Mina första år som biodlare

(1)

SVERIGES BIODL ARES RIKSFÖRBUND

Mina

första

år som

biodlare

(2)

Foton: Lotta Fabricius Kristiansen/Preben Kristiansen, Apinordica, om inget annat anges.

Rasudin Becirbegovic, Maria Brännvall, Anna Lind Lewin, Janne Mårtensson, Tarja Ollikka, Lauri Ruottinen, Per Thunman.

Grafisk form: Birgitta Fors, ConForza Grafisk produktion Roos Printing AB, 2016

ISBN 978-91-982534-4-3

(3)

Innehåll

Starta en biodling ocb bli biodlare! ……… 8

Människans minsta husdjur – en bildguide……… 9

1 •

Introduktion till biodling ………15

Bikupans uppbyggnad ……… 16

Hur bisamhället fungerar ……… 20

Bikupans invånare ……… 20

Tre typer av individer ……… 20

De vanligaste biraserna i Sverige ……… 22

Val av bigårdsplacering ……… 23

Bigårdens placering ……… 23

Bin i tätbebyggt område ……… 24

Vilken utrustning behövs i bigården? ……… 25

Årstidernas olika arbeten i bigården ……… 25

Binas produkter ……… 27

Kort introduktion till biprodukter ……… 27

Binas betydelse som pollinatörer ……… 29

Biväxter ……… 30

Vad lagen säger om biodling ……… 31

Sveriges Biodlares Riksförbund, SBR ……… 31

2 •

Livet i ett bisamhälle ………33

Byggnad och funktion Bisamhället – en superorganism ……… 34

Sociala insekter ……… 34

Binas språk och orienteringsförmåga ……… 35

Drottningens, arbetsbinas och drönarnas uppbyggnad och funktion i samhället ……… 36

Drottningen ……… 37

Arbetsbiet ……… 38

Drönaren ……… 40

Ägget ……… 40

Larven ……… 41

Puppan ……… 41

Det vuxna biet ……… 42

Tolka yngelramarna ……… 47

(4)

3 •

Biodlarens utrustning ………49

Skyddsutrustning, bikupa och honungshantering Köpa och transportera bin ……… 50

Nödvändig skyddsutrustning ……… 51

Redskapen för biskötseln ……… 53

Olika kupmodeller ……… 54

Olika ramformat ……… 57

Tekniken att spika ihop en ram och sätta in en mellanvägg ……… 57

Utrustning för honungshantering ……… 59

Olika typer av foderanordningar ……… 60

Förvaring av utrustning ……… 62

Ungefärlig kostnad för start av en biodling ……… 62

4 •

Året i bigården – 1 ………63

Vinter och vår Vad händer i bisamhället under vintern? ……… 64

Vad ska biodlaren göra under vintern? ……… 65

Vinterns olika arbeten i bigården ……… 65

Vad händer i bisamhället under våren? ……… 66

Vad ska biodlaren göra under våren? ……… 67

Vårens olika arbeten i bigården ……… 68

Foderkontroll ……… 68

Bottenrengöring ……… 69

Vårundersökning ……… 69

Plats i yngelrummet ……… 70

Första skattlådan ……… 71

Svärmkontroll ……… 71

Tecken på att samhället förbereder svärmning ……… 72

Bina svärmar ……… 74

Svärmen fångas in ……… 74

För ett enkelt skötselkort för dina bisamhällen ……… 76

(5)

5 •

Året i bigården – 2 ………77

Sommar och höst Vad händer i bisamhället under sommaren? ……… 79

Vad ska biodlaren göra under sommaren? ……… 79

Sommarens olika arbeten i bigården ……… 79

Avläggarbildning ……… 79

En enkel metod att sätta till en drottning under säsongen …… 80

Honungshantering från bikupa till färdig burk ……… 82

När är honungen mogen? ……… 82

Skatta honung ……… 82

Avtäcka, slunga, sila och tappa honung ……… 85

Vad händer i bisamhället under hösten? ……… 89

Vad ska biodlaren göra under hösten? ……… 90

Höstens olika arbeten i bigården ……… 90

Slutskattning och invintring ……… 90

Vinterfodret ……… 93

Smälta ur vax och tvätta ramar ……… 94

Säkra bisamhället mot möss och fåglar ……… 95

Vinterisolering ……… 95

Oxalsyrabehandling ……… 96

6 •

Bihälsa ……… 97

Biskötsel för friska bin Friska bin ……… 98

Hur val av bigård, utrustning, skötselmetoder och bin påverkar binas hälsa ……… 98

Sjuka bin ……… 100

Bisjukdomslagstiftningen och vad den innebär för biodlaren …… 101

De vanligaste sjukdomarna, parasiterna och skadegörarna ……… 103

Amerikansk yngelröta ……… 104

Varroakvalster och dess bekämpning ……… 105

Kalkyngel ……… 112

Nosema ……… 113

(6)

7 •

Praktiskt arbete i bigården……… 117

Hur man öppnar ett bisamhälle och arbetar med bina Redskap, utrustning och deras funktion i bigårdsarbetet ………… 118

Hur man öppnar ett samhälle ……… 120

Undersökning av bisamhället ……… 121

Yngelrummets uppbyggnad ……… 123

Hur du utvidgar ett samhälle ……… 123

Att använda drönarram för varroabekämpning och som indikator på samhällets status ……… 124

Skötselschema/driftmetod för ett bisamhälle ……… 125

Ergonomin i biodlingen ……… 126

8 •

Bigården och dragväxter ……… 127

Att välja en bra bigård Bisamhällets grundkrav på bigårdens placering ……… 129

Bikupornas placering i bigården ……… 129

Bisamhällets dragområde och tillgång på näring ……… 131

Biodlarens krav på bigården ……… 132

Dragväxter och dragkalender ……… 133

9 •

Avläggarbildning och enkel drottningodling ………… 139

Hur gör man avläggare och drottningar för husbehov Hur man praktiskt gör avläggare ……… 140

Olika typer av avläggare ……… 140

Hur du tar hand om en avläggare ……… 143

Hur du tillsätter en drottning ……… 144

Enkel drottningodling ……… 145

Odla drottningar – steg för steg ……… 147

Avläggardokument ……… 154

(7)

10 •

Honung ……… 155

Honungshantering för en kvalitetssäkrad produkt Honung är ett livsmedel redan i bisamhället ……… 156

Honungens hantering från bikupan till färdig burk ……… 158

Vad är honung? ……… 159

Honungens kristallisation ……… 161

Sorthonung ……… 162

Certifiering av honungsproduktionen ……… 163

Vad är det för fel på honungen? ……… 164

Året i bigården ……… 166

Ordlista ……… 168

(8)

8

Biodling finns nästan överallt i världen, den bedrivs på olika sätt och under olika förutsättningar. På binas villkor, om den ska vara livskraftig och hållbar.

Jag började min biodling i slutet på 90-talet och var fast från första stund.

Den spännande värld som öppnade sig och den härliga honungen, vilken känsla.

Utöver detta bidrog min biodling till miljönytta, genom binas pollinering av växterna i närområdet runt bigården, till glädje för alla.

Sedan jag startade har honungsbinas roll i livsmedelsproduktionen blivit tydligare för allmänheten. Från att ha varit en sysselsättning för framförallt män, är det i dag även många kvinnor och yngre, som börjar. Kvinnorna har givetvis varit med tidigare, men inte i samma omfattning. De har inte heller varit så synliga utåt. Den bilden är förändrad. Detta har inneburit en ökad mångfald, inte bara i naturen utan även i biodlarkåren, det är vitaliserande. Biodling är en perfekt familjesyssla, om man vill dela ett gemensamt intresse. Det finns en bredd, där alla kan hitta något som tilltalar de egna sinnena lite extra.

Denna studiebok syftar till att ge dig grunderna i biodling. Tillsammans med arbetsboken Min biodling lotsas du fram i tio kapitel och bekantar dig med hur bin fungerar, vilken utrustning som behövs, vad som händer i bisamhället och vad biodlaren gör under året. Du lär dig hur du håller bina vid god hälsa och hur du arbetar praktiskt i bigården. Du har nu grunderna till att starta en biodling. Boken innehåller avslutningsvis fördjupningar i hur man väljer en bra bigård, hur man enkelt kan skapa nya bisamhällen och odla drottningar, och till sist ett kapitel om honungen, dess egenskaper och hantering.

Teori är en sak, praktik en annan. Det är ovärderligt att få gå bredvid en kunnig biodlare och lära sig hantverket i praktiken. Genom att gå en nybörjarcirkel i biodling träffar du andra med liknande intressen och kan få handledning under dina första år som biodlare. Detta är början till en underbar resa.

Tjällmo i januari 2016 Lotta Fabricius Kristiansen

Starta en biodling

och bli biodlare!

(9)

9

Människans minsta husdjur – en bildguide

Honungsbin …

Honungsbin är inte bara fascinerande exempel på evolutionär framgång, deras pollineringstjänster innebär stor ekonomisk betydelse för människan och naturen.

… bor i samhällen med ungefär 60 000 individer under sommaren och cirka 20 000 på vintern,

… har det vetenskapliga namnet Apis mellifera, som betyder ”honungsbärande bi”,

(10)

10

I bisamhället är alla arbetsbin sterila honor.

… hålls i tillverkade bikupor av biodlare som skördar honung, pollen, propolis och drottninggelé.

… tjänar människan främst genom att pollinera odlade och vilda växter,

… bygger kakor, av vax som de produce

rar i vaxkörtlar. De lagrar honung och pollen i sexkantiga celler i vaxkakor na, och använde dem även som barnkamma

re för deras ägg, larver och puppor,

… transporterar nektar i en honungs

blåsa, specialdesignad för ändamålet, och bär hem pollen i små ”korgar” på bakbenen,

… besöker blommor för att samla nektar och pollen. De gör honung av nektarn och pollen är en proteinrika föda,

(11)

11 Honor utvecklas från befruktade ägg, de större hanarna kommer från obefruktade ägg.

Bilarver kläcks från ägg, växer till och blir sedan en puppa i cellen.

En drottning lägger ett ägg i varje cell, och kan lägga upp till 200 000 ägg varje sommar.

Varje bisamhälle har enbart en drottning, som känns igen på sin långa bakkropp.

Hanbin, eller drönare, tjänar enbart till reproduktion, det vill säga att para sig med drottningar.

(12)

12

Att ta hand om barnkammaren med yngel är en sysselsättning för inomhusbin.

Att samla mat är en sysselsättning för utomhusbin.

Arbetsbin genomgår många sysselsätt

ningar genom sin livstid, till exempel som städbin, ambin, byggbin och vaktbin. När de blivit seniorer avslutar de som dragbin.

(13)

13 Honungsbin svärmar för att föröka sig.

Den gamla drottningen lämnar bikupan tillsammans med ungefär hälften av bina i bisamhället.

Honungsbin matar sin parade drottning under hela hennes livstid med drottning

gelé, och förser henne med ett hov av bin som passar upp.

Under sommaren gör bisamhället nya drottningar i speciella drottningceller, och matar dem med en särskilt näringsrik mat. Unga drottningar parar sig bara en gång i livet på deras parningsflykt, men med flera drönare vid detta tillfälle.

Honungsbin kommunicerar med varandra genom olika kemiska doftämnen och genom bidansen.

(14)

14

Tack för inspiration och lån av text och bild, Jürgen Tautz och HOBOS.

Genom binas pollinering av odlade blommande grödor, är honungsbin det tredje mest värdefulla husdjuret i Europa.

Honungsbin överlever vintern som ett fullstarkt bisamhälle. Bina sitter tätt tillsammans i ett vinterklot och håller värmen genom att vibrera med sina flygmuskler. De använder foderförrådet som energikälla för detta ändamål.

(15)

15

1 Introduktion

till biodling

(16)

16

H

onungsbiet är ett av våra allra äldsta husdjur, man uppskattar att domes- ticeringen startades för cirka 6 000–7 000 år sedan i Mellanöstern.¹ Men redan långt innan dess begav sig människan ut på honungsjakt för att hämta hem både den söta honungen och de proteinrika bilarverna.

Grottmålningar i Bicorp i Valencia i Spanien² som är cirka 8 000 år gamla visar hur man hämtar vaxkakor från vildbisamhällen. Något som skiljer honungsbin

från övriga husdjur är att de inte beter sig annorlunda jämfört med vilt boende honungsbin.

Biodlaren har inte tämjt sina bin utan biodling handlar om att man lärt sig hur honungsbin lever och att man sedan sköter om dem så att de trivs och är friska.

Genom binas polline- ringstjänster värderas deras arbete till ett av våra vik tigaste husdjur efter kor och grisar.³ Enbart i Sverige beräk - nar Jordbruksverket att pollineringstjänsterna av de odlade grödorna var värda mellan 260-466 miljoner kronor år 2011.⁴

Bikupans uppbyggnad

Honungsbin behöver en tillräckligt stor hålighet för att bygga sitt bo och kunna övervintra i. Till skillnad från sina släktingar getingarna kan honungsbin inte bygga sitt skyddande ytterhus själva. De producerar sitt eget byggnadsmaterial, bivaxet, som de sedan bygger upp de sexkantiga cellerna av i form av vaxkakor.

8 000 år gammal grottmålning i Spanien där honungsjakt avbildas.

1 • Introduktion till biodling

(17)

17 Dessa sitter tätt intill var-

andra (avståndet mellan vaxkakorna är cirka 10 mm⁵). Vaxkakorna fungerar dels som skafferi, där honung och pollen lagras, och dels som barnkamma- re där drottningen lägger ägg. Om bina fritt får välja sin boplats, till exempel vid svärmning, är deras drömhem ett levande träd med en hålighet som rym- mer 40 liter och har en liten ingång cirka 4,5 meter över marken.⁶

De första typerna av bikupor fick man genom att bära hem stocken där bina bodde till sitt hus. Där hade man dem nära till hands och kunde lätt sköta om dem. Man hade dem i stock. Detta sätt att hålla bin på förekommer fortfa rande på många håll i världen. En av de äldsta avbildningarna av biodling kommer från Egypten, och är cirka 4 400 år gammal. Där ser

man hur honung skördas från cylindriska lerkupor.⁷ En vanlig modell av bikupa i norra Europa fram till för cirka hundra år sedan var de så kallade halmkuporna.

I mitten av 1800-talet startade Hushållningssällskapet en kampanj för ett mer hållbart sätt att bedriva biodling genom att introducera det lösa ramsystemet och slungningstekniken i samband med dessa. Trågkupan utvecklades och kom att bestå ända till 1970-talet. Då ersattes den av den nu vanligare och billigare modellen av bikupa, den så kallade uppstaplingskupan.

Sexkantiga celler byggt av bina av bivax som de själva producerar.

Halmkupa. Foto: Janne Mårtensson

(18)

18

I Sverige lever honungsbina på den nordligaste gränsen för sin naturliga utbred- ning. Det kräver en bikupa som är anpassad till våra klimatförhållanden.

För att få standardiserade mått på bikuporna och ramarnas konstruktion arbeta- de Sveriges Biodlares Riksförbund fram normer. Man kan säga att bin kan bo på många olika sätt bara ett antal grundförutsättningar uppfylls. Vid val av bikupa till sin biodling får man själv avgöra vad som passar den egna biodlingen bäst.

Detta i kombination med hur bra bina trivs i just dessa utifrån det klimat som råder i området där biodlingen ska bedrivas.

Det finns många typer av bikupor men alla bygger på samma principer.

Uppstaplingskupan består av ett antal så kallade lösa lådor som placeras ovanpå varandra där en bottenkonstruktion gör att det naturligt blir ett avstånd under den nedersta lådan, detta fungerar som fluster där bina kan flyga ut och in.

Ovanpå lådorna placeras en täckskiva, som kan vara av olika material och har till funktion att hindra bina från att bygga fast taket. Taket läggs på toppen

Olika modeller av bikupor.

(19)

19 av lådstapeln och ser till att det blir tätt för väder och vind. Det är viktigt med ordentlig isolering i taket, då värmen i kupan stiger uppåt och försvinner ut om inget håller den kvar. För att underlätta skötseln låter man oftast inte bina bygga vaxet fritt, utan de får ramar av trä eller plast där en så kallad mellanvägg av bivax sätts fast. Mellanväggen är en förpräglad vaxskiva som bina bygger vidare på och skapar de vaxkakor som de önskar. På det sättet bildas vaxkakor som är raka och lätt kan lyftas ur lådorna utan att ta sönder binas bygge. Ett alternativ till hela ramar är att man enbart använder topplisten och sätter en remsa av vax på den så att bina utifrån denna bygger det vax de behöver.

Ofta används ett spärrgaller för att drottningen inte ska lägga ägg i skattlådorna där honungen lagras. Spärrgallret kan användas på lite olika sätt antingen under hela honungssäsongen eller enbart inför själva slutskattningen av honungen.

Uppstaplingskupor.

(20)

20

Hur bisamhället fungerar

Bikupans invånare

Biet är en insekt som lever i samhällen. I bisamhället finns normalt 10 000–

60 000 individer. Drottningen lägger ägg som är antingen obefruktade eller befruktade. Äggen kläcks, blir larver och sedan puppor innan de kryper ut som fullt utvecklade vuxna individer. Under vintern lägger drottningen inga ägg.

Antalet bin under vintern beror på antalet födda bin i slutet av säsongen.

De vinteröverlevande bina föds i slutet av juli och i augusti och utvecklar en extra fettreserv.

För att vara en fungerande enhet behöver antalet bin under vintern vara mellan 10 000–20 000 individer. När våren kommer sätter drottningen igång och lägger ägg och antalet bin ökar igen. Det måste då finnas ett överlapp av gamla bin som kan ta hand om de nya för att bisamhället ska klara sig. Bimängden är som störst runt midsommar för att sedan långsamt avta i antal igen. Om antalet bin är för litet eller om bina är för gamla inför hösten kommer samhället inte att överleva vintern, särskilt inte om den blir lång.

Tre typer av individer

Drottningen är mor till alla bin i samhället. En drottning utvecklas ur ett befruktat ägg där larven mycket tidigt får ett överflöd av en speciellt sammansatt fodersaft, drottninggelé som näring. Utan detta överflöd och denna omvårdnad skulle larven ha blivit ett vanligt arbetsbi.

Det finns normalt bara en drottning i ett bisamhälle. Hennes uppgift är att producera många ägg (hon kan lägga upp till 2 000–3 000 ägg om dagen), ur vilka det bildas nya individer. Drottningen kan bli upp till fem år gammal, men det vanliga är runt tre år. Drottningens äggläggningsförmåga avtar med åldern.

När arbetsbina känner att äggproduktionen minskar byter de ut den gamla drottningen och ersätter henne med en ny. Detta kallas ett stilla byte. Man känner igen drottningen på att hon är lite större och har en längre bakkropp än arbetsbina och att hon rör sig långsammare över vaxkakorna. Drottningen omges ofta av ett hov av arbetsbin som putsar, matar och sköter om henne.

(21)

21 Arbetsbina är samhällets grundpelare som utför allt arbete i kupan. När drottningen lägger ett befruktat ägg utvecklas det oftast till ett arbetsbi. Dessa är alla honliga individer. De städar, matar larver, bygger vaxkakor, försvarar samhället, hämtar vatten, samlar pollen och nektar i nämnd ordning. Nektarn omvandlar de till honung för att göra den hållbar och att den ska kunna lagras som vinter- förråd. Arbetsbin lever cirka fem till sex veckor och dör oftast med utslitna vingar ute i fält. Bin som föds sent på hösten lever hela vintern och kan bli sex–sju månader.

Drönarna är samhällets hanliga individer. När drottningen lägger ett obefruktat ägg, utvecklas detta till en drönare. Man känner igen drönarna på att de är rela- tivt stora i jämförelse med arbetsbina och ser mer jämntjocka ut. De har också stora ögon som gör att de har en väldigt god syn. Drönarnas huvuduppgift är att para sig med ungdrottningar under parningsflykten. Efter parningen dör de.

I ett samhälle finns mellan 500–2 000 drönare. Antalet varierar från samhälle till samhälle och beror på när på säsongen och andra olika förhållanden. De deltar sparsamt i arbetet i kupan i övrigt. På vintern finns inga drönare kvar i samhället, de har ingen funktion då. Drönarnas naturliga livslängd uppskattas till 23–50 dagar.

Drottning, arbetsbin och drönare.

(22)

22

De vanligaste biraserna i Sverige

I Europa har vi endast en art av honungsbin, Apis mellifera. Det finns ett antal olika raser. I Sverige har vi i huvudsak tre olika raser och ett blandrasbi.⁸ Dessa raser kan korsa sig med varandra och då uppstår det man kallar för ”traktens blandning”. Korsningar kan fungera utmärkt och anpassar sig ofta till de lokala förhållandena. Man bör däremot vara observant på hur temperamentet utvecklas eftersom binas försvarsinstinkt är en egenskap som lätt förstärks när olika raser korsar sig med varandra. Det finns ingen lagstiftning som reglerar vilken ras som ska användas inom olika områden i landet, men man tjänar på att använda samma ras som de andra biodlarna runt omkring ens bigård gör. Då kan friparning av drottningar fungera utmärkt och man kan behålla de egenskaper som de lokalt anpassade bina har.

Nordiskt bi, Apis mellifera mellifera

•

Det ursprungliga biet i Sverige, klassas som en lantras.⁹

•

Färgen är mörkbrun och svart.

•

God vinterhärdighet.

•

Sen vårutveckling.

•

Bra vid långvarigt drag från en växt, exempelvis ljung.

Ligusticabi, Apis mellifera ligustica

•

Var under en stor del av 1900-talet det vanligaste biet i Sverige.

•

Härstammar från Italien och kallas även italienskt eller gult bi.

•

1-3 gulaktiga ränder på bakkroppen.

•

Bäst vid rikligt och kortvarigt drag.

•

Medelsnabb vårutveckling.

Foto: Tarja Ollikka Foto: Per Thunman

(23)

23 Carnicabi, Apis mellifera carnica

•

Ursprungligen ett bergsbi.

Anpassat till långa, hårda vintrar, korta vårar och heta somrar.

•

Färgen är mörk med silvergrå ränder.

•

Antalet övervintrande bin är litet.

•

Snabb vårutveckling.

•

Kan väl utnyttja en sparsam vegetation.

•

Annat namn är Krainerbi.

Buckfastbi

•

Biet är ingen egentlig ras utan en korsning av många olika raser.

Framavlad av Broder Adam i Buckfast Abbey i södra England.

•

Det vanligaste biet i Sverige idag.

•

Färgen inom ett Buckfastsamhälle kan variera mycket.

•

Snabb vårutveckling, starka under sommaren och god övervintringsförmåga.

Val av bigårdsplacering

Bigårdens placering

När du söker en plats för din bigård finns det några saker att ta hänsyn till. I en bigård ställer man vanligtvis två till tio bisamhällen. Platsen för bigården bör vara förhållandevis solig och vindskyddad. Kupornas flusteröppning bör peka mot öster eller söder. Det ska vara lätt att komma intill bigården och att röra sig utan att snubbla. Om man har flera bigårdar placerar man dem oftast med två till tre kilometers mellanrum längs en lämplig körväg.

Foto: Per Thunman

Foto: Susanne Fabricius

(24)

24

Bin i tätbebyggt område

Hänsyn måste tas till omgivningen

Har du bigården i en villaträdgård eller inne i staden så måste hänsyn tas till grannar och husdjur. Här måste du lägga stor vikt vid att ha fromma och han- terbara bin. Står kupan intill en tomtgräns, ett promenadstråk eller liknande kan ett två meter högt

plank ställas en bit framför kupan.

Då tvingas bina att snabbt ta höjd och därigenom undgå att bli ett irrita- tionsmoment (och kollisionsrisk) för andra. Ett alternativ är att använda sig av redan befint- liga häckar eller

Är bin farliga?

Som biodlare får man ofta frågan om man inte blir stucken någon gång. Det blir man. Bin är inte aggressiva men kan, när de känner sig hotade, stickas. I samband med att biet sticks så dör det.

Så länge man inte är allergisk är det inte farligt.

Giftblåsan fastnar i huden och ska tas bort så fort som möjligt. Bästa sättet är att försiktigt skrapa bort gadden med nageln så att inte giftblåsan, som sitter ihop med gadden, pumpar ut mer gift än nöd

vändigt. Effekter av ett bistick är i regel svullnad och rodnad runt stället där gadden fastnade. Det kan ofta klia. Detta är symptom som går över inom några timmar eller dagar beroende på reaktion.

Undvik alltid bistick. Man vet aldrig när en reaktion kan uppstå. Om man känner sig dålig ska man genast kontakta eller uppsöka sjukvården.

Bistick. Gadden fastnar i huden tillsammans med giftblåsan, biet flyger iväg.

(25)

25 liknade som också tvingar upp bina på höjden. Se till att sköta om bina så att du undviker svärmar och röveri. Ha gärna vattenanordningar nära bisamhällena för att undvika att bina hämtar vatten på grannarnas tomter och ha inte heller fler bisamhällen i bigården än vad området är anpassat till.

Det kan vara bra att prata med de boende i området om skill na derna mellan honungsbin och getingar och förklara hur det fungerar, kanske vill de låna en bi- slöja och titta in i bisamhället? Förklara också vad som händer vid rensflygningen tidigt på våren så att det inte kommer som en överraskning när det är dags.

Vilken utrustning behövs i bigården?

För att kunna arbeta lugnt och metodiskt krävs att du själv känner dig trygg tillsammans med dina bin. Därför är det viktigt att du har den skyddsutrustning och de arbetsverktyg du känner dig bekväm med. Detta är förstås extra viktigt de första åren innan man lärt sig hur bina reagerar när man arbetar med dem.

Precis som andra djur så känner bisamhället på sig om du är rädd och otrygg.

Det kan smitta av sig till bina som då också blir oroliga i din närvaro.

Du behöver:

•

Bidräkt (slöja)

•

^Bihandskar

•

^Kupkniv

•

^Rökpust

•

^Biborste

Årstidernas olika arbeten i bigården

För att få grepp om hur mycket arbete det innebär att skaffa bin är det bra att känna till bisamhällets årscykel och lite grovt vad biodlaren förväntas göra för att sköta om bina på bästa sätt. Vad händer egentligen i bisamhället under året och vad gör biodlaren? Man uppskattar att skötseln tar cirka fem timmar per bisamhälle och år,¹⁰ beroende på hur effektivt man arbetar och vilken utrustning man har.

(26)

26

Vintern

Vad gör bina?

•

Sitter i vinterklot

•

Rensningsflyger när det är 810 grader varmt Vad gör biodlaren?

•

Skyddar bisamhället mot möss och fåglar

•

Kontrollerar att allt ser bra ut

Våren

Vad gör bina?

•

Börjar yngla och samla nektar och pollen Vad gör biodlaren?

•

Kontrollerar att det finns mat

•

Kontrollerar att det finns äggläggande drottning

•

Ger plats för yngel och honung

•

Undersöker om det finns sjukdomar

Sommaren

Vad gör bina?

•

Samhället ökar i styrka, det blir många fler bin i samhället eftersom drottningen lägger många ägg varje dag

•

Producerar honung Vad gör biodlaren?

•

Utökar platsen i kupan

•

Kontrollerar för svärmning

•

Gör nya samhällen – avläggare

•

Kollar varroaläget och andra sjukdomar

•

Skördar honung

•

Förbereder inför hösten/vintern

(27)

27

Binas produkter

Honungen är det livsmedel som vi i huvudsak får från bina men inte det enda.

Pollen som bina samlar och omvandlar till bibröd är liksom drottninggelé också livsmedel från bikupan. Övriga produkter som man kan få från bisamhället är bivax, propolis och bigift. Den i särklass viktigaste produkten från bisamhället är den ekosystemtjänst som bina utför när de samlar nektar och pollen och pollinerar den odlade och vilda floran.

Kort introduktion till biprodukter

Honung

Honung är nektar som bina samlar i blommorna och bearbetar genom nektar- växling. I processen ingår spjälkning av sockerarter till fruktsocker och druvsocker. Vattenhalten sänks till under 20 procent.

Honung är lugnande, energigivande, antibakteriellt och probiotiskt. Genom de enkla sockerarterna fruktsocker och druvsocker får honung ett lågt GI och blir nyttigare än socker.

Bivax

Binas vaxkörtlar utvecklas vid en ålder av 12–18 dagar och sitter på undersidan av bakkroppen, på binas mage. De kan producera upp till åtta vaxfjäll per

dag. Till ett kilo vax går det åt cirka två miljoner fjäll. ^Bivaxsalva

Sensommaren/hösten

Vad gör bina?

•

Samhället minskar i styrka. Det blir färre invånare eftersom drottningen minskar äggläggningen

•

Drönarna motas ut ur kupan Vad gör biodlaren?

•

Slutskördar

•

Invintrar bisamhällena

•

Utför varroabehandling vid behov

(28)

28

För att hålla igång vaxproduktionen går det åt cirka åtta kilo honung per kilo vax. Bivax är mycket uppskattat som läkande mjukgörare och återfuktare i hudvård och kosmetika.

Pollen och bibröd

Ett bisamhälle samlar cirka 30 kilo pollen per säsong. De tar hem pollenklumparna i pollenkorgarna som finns på bakbenen. Pollenet har olika färg beroende på från vilka blommor det kommer.

Bina gör bibröd av det pollen som placeras i cellerna och konserverar det genom mjölksyre jäsning, som sker då lite nektar läggs ovanpå pollenet. Fermen-

teringen ökar näringsvärdet och gör pollenet mer lättsmält. Bibröd är mycket proteinrikt och innehåller samtliga aminosyror som människan behöver.

Propolis (bikitt)

Propolis betyder ” framför staden”. Propolis används för att täta springor och sprickor i bikupan men även som rengörande medel då det är bakteriedödande. Till exempel rengörs en cell där ett bi nyligen fötts genom att putsas med propolis. Propolis har sitt ursprung från kåda och

harts liknande ämnen från framförallt gran, björk, al, vide, poppel och tall. Det kan ha olika färg och egenskaper beroende på sitt ursprung. Färgen kan variera från gult till rött och till mörkbrunt. Bina tar hem propolis i pollenkorgarna på bakbenen. Den största insamlingen av propolis sker främst på sensommaren.

Propolis är naturligt antibiotisk och motverkar bland annat inflammationer.

Bigift

Bigift produceras av körtlar i honbins bakkropp och samlas upp i en blåsa som kan tömmas via gadden. För bina är det ett försvar mot angrepp. Hos människan används bigift vid sensibilitetsträning mot överkänslighet av bistick och vid behandling av reumatiska sjukdomar.

Drottninggelé

Alla larver i bisamhället matas med fodersaft fram till det tredje dygnet. Foder- saftkörtlarna finns i biets huvud och produceras främst av bin som är 6–15 dygn gamla. För att kunna producera fodersaft behöver bina tillgång till honung och pollen. Används av människan som energihöjande proteintillskott.

(29)

29

Binas betydelse som pollinatörer

Pollinering sker genom att biet hjälper till att sprida pollen(frömjöl/ståndarmjöl) från blommans ståndare till pistillens märke så att det bildas frukter och frön.

Detta sker både inom samma blomma men framförallt mellan olika blommor av samma art.

Honungsbin är viktiga pollinatörer då de är många till antalet på en och samma plats. De är också blomtrogna, det vill säga de håller sig till samma typ av växt så länge det finns nektar eller pollen där. De är särskilt viktiga för tidigt blommande växter då de i jämförelse med vilda pollinatörer som till exempel humlor är många till antalet redan tidigt på växtsäsongen. Honungsbina är däremot känsliga för kallt väder och vid temperaturer under 15 grader arbetar de inte så intensivt. God pollinering är en ekosystemtjänst som ger fler frukter och frön, högre skördar och under rätt förutsättningar en ökad biologisk mångfald.

Om man jämför honungsbin och humlors olika arbetsförutsättningar ser man hur bra de kompletterar varandra.¹¹

Honungsbin

•

Jobbar från 15° C

•

2,5 blomhuvuden/min

•

Korta tungor

•

Vind, klarar 2 meter per sekund

•

Flyger långt

•

^Blomtrogna

Humlor

•

Jobbar från 10° C (tidiga morgnar och sena kvällar)

•

4,5 blomhuvuden/min

•

Långa tungor

•

Vind, klarar 4 meter per sekund

•

Samlar nära boet

•

Ej lika blomtrogna som bin

Honungsbi

Ljus jordhumla 1 • Introduktion till biodling

(30)

30

Biväxter

Med biväxter menar vi växter som bina tycker om eftersom de ger nektar och/

eller pollen. Ett bisamhälle producerar cirka 20 kilo nya bin per år och till detta behöver de runt 26 kilo pollen av bra kvalitet.¹² För att bina ska hitta den näring de behöver under hela säsongen runt sina bigårdar är det bra att veta vad som blommar och när det blommar. På våren och sensommaren är det extra viktigt att det finns gott om pollengivande växter i närheten av bigården för att få så friska bin som möjligt. Vissa växter som ger mycket honung kallas dragväxter.

Exempel på dragväxter under säsongen är:

Försommarhonung: Maskros, blåbär, lingon, fruktträd, bärbuskar och höstoljeväxter.

Högsommarhonung: Våroljeväxter, hallon, klöver, hjortron (norra Sverige), mjölkört, tistel, lusern, åkerböna, lind och backtimjan.

Hösthonung: Skogshonung/bladhonung och ljung.

Bra pollenväxter under säsongen är:

Vår och försommar: Sälg och andra videarter, lönn, hassel, maskros, höstraps och päron.

Högsommar: Blåeld, vitklöver, åkerböna, vicker, honungsfacelia och blåklint.

Sensommar och höst: Lupin, gullris, kärleksört, höstaster, honungsfacelia och solrosor.

Fält med vårraps.

(31)

31

Vad lagen säger om biodling

Vad gäller för den som skaffar bin? Det finns inga krav på var man får ställa upp sina bisamhällen. Däremot är det viktigt att placeringen inte inverkar störande på den kringliggande miljön. Det är givetvis en fördel att man kommer överens med sina grannar om bi samhällena ska stå i närheten av andras tomter.

Det är också viktigt att känna till att lagstiftningen kräver att man ska ha ett flyttningstillstånd för att flytta bin, vaxramar eller annan utrustning över försam- lingsgränserna i smittförklarade församlingar. Man ska även anmäla sin uppställ- ningsplats till Länsstyrelsen. För att få reda på det aktuella smittförklaringsläget kontaktar man sin bitillsynsman för mer information. Kontaktuppgifter finns på Länsstyrelsens hemsidor.

Sveriges Biodlares Riksförbund, SBR

SBR bildades 1920 genom en sammanslagning av de två biodlarorganisationerna Sveriges Allmänna Biodlarförening (SAB) som startades 1897 och Sveriges Biodlare förening (SB) som startade 1911.

Initiativtagare till en svensk riksorganisation var häradshövdingen i Jönköping Ivar Wislander och 1897 bildades SAB. I Danmark hade en riksorganisation bildats redan 1866 och Norge Birøkterlag bildades 1884. För att vara med i SAB krävdes att man prenumererade på föreningens tidning – Svensk Bitidning.

Det kostade 50 öre per år för den som hade upp till tre bisamhällen och en krona om man hade fler samhällen. 1901 ändrades namnet till Bitidningen, ett namn som fortfarande består.

SB bildades på initiativ av redaktör Alexander Lundgren som 1909 hade åter- upptagit utgivningen av tidskriften Bigården, en tidning med anor från 1889.

SB hade sin huvudsakliga verksamhet i Mellansverige medan SAB hade sina flesta medlemmar i södra Sverige. Efter bland annat påtryckningar från Hus- hållningssällskapet (vilka gav bidrag till biodlingens organisationer), arrangerades ett möte i Stockholm på initiativ av folkskolläraren Nils Årnell 1918. Detta blev inledningen till senare överläggningar mellan representanter för de båda förening- arna. Dessa ledde fram till att man vid ett möte 26 juli 1919 beslöt att SAB och SB skulle gå samman. Den 1 januari 1920 startades gemensamma organisationen, Sveriges Biodlares Riksförbund.

(32)

32

SBR består av enskilda medlemmar anslutna till biodlarföreningar. Föreningarna är sammanslutna till distrikt. Det finns 25 distrikt. Oftast sammanfaller de med län. Föreningarna omfattar en kommun eller en del av en kommun.

För närvarande finns det cirka 270 biodlarföreningar med tillsammans cirka 11 500 medlemmar. Alla medlemmar tillsammans bildar Sveriges Biodlares Riksförbund. De finns spridda över hela Sverige.

1, 7) The World History of Beekeeping and Honey Hunting, Eva Crane (1999) 2) www.ecomuseodebicorp.com

3) The Buzz about Bees, Biology of a Superorganism, Jürgen Tautz (2009) 4) www.jordbruksverket.se/pollinering (2011)

5) Bin och biodling, Åke Hansson (1980)

6) Honeybee democracy, Thomas D Seeley (2010)

8) Boken om biavel och insemination, Bert Thrybom (2009)

9) Lantrasbevarande, biologisk mångfald för framtiden, Jordbruksinformation 16 – 2011 10) Bli biodlare, utveckla ditt företag, Jordbruksinformation 14–2011.

11) Öka skörden med honungsbin och jordhumlor, Jordbruksinformation 21-2007 12) Bra honungs- och pollenväxter, Thorsten Rahbeck Pedersen, Jordbruksverket.

(33)

33

2 Livet i ett bisamhälle

Byggnad och funktion

(34)

34

Bisamhället – en superorganism

Bisamhället består av många individer. Under högsommaren kan det vara cirka 60 000 individer i samhället. De flesta är arbetsbin, några hundra är drönare och normalt är det bara en drottning. De enskilda bina kan ses som celler i en större organism. Tar man dem ur sitt sammanhang i samhället fyller de ingen funktion.

I sitt sociala sammanhang blir de ett samhälle som fattar kloka beslut. Man kallar denna typ av organism för en superorganism. Om samhället fungerar som det ska, växer det och vill i regel svärma. Svärmningen är superorganismens naturliga sätt att föröka sig på. Man kan alltså betrakta ett samhälle som en individ.

Sociala insekter

Honungsbin, getingar, humlor, gaddlösa bin och myror är exempel på gadd steklar som är sociala insekter. Det betyder att de bildar samhällen med gemensamma arbetsuppgifter som födosök, yngelvård och försvar. De lever alla i samhällen, men deras årscykler ser väl- digt olika ut. Getingar och humlor har endast en ettårig livscykel, det innebär att deras samhällen bara blir ett år, sedan börjar de om.

En ny, övervintrad drottning får på våren bygga upp ett nytt samhälle på en ny plats. Den gamla

drottningen dör i slutet av sommaren och då upplöses samhället. Arbetarhumlorna eller arbetargetingarna dör. Honungsbin och de flesta myrarter är fleråriga och drottningen överlever flera vintrar tillsammans med arbetarna. Bidrottningen kan bli upp till fem år gammal. Myrdrottningar kan i Sverige bli upp till 15 år.

Honungsbin, humlor och solitära bin tillhör alla olika familjer av det som kallas nektar- steklar¹³ (Apoidea). I familjen Apidae (lång- tungebin) finns flera släkten och underfamiljer och dit hör honungsbin (Apinae), humlor (Bombus) och gaddlösa bin (Meliponinae) som är samhällsbildande arter. Dit hör också exempelvis trädbin, pälsbin och orkidébin som är solitära.

Honungsbi i vitklöver.

Blåklocksbi, Melitta haemorrhoidalis^, ett solitärbi. Foto: Ingemar Fries

2 • Livet i ett bisamhälle

(35)

35 Att de är solitära innebär att de

lever ett och ett och inte tillsammans i ett samhälle. Ibland kan de solitära bina uppfattas som hela samhällen bara för att de valt sina boplatser bredvid varandra i till exempel en sand sluttning eller i en murad vägg. Solitära bin är bra pollinatörer. Vill man ha fler pollinatörer i exempelvis sin träd- gård kan man ordna boplatser åt dem, biholkar¹⁴. Det finns olika varianter som man kan bygga själv eller köpa färdiga.

Binas språk och orienteringsförmåga

Hur bina kan hitta till ett hallonsnår upp till tre kilometer från kupan och tillbaks förbryllade länge forskare och biodlare. Det skulle dröja till en bit in på 1950-talet innan professor Karl von Frisch lyckades knäcka koden med binas orienteringsförmåga. Bina har ett eget språk, vilket gör dem unika i insektsvärl- den. Genom att utföra en dans kan de berätta för de andra bina både avstånd från kupan, riktning i förhållande till solen och lönsamheten hos en nektar- eller pollenkälla som de upptäckt. Bidansen utförs inne i mörkret i bikupan på de vertikala vaxkakorna. Om nektarn eller pollenet är nära bikupan, mellan 50-100 meter, så utför de en enklare dans, ringdansen. Den berättar bara att det finns mat i närheten men inte i vilken exakt riktning. Med vippdansen kan biet ange både avstånd och riktning. Avståndet är inte ett specifikt avstånd uttryckt i meter utan det anger hur mycket energi det går åt för biet att ta sig dit. Det vill säga att om det är motvind så visar de en längre sträcka än vad de gör om det är medvind.

De delar också ut smakprov på det som de samlat in för att locka anhängare att flyga dit och hämta hem mer. Doften hjälper också bina att hitta källan.

Att honungsbina har denna förmåga att berätta för varandra var födan finns gör dem extra bra som pollinatörer. De blir snabbt många som flyger till samma växt.

Samtidigt som de samlar nektar eller pollen hjälper de växten med pollineringen.

I bisamhället kan olika bin flyga till olika växter för att hämta mat men de växlar inte mellan de olika växterna förrän maten är slut på det ena stället (blomtrogna).

Boplats för solitärbin.

(36)

36

Drottningen kommer ur ett befruktat ägg, där larven har fått extra näringsrik mat, drottninggelé, under hela larvstadiet. Hon är könsmogen cirka en vecka efter kläckning och är då redo att flyga ut för parning om vädret tillåter. Ytter ligare en vecka senare, om parningen gått väl, kan hon börja lägga ägg. Det betyder att det tar cirka 30 dagar, det vill säga en månad, från det att drottningägget läggs till dess att hon kan börja lägga befruktade ägg och hålla igång samhället.

Arbetsbiet, som också kommer ur ett befruktat ägg, har en utvecklingstid på tre veckor från ägg till färdigt bi. Under de första 20 dagarna håller sig arbetsbiet inne i bikupan eller nära bikupan. Det innebär att det är först efter cirka 40 dagar från äggläggningen som arbetsbina börjar arbeta som dragbi och samlar in nektar som sedan mognar till honung.

Drönaren är det bi som tar längst tid på sig att utvecklas, 24 dagar. Det utvecklas ur ett obefruktat ägg och blir könsmogen cirka 10 dagar efter kläckning. Det tar cirka 35 dagar från att drönaräggen läggs tills det finns könsmogna drönare i samhället. Detta är viktigt att känna till med tanke på att det under vintern inte finns drönare i samhället (om det är ett väl fungerande samhälle). Den tidiga drottningodlingen är beroende av när det finns drönare som är könsmogna och kan para sig med ungdrottningarna.

Drottningens, arbetsbinas och drönarnas uppbyggnad och funktion i samhället

Det är viktigt att ha kunskap om de tre individerna i ett bisamhälle – drottning, arbetsbin och drönare. Deras utvecklingstid är avgörande för hur lång tid det exempelvis tar för ett bisamhälle att göra en ny drottning och när hon sedan kan börja lägga ägg så det blir nya bin eller hur lång tid det tar från det att drottningen lägger ett befruktat ägg tills att dessa bin börjar arbeta med att samla nektar eller pollen, eller när drönarna är mogna för att kunna para sig med de nya drottningarna.

(37)

37

Drottningen

Drottningen är längre och smalare än arbetsbina och drönarna. Hon är mellan 18–25 mm lång och väger cirka 0,2 gram.¹⁵ Den långa, smala bakkroppen gör att hennes vingar ser kortare ut än de andra binas. En äggläggande drottning är tung i bakkroppen och rör sig långsammare över vaxkakan än arbetsbina. Hon blir också lite klumpigare och flyger sämre. Det finns en viss risk när biodlaren lyfter upp ramen som drottningen går på, att hon kan trilla ner på marken och gå förlorad.

Drottningen är den enda individen i samhället som kan lägga befruktade ägg.

Det gör att hon är mamma till alla andra bin i samhället. Hennes genetiska arv överförs både till drönare och arbetsbi och påverkar hela samhällets egenskaper.

Drottningens huvuduppgift är att lägga ägg, både obefruktade och befruktade.

Under högsäsongen kan hon lägga upp till 2 000–3 000 ägg om dagen. Drott- ningen blir ständigt uppassad och matad med proteinrikt foder så att hon ska ha tillräckligt med näring för att kunna producera så många ägg som behövs för ett livskraftigt bisamhälle.

Drottningen utsöndrar flera doftämnen, feromoner, som har olika funktion.

De kan till exempel förhindra arbetsbina från att lägga ägg eller föda upp nya drottningar eller stimulera arbetsbina att samla mat och förbereda för svärmning.

För att sprida drottningens feromoner slickar arbetsbina på hennes kropp och sprider på så sätt hennes doft i samhället.

Drottning

Utvecklingstid för de olika individerna i antal dygn:

Ägg Larv Puppa Total tid Drottning 3 5 8 16 Arbetsbi 3 6 12 21 Drönare 3 7 14 24

(38)

38

För att kunna lägga befruktade ägg behöver ungdrottningen para sig. Inne i bikupan är inte drönarna och drottningen intresserade av varandra. Parningen sker alltid utanför kupan högt upp i luften, oftast på över fem meters höjd.

Drottningen flyger bara ut vid vackert, vindstilla och varmt väder, vanligen över 20 grader. Om vädret är dåligt flyger inte drottningen ut. Om det inte funnits tillfälle att göra en parningsflygning under de första tre veckorna stannar drottningen kvar i samhället och börjar lägga obefruktade ägg som utvecklas till drönare (drönarmor). Ett sådant samhälle är förlorat och kallas puckelsamhälle.

Drönaräggen läggs i vanliga arbetarceller, där pupporna blir för stora och buktar ut som pucklar.

Drönarna och drottningarna flyger till särskilda parningsplatser. De kan flyga ganska långt för att träffas. Drönarna hittar drottningarna genom att de utsönd- rar feromonerna. Drottningen parar sig med cirka 15 drönare. I regel kommer drottningen och drönarna från samhällen som är belägna inom en radie av cirka 10 kilometer. Det betyder att drönarnas arsvanlag i detta område kommer att spela roll för egenskaperna hos det samhälle som den nyparade drottningen etablerar. Vill man ha kontroll på drottningens egenskaper ska oönskade drönare undvikas inom detta område.

Äggläggningen kommer igång efter cirka en vecka från parningsflygningen.

Den mängd sperma som drottningen fått vid parningen räcker till två–fem års äggläggning, beroende på hur välparad hon blev. Hon är som mest produktiv de första två åren. Även om sperman tar slut i spermiebehållaren, spermatecan, kan hon att fortsätta att lägga ägg, men bara obefruktade ägg och hon kallas då drönarmor.

Arbetsbiet

Arbetsbiet är det minsta biet i samhället och väger i genomsnitt bara 0,1 gram.¹⁶ Det innebär att 100 bin väger cirka 10 gram. Man brukar också uppskatta att en halv deciliter bin är cirka 100 stycken. Det kan vara bra att veta om man ska ta ett prov med vuxna bin för analys om samhället inte ser ut att må bra (att jäm föra med ett blodprov).

Det nyfödda arbetsbiet kommer att tillbringa sina första tre veckor inne i kupan som husbi. De gör endast en kort orienteringsflygning utanför kupan när de är ungefär tio dagar. Orienteringsflygningen kan ibland se ut som bina håller på att

(39)

39 Arbetsbin

svärma. Efter tre veckor övergår de till att sköta uppgifter utanför kupan som dragbi och utföra arbetsuppgifter som behövs för att samhället ska vara välmående och friskt. Binas arbetsuppgifter varierar med åldern beroende på att deras olika körtlar (fodersaft-, vax- och giftkörtlar) utvecklas olika i tid från födseln. Arbetsuppgifter behöver utföras under samhällets yngelperiod, som är den period då drottningen lägger ägg.

Det som gör bisamhället så framgångsrikt är att det kan anpassa sig efter rådande förhållanden.

Det betyder att bina både kan skynda på sin utveckling och återgå till en tidigare arbetsuppgift om det exempelvis saknas dragbin eller ambin.

De har en stor buffertkapacitet.

Dag 1–3 Putsbi

De första tre dagarna är det städning som gäller. Det nyfödda biet putsar cellerna så att drottningen kan lägga nya ägg. Vid 4–5 dagars ålder lägger biet om sina matvanor, äter mycket pollen och honung så att det kan börja producera fodersaft.

Dag 6–10 Ambi

Nu har arbetsbiets fodersaftkörtlar utvecklats till fullo och bina kan börja mata de nykläckta larverna. Man säger att biet ammar och kallas därför för ambi.

Dag 11–17 Byggbi

Vid denna ålder har biets vaxkörtlar utvecklats. Biet producerar vax och arbetar med att bygga ut vaxkakorna. Det har också till uppgift att ta emot nektar och pollen som fältbina kommer hem med och processa det till honung och bibröd.

Dag 18–20 Vaktbi

Nu är det som mest gift i giftblåsan och vissa bin arbetar som vaktbi. Det vaktar vid kupans ingång (flustret) och skyddar samhället mot inkräktare.

Dag 21– till sin död Dragbi

Vid tre veckors ålder börjar det tjänstgöra utomhus som dragbi. Det flyger då ut för att hämta hem nektar, pollen och vatten till samhället. Detta fortsätter det med till sin död, som under sommaren inträffar efter cirka 4–6 veckor, när vingarna slitits ut.

(40)

40

Drönaren

Drönarna är bisamhällets hanar. De känns igen på att de är större, har stora ögon, är mer ludna, kraftigare och jämntjockare jämfört med arbetsbina. Den nykläckte drönaren matas till en början av arbetsbina, men får sedan klara sig själv. Efter cirka en vecka gör han sin första flygtur.

Drönaren deltar inte i insamling av nektar.

Hans uppgift är att para sig med en ungdrott- ning. I samband med parningen dör drönaren.

Hans parningslem fastnar i drottningen och bakkroppen går sönder när de frigörs från varandra. Varma dagar samlas könsmogna drönare på särskilda platser i luften men de flyger tillbaka efter några timmar för att inta föda inför nästa flygning. Drönarens livslängd är normalt tre–fem veckor.

Antalet drönare beror på samhällets storlek, antalet drönarceller och binas genetiska egenskaper. Vanligen finns det några hundra upp till ett par tusen drönare. De som inte parar någon drottning lever kvar i samhället.

När parningssäsongen är över tolereras inte längre drönarna av arbetsbina. De är då en belastning för samhället och motas ut ur kuporna. Om det på hösten eller på vintern finns drönare kvar i samhället, är det ett tecken på att det inte finns någon parad drottning i samhället.

Biets utveckling omfattar fyra steg: ägg, larv, puppa och färdig insekt. Det kallas en fullständig metamorfos. När dessa ligger i sina celler kallas de för yngel och området där de finns kallas yngelrummet eller yngelklotet, se kapitel 7.

Ägget

Drottningen lägger ett ägg på den rengjorda cellens botten. Det är cirka 1,5 millimeter långt och står från början rakt upp från botten. På det tredje dygnet, då ägget ska kläckas, lägger sig ägget ner.

Drönare

Ägg. Foto: Tarja Ollikka 2 • Livet i ett bisamhälle

(41)

41

Larven

Efter tre dagar kläcks ägget och den nyfödda larven matas av ambina med den proteinrika fodersaften fram till cirka två dygns ålder. De har ett överflöd

av foder och man ser hur det glänser i botten av cellerna. Därefter övergår mat- ningen av larverna till viss mängd fodersaft utdrygad med pollen, om det gäller mat till arbetarbin och drönare. Under tiden som larven ligger öppen kallas den ringlarv och den ökar då 900 gånger i vikt.¹⁷ Därefter täcks larven med ett poröst cellock och förvandlingen inleds. Dessa kallas täckt yngel. Inledningsvis sträcker larven på sig och kallas sträcklarv. Larvhuden skiljer sig i princip inte från det vuxna biets hud¹⁸. De viktigaste skillnaderna är att larvens hud är mycket tun- nare, saknar färgpigment och ämnen som gör huden hård. Den tunna huden gör att exempelvis varroakvalster kan riva hål på den och suga i sig kroppsvätska.

Mellan tarmen, som nästan fyller hela larven, saknar ett skyddande kitinlager.

Detta gör den väldigt känslig för sjukdomsangrepp. I samband med att larven sträcker på sig öppnas en förbindelse mellan mellantarmen och ändtarmen och larven kan nu för första gången tömma tarmen på cellbotten.

Puppan

Förpuppningen börjar med att larven spinner en kokong åt sig i cellen. Kokongen blir kvar i cellen när biet kryper ut. Puppan liknar tidigt det färdiga biet men förvandling invändigt sker hela tiden när larvens organ om- bildas till det vuxna biets organ.

Under puppstadiet är biet mycket känsligt för yttre störningar som temperaturförändringar.

Temperaturen i yngelklotet ligger på cirka 35 grader.

Larver i fodersaft. Foto: Tarja Ollikka

Puppa med lila ögon, biet kommer att födas inom ett par dagar. Foto: Lauri Ruottinen

(42)

42

Det vuxna biet

Det nyfödda biet är fortfarande mjukt och kutikulan (ytterhuden) kommer att hårdna under de närmaste 12–24 timmarna.¹⁹ Särskilt arbetsbiet har ett mjukt lurvigt utseende innan hår beklädnaden blir stelare.

De kan inte stickas innan skalet kring gift blåsan har hårdnat.

Biets kropp är indelat i tre tydliga delar, huvudet, mellankroppen och bak kroppen.

Huvudet

Huvudets viktigaste delar är fasettögonen, punktögonen, antennerna och munnen.

Synen

Biet har två typer av ögon – facettögon och punktögon. Facettögonen består av flera tusen småögon. Varje enskilt öga ger inte en skarp bild men tillsamman ger de skärpa.²⁰ Facettögonen är särskilt bra på att upptäcka former och detaljer när biet flyger. Snabba rörelser uppfattar de också lätt. Detta är en av anledningarna till att man inte ska vifta när ett bi närmar sig utan istället långsamt flytta på biet för att inte skrämma det (eller för den delen andra flygande insekter).

Punkt ögonen kan inte fokusera eller skapa bilder utan verkar ha ljusinsläpp som enda funktion. Troligen fyller de en funktion vid orienteringen och styr biets dygnsrytm.

Biet har ett annorlunda färgseende jämfört med människan. Det uppfattar färger från ultravioletta våglängder (300 nanometer) till orange ljus (700 nanometer).

Det gör att bina uppfattar blommorna på ett annat sätt än vad vi gör. En blomma som vill locka till sig bin har ofta tydliga nektarvisare som reflekterar ultravioletta nyanser. Bina är särskilt intresserade av blåa och gula blommor. Röda blommor uppfattar bina som svarta och är inte särskilt intresserade av dessa om de inte samtidigt har UV-infällningar som nektarvisare. Bina kan även se svarta, vita och gråa nyanser och är duktiga på att uppfatta olika mönster och figurer.

Vuxet arbetarbi.

(43)

43 Luktsinnet

Antennerna har till funktion att uppfatta dofter. De är binas näsa. De är upp- delade i segment, beklädda med hår och har tusentals sensorer. Bina är bra på att upptäcka från vilket håll en doft kommer genom att jämföra de båda antennernas doftintensitet. Bin är också extra känsliga för dofter som har stor betydelse i deras värld som vax, blommor och feromoner. De kan till exempel känna på doften om vaxet är i klump eller om det är i en sexkantig cell, de har ett plastiskt luktsinne.

Bina kan också uppfatta temperatur och luftfuktighet med antennerna och känner skillnaden på en halv grads temperaturförändring.

Munnen

Munnen består av flera delar. Överkäken och mandiblarna kan tugga och bita.

De använder dessa till att skära, forma och bearbeta vax och propolis och till att mata larverna, putsa drottningen, städa och slåss. Underkäken och under- läpparnas slickande och sugande mundelar formar en sugsnabel och tar hand om de vätskor (nektar, honung och vatten) som bina hanterar som nektar, honung och vatten. Bina sticker ner sugsnabeln i blommorna för att suga upp nektarn.

Sugsnabelns och tungans längd avgör från vilka blommor bina kan samla nektar. Längden varierar mellan 5,3–7,2 millimeter.²¹ Nektarväxlingen som sker då ett dragbi kommer tillbaka till bisamhället och överlämnar nektar till ett husbi för bearbet- ning är en annan viktig funktion. I samband med nektarväx- lingen påbörjas omvandlingen från nektar till honung.

Mellankroppen

Mellankroppens viktigaste delar är vingarna och benen.

Vingarna

Honungsbin har två par vingar på var sida av kroppen. Framvingarna är större än bakvingarna. Under flygningen häktas vingparen ihop med krokar som sitter på vingarnas bak- respektive framkant. Vingarna består av tunna vener som inte bara stärker vingstrukturen utan även transporterar blod, leder andningsrör och nerver ut i vingarna. Vingarnas vensystem kan användas för rasbestämning,

Nektarväxling. Foto: Tarja Ollikka

(44)

44

så kallad vingindexmätning. Ett arbetsbi flyger med cirka 200 vingslag per sekund.²² Snitthastigheten ligger på 24 kilometer i timmen. För att få kraft att flyga behöver bina energi från honungen. Innan de ger sig av från kupan för att samla nektar, äter de honung som de sedan har med som matsäck under utflykten.

Benen

Honungsbin tillhör djurgruppen insekter och har sex ben. Tre par ben som har olika funktion. De är specialkonstruerade för att kunna ta tillvara det som blommorna erbjuder i form av näring och föra hem detta till bisamhället.

Frambenen har borstar som de kan kamma ihop pollen och ta bort damm med från huvudet. På frambenen sitter också antennrengörare. Med mellanbenen kan bina kamma kroppen fri från pollen och damm. Pollenet transporteras av mellanbenen bakåt till bakbenens pollenkorgar. Där sitter också en sporre som bina kan använda för att lasta av pollenklumparna med när de är hemma i sam- hället. När bina kammar sig har de en ”blind fläck” som de inte kommer åt mitt på ryggen. Man kan ibland se bin som varit i särskilda blommor komma hem med färgglatt pollen som en rand mitt på ryggen.

Bakbenen är anpassade till sin funktion, att transportera pollen och propolis.

Tydligast är pollenkorgarna. Längst ner på benen har de en kloliknande fot som också fungerar som sugkopp. Drottningen har dessutom körtlar på fötterna som utsöndrar feromoner. Denna doft är viktig för att sam hället ska vara nöjda med sin drottning. I benen sitter också binas ”hörsel”, det vill säga ett vibrationssinne som uppfattar vibrationer och skapar nervretningar.

Bakkroppen

Bakkroppens viktigaste delar är honungsblåsan, mellantarmen, vaxkörtlarna och gadden.

Gadden

Gadden sitter infälld i ett utrymme på spetsen av bakkroppen. Till skillnad från många andra stickande insekter tappar bina sin gadd då de sticker, vilket gör att bina dör kort efter sticket. Fördelen med att tappa gadden är att offret får i sig extra mycket gift. Gadden är försedd med hullingar och sitter fäst i en kraftig muskulatur, tillsammans med giftblåsan och körtlar som avsöndrar alarm- feromon.

(45)

45 När biet sticker fastnar gadden och slits loss ur biets bakkropp tillsammans med giftblåsan. Giftblåsan fortsätter att pumpa in gift i cirka 30–60 sekunder.

Giftets sammansättning är komplext och verkar olika på olika djur därav de olika allergiska reaktionerna som ett bistick kan orsaka.

Vaxkörtlarna

På undersidan av bakkroppen sitter vaxkörtlarna, de är färdigbildade då biet är cirka två–tre veckor gammalt. För att producera vax äter bina honung och omvandlar denna tillsammans med fett i vaxkörtlarna till bivax. Det måste finnas tillräcklig mängd honung i samhället för att bina ska kunna producera vax. Det går åt cirka 8,4 kilo honung för att producera ett kilo vax.²³ Vaxet pressas ut som tunna fjäll och är genomskinligt. Man kan ibland se vaxfjällen direkt på bina, men oftast på botten av kupan om de tappat dem. De formar vaxfjälllen med munnen och blandar med saliv för att använda till vaxbyggnation. I samband med detta kommer vaxet i kontakt med pollenrester som ger vaxet dess gula färg.

Under de närmaste dagarna efter fatt biet har fötts, det vill säga krupit ut ur sin cell, sker den sista utvecklingen av några av de inre organen. Särskilt fettkroppen vars utveckling är beroende av det unga biets möjligheter att äta pollen, som är den proteinkälla de behöver.

Den inre uppbyggnaden hos ett vuxet bi.