52 AMA-nytt – Hus 2/2016
HUS
Det är vanligt att badhus och spaanlägg- ningar drabbas av fuktskador. Enligt en ny rapport från SP upplever många i bran- schen att det är svårt att skapa fuktsäkra lösningar. Därför har syftet med det projekt som redovisas i rapporten varit att ta fram fördjupad kunskap om badhus och spaanläggningar som stöd för att på sikt öka fuktsäkerheten vid utformning av klimatskalet.
UNDERSÖKNING AV SKADETYPER
I rapporten ingår en sammanställning av resultat från undersökningar i elva fukt- skadade badhus. I tabellform redovisas vilken byggdel som är skadad, skadans om- fattning, huvudsaklig skadeorsak samt vilken åtgärd som utförts. Av sammanställ- ningen framgår att flertalet skador i väggar och tak har orsakats av fuktkonvektion.
Denna är i sin tur orsakad av högt fukt- innehåll i inneluften, konstruktioner som inte är lufttäta samt att man inte säkerställt invändigt undertryck.
I rapporten behandlas byggnadstekniska fuktskador, i första hand i ytterväggar och tak och till viss del mellan olika klimat- zoner inne i byggnaden. Däremot berörs inte skador i bassängen, dess tätskikt och konstruktion.
SAMVERKANDE ORSAKER
Rapporten behandlar även de skademeka- nismer som orsakat fuktproblemen. I en kort genomgång beskrivs kondens som orsakas av konvektion och diffusion samt läckage där vatten sprids med hjälp av tyngdkraft eller genom kapillärsugning.
Förändrade förutsättningar vad gäller temperaturen spelar också en roll. I äldre badhus är vattentemperaturen cirka 22 grader och rumstemperaturen några grader
MARTIN STENO Projektledare/redaktör AMA Hus AB Svensk Byggtjänst
Fuktsäkerhet i badhus
En ny rapport från SP
pekar ut ett antal åtgärder som ska minska risken för fuktskador vid byggande och renovering av badhus.
T E X T: M A R T I N S T E N O FOTO : A N D E R S W E S T E R
Badhus och spaanläggningar är ofta utsatta för fuktskador. Men det finns möjligheter att öka fuktsäkerheten vid utformningen av klimatskalet. I Djupadalsbadet i Kumla har stor möda lagts vid fuktsäkerhetsprojekteringen.
högre. I nya badhus och spa är det ofta upp till 30 grader i vattnet och ännu högre rumstemperatur. Hög temperatur och hög relativ fuktighet innebär att luften får en hög ånghalt. I höga byggnader som ska rymma rutschbanor med mera blir det därmed stor risk för fuktkonvektion i de övre delarna.
FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER
För att komma till rätta med ovanstående problem föreslås ett antal åtgärder. Enligt rapporten kan fuktsäkerheten i badhus generellt ökas genom att:
säkerställa undertryck inne, till exempel genom att skapa mottryck i konstruktionsdelar eller undertak
bygga lufttätt
använda fukttåliga material
installera larmfunktioner för temperatur, fuktighet och framför allt tryck.
Dessutom ges rådet att tillämpa hjälp- medlen ByggaF för att bygga fuktsäkert och ByggaL för att bygga lufttäta konstruktioner.
KÄLLA:
SP Rapport 2015:56, Badhus och spa- anläggningar
– Fuktsäkerhet i klimatskalet
Fuktsäkerhet och lufttäthet i AMA och RA
Fuktsäkerhet och lufttäthet behandlas under ett antal koder och rubriker. Här är några av de mer övergripande:
01.S Sammansatta byggdelar i hus
Under underrubriken Luft- täthet finns råd för kravställande på byggnadens eller del av bygg- nadens lufttäthet, samt råd beträf- fande lufttäthetsprovning.
Under underrubriken Fukt finns råd beträffande fuktsäkerhets- projektering.
YSC.111 Kontroll av lufttäthet Krav på lufttäthetsprovning respektive råd angående kontroll, verifiering och redovisning.
YSC.122 Kontroll av fuktkvot och ytfuktkvot
Krav på hur kontroll och mät- rapport ska utföras. Råd angåen- de mätrapport.
JSF Fuktskyddsskikt av bygg- papp, tätskiktsmatta, duk, plastfilm m m i hus
Krav respektive råd angående bland annat ångspärrar av plastfilm.
