan beslut om trafikplikt tas ska även samråd mellan myndigheten och trafikföretagen genom- föras som SIU (samråd inför upphandling), då
trafikföretagens intresse av att utföra kommersiell trafik ska diskuteras och ligga till grund för be- hovsbedömning om eventuellt trafikpliktsbeslut.
Om kollektivtrafikmyndigheten anser att samhäl- let ska avtala om trafiken tas ett underlag fram inför beslutet om allmän trafikplikt. Detta ska utgöras av en karta som redovisar det geografiska området eller linjen/linjerna som beslutet avser.
Processen för när beslut bör tas om allmän trafikplikt.
Från annonsering till trafikstart kan det ta uppemot tre år.
Fordonen i kollektivtrafiken uppfyller i allt högre grad kraven på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.
Foto: PeO Quick
Planering av trafik
Länstrafiken Sörmland ansvarar, på uppdrag av kollektivtrafikmyndigheten, för att planera och ta fram tidtabeller för den upphandlade regionala kollektivtrafiken med buss. Processen ska kän- netecknas av inflytande från såväl finansiärer (kommuner och landsting) som trafikbolag och resenärsperspektivet ska genomsyra arbetet med inriktning att öka antalet resenärer och andelen nöjda kunder.
För att säkerställa detta ska en ny process för trafikbeställning utvecklas under 2012 i dialog med övriga aktörer. En framtida utveckling mot funktionsupphandling eftersträvas, där fokus läggs på att samhället definierar trafikens funktion, syfte och omfattning, medan trafikbolagen ska ha större frihet och ansvar för att planera trafiken i detalj.
Uppföljning
Funktionsmål och strategier som redovisas i trafikförsörjningsprogrammet kommer följas upp årligen. Uppföljningen kommer också användas i samband med den årliga trafikbeställningsproces- sen. Förslagsvis hanteras uppföljningen i samband med kollektivtrafikmyndighetens årsbokslut, vilket då kompletteras med att innehålla måluppfyllel- sen för trafiken. Principer för uppföljning kommer att utarbetas vidare under 2012. För att få en
heltäckande bild är det önskvärt att även kom- mersiella aktörer bidrar med underlag till den årliga uppföljningen.
Trafikstödjande system
För att kollektivtrafiken ska fungera väl krävs stödjande system. System för försäljning och dist- ribution, priser och produkter, information och kommunikation samt kundservice är de viktigaste som används idag inom den upphandlade kollek- tivtrafiken i Sörmland. En ambition är att samtliga stödfunktioner i så stor utsträckning som möjligt ska vara konkurrensneutrala och öppna för sam- verkan med andra aktörer som kollektivtrafikmyn- digheter i angränsande län och trafikbolag.
System för försäljning och distribution Försäljnings- och distributionssystemets huvud- sakliga funktion är sälja och distribuera färdbevis.
I samband med försäljning och användning av färdbevis samlar systemet in data som används för uppföljning och analys av resandet samt för ekonomisk uppföljning och fördelning av intäkter.
Systemet ska fungera mellan olika trafikslag och mellan olika aktörer och utförare.
Nuvarande försäljnings- och distributionssystem som används i den upphandlade busstrafiken levererades av ERG (nuvarande VIX) och sattes i
Med ett laddat färdkort sker betal- ningen av resan genom att kortet registreras i betalkortsterminalen.
Resan registreras då i systemet och trafikdata skickas vidare till särskild databas för uppföljning av resande- utvecklingen.. Foto: PeO Quick
Trafikinformation ska omfatta information om tillgängligt utbud av trafik samt om det förekom- mer störningar, såväl planerade som oplanerade, i trafikutbudet. Information ska även finnas om byte mellan olika trafikslag samt om olika aktörer och utförare.
Systemen för kommunikation har två viktiga syften. De gör det möjligt att styra om trafiken vid störningar och de ökar säkerheten för både kunder och personal. Larm och kommunikation till och från fordon kan vara avgörande vid incidenter.
Kundservice
För den upphandlade busstrafiken erbjuds idag trafikupplysning via telefon. I Eskilstuna finns även ett bemannat kundcenter med full service (köpa och ladda alla typer av biljetter och kort, resein- formation och reklamationer).
drift 2001. I fordonen finns även en betalkorts- terminal, levererad av Modulsystem Sweden AB (fristående från ERG:s system).
Priser och produkter
I regiontrafiken tillämpas zontaxa med linjenätet indelat i zoner på cirka fyra kilometer. Avgiften för en resa mellan två zoner varierar med avståndet mellan zonerna.
Inom stadstrafiken i Eskilstuna, Strängnäs, Ka- trineholm och Nyköping tillämpas enhetstaxa i stadstrafikzonen, där avgiften är oberoende av resans längd. Fria byten mellan linjer kan göras inom biljettens giltighetstid. Enkelbiljett kan även köpas med rabattkort som laddas med ett förbe- talt belopp som vid laddning ger 20 procent mer i resvärde. Periodkort är oberoende av trafikslag och gäller för ett obegränsat antal resor i 30 da- gar. Det finns fyra former av periodkort: pendlar- kort, länskort, stadskort och skolungdomskort.
Dessutom finns andra färdbevis som gäller i varie- rande omfattning, t.ex. shoppingkort, rabattkort senior, elevkort, färdtjänstkort, tågbiljetter, Res- plusbiljetter, TiM-kort och sommarlovskort.
Förköp av periodkort och biljetter kan göras hos något av Länstrafikens ombud, kundcentra och områdeskontor. Det går också att köpa färdbevis direkt på alla fordon med hjälp av betaltermina- ler, dock inte med kontanter. Det går även köpa biljetter via e-handel, sms och Länstrafikens app (mobilapplikation).
System för information och kommunikation I den nya lagen ställs krav på att kollektivtrafikfö- retag ska lämna information om sitt trafikutbud till ett gemensamt system för trafikinformation till resenärerna. Transportstyrelsen har föreskrivit att samtliga kollektivtrafikföretag, med undantag av sjöfart, ska lämna information om sitt trafikutbud till Samtrafiken. Föreskriften (TSFS 2012:2) trädde i kraft den 1 februari 2012.
All tidtabellsdata för den upphandlade trafiken i Sörmland levereras sedan flera år tillbaka till Samtrafiken.
Länstrafikens reseplanerare finns både på webbsida och via mobil. Här visas även planerade störningar som vägarbeten och omläggningar. För orter med realtidsvisning visas även faktisk tid i sökningar och på hållplats- och linjenivå. Det finns även en app tillgäng- lig för mobiltelefoner med möjlighet att ladda ner tidtabeller, söka information om avgångar, köpa biljett med mera. För resinformation finns också externa tjänster såsom Resrobot och Google Transit.
