Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet.
Information bör också sökas från andra källor.
Mänskliga rättigheter i Jamaica 2012
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys
Jamaicas konstitution föreskriver skydd för grundläggande mänskliga rättigheter, men allvarliga problem föreligger på ett antal områden. Det förekommer utomrättsliga avrättningar av misstänkta brottslingar utförda av landets polis- och säkerhetsstyrkor, liksom övergrepp och misshandel av häktade och fängslade av polis och fångvaktare. Situationen i landets häkten och fängelser är undermålig och förhållandena i häkten beskrevs som ”helt avskyvärd” av FN:s särskilde rapportör för tortyr vid dennes besök i Jamaica 2010.
Den globala ekonomiska recessionen har haft en mycket negativ inverkan på Jamaica med svag eller rentav negativ ekonomisk tillväxt. Turismen som är landets viktigaste näring har minskat kraftigt. Landets skuldbörda ligger på ca 130 procent av BNP och stora återbetalningskrav tynger ekonomin ytterligare.
Den svaga ekonomin påverkar arbetslösheten som ligger runt 12 procent.
Kombinerat med en hög och ökande kriminalitet har detta lett till social och ekonomisk oro. Jamaica har trots detta nått framgångar med att minska fattigdom, undernäring och hunger och har i princip uppnått fullt deltagande vad gäller primär skolgång. Regeringen har också förbättrat befolkningens tillgång till dricksvatten och sanitet och förbättrad hälsa, inklusive reproduktiv hälsa.
Fyra parlamentsval i rad har genomförts under ordnade former. Internationella observatörer beskriver det senaste valet som fritt och transparent. Politisk pluralism och frihet på massmedieområdet råder och inga uppgifter om politiskt motiverade försvinnanden eller politiska fångar finns. Organisationer för mänskliga rättigheter tillåts verka fritt.
Straffrihet är vanligt förekommande bland poliser. Dödsstraff finns på straffskalan, men har inte verkställts sedan 1988. Rättssystemet är ineffektivt och överbelastat och det förekommer korruption inom den offentliga verksamheten.
Våld mot och diskriminering av kvinnor utgör ett särskilt allvarligt problem.
Detta gäller även gentemot individer som är, eller misstänks vara,
homosexuella liksom mot personer som har hiv/aids. Människohandel och barnarbete utgör allvarliga problem.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventions-
kommittéer
Jamaica har anslutit sig till följande konventioner gällande de mänskliga rättigheterna:
Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), 1975, samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt, 1975 som Jamaica dock försökte frånträda 1997.
Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR), 1975.
Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, International Convention on the Elimination of all Forms of Racial Discrimination (CERD), 1971.
Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women (CEDAW), 1984.
Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) samt de tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter, 2002, respektive handel med barn och barnpornografi, 2011.
Konventionen om flyktingars status, Convention related to the Status of Refugees, 1964, samt det tillhörande protokollet från 1967, 1980.
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Convention on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD), 2007.
3
Den interamerikanska konventionen om mänskliga rättigheter, 1978, samt konventionen om förebyggande, bestraffning och avskaffandet av våld mot kvinnor, 1995.
Följande konventioner har inte ratificerats av Jamaica:
- Konventionen mot tortyr, Convention Against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT), samt det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr.
- Konventionen mot påtvingade försvinnanden, Convention for the Protection of All Persons from Enforced Disappearances (CED)
- Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC)
Det kan noteras att Jamaica var det första landet som ratificerade Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Rapportering till de FN-kommittéer som övervakar de konventioner Jamaica har ratificerat har i många fall inte skett alternativt inte skett på många år.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Kriminaliteten och våldet i landet är mycket omfattande. Trots en viss minskning av antalet mord per invånare fortsätter Jamaica tillhöra de länder med flest mord i världen. År 2011 uppgick antalet mord per 100 000 invånare till 40,9 stycken, vilket ändå innebär en minskning jämfört med tidigare år.
Utvecklingen förvärras av länken mellan knarksmuggling, ökad förekomst av olagliga vapen och kriminella gäng. De kriminella nätverken i Jamaica
understöds av kriminella organisationer både inom och utom regionen. En stor majoritet av alla mord genomförs med små handeldvapen och närmare hälften av morden tros ha direkt koppling till de kriminella gängen.
Bristen på respekt för kroppslig integritet utgör, tillsammans med polisens utomrättsliga avrättningar, allt allvarligare problem. Dråp- eller
mordmisstänkta poliser går ofta fria. Officiell statistik uppger att polisen under 2011 varit involverad i 236 dödsskjutningar. Rapporter pekar dock på att siffran är mycket högre då ett stort antal dödskjutningar där polisen är inblandad aldrig anmäls.
Politiskt motiverade mord och försvinnanden har inte rapporterats.
Tortyr förbjuds av Jamaicas konstitution, men övervåld och misshandel av intagna i landets häkten och fängelser förekommer i stor utsträckning.
Förhållandena i fängelserna är överlag undermåliga, med dåliga sanitära
förhållanden och bristande tillgång till hälsovård. På grund av överbeläggning hålls barn och ungdomar i samma fängelser som vuxna. Många gånger får misstänkta men inte dömda personer dela cell med redan dömda brottslingar.
Regeringen har tillåtit lokala och internationella människorättsorganisationer, frivilliga och religiösa organisationer samt media att besöka fängelserna och studera förhållandena. Vissa åtgärder, såsom upprustning av celler och sanitära lokaler, har vidtagits av regering för att förbättra förhållandena. Myndigheterna har också försökt motverka att minderåriga hålls i vanliga polishäkten.
4. Dödsstraff
Dödsstraff finns på straffskalan och trots starka påtryckningar från en alltmer våldsdrabbad befolkning kvarstår det moratorium för verkställighet av
dödsstraff som gällt sedan 1988, då den senaste avrättningen genomfördes.
Antalet dödsdömda fångar uppges uppgå till sju stycken.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Godtyckliga gripanden och frihetsberövanden förekommer. Ny lagstiftning från 2011 föreskriver att häktade personer kan hållas mellan 48 och 72 timmar innan de lagförs, men rapporter om att personer hållits häktade upp till fem veckor förekommer. Systemet att bli fri mot borgenssumma har kritiserats av polisen för att vara alltför generöst, främst när det gäller tungt kriminellt belastade brottslingar.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Lagen föreskriver ett oberoende rättssystem, vilket regeringen i allmänhet respekterar. Rättssystemet är baserat på brittisk ”common law”. En fällande dom kan överklagas till ”Court of Appeal”, vilken är den högsta domstolen i Jamaica.
Överklaganden från Court of Appeal görs i sin tur till ”Privy Council” i Storbritannien, som är högsta rättsinstans. Rättssystemet är dock ineffektivt och överbelastat vilket gör att det kan dröja år innan en misstänkt person lagförs. Jamaica har anslutit sig till, men ännu inte ratificerat, konventionen om inrättandet av en karibisk högsta domstol.
7. Straffrihet
Amnesty International har rapporterat att ingen polis har dömts för mord under de senaste åren. Organisationen är allvarligt bekymrad över den långa tid det tar för myndigheter att föra misstänkta polismän inför rätta. På senare år har Amnesty också dokumenterat brister i systemet gällande förundersökningar vid mord som misstänks ha utförts av polismän. Kritiken omfattar bland annat brist på utredare, otillräckligt skydd av brottsplatserna, otillräckliga obduktioner och att vittnen inte hörs inom rimlig tid. Ett annat problem är förekomsten av
5 privata garden med mobbingtendenser mot brottsmisstänkta, vilket också lett till dödsfall. Polisutredningarna leder sällan till resultat då vittnen av rädsla för repressalier inte vågat avge vittnesmål.
8. Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på internet Lagen föreskriver rätten till yttrande-, press och informationsfrihet vilket i allmänhet respekteras. Media kan fritt ge uttryck för kritiska åsikter om de politiska makthavarna och deras förehavanden. Det förekommer ingen inskränkning i den akademiska friheten eller friheten att använda internet.
Jamaica klassas som ett ”fritt” land vad gäller yttrandefrihet enligt organisationen Freedom House.
9. Mötes- och föreningsfrihet
Mötes- och föreningsfriheten är skyddad genom grundlagen och respekteras av regeringen. Mötesfriheten för hbt-aktivister är dock i praktiken begränsad på grund av den säkerhetsrisk som den utbredda homofobin utgör.
10. Religions- och övertygelsefrihet
Grundlagen föreskriver religions- och övertygelsefrihet och regeringen
respekterar detta i praktiken. Vissa klagomål har framförts från representanter för rastafarianerna, som betraktar sig som en religiös rörelse. Kritiken består främst i att polisen trakasserar dem på grund av gruppens marijuanabruk som av utövarna anses vara en integrerad och nödvändig del av rastafarianernas religiösa seder.
11. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Jamaica är en konstitutionell parlamentarisk demokrati med en folkmängd på cirka 2,7 miljoner invånare. I det senaste valet 2011 återtog vänsterinriktade PNP (People’s National Party) makten och Portia Simpson-Miller blev för andra gången premiärminister.
Lagen ger medborgarna allmän rösträtt till periodiskt återkommande fria val.
Internationella observatörer deltar regelbundet vid valen, liksom en lokal organisation; Citizen Action for Free and Fair Elections. Vid valet 2011 noterades en minskning av våld och hot på valdagen.
Av regeringens 20 ledamöter, inklusive premiärministern, är fyra kvinnor. Det kan dock noteras att Jamaica har en kvinnlig regeringschef i premiärministern Simpson-Miller. Åtta av parlamentets 60 ledamöter är kvinnor liksom tre av landets 21 senatorer.
Det råder en allmän uppfattning om att korruption förekommer inom såväl den exekutiva som den lagstiftande makten. Korruptionen anses vara mest omfattande inom polisväsendet.
Jamaica placerar sig på plats 83 av 174 på Transparency Internationals Index för år 2012.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 12. Rätten till arbete och relaterade frågor
Sektion 23 i Jamaicas konstitution föreskriver rätten att organisera sig fackligt och fackföreningarna kan i allmänhet verka fritt och oberoende av regeringen.
Denna konstitutionella rätt förstärks av en särskild lag, ”Labour Relations and Industrial Disputes Act”, vilken garanterar varje arbetstagare rätten att bli medlem och aktivt delta i valfri fackförening. Fackföreningsrörelsen har traditionellt en stark ställning i Jamaica, där cirka 20 procent av de 1,2 miljoner arbetstagarna är fackligt anslutna. En kollektiv förhandling kan endast äga rum i ett företag om 50 procent av arbetstagarna stöder ett sådant förslag – ett villkor som har kritiserats av International Labour Organization (ILO) för att vara alltför
restriktivt.
Lagen föreskriver ingen strejkrätt men strejker förekommer i praktiken. En stor grupp arbetstagare inom så kallad samhällsviktig verksamhet äger inte rätt att strejka. ILO har kritiserat den breda definitionen av samhällsviktig
verksamhet och uppmanat regeringen att begränsa den.
Inspektioner för att kontrollera att arbetsplatserna upprätthåller fastställd standard genomförs regelmässigt. I fall där en arbetsplats inte uppfyller gällande hälso- och säkerhetskrav utdelas först en varning innan eventuellt straff utdöms. Arbetstagare äger rätt att avbryta hälsofarligt arbete utan att riskera att förlora sin anställning, om personen ifråga är fackligt ansluten.
13. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Tillgång till hälso- och sjukvård anses vara en fundamental rättighet i Jamaica.
Sedan 2008 förekommer inga avgifter för vård med undantag för ett regionalt universitetssjukhus. Sjukvården är av förhållandevis god kvalitet om än något otillräcklig. Kronisk brist på läkemedel och medicinsk utrustning utgör problem och sänker standarden på den offentliga hälso- och sjukvård.
Mödradödligheten uppgick 2008 till 89 per 100 000 och barnadödligheten, barn under fem år, uppgick år 2009 till 30,9 per 1 000.
7 14. Rätten till utbildning
Grundutbildningen är obligatorisk och kostnadsfri för barn mellan sex och elva år. Regeringen har uppgett att fullt deltagande uppnåddes under år 2009 och samtliga barn i skolålder var inskrivna i skola. På grund av ekonomiska förhållanden stannar dock tusentals barn hemma för att bistå med
hushållsarbetet och undvika kostnader för exempelvis skoluniform och lunch.
Den faktiska närvaron i den grundläggande skolundervisningen bedöms på grund av detta vara lägre, särskilt på landsbygden. Det uppskattas att cirka 70 procent av barn i åldern 12-16 år fortsatte gå i skolan efter avslutad obligatorisk grundskola.
15. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Antalet fattiga i Jamaica har minskat med två tredjedelar och landet tillhör numer gruppen länder med ”high human development” enligt UNDP:s Human Development Index där landet återfanns på plats 85 år 2012 av 187 länder globalt.
Den positiva trenden vad gäller tillgång till sjukvård och utbildning kan tänkas ligga till grund för utvecklingen. Runt 22 procent av jamaicanerna är dock fortsatt att betrakta som fattiga. Landet är mycket känsligt för externa faktorer som naturkatastrofer, särskilt orkaner, och den globala ekonomiska
instabiliteten har begränsat de ekonomiska utvecklingsmöjligheterna de senaste åren.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
16. Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter
Våld mot och diskriminering av kvinnor utgör alltjämt ett särskilt allvarligt problem. Lagen förbjuder våldtäkt och andra sexuella övergrepp och sedan 2009 inkluderar den även ett förbud mot våldtäkt inom äktenskapet, dock endast under särskilda omständigheter. Under 2011 anmäldes 738 våldtäkter och 637 fall av sexuellt ofredande vilket är en ökning från året innan.
Mörkertalet antas dock vara stort och då särskilt vad gäller övergrepp som sker inom hemmet. Straffet för våldtäkt är upp till 25 års fängelse.
Regeringen har, genom myndigheten ”Bureau of Women’s Affairs”, tagit fram en nationell handlingsplan avseende våld mot kvinnor. I syfte att öka
jämställdheten har denna myndighet i april 2009 upprättat en så kallad ”Male Desk”, med uppgift att engagera fler män i jämställdhetsarbetet.
Även om prostitution är illegalt förekommer det frekvent, främst i turistområdena. Handeln med kvinnor är omfattande men regeringen har skärpt lagstiftningen i ett försök att bekämpa den illegala verksamheten.
Lagen förbjuder inte sexuella trakasserier vilket utgör ett problem. Kvinnor utsätts för diskriminerande behandling i arbetslivet och tjänar mindre än män vid lika arbete.
17. Barnets rättigheter
Fysiska och sexuella övergrepp mot barn, liksom den höga brottsligheten som även drabbar barn, utgör allvarliga problem. Antalet anmälda övergrepp mot barn ökar och under 2011 anmäldes cirka 7 000 fall. Officiella källor uppger att ökningen beror på en förhöjd anmälningsbenägenhet hos jamaicanerna.
Barnprostitution och handel med barn för sexuell exploatering förekommer.
Unga flickor – och i en ökande utsträckning även pojkar – från fattiga områden förs till turistområden i landet för kommersiell exploatering i form av
tvångsarbete och prostitution. Under de senaste fem åren har mer än 300 barn mördats.
Det kan dock noteras att Unicef i en rapport från år 2009 ”Jamaican Children:
Twenty Years after the Convention on the Rights of the Children” lyfte fram ett antal positiva trender. En hemsida som informerar om barns rättigheter och där klagomål kan framföras till en barnombudsman lanserades 2011.
Många fall av våldtäkter och incest har rapporterats, särskilt i fattiga områden i städerna. Oberoende organisationer har också rapporterat att ledare för kriminella gäng och ibland även fäder ser sexuella förbindelser med unga flickor som en rättighet. Mer än hälften av alla unga kvinnor i Jamaica uppger att de blivit tvingade till samlag.
18. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk
Konstitutionen förbjuder diskriminering som grundas på ras, kön eller religion.
Positiv diskriminering på grundval av politisk partitillhörighet har blivit vanligt förekommande när det gäller fördelning av allmänna bidrag eller
arbetstillfällen. Detta gäller i synnerhet i så kallade ”garrison constituencies” som är beteckningen på valkretsar med en partipolitiskt homogen sammansättning.
Befolkningsgruppen ”maroons” - ättlingar till slavar som flydde upp i bergen på 1700- och 1800-talen - har en erkänd status med grund i ett fredsavtal med britterna från 1739-40. Gruppen har lokal självständighet, deltar i allmänna val, har organiserat samarbete med parlamentet och myndigheter, men anser att regeringen negligerar vissa av deras infrastrukturella problem och att deras kulturella identitet är hotad.
9 19. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Diskriminering på grund av sexuell läggning är vanligt förekommande. Vissa sexuella akter (”acts of gross indecency and buggery”) som involverar två män är olagliga och kan bestraffas med upp till tio års fängelse. Såväl homosexuella män som kvinnor utsätts för olika former av hatbrott och vågar sällan rapportera dessa övergrepp av rädsla för svåra repressalier. Övergrepp i form av våld mot och beskjutning av homosexuella män har rapporterats.
Premiärminister Simpson-Miller har dock uttalat, till skillnad från sin företrädare, att sexuell läggning inte skulle vara en faktor vid tillsättande av regeringsledamöter. Ett antal event kring sexuell läggning och könsidentitet har också stimulerat den offentliga hbt-debatten. J-FLAG, den främsta
frivilligorganisationen för hbt-personer i Jamaica arbetar bland annat med att bygga allianser bland de folkvalda.
20. Flyktingars rättigheter
I enlighet med sina åtaganden i 1951 års konvention om flyktingstatus jämte 1967 års protokoll upprättade regeringen 2009 en flyktingpolicy, som bland annat innehåller procedurer för att fastställa flyktingstatus, en
överklagandeprocess och upprättande en ”Refugee Eligibility Committee”.
Regeringen samarbetar med FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) och andra humanitära organisationer för att bistå flyktingar och asylsökanden.
21. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Det finns ingen lag som föreskriver förbud mot diskriminering av personer med funktionshinder eller ger funktionsnedsatta särskilda rättigheter.
Diskriminering förekommer främst i arbetslivet och skolor. Ingen diskriminering rapporteras gällande hälso- och sjukvården.
ÖVRIGT
22. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Ett antal lokala och internationella organisationer för mänskliga rättigheter kan fritt verka i landet och uttrycka sina åsikter. Regeringens tjänstemän samarbetar med dessa grupper och är ofta lyhörda för deras rekommendationer. ”The Independent Jamaica Council for Human Rights” är landets enda formella
organisation som täcker alla aspekter av frågor som rör mänskliga rättigheter.
Den icke-statliga organisationen ”Jamaicans for Justice, JFJ” inriktar sig på frågor gällande polisers straffrihet, utomrättsliga avrättningar och våldsövergrepp.
Vidare finns J-FLAG för hbt-personers rättigheter, Dispute Resolution Foundation
och Combined Disabilities Association som förespråkar rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
23. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter
EU stöder arbetet med mänskliga rättigheter i Jamaica och bidrar med totalt € 122,9 miljoner 2008-2013. Även Storbritannien och Belgien stöttar
civilsamhällesorganisationer i landet.
Det finns inga kända svenska insatser i landet.
