The Oak Leaf
Löv nummer 3, juni 2021
GLAD MIDSOMMAR !
Ordförandens spalt
Det måste vara sommar nu. Skatornas ungar har lämnat sina bon och flygtränar och Brenda jagade ut en vilsen talgoxunge från verandan som redan hunnit lämna sitt ”visitkort” på en stol inomhus.
Brenda och jag fick vår andra spruta förra veckan och jag antar att många av oss i klubben nu är fullvaccinerade. Så just nu känns det som man
verkligen ser det berömda ljuset i slutet av tunneln!
Därför inleder jag min spalt med styrelsens förslag hur vi startar upp igen om rådande restriktionerna då tillåter. Vi kommer att inleda med två
repetitionsträffar 17 och 24 september. De här tillfällena blir gratis.
ISBRYTARDAGAR !
Fredagarna 17 och 24 september har vi uppstartsdanser mellan 10 - 14 som klubben bjuder på.
Tanken är att alla kan träffas igen och komma igång och dansa.
Chans att kolla hur mycket man kommer ihåg.
10:00 – ca.11:15: (Andningspaus i mitten) Mjukstart Basic 15.
Alla välkomna! Chans för oss att se hur många som kommer att fortsätta basickursen. Vi övriga behöver säkert en genomgång.
KAFFEPAUS
ca. 11:40 : Vi fortsätter med full basic. (Andningspaus vid behov).
ev. mainstreaminslag.
ca. 13:00 - 14:00: Mainstream/Plus om man orkar.
SOM NI SER ÄR PROGRAMMET FÖR DE HÄR TVÅ TILLFÄLLENA MYCKET FLEXIBELT. DET KOMMER ATT BERO PÅ DELTAGANDE OCH HUR MYCKET MAN KOMMER IHÅG!
TA MED KAFFEKORGEN, DET BLIR MÅNGA PAUSER.
Den 1 oktober fortsätter sedan hösten med troligen tre pass:
Pass 1: Plusträning Pass 2: Basickurs
Pass 3: Full basic- och mainstreamträning Kursavgiften för resten av terminen bestäms senare.
Det blir förstås mycket repetition den här terminen. Inga av oss har dansat på ett och ett halvt år!
Sven har bokat in fredagarna och ser fram emot att börja calla för oss igen.
Scoutstugan står till förfogande och väntar på att vi ska komma. Apropå scouterna så pratade jag med vår kontakt där, Stefan, och han berättade att för dem ser allt ljust ut och de har haft många nyrekryteringar. Deras
aktiviteter som ofta är utomhus har passat bra nu i coronatider.
Sven har berättat att han under sommaren kommer att åka till Kolmården med familjen där speciellt Linnéa se fram mot ett besök på Bamses värld. De ska också hinna bo i en stubbe.(Det kommer att bli intressant att höra hur det gick!) Sommaren avslutar han med att köra buss på heltid innan höstterminen startar. Vi måste gratulera honom att han numera är både morfar och farfar.
Linnéa har fullt upp, hon är redan både moster och faster!
Som ni säkert vet inställdes årets convention i Halmstad. Däremot hölls årsstämman liksom förra året digitalt via Zoom. Ann-Sofie deltog för klubben och hon omvaldes också som revisor. Hon rapporterade att bl.a.
– Stämman gick smidigt. Omval på alla platser i styrelse och revisor.
– Jack Borgström ny sammankallande i valberedningen – Fokus läggs på omstart och nystart
– Nästa års convention blir i Flen 4-6 juni.
En riktigt skön midsommar till er alla, njut av solen och sommaren.
Vi hörs och kanske ses vi på dansgolvet i höst!
Peter
Tack och Hej Yellow Rock ?
Man börjar försiktigt våga se framåt mot en tid där man kan träffas ”som
vanligt” igen. Man läser bland annat att folk längtar efter att krama barnbarnen igen. Helt förståeligt, särskilt som om man varit isolerad ensam - alla behöver någon att krama! Inget problem så länge det känns naturligt och är
ömsesidigt.
Jag minns från min barndom stora släktträffar där man blev påtvingad pussar och kramar från en massa tanter och farbröder man knappast kände. Man hade inget val - ”så brukar man göra” hörde man.
Nu för tiden lär sig barn att de har rätt att säga ifrån. Hur är det då men vuxna och squaredansare med allt det där kramandet som har förekommit länge på danser och tas för givit ?
Det skrivs mycket i tidningen om hur vi kommer att förhålla oss fysiskt till varandra efter pandemin. Det är något som även squaredansarna borde fundera över innan alla börjar dansa igen. ”Så har vi alltid gjort” kanske inte passar längre.
I squaredansens vett och etikett står det att man ska ”hälsa artigt på alla i squaren innan man börjar”. Det står inte att man ska kramas! Ett leende, nick eller hej borde duga.
Peter och jag har varit på danser där några gamla vänner hälsar genom att krama varandra. För artighetens skull går de sedan runt squaren och kramar alla andra också så ingen känner sig utelämnad, även om man aldrig har träffats förut.
Efter pandemin kommer vi nog att återgå till ett mer lagom hälsande och hur blir det med Yellow Rock? Kanske en armbågsknuff i stället!
Jag har fördrivit tiden i solen med att läsa gamla nummer av Square Info.
Jag hittade en artikel som Fia Norén (ledamot i förbundet) skrev i Square Info nr.2/2017. Det skrevs innan ordet ”covid” fanns. Den tar upp ”kramen” och är värd att läsa så vi har tagit med den i Oakleafen.
Missförstå mig ej – jag längtar efter att träffa er igen och ser de där kramarna i huvudet i alla fall, men man måste kanske tänka till i framtiden innan man kastar sig över folk.
Hör av er med synpunkter!
Kramar till er alla (på distans i alla fall!)
Brenda
Artikeln tagen från Square Info nr 2/2017
Kramen
En kram - hur är den? Den kan vara varm, kall, hård, avståndstagande, lång, kort, önskad eller oönskad.
Vi squaredansare kramas ofta och de flesta av oss gör det gärna. Har du någon gång ställt dig frågan VARFÖR? Om man ställer frågan så får man ofta svaret ”vi gör så, vi är ju squaredansare”. Men vad är det som säger att bara för att jag är just squaredansare så vill jag kramas? Jag kanske bara vill krama de som jag känner eller bara de jag tycker om. Vem är det som bestämmer?
Du eller jag?
Det här diskuterade vi på Seminariet i höstas. Diskussionen blev stundtals livlig med många åsikter både för och emot det allmänna kramandet. Det kändes som om de flesta närvarande inte hade tänkt i de här banorna tidigare.
Som nybörjare har man oftast, tyvärr, inte så stor chans att undvika kramen.
Det tycker åtminstone jag är fel. Jag har varit med om att man blir så glad för att det kommer någon som vill börja eller kanske bara provapå, att man direkt när man hälsar, kramas. Och då menar jag verkligen kramas. Det är ingen snabb, lätt markerad kram utan en ordentlig där den stackars oförberedde nyfikne sitter fast. Utan en chans att undvika att bli kramad. Vad skickar det för signaler? Känn istället in och låt den som kommer ta initiativet. Likväl som när du möter någon, för dig, ny bekantskap inom dansen. Vänta några
sekunder innan du kramas och se hur den andre vill hälsa. Bara för att det ex är någon av motsatt kön betyder det inte ”jag vill krama dig”. Eller ta exemplet att ni står upp-squarade och ni vill hälsa på de andra paren. Ta inte för givet att alla vill kramas, det kan räcka med en nick eller ett handslag. Om jag känner ett av paren och jag vet att de är bekväma med att kramas så innebär inte det att de andra är det. Jag kanske inte ens känner de andra.
Det kan finnas många anledningar till att man inte vill kramas. Jag kanske, som jag skrev tidigare, bara kramar de jag känner/tycker om. Men jag kan också av hälsoskäl inte vilja kramas. Det är många, som av olika anledningar har ont både här och där. Eller jag har negativa upplevelser av för nära
kroppskontakt. Oavsett orsak, det är min ensak och inget jag ska behöva tala om ifall jag inte vill. Ett annat tillfälle när kramandet kan upplevas besvärande är när vi dansar. Det finns många som är par inom squaredansen, vilket är roligt. Alla dansar inte med sin ”vanliga” partner. Vissa inte alls, andra ibland.
En del av de som dansar med sin livspartner kan ibland uppfattas som störande/besvärande. Att stå och kramas länge och väl i squaren kan skapa både irritation och osäkerhet. Osäkerheten som kan uppstå bland de övriga är
”ska de hänga med på nästa call?” Även om det kramande paret är vana dansare, kan denna osäkerhetskänsla sprida sig hos de andra. De kanske inte har dansat med det aktuella paret tidigare. Även ”gosandet” under själva dansandet kan upplevas störande. Visst det är trevligt att gå avslappnat i ex
promenade, men det får inte bli så att det känns obehagligt för de runt
omkring. Detta är min personliga åsikt men jag vet att jag är inte ensam om den.
Även dessa saker diskuterades på Seminariet. Här var det inte lika många som uttryckte sin åsikt när vi diskuterade i storgrupp. Däremot kom några fram efteråt och tackade för att vi tagit upp även detta. Så jag skulle vilja uppmana er: tänk efter före när det gäller kramandet. Jag vill även uppmuntra er att ta upp detta i era klubbar och försök få till en diskussion.
Fia Norén Square Info 2/2017
Fia Norén, Squaredansförbundet, tillsammans med
Bengt Nilsson, som är ordförande i squaredansklubben Violen som kommer att ansvara för convention 2022 i Flen.
Nystart – ny sida ?
Herre/dam, boy/girl, man/woman, vänster/höger – vad gäller nu förtiden?
På fredagar försöker vi se till att para upp folk så att så många som möjligt kan dansa. Jag brukar ivrigt efterlysa ”en vänsterdansare hit, en höger dit tack!” Vi har så många trevliga ”änglar” att det inte brukar vara svårt att fylla upp en square och komma i gång, speciellt på basic. Men Sven sade en gång att egentligen borde man säga herr/dam eller boy/girl eftersom på vissa call ska ”vänsterdansare” göra si eller så, oavsett om det är en man eller kvinna.
Till exempel ”dixie style to an ocean wave” på mainstream och ”chase right” på plus.
När Peter och jag går ut till danser har vi en chans att dansa tillsamman och jag kan vara dam! Men vi forsöka ändå att dansa med andra. Den lätta sociala kontakten är en trevlig del av squaredans. Jag har blivit uppbjuden av många trevliga herrar och har själv bjudit upp killar till dans.
Sakta men säkert märkte jag att det blev många fler kvinnor som var ute och dansade, särskilt i Stockholm. Så snart vi anlänt på dansgolvet rycktes Peter stup i kvarten bort av en ivrig kvinna som behövde en partner. Ingen fara, jag bjöd upp en annan kille. Så småningom blev konkurrensen ganska stor och om jag inte var på hugget fick jag sitta en och annan dans. Då tog jag mig i kragen och hittade en lösning – jag började dansa ”herre”. Nu är det även jag som haffas på dansen, inte bara Peter.
Nu börjar ni säkert ana vad syftet med den här artikeln är – en uppmaning att några andra tar sig i kragen och provar på att dansa ”herre” (”damer” är det sällan brist på!)
Nystarten blir ett utmärkt tillfälle att ta chansen. Nu förtiden är squaredans en könsoberoende aktivitet!
Om vi tillåts komma igång igen blir många ringrostiga oavsett nivån. Många misstag kommer att förlåtas, så ta chansen! Bättre att göra det än att sitta en tip. Även ”änglar” måste vila!
