• No results found

Hagatorget, Söderköping

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Hagatorget, Söderköping"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2013 08 20

Landskapsarkitektur Design Studio LK 0127 HT13

Hagatorget, Söderköping

Torget—arenan:

Torget som idé är på många sätt ett av stadens viktigaste inslag. Det är offentlighetens rum och även demokratins rum. Här förmedlades saker;

budskap, kontakter, varor. Förr i tiden kom ibland kungens härold till torget och läste upp nya kungörelser för medborgarna. Torget var på så sätt den tidens tidning.

Torget var också en plats där samhällets etiska och moraliska regler

stadfästes. Torget användes som arena för offentliga bestraffningar, till och med avrättningar. Stockholms blodbad ägde rum på Stortorget, en synnerligen dramatisk form av politisk markering. Dessa våldsamma exempel var också symboliska gester och på det viset fick torget rollen av ”lagbok” innan vi hade allmän tillgång till sådana.

Men torget användes också till mera bejakande ting. En kungastaty inklusive häst är vanligt förekommande på torg, något för invånarna att vara stolta över, kanske, men också ett sätt att markera enighet kring en symbol. Den sortens nationell enighet har vi även idag; idrottshjältar tas ibland emot på t ex Sergels Torg där de får motta folkets hyllningar. I tv-programmet stadskampen där städer kämpar mot städer i olika (fåniga) grenar används alltid ett av stadens torg som arena. Borås mot Luleå. Vilken stad är bäst?

Förr samlades borgarna på torget för att diskutera saker och ting som var angelägna gemensamma ärenden. Man kan tänka sig att röstningar ägde rum, kanske via handuppräckning. Här utspelade sig en tidig form av folkstyre;

demokrati. Torget är på många sätt demokratins rum, platsen där alla är lika och dit man kommit av fri vilja.

De tre hoten

Men torget är också - och har varit - i fara. På 1970-talet blev många torg parkeringsplatser. Bilismen lade under ett tjugotal expansiva år under sig många offentliga ytor i Sveriges städer.

En andra våg av ”hot” uppkom när uteserveringstillstånden släpptes friare i Sverige. Många torg blev som stora korvmackar. Medborgarplatsen i Stockholm har kallats ”stugby utan lift”. Malmö har ett (kritiserat) sådant exempel; Lilla Torg, som är ett medeltida torg som sommartid har en yttre krans av uteserveringar vilka ligger kant i kant och upptar mer än hälften av torgets yta.

I vår tid är kommersen ett hot för torgets existens. Det är paradoxalt eftersom handel—kommers—ofta var orsaken till torgets uppkomst. I många fall kan

(2)

man härleda hela städers uppkomst till ett möte mellan två handelsvägar; en plats—en sorts marknad—uppstår, så småningom uppkommer också staden.

Det tredje hotet heter därför inglasningar och köpgallerior. I Vällingby (klassat som fysiskt riksintresse) planeras en överglasning av en av till torget

angränsande yta och i Sergels Torg i Stockholm kommer man att glasa in och klimatisera en del av den så kallade Hästskogången. Sådana miljöer blir varuhus— köpgallerior—snarare än offentliga torg. Men som Kista centrum säger i sin reklam för sin köpgalleria: ”Hos oss är alla gator shoppinggator”.

Demokrati och ägande

Så anländer då två frågor, typiska för vår tid, som ligger och ruvar vad gäller stadens offentliga rum. Det ena rör demokrati. Vem får vara på torget? Är det öppet för alla? Är någon utestängd? Att vara utestängd kan avse utformningen av den fysiska miljön som gör det svårare för gamla, synskadade,

rullstolsbundna, barnvagnsförsedda. Men man kan vara utestängd också av andra skäl. Om man går till Kista Centrums shoppinggator för att demonstrera mot plågsamma djurförsök blir man förmodligen avvisad. Man får inte vara där. Demokrati har tydliga gränser i det privata rummet.

Ett annat exempel: Vissa torg är så belamrade med reklam och reklamskyltar att man inte känner sig hemma där och väljer att vara någon annanstans. Man känner sig förfrämligad. De kommersiella budskapen tränger sig in i våra gemensamma rum på ett sätt idag som vi inte tidigare varit med om. Shinjuku i Tokyo är en enda blinkande reklamtavla som förändrar sig varje sekund, en flyktig verklighet man kan se i filmen Lost in Translation. Kungsträdgården, Stockholms mest klassiska offentliga rum, upplåtes till reklamkampanjer och försäljningsevenemang av olika slag; IT-mässor, lansering av bilmodeller etc.

Vad är vår åsikt om detta, som stadsbor men även som landskapsarkitekter?

Den andra frågan rör ägande. Torget ägs av alla, alla medborgare,

definitionsmässigt är det så. Men det ägs med det också av ”ingen”, ingen är riktigt säker på hur det ägandet ska förvaltas. Reclaim the Streets heter en ungdomsrörelse som dessvärre mest är känd för att kasta sten på poliser.

Men den ursprungliga idén är att ”ta tillbaka gatorna”, att hävda gatorna som medborgarnas gemensamma rum. Hur väl man lyckas med detta är högst diskutabelt. Om man vill ha en mera nyanserad bild av rörelsens ursprung kan man läsa om detta i Naomi Kleins bok No Logo (finns i pocket).

Nio postulat om torget som stadsrum

1. Torget ligger oftast i stadens fysiska centrum—kanske rent av definierar dess centrum.

2. Torget är oftast det mest intensivt använda stadsrummet i staden, mera intensivt än t ex en park.

3. Torget är ofta bilden av staden ifråga—om man väljer ett enda vykort att

(3)

4. Torget är ofta stadens symboliska centrum. Där ligger

representationerna för den symboliska makten, tex stadshuset och/eller kyrkan.

5. Torget är platsen även för stadens kommersiella centrum. På och vid torget tar ofta det kommersiella livet plats i form av torghandel eller viktiga butiker, som ligger placerade där.

6. Torget har pretentionen att vara stadens stolthet, platsen dit man tar kusinen från landet och dit turister går.

7. Torget tillhör de mest intensiva knutpunkterna i staden. Som sådan attraherar den medborgarna till besök. Här inträffar planerade men också tillfälliga saker.

8. Torget är ofta ett av stadens viktigaste historiska minnen, från vilket man kan förstå något om stadens framväxt.

9. Torget ägs av alla och är ett kollektivt rum i vilket alla får vara. Torget förkroppsligar med det en demokratisk tanke.

Uppdraget:

Vårt uppdrag är att gestalta Hagatorget, Söderköping. Det är ett speciellt torg på flera sätt, bla därför att det egentligen är både ett centrumtorg och en stadspark, dockade till varandra och väl beläget i stadens centrum intill det sk A-stråket med de populäraste affärerna och med Storån strax intill. Samtidigt finns i Söderköping viss ”konkurrens” med kanalplatsen invid Göta kanal, vilket är stadens främsta turistattraktion och där man serverar stans bästa glass. Dessa ting behöver du sätta dig in i och ta ställning till.

Vissa av delövningarna görs i grupp men slutuppgiften görs som en individuell uppgift där du har ett individuellt ansvar för ditt förslag. I detta arbete kommer vi att sysselsätta oss med en av de uppgifter inom landskapsarkitektens arbetsområde som är mest engagerande för olika medborgargrupper. Alla tycker om torget och alla tycker något om torget. Det är därför en uppgift med stort yrkesmässigt ansvar och även med hög problemmässig komplexitet. Att gestalta ett torg inbegriper aspekter som formgivning, social användning, skala och proportion, ekologi, klimat, brukarmedverkan, stadsbyggnad och historia, för att bara nämna några av de viktigaste frågorna och i ingen särskild ordning.

Ett sådant uppdrag kräver inlevelse och studier i stadens liv i ordets djupaste bemärkelse. Detta är också en av anledningarna till varför vi har inkluderat teoretiska övningar (litteraturseminarium) i studion liksom kortare uppgifter som är enklare sammansatta. Dessa kortare övningar är trappsteg på vägen till vår stora och grandiosa uppgift, att gestalta torget.

(4)

Programdokument:

På skolans server K, under kursmappen, ligger ett digitalt material som innehåller:

Program, Situationsplan över bebyggelse och allmän plats, Höjdplan,

Grundkarta samt relevanta planer och fasader över intilliggande byggnader.

Redovisning

Vi redovisar vårt uppdrag vid tre tillfällen. Dessa kommer att utformas som heldagskritiker med inbjudna gäster i juryn. Du kommer vid varje tillfälle att få presentera ditt förslag och även vägleda publiken genom detta förslag för att ge oss möjlighet att förstå din idé samt ditt gestaltade innehåll. I den

påföljande diskussionen förväntas du kunna argumentera för dina ställningstaganden.

Mellankritik

Idémässig presentation av rumsgestaltningen, rörelser/kommunikation, användning, samband och karaktär. Detta sker i enkel redovisningsform typ

”bubbeldiagram” i skala 1: 500.

Slutkritik block B

Presentation av en situationsplan i skala 1:200 av ditt förslag. Kort

beskrivning. Vid detta tillfälle kommer du alltså att få tillfälle att diskutera ditt förslag och därför ska det vara någorlunda ”klart” för att du under block 3 ska kunna ägna din kraft åt att arbeta med en mera omfattande presentation av ditt förslag.

Slutkritik studion

Full presentation av förslaget. Detta ska innehålla följande:

• Illustrativ situationsplan i skala 1: 200, färglagd och med huvudhöjder.

• Detaljer ur planen, sektioner eller bilder i större skala som du anser att du behöver för att förtydliga ditt förslag.

• Sektioner (längd- och/eller tvär-), 2—3 st, skala 1: 100.

• Förtydliganden (skisser, detaljer, foton, ord) av detaljlösningar, material, vegetation och andra enskilda inslag.

• Kort beskrivning.

Kommentar:

Mellanredovisningen sker alltså i skala 1: 500 medan slutredovisningen sker i skala 1: 200. Tanken bakom detta är att vi fram till mellanredovisningen ska ha jobbat i första hand med den övergripande idén; det vi ibland kallar

”greppet” på uppgiften. I det följande skedet kommer vi istället att mera koncentrera oss på gestaltningen av vår respektive idé. De olika skalorna gör

(5)

delens relativt stora skala. Arbetssättet ger också en tempohöjning i andra fasen då ritarbetet intensifieras, något som det redan från början kan vara bra att hålla sig medveten om. Slutligen ger denna indelning i två faser

studioarbetet variation och omväxling så att vi ska orka med denna relativt intensiva kurs.

Tider:

Mellankritik: enligt schema.

Slutkritik block 2: enligt schema.

Slutkritik studion: enligt schema.

Historia, staden, torget:

Detta är tre viktiga källor som du bör plugga in och skaffa dig ett

förhållningssätt till för att få tillräcklig ”input” för att kunna lösa uppgiften.

Uppgifterna får du genom programdokumentet och via andra källor som du söker själv, hemsidor, böcker.

Historia:

Vilken är platsens historia? Vad har man gjort här förut? Finns

”minnesavtryck” här?

Staden:

Vilken karaktär har denna del av staden? Vem kommer att bo här? Vilka andra offentliga rum kommer att finnas här? Hur många kommer att bo här? Hur kommer de att utnyttja sin stadsdel på sin fritid? Hur ser stadsdelen ut rent fysiskt? Hur sker cirkulationen inom stadsdelen—gång, cykel, bil, kommunala kommunikationer?

Torget:

Vilken roll kommer torget att spela för invånarna? Vad finns att ta fasta på i omgivningen? Vad tycker du saknas i den nya stadsdelen som torget kan försörja med?

Program:

Staden har formulerat programkrav på det planerade torget. Detta program finns till ditt förfogande och du ska sätta dig in i det. Tävlingen om torget är som du ser autentisk och äger rum i princip parallellt med studion. Detta ger uppgiften en viss ”glöd” och påtaglig verklighetsförankring. Inlämningskraven ska emellertid vara de som anges i detta program och inte de som står i tävlingshandlingen. Vi arbetar alltså med ett ”modifierat” program för att passa kursens syften.

Din uppgift är nu att ge ett gestaltat svar på stadens frågeställningar och framställa en sammanvägd lösning. I detta arbete kommer du att ha

användning för din gestaltningsförmåga men också din empatiska förmåga för hur man kan använda torget på olika vis, invånare såväl som turister. Du måste också skaffa dig en förståelse för platsens historia och slutligen addera en gestaltning som svarar på dagens problem och möjligheter.

(6)

Några nyckelord:

Sociala möjligheter.

 Verksamheter/evenemang.

 Rumslighet.

 Kopplingar till omgivningen.

 Skala—proportion.

 Vila—rörelse.

 Natt-dag-aspekt.

 Årstidsaspekt.

 Se-synas-liv.

 Tillgänglighetsanpassning.

Pedagogik:

Denna undervisningsform bygger på den personliga handledningen som ni kommer att få vid ritbordet samt på de miniseminarier ”Tables” som vi har där vi i mindre grupper diskuterar våra idéer och förslag. Ta tillvara på de

tillfällena. Utan dessa tillfällen får du svårt att tillgodogöra dig kursens innehåll.

Den metod som vi kommer att använda oss av för att gestalta Hagatorget bygger på en tanke om tre begrepp som vi arbetar med; Inventering, analys, förslag. Dessa tre begrepp kan också något förenklat formuleras som tre frågor som vi ställer till oss själva:

• Vad är det jag ser och upplever här? (Inventering)

• Är det bra eller dåligt? (Analys)

• Hur ska jag förändra och vad ska jag spara? (Förslag)

Passa också på att lära er av alla de goda exempel—och kanske mindre goda, det lär man sig också av—som era kamrater utgör. En del av studioidén utgörs av det samlade resultatet som presteras av gruppen. För godkänt resultat fordras genomförda övningsuppgifter, aktivt deltagande i slutkritik och mellankritik samt seminarier och studiebesök.

Den muntliga redovisningen är en viktig del av studion. Dessa tillfällen innebär chanser till träning i retorikens ädla konst - en nyttig övning inför kommande arbetsliv.

(7)

Thorbjörn Gustav Tomas

References

Related documents

lärarens roll i att skapa möjligheter till deltagande, inkludering och exkludering, makt ​- där vi går in på elevernas sätt att utöva makt och hur det påverkar

Syftet är att studera kvinnors "motiv" till att arbeta ideellt i en idrottsförening för barn och ungdomar, om deras motiv kan relateras till de normativa riktlinjer som

Detta stämmer överens med Thedin Jakobssons (2004) studie där hon diskuterar att lärare verkar sätta detta som en hög prioritet. Eleverna ser inte idrotten som ett tillfälle där

- Om ansvarig rastvärd upplever att en eller flera elever inte uppfyller reglerna för fotbollsplan så kan ansvarig rastvärd avvisa en elev från planen.. Eleven ska då utan

Du ska känna till skillnaderna mellan ryggradslösa och ryggradsdjur Kunna några abiotiska (icke-levande) faktorer som påverkar livet i ett ekosystem.. Kunna namnge några

Låt eleverna välja några länder, med olika typer av styrelseskick och jämföra dem med varandra för att analysera hur yttrandefriheten kan begränsas och med vilka metoder.. En

Då två (lika) system med olika inre energier sätts i kontakt, fås ett mycket skarpt maximum för jämvikt då entropin är maximal, inre energin är samma i systemen och

För att stärka jämställdhet vid rekrytering ska arbetsgivaren genom utbildning, kompetensut- veckling och andra åtgärder främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män