• No results found

HUNGERPROJEKTET MiKROfiNaNsPROGRaM RaPPORT 2013

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "HUNGERPROJEKTET MiKROfiNaNsPROGRaM RaPPORT 2013"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

HUNGERPROJEKTET MiKROfiNaNsPROGRaM

RaPPORT 2013

(2)

Ett stort tack till alla de företag och individer som under 2013 valde att rikta sina investeringar till Hungerprojektets mikrofi- nansprogram. I den här rapporten berättar vi om det arbete Hungerprojektet genomfört un- der 2013 i våra åtta programländer i Afrika.

Vi hoppas att rapporten ska ge dig ny kun- skap, information om de resultat som upp- nåtts och framförallt en förståelse för hur du påverkar världen genom din delaktighet i Hungerprojektet.

Mikrofinansprogrammet är en viktig del av vår epicenterstrategi i Afrika. Programmet handlar om så mycket mer än om mikrolån.

Du kan här läsa om det omfattande utbild- ningsprogram som ger fattiga samhällen förutsättningar för självförsörjning som är hållbar på lång sikt. Självförsörjning idag och i framtiden - när Hungerprojektet lämnar de fattiga områdena – är det långsiktiga målet med vårt arbete.

Vägen till självförsörjning går genom in- komstgenererande aktiviteter som möjliggörs genom små lån. De driftiga entreprenörerna använder lånen till allt från att föda upp höns och odla grödor till försäljning, till att starta en liten livsbutik. Stegvis förbättrar dessa en- treprenörer sina liv tack vare den investering du gjort i mikrofinansprogrammet genom vårt nätverk Business Leaders for Entrepre- neurship and Microfinance. Du är med och förändrar världen genom att stödja entrepre- nörer i en annan del av världen!

Maisa Ek Projektledare

Business Leaders for Entrepreneurship and Microfinance

Februari 2014

iNlEdNiNG

Foto: Johannes Odé

(3)

MikrofinansprograMMEt är en del av Hungerprojektets epicenterstrategi i Afrika och innehåller tre olika komponenter: utbild- ning, mikrolån och sparande. Målet är att ge programmets deltagare, ofta jordbrukare, en starkare ekonomisk ställning och på sikt en långsiktig självförsörjning som är oberoende av yttre händelser som till exempel torka.

HungErprojEktEts arbete har alltid kvinnor i fokus. Det har visat sig att kvinnor är starka förändringsagenter som åstadkommer förändringar för sig själva, sina familjer och för hela samhällen. Kvinnorna har alltid skött hushållet och sett till att familjen får äta. Till skillnad från män som ofta hanterar pengar utan tanke på morgondagen, är kvinnor måna om att se till att det går bra för familjen även på längre sikt. Kvinnor står också ofta för största delen av matproduktionen genom sina familjejordbruk, så det har blivit naturligt att rikta mikrofinansprogrammet i första hand till kvinnor.

MiKROfiNaNsPROGRaMMET

(4)

1. utbildning

Deltagaren i mikrofinansprogrammet börjar med att genomgå en Vision- Commitment-Action workshop som är grundstenen i Hungerprojektets arbete i alla programländer. Workshopen syftar till att förändra människors tankesätt så att de själva kan se till att bli förändringen i sina liv.

Deltagaren får även utbildning i läs- och skrivkunnighet, matematik, gruppdynamik, projektidentifiering, grundläggande företags- ekonomi och kredithantering. Efter genom- gången utbildning kan projektdeltagaren få tillgång till mikrokrediter.

Antingen innan hon tar ett lån, eller under återbetalningstiden, förbinder sig program- deltagaren också till att genomgå en häl- sorelaterad utbildning som omfattar bl.a.

näring, hygien, förhindrande av hiv/aids samt familjeplanering.

2. sparandE

Om en familj inte har tillgång till ett mikro- finansinstitut, eller annan bank, finns deras få sparpengar ofta hemma i kontanter, vilket

inte är säkert. I Hungerprojektets mikrofi- nansprogram är deltagarna skyldiga att spa- ra minst tio procent av den ansökta lånesum- man för att få ta ett lån. Detta gör deltagarna medvetna om vikten och nyttan av sparande och lägger grunden för en hel sparandekultur i samhället. När låntagarna sparar, minskar de sina risker och skapar en tryggare framtid åt sig själva.

Genom sitt deltagande i mikrofinanspro- grammet utvecklar kvinnor också sin självsä- kerhet och sitt självförtroende, vilket ger dem en bättre position i hemmet och samhället. De skapar en ny framtid där kvinnor och män är jämlika parter i utvecklingen av sina famil- jers liv och i samhället.

MiKROfiNaNsPROGRaMMET

Utbildningsmaterial i Malawi.

(5)

3. krEditEr

När en person väl genomgått utbildningarna ställs ytterligare krav innan hon kan få till- gång till krediter. För att säkerställa en hö- gre återbetalningsprocent krävs att en grupp av personer, 5-15 personer totalt, bildar ett lånekooperativ som är solidariskt ansvarigt för återbetalning av lånet. Gruppens möten fungerar som forum där medlemmarna kan uttrycka sig och ta itu med gemensamma problem som kan röra sig om till exempel utbildning eller rent vatten.

Ytterligare krav som ställs på låntagare är att de ska avsluta eventuella andra krediter på annat håll innan de blir deltagare i Hung- erprojektets mikrokreditprogram. En annan förutsättning är att de skickar sina barn, både flickor och pojkar, till skolan.

dEt är lätt att förstå att alla dessa grund- förutsättningar för deltagande i mikrofi- nansprogrammet ger ringar på vattnet för hela samhället. Det är också lätt att förstå att programmet, liksom Hungerprojektets andra program, inte är någon ”quick fix”.

Mikrofinansprogrammet implementeras i våra programländer i två faser: den första tar ungefär fem år och innehåller de tre olika komponenterna. Fas ett avslutas med att banken uppfyller ett antal specifika kriterier som sammanställts av landets regering för att en bank ska kunna bli erkänd som ett mikrokreditinstitut. När banken väl blivit erkänd har epicentret en hållbar och säker tillgång till sparande- och lånemöjligheter.

MiKROfiNaNsPROGRaMMET

(6)

MiKROfiNaNsPROGRaMMET

- Ett erkänt mikrofinansinstitut ägs alltid av medlemmarna (byinvånarna) själva.

- Majoriteten av medlemmarna i mikrofinansinstitutets styrelse ska vara kvinnor.

- Samhället, i samarbete med Hungerprojektets team, bestämmer den landsspecifika årliga räntan för lån.

- Den årliga räntan, mellan 10 och 36 procent, är alltid betydligt lägre än kommersiella räntor.

- Programmet prioriterar alltid de minsta lånen som kommer de allra fattigaste till del, även om låntagare som tidigare tagit lån, och återbetalat dem, också kan ansöka om nya lån.

- Lånen beviljas för en period av ett år eller kortare.

- Alla lån ska användas till inkomstgenererande aktiviteter.

- Även män har tillgång till lån, men eftersom fokus ligger på kvinnor är cirka 76 procent av deltagarna kvinnor.

VAD LåNEN ANVäNDS TILL

Kvinnor startar verksamheter inom exempelvis jordbruk, uppfödning av djur och hantverk och kan på så sätt öka sina inkomster. Detta gör att de kan servera mer och även mer näringsrik mat på bordet samt låta sina barn gå i skolan.

Som cirkeln visar är de vanligaste användningsområdena för uttagna lån småskalig handel (38%) och jordbruk (34%). Mikrofinansprogrammets utmaning är att kunna diversifiera låneportföljen. De största låneportföljerna finns idag i Uganda och Senegal, medan det största sparandet finns i Burkina Faso och Senegal.

FLER FAKTA OM MIKROFINANSPROGRAMMET

(7)

undEr 2013 har Hungerprojektets mikrofinansprogram (MFP) fortsatt att utvecklas och når idag ut till 69 395 partners.

Under året gavs närmare 26 000 lån ut, till ett värde på 3, 2 miljoner USD. Deltagarnas sparande uppgick vid årsslutet till ca 2,1 miljoner USD.

Programmet har under året utbildat över 30 000 personer i mikrofinanser och nästan

8 000 personer i inkomstgenererande aktiviteter.

Kvinnors deltagande har legat på samma nivå som år 2012, ca 76 %. Några länder har uppvisat ett extra starkt engagemang att attrahera och hålla kvar kvinnor i dessa program och där är andelen kvinnor högre, till exempel i Senegal (97 %) och Benin (82 %).

REsUlTaT 2013

Totalt antal lån

Totalt antal sparinsättningar

25 915 st 57 518 st

Total lånesumma Totalt sparande

20 147 000 SEK 13 642 000 SEK

Genomsnittslån 780 SEK

Genomsnittligt sparande 240 SEK

siffror för 2013

ÅtErbEtalningar - ”Låneportfölj i risk- zonen över 90 dagar” är det mest accepterade måttet på en låneportföljs kvalitet och repre- senterar den andel av lån som är över 90 da- gar försenade. Traditionella mikrofinansin- stitut har som mål att ligga på 10 %. Under första halvan av 2013 låg Hungerprojektets låneinstitut på 11 % vilket är en rimlig nivå med hänsyn tagen till att vi arbetar med en

utmanande, lokalt ledd modell. Mocambique, Senegal och Malawi är de länder där kvali- teten på låneportföljerna för närvarande är bäst.

27 av Hungerprojektets 112 mikrofinansin- stitut har gått igenom uppstartsprocessen och fungerar nu som fristående, samhällsägda och kvinnostyrda finansiella institutioner.

(8)

nÅgra tiMMars bussfärd från Blantyre, där Hungerprojektet Malawi har sitt landskontor, i en by som heter Mbemba bor Emily Samban som är en fyrabarnsmamma.

Innan Hungerprojektet kom till Emilys by odlade hon majs och fick skördar som knappt räckte till att mätta hennes familj. Hon hade inte heller till- räckligt med pengar till barnens skolavgifter. När Emily fick chansen gick hon med i mikrofinans- programmet och fick lära sig att läsa och skriva.

Hon lärde sig också om ledarskap, jämställdhet och om hur man hanterar pengar.

Tillsammans med några andra kvinnor bildade Emily sedan ett lånekooperativ. Kvinnorna tog var sitt mikrolån för att satsa på sina verksamhe- ter, i Emilys fall hennes majsodling, och ansvara- de sedan solidariskt för återbetalning av lånen.

Emily använde det första lånet till att köpa göd- sel. Hon berättar att skörden fördubblades tack vare gödslingen. Från att inte ha haft tillräckligt med mat för familjen hade hon nu så pass mycket majs att hon kunde spara en del i ett eget matför- råd och dessutom kunde sälja överskottet och på så sätt tjäna pengar.

- Det blev en mycket bra start för min familj, säger Emily. Hon tog sedan ett lån på ca 200 kr och startade en affärsverksamhet med att sälja munkar. Tillsammans med vinsten och ett nytt lån började hon odla ris och kunde på sätt se till att familjen fick mer varierad kost. En del av riset sålde hon – och fick nya vinster.

Emily och hennes familj hade förr långt till vattenhålet vilket innebar att många timmar varje dag gick åt bara till att hämta vatten. Emily tänkte att eget vatten visserligen var en stor investering men beslöt att det skulle gynna både hennes familj och hennes verksamheter. Att ha

eget, rinnande vatten på sin bakgård är verkligen ovanligt i dessa områden. Inte undra på att Emily är stolt och låter vattnet rinna för att visa det för sina besökare.

Sex år efter att Emily gick med i mikrofinanspro- grammet har hon blivit en framgångsrik entre- prenör. Hennes hus är byggt av tegel istället för lera, det har plåt- och inte stråtak och ovanpå det, solpaneler.. Emily använder energin från solpa- nelerna till att lyssna på radio och till att låta grannarna ladda sina mobiltelefoner. Givetvis är även det en affärsverksamhet.

Emily är ett utmärkt exempel på vad en fattig kvinna själv kan åstadkomma för förändringar i sitt och sin familjs liv om hon bara får chansen.

Just nu utvecklar hon sitt senaste projekt, en liten butik, där hon säljer saker som tvål, salt, kakor och olja för matlagning. Hennes nästa dröm är att skaffa sig en egen ko för att kunna sälja mjölk eller använda den till hushållet. Emily ser till att förverkliga sina drömmar.

EMily saMbaN bERäTTaR:

(9)

Vi Vill tacka dig än en gång för att du varit med och gjort framstegen möjliga i vårt mikrofinansprogram. I Sverige jobbar vi för att du, tillsammans med många andra investerare, ska vilja fortsätta att stödja de driftiga entreprenörerna som finns i våra programländer i Afrika.

Vem tycker du ska vara med oss och göra skillnad?

Kontakta:

Maisa Ek

maisa.ek@hungerprojektet.se

TaCK!

References

Related documents

Det inte är många som tar banklån när de startar företag. Däremot är det vanligt förekommande att det nystartade företaget står i behov av att göra

I och med detta menar Barth att författaren pekar på vers 23c där mannen inte skall 140 förstås som frälsare för kvinnan på något sätt.. Best menar att innehållet i vers 23c

För män är motsvarande ansiktsuttrycks-emoji (11 män, 3 kvinnor) och alkoholhaltiga drycker (6 män, 3 kvinnor). För att analysera emoji-resultatet är det även av vikt att

Vi har också kommit fram till att enhetscheferna upplever det mer negativt än positivt att vara i minoritet i en kvinnodominerad ledningsgrupp där de indirekt

Från 1970-talet har kvinnors andel i riksdagen ökat stadigt (SCB 2018a) Forskningsfrågan är följande: på vilket sätt ändras andelen inlämnade motioner

Slutsatsen av detta är att de skillnader i beteende mellan kvinnor och män som vi tycker oss kunna observera ofta är ”kontextberoende”; bete- endet speglar inte

Enligt grundlagen som diskuterades och antogs genom folkomröstning 1975 åtnjuter kvinnor och män samma rättigheter på alla områden, diskriminering p g a kön är förbjuden,

Även riskpreferenser bör spela en viktig roll för hur individer uppfattar en sådan situation, då ett konkret tävlingsmoment leder till att utfallet inte bara baseras på