• No results found

Publicerad i Västra Nyland 21.12.2010 Anu Vehmaa Skörd från en algkonferens

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Publicerad i Västra Nyland 21.12.2010 Anu Vehmaa Skörd från en algkonferens"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Publicerad
i
Västra
Nyland
21.12.2010
 Anu
Vehmaa


Skörd
från
en
algkonferens


En
av
de
trevligare
sidorna
med
att
vara
forskare
är
att
delta
i
internationella
vetenskapliga
 konferenser
 för
 att
 presentera
 nya
 forskningsresultat,
 träffa
 kolleger,
 skapa
 nya
 kontakter
 och
kanske
också
gräla
med
sina
konkurrenter.
Konferenser
kan
vara
jättestora
och
beröra
 hela
 ekosystem
 eller
 utgöra
 mindre
 möten
 som
 fokuserar
 på
 enskilda
 teman.
 För
 oss
 nordiska
 forskare
 är
 årets
 mörka
 månader
 en
 utmärkt
 tid
 att
 delta
 i
 konferenser.
 Hela
 sommaren
har
vi
stretat
i
fält
och
resultaten
är
brännande
aktuella.
För
att
förmedla
våra
 resultat
till
omvärlden
valde
vi,
tre
blågrönalgforskare
från
Aronia
i
Ekenäs,
att
delta
i
den
 fjortonde
 internationella
 konferensen
 om
 skadliga
 algblomningar,
 som
 organiserades
 på
 Kreta
i
början
av
november.
Det
första
mötet
arrangerades
i
Boston
år
1974,
två
år
efter
en
 massiv
giftig
algblomning
i
Gulf
of
Maine
som
väckte
intresse
bland
amerikanska
forskare.


Tidigare
 blomningar
 i
 Europa
 och
 Japan
 samt
 massförekomster
 efter
 konferensen
 övertygade
forskare
om
att
det
var
fråga
om
ett
världsomfattande
problem,
som
handlar
om
 människans
välmående.


Ett
 tema
 på
 årets
 konferens
 var
 klimatförändringens
 inverkan
 på
 skadliga
 algblomningar.


Eftersom
 ett
 av
 våra
 centrala
 forskningsteman
 är
 klimatförändringens
 inverkan
 på
 Östersjöns
 blågrönalger,
 befann
 vi
 oss
 därför
 mitt
 i
 kärnpunkten.
 De
 kanske
 mest
 övertygande
 bevis
 på
 att
 människan
 förorsakat
 förändringar
 är
 de
 observationer
 som
 sträcker
 sig
 över
 årtionden.
 Den
 mest
 kända
 metoden
 är
 Continuous
 Plankton
 Recorder
 (”kontinuerlig
 plankton
 dokumenterare”),
 som
 har
 samlat
 mikroalgdata
 i
 norra
 Atlanten
 sedan
 1931.
 Dessa
 data
 visar
 tydligt
 hur
 stigande
 temperatur
 orsakat
 förändringar
 i
 algsammansättningen.
Av
fem
skadliga
alger
har
tre
arter
tidigarelagt
sin
blomning,
med
t
o
 m
 28
 dagar.
 Sådana
 förändringar
 i
 arternas
 naturliga
 rytm
 kan
 påverka
 hela
 ekosystemets
 funktion
 och
 förorsaka
 tidsmässig
 förskjutning
 mellan
 byte
 och
 betare
 eller
 rovdjur.
 En
 stigande
 temperatur
 kan
 dessutom
 förlänga
 arternas
 förekomsttid
 och
 möjliggöra
 att
 skadliga
algarter
finns
i
vattnet
året
runt;
detta
fenomen
har
förekommit
längs
Australiens
 sydkust.
 Oavbruten
 förekomst
 av
 alger
 försvårar
 utnyttjandet
 av
 kustområden
 för
 t
 ex
 musselodlingar.
Alggifter
kan
ansamlas
i
musslans
vävnad
när
de
filtrerar
giftiga
alger
från
 vattnet
 och
 förorsaka
 allvarliga
 förgiftningssymptom
 hos
 oss
 som
 älskar
 blåmusslor
 och
 andra
skaldjur.



Stigande
temperatur
förstärker
vattnets
skiktning,
vilken
påverkar
näringsämnens
kretslopp.


I
tropiska
områden
leder
det
till
minskad
algtillväxt,
men
i
tempererat
klimat
(dit
Östersjön
 hör)
 kan
 tillväxten
 förstärkas.
 Båda
 fenomenen
 är
 kopplade
 till
 olika
 problem.
 Avtagande
 produktion
 förorsakar
 i
 värsta
 fall
 hungersnöd,
 emedan
 ökande
 algblomningar
 däremot
 förorsakar
 ekonomiska
 förluster
 för
 fiskare,
 fiskodlare
 och
 turismen.
 Lyckligtvis
 finns
 det
 oftast
 någon
 lösning
 på
 problemen.
 Med
 fungerande
 stadsplanering
 och
 effektiv


(2)

avloppsrening
 förhindrar
 man
 övergödningen
 utanför
 tätbefolkade
 kustområden.


Befolkningen
 vid
 kustområden
 kan
 upplysas
 om
 riskerna
 med
 röd‐
 eller
 grönfärgat
 vatten
 och
lokala
service‐
och
varningssystem
kan
införas.



Konferensen
i
Kreta
gav
oss
mycket
positiv
och
nyttig
respons
på
vår
forskning.
Med
detta
i
 åtanke
är
det
bara
att
kravla
sig
tillbaka
till
sin
kammare
och
börja
planera
experiment
inför
 nästa
sommar.




References

Related documents

Västra Långängskärret, även kallat Långängssjön eller Linnmanska träsket efter naturvetaren och tv-pro ilen Nils Linnman (1915-2002), ligger centralt på södra Lidingö

Effekten av totalkvävet i höns- respektive kycklinggödsel på kväveskörden i fältförsök med vårkorn på en lerjord i Västergötland 2005 och 2006 motsvarade effekten av en 30- 40

Då utsläppen sattes i relation till kommunernas invånarantal, steg Hangö och Ingå till en nivå högt över de övriga, för i dessa kommuner finns anläggningar som producerar

Som  av  tabell  2  framgår  är  de  största  utsläppssektorerna  processkraftverk,  industriprocesser  och  övrig  industri.  Ovakos  stålverk  med  sitt 

I princip arbetar yrkeshögskolan, också YH Novia, på samma sätt eftersom det förutsätts göra forskning 

Stugorna blir större, kravet på dusch och vattentoaletter blir vanligare även ute i skärgården, vikarna muddras för att släppa in båtarna och strandtomterna blir allt

Långtidsdata visar att Aphanizomenon finns i större mängder från juni till september medan Nodularia är mest talrik under juli-augusti (figur 21).. Trots att Apha- nizomenon

Kommunfullmäktige antar detaljplanen och uppdrar åt kommunstyrelsen att företräda kommunen i den fortsatta handläggningen. Kommunfullmäktige antar detaljplanen för del av Tornum