I kontoklass 1 redovisas regionens samtliga tillgångar indelade anläggningstillgångar och omsättningstillgångar.

(1)

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar omfattar:

• Immateriella anläggningstillgångar

• Materiella anläggningstillgångar -Mark och byggnader

-Maskiner och inventarier

• Finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar omfattar:

• Förråd mm

• Kortfristiga fordringar

• Kortfristiga placeringar

• Kassa och bank

För mer utförliga definitioner av anläggningstillgångar samt anvisningar om avskrivningar av anläggningstillgångar se Region Skånes riktlinjer för anläggningsredovisning samt skriften Avskrivningar utgiven av Referensgruppen i Redovisning.

Bruttoredovisningen av investeringar innebär följande (enligt bilaga Redovisningsgruppen Skånes beslutsprotokoll 2003-02-25):

• Konto 11*2*/12*2* överförs år 2 till konto 11*1*/12*1*.

• Konto 11*3*/12*3* och 11*5*/12*5* avgår år 2 från konto 11*1*/12*1*.

• Konto 11*7*/12*7* nollställs vid utrangering, försäljning eller återföring av nedskrivning.

• Konto 11*8*/12*8* och 11*9*/12*9* nollställs vid utrangering eller försäljning.

10 Immateriella anläggningstillgångar 10

I denna kontogrupp redovisas sådana immateriella tillgångar och rättigheter som förvärvats av regionen och som utgör

anläggningstillgångar. Till denna grupp hör forsknings- och utvecklingskostnader men även hyresrätter och goodwill.

De immateriella anläggningstillgångarna måste vara av väsentligt värde för verksamheten under kommande år. Vidare ska den ekonomiska livslängden anses uppgå till högst fem år.

Ackumulerade avskrivningar redovisas som korrektivpost som underkonto. I övrigt se ”Regler och riktlinjer för redovisning av anläggningstillgångar”.

(2)

101 Utgifter för forskning och utveckling 101 På kontot redovisas nedlagda utgifter för t ex forskning och

utveckling, administrativ utveckling och utveckling av dataprogram om de är av väsentligt värde för verksamheten under kommande år.

1011 Ingående anskaffningsvärde, forskning och utveckling 1011 1012 Årets investering, forskning och utveckling 1012 1018 Investeringsbidrag, forskning och utveckling 1018 1019 Ackumulerade avskrivningar på forskning och utveckling 1019

109 Övriga immateriella anläggningstillgångar 10

På kontot redovisas övriga immateriella anläggningstillgångar som t ex hyresrätt och goodwill.

1091 Ingående anskaffningsvärde, övr immateriella anl.tillg. 1011 1092 Årets investering, övriga immateriella anläggningstillgångar 1012 1098 Investeringsbidrag, övriga immateriella anläggningstillgångar 1018 1099 Ackumulerade avskrivningar på övr immateriella anl.tillg. 1019

11 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 11

I denna kontogrupp redovisas mark, byggnader och tekniska anläggningar. Investeringsbidrag minskar avskrivningsunderlaget och krediteras tillgångskontot. Anläggningstillgång som fortlöpande minskar i värde ska årligen belastas med värdeminskning.

Värdeminskning genom planenlig avskrivning redovisas som korrktivpost i underindelning inom resp konto. I övrigt se ”Regler och riktlinjer för redovisning av anläggningstillgångar”

111 Byggnader för kärnverksamhet 111

På detta konto redovisas anskaffningsvärdet på byggnader för kärnverksamhet. I övrigt se ”Regler och riktlinjer för redovisning av anläggningstillgångar”. Planenliga avskrivningar debiteras

underkonto 792 Avskrivning på byggnader och markanläggningar och redovisas som korrektivpost på underkonto 1119.

1111 Ingående anskaffningsvärde 1111

(3)

1112 Årets investering i byggnader för kärnverksamhet 1112 1115 Årets försäljning, byggnader för kärnverksamhet 1115 1117 Ackumulerade nedskrivningar, byggnader för kärnverksamhet 1119 1118 Investeringsbidrag, byggnader för kärnverksamhet 1118 1119 Ackumulerade avskrivningar på byggnader för kärnverksamhet 1119

112 Byggnader för annan verksamhet 111

På detta konto redovisas anskaffningsvärdet på byggnader för annan verksamhet. I övrigt se ”Regler och riktlinjer för redovisning av anläggningstillgångar”. Planenliga avskrivningar debiteras

underkonto 792. Avskrivning på byggnader och markanläggningar och redovisas som korrektivpost på underkonto 1119.

1121 Ingående anskaffningsvärde, byggnader för annan verksamhet 1111 1122 Årets investering i byggnader för annan verksamhet 1112 1125 Årets försäljning, byggnader för annan verksamhet 1115 1127 Ackumulerade nedskrivningar, byggnader för annan verksamhet 1119 1128 Investeringsbidrag, byggnader för annan verksamhet 1118 1129 Ackumulerade avskrivningar på byggnader för annan verksamhet 1119

113 Utvecklingsbyggnader 111

På detta konto redovisas anskaffningsvärdet på

utvecklingsbyggnader. I övrigt se ”Regler och riktlinjer för redovisning av anläggningstillgångar”. Planenliga avskrivningar debiteras underkonto 792 Avskrivning på byggnader och

markanläggningar och redovisas som korrektivpost på underkonto 1119.

1131 Ingående anskaffningsvärde, utvecklingsbyggnader 1111 1132 Årets investering i utvecklingsbyggnader 1112

(4)

1135 Årets försäljning, utvecklingsbyggnader 1115 1137 Ackumulerade nedskrivningar, utvecklingsbyggnader 1119 1138 Investeringsbidrag, utvecklingsbyggnader 1118 1139 Ackumulerade avskrivningar på utvecklingsbyggnader 1119

114 Mark 113

På detta konto redovisas fastighetens markvärde, dvs

anskaffningsvärdet för mark. Markvärdet är inte föremål för avskrivning. Eventuell värdenedgång justeras via nedskrivning.

1141 Ingående anskaffningsvärde, mark 1131

1142 Årets investering i mark 1132

1145 Årets försäljning, mark 1135

1147 Ackumulerade nedskrivningar, mark 1139

115 Markanläggningar 115

Med markanläggningar menas på marken uppförda anordningar av permanent natur samt vissa slag av markarbeten. Som

anskaffningsvärde för markanläggning räknas:

• Markarbeten genom vilka marken görs plan eller fast, såsom röjning av träd, buskar och annat, schaktning av jord och bergsmassor, uppförande av stödmurar samt torrläggning av marken.

• Olika anordningar såsom vägar och tillfarter, körplaner, parkeringsplatser, planteringar o d.

• Brunnar, källare och tunnlar e d i den mån de ej vid fastighetstaxeringen är att hänföra till byggnad.

Avskrivningsunderlaget för markanläggningen utgörs i princip av den faktiska anskaffningskostnaden under den tid fastigheten innehafts.

Utgifter för anläggningar avsedda att användas endast ett fåtal år kostnadsförs direkt. En anläggning som är avsedd att användas en tid av endast tre år anses som tillfällig.

1151 Ingående anskaffningsvärde, markanläggningar 1151

(5)

1152 Årets investering i markanläggningar 1152

1155 Årets försäljning, markanläggningar 1155

1157 Ackumulerade nedskrivningar, markanläggningar 1159 1159 Ackumulerade avskrivningar på markanläggningar 1159

117 Pågående till-, om- och nybyggnad 117(118)

Detta konto används för redovisning av utgifter som avser pågående till-, om- eller nybyggnad. När byggnadsarbetena avslutats överförs utgiften till konto 111 byggnader för kärnverksamheten, 112

byggnader för annan verksamhet eller 113 utvecklingsbyggnader. I övrigt se ”Regler och riktlinjer för redovisning av

anläggningstillgångar”.

1171 Ingående anskaffningsvärde 1171(1181)

1172 Årets investering i till-, om- och nybyggnad 1172(1182)

12 Maskiner och inventarier 12

I denna kontogrupp redovisas inventarier och maskiner som har en ekonomisk livslängd överstigande tre år och som inte är av ringa värde. I anskaffningsvärdet inräknas alla kostnader fram till den tidpunkt då tillgången är färdig att tas i bruk. Även kostnader för värdehöjande förbättringar inräknas i tillgångens värde.

Avskrivningar sker from månaden efter anskaffning. För att underlätta uppföljning och framtagande av uppgifter till SCB underindelas kontona för årets investeringar. Investeringsbidrag minskar avskrivningsunderlaget. Särredovisning sker genom underindelning av resp tillgångskonto. Värdeminskning genom planenlig avskrivning redovisas som korrektivpost på underkonto. I övrigt se ”Regler och riktlinjer för redovisning av

120 Pågående investeringar i maskiner och inventarier (12*) Detta konto används för redovisning av utgifter som avser pågående

investeringar i maskiner och inventarier. När investeringen avslutats överförs utgiften till respektive konto 12*2.

(6)

1201 IT-utrustning 1212

1202 Medicinteknisk apparatur 1222

1203 Byggnadsinventarier 1232

1204 Bilar och andra transportmedel 1242

1206 Förbättringsutgifter på fastigheter ej ägda av regionen 1262 1208 Konst och andra ej avskrivningsbara inventarier 1282

1209 Övriga maskiner och inventarier 1292

121 IT-utrustning 121

Detta konto visar anskaffningsvärdet för IT-utrustning.

Investeringsbidrag krediteras underkonto 1218. Planenliga

avskrivningar redovisas som korrektivpost på underkonto 1219 med konto 793 Avskrivning på maskiner och inventarier som motkonto.

Eventuella nedskrivningar redovisas som korrektivpost på underkonto 1219 med konto 771 Nedskrivning av

anläggningstillgångar som motkonto.

1211 Ingående anskaffningsvärde, IT-utrustning 1211

1212 Årets investeringar, IT-utrustning 1212

1213 Årets utrangering, IT-utrustning 1219

1215 Årets försäljning, IT-utrustning 1215

1217 Ackumulerade nedskrivningar, IT-utrustning 1219

1218 Investeringsbidrag, IT-utrustning 1218

1219 Ackumulerade avskrivningar på IT-utrustning 1219

122 Medicinteknisk apparatur 122

På detta konto redovisas anskaffningsvärdet för medicinteknisk apparatur. Investeringsbidrag krediteras underkonto 1228. Planenliga avskrivningar redovisas som korrektivpost på underkonto 1229 med konto 793 Avskrivning på maskiner och inventarier som motkonto.

anläggningstillgångar som motkonto

1221 Ingående anskaffningsvärde, medicinteknisk apparatur 1221

(7)

1222 Årets investeringar, medicinteknisk apparatur 1222 1223 Årets utrangering, medicinteknisk apparatur 1229 1225 Årets försäljning, medicinteknisk apparatur 1225 1227 Ackumulerade nedskrivningar, medicinteknisk apparatur 1229 1228 Investeringsbidrag, medicinteknisk apparatur 1228 1229 Ackumulerade avskrivningar på medicinteknisk apparatur 1229

123 Byggnadsinventarier 123

På detta konto redovisas anskaffningsvärdet för byggnadsinventarier.

För gränsdragning mellan byggnader och byggnadsinventarier gäller följande: Inventarier räknas som byggnadsinventarier om

verksamheten ställer speciella krav på dessa. Inventarier relaterade till byggnadens allmänna funktion är ej byggnadsinventarier utan ingår i byggnadsvärdet. Investeringsbidrag krediteras konto 1238.

Planenliga avskrivningar redovisas som korrektivpost på underkonto 1239 med konto 793 Avskrivning på maskiner och inventarier som motkonto. Eventuella nedskrivningar redovisas som korrektivpost på underkonto 1239 med konto 771 Nedskrivning av

1231 Ingående anskaffningsvärde, byggnadsinventarier 1231 1232 Årets investeringar, byggnadsinventarier 1232

1233 Årets utrangering, byggnadsinventarier 1239

1235 Årets försäljning, byggnadsinventarier 1235

1237 Ackumulerade nedskrivningar, byggnadsinventarier 1239 1238 Investeringsbidrag, byggnadsinventarier 1238 1239 Ackumulerade avskrivningar på byggnadsinventarier 1239

124 Bilar och andra transportmedel 124

På detta konto redovisas anskaffningsvärdet för motordrivna fordron, exempelvis personbilar, lastbilar, ambulanser o d. I

anskaffningsvärdet för personbilar ingår även mervärdesskatt.

Planenliga avskrivningar redovisas som korrektivpost på underkonto

(8)

1249 med konto 793 Avskrivning på maskiner och inventarier som motkonto. Eventuella nedskrivningar redovisas som korrektivpost på underkonto 1249 med konto 771 Nedskrivning av

anläggningstillgångar som motkonto. Momsregler se speciell skrivelse.

1241 Ingående anskaffningsvärde, bilar och andra transportmedel 1241 1242 Årets investeringar, bilar och andra transportmedel 1242 1243 Årets utrangering, bilar och andra transportmedel 1249 1245 Årets försäljning, bilar och andra transportmedel 1245 1247 Ackumulerade nedskrivningar, bilar och andra transportmedel 1249 1248 Investeringsbidrag, bilar och andra transportmedel 1248 1249 Ackumulerade avskrivningar på bilar och andra transportmedel 1249 126 Förbättringsutgifter på fastigheter ej ägda av regionen 126

Detta konto används för redovisning av utgifter för ny-, till- eller ombyggnad på fastigheter ej ägda av regionen, då fastighetsägaren, och inte nyttjanderättshavaren, omedelbart blir ägare till det som utförts/anskaffats. Är fastigheten avsedd att nyttjas under kortare tid än tre år ska förbättringsutgiften kostnadsföras direkt om en sådan kostnadsföring inte väsentligt påverkar bedömningen av

verksamhetens resultat och ställning. Planenliga avskrivningar på förbättringsutgifter på fastigheter ej ägda av regionen redovisas som korrektivpost på underkonto 1269 med konto 793 Avskrivning på maskiner och inventarier som motkonto. Eventuella nedskrivningar redovisas som korrektivpost på underkonto 1269 med konto 771 Nedskrivning av anläggningstillgångar som motkonto.

1261 Ingående anskaffningsvärde, fastigheter ej ägda av regionen 1261 1262 Årets förbättringsutgifter, fastigheter ej ägda av regionen 1262

(9)

1263 Årets utrangering, fastigheter ej ägda av regionen 1269 1265 Årets försäljning, fastigheter ej ägda av regionen 1265 1267 Ackumulerade nedskrivningar, fastigheter ej ägda av regionen 1269 1269 Ackumulerade avskrivningar på förbättringsutgifter i fastigheter ej

ägda av regionen 1269

127 Inventarier enligt äldre avskrivningsplan 129 På detta konto redovisas inventarier enligt äldre avskrivningsplan.

Planenliga avskrivningar redovisas som korrektivpost på underkonto 1279 med konto 793 Avskrivning på maskiner och inventarier som motkonto. Eventuella nedskrivningar redovisas som korrektivpost på underkonto 1279 med konto 771 Nedskrivning av

1271 Ingående anskaffningsvärde, inventarier enl äldre avskr.plan 1291 1273 Årets utrangering, inventarier enl äldre avskr.plan 1299 1275 Årets försäljning, inventarier enl äldre avskr.plan 1295 1277 Ackumulerade nedskrivningar, inventarier enl äldre avskr.plan 1299

1279 Ackumulerade avskrivningar, inventarier enligt äldre

avskrivningsplan 1299

På detta konto redovisas ackumulerade avskrivningar för inventarier enligt äldre avskrivningsplan. Planenliga avskrivningar redovisas som korrektivpost på underkonto 1279 med konto 793 Avskrivning på maskiner och inventarier som motkonto.

128 Konst och andra ej avskrivningsbara inventarier 128 På kontot redovisas inventarier som utgörs av konstföremål som

tavlor skulpturer o.d.

1281 Ingående anskaffningsvärde 1281

(10)

1282 Årets investeringar i konst och andra ej avskrivningsbara

inventarier 1282

1283 Årets utrangering, konst 1289

1285 Årets försäljning, konst 1285

1287 Ackumulerade nedskrivningar, konst 1289

129 Övriga maskiner och inventarier 129

På detta konto redovisas andra maskiner och inventarier än de som omfattas av kontona 121 - 128. Här konteras bl a tekniska

hjälpmedel. Planenliga avskrivningar redovisas som korrektivpost på underkonto 1299 med konto 793 Avskrivning på maskiner och inventarier som motkonto.

1291 Ingående anskaffningsvärde, övriga maskiner och inventarier 1291 1292 Årets investeringar, övriga maskiner och inventarier 1292 1293 Årets utrangering, övriga maskiner och inventarier 1299 1295 Årets försäljning, övriga maskiner och inventarier 1295 1297 Ackumulerade nedskrivningar, övriga maskiner och inventarier 1299 1298 Investeringsbidrag, övriga maskiner och inventarier 1298 1299 Ackumulerade avskrivningar, övriga maskiner och inventarier 1299

13 Finansiella anläggningstillgångar 13

I denna kontogrupp redovisas värdepapper som förvärvats för långfristig placeringar och långfristiga fordringar. Kortfristiga placeringar redovisas i kontogrupp 18. Avgörande för om en

placering är lång- eller kortfristig är avsikten med innehavet. Med en finansiell anläggningstillgång förstås en sådan tillgång som ej

omsätts i den normala verksamheten. För nedskrivning av värdet på värdepapper och långfristiga fordringar som bedömts som varaktiga krediteras konto 139 Värdereglering och debiteras konto 857

Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar. När det gäller uppskrivning av finansiella anläggningstillgångar får tillgångar som har ett tillförlitligt och bestående värde som väsentligt överstiger bokfört värde skrivas upp. Detta under förutsättning att uppskrivning sker till högst det värde som står i överensstämmelse med god

(11)

redovisningssed. Observera att en uppskrivning ej får tas med i resultaträkningen utan ska föras direkt till posten Eget kapital i balansräkningen kontogrupp 20. I samband med uppskrivningen ska det lämnas upplysning om storleken på det uppskrivna beloppet i not. I övrigt se ”Regler och riktlinjer för redovisning av

131 Aktier , andelar och bostadsrätter 131

På detta konto redovisas aktier, andelar och bostadsrätter som stadigvarande innehas. Aktier och andelar i regionens

koncernföretag särredovisas på konto. Aktier och andelar som förvärvats för kortfristig placering (högst ett år från balansdagen) redovisas på konto 181.

1311 Aktier och andelar i koncernföretag 131

På detta underkonto redovisas aktier och andelar i koncernföretag som stadigvarande innehas.

1319 Övriga aktier och andelar 131

På detta underkonto redovisas aktier och andelar för vilka särskilda konton inte lagts upp inom kontot.

132 Obligationer och andra värdepapper 132

På detta konto redovisas obligationer och andra värdepapper som förvärvats för långfristig placering. Obligationer och andra

värdepapper som förvärvats för kortfristig placering (högst ett år från balansdagen) redovisas på konto 182.

138 Långfristiga fordringar 138

Kontot används för redovisning av utlämnade lån (både till anställda och utomstående) eller andra fordringar med längre amorteringstid än ett år. Den del som ska amorteras under nästa räkenskapsår omföres i samband med bokslut till konto 164 Kortfristig del av långfristiga fordringar. Kontot används även för redovisning av depositioner. Fordringar hos regionens koncernföretag ska särredovisas på underkonto.

1381 Långfristiga fordringar på koncernföretag 138 Underkontot används för redovisning av utlämnade lån till

koncernföretag, i de fall då motpart ej används på balanskonton, med längre amorteringstid än ett år.

(12)

1382 Långfristiga fordringar internt inom regionen Skåne 138 Underkontot används för redovisning av utlämnade lån intern inom

Regionen Skåne, i de fall då motpart ej används på balanskonton, med längre amorteringstid än ett år.

1389 Övriga långfristiga fordringar 138

På detta underkonto redovisas övriga långfristiga fordringar för vilka särskilda konton inte lagts upp inom kontot.

139 Värdereglering av värdepapper och långfristiga fordringar 139 Värdepapper och långfristiga fordringar upptas i balansräkningen till

anskaffningsvärdet. Har värdet varaktigt gått ner ska nedskrivning ske. Kontot krediteras med nedskrivningen och debiteras motkonto 857 Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar. Konto 139 är ett korrektivkonto till kontona 131-138.

14 Förråd mm 14

I kontogruppen redovisas omsättningstillgångar som förråd och lager.

141 Förråd och lager 141

Kontot används på två olika sätt beroende på om regionen har löpande lager- (förråds-) redovisning eller ej. Med ”löpande lagerredovisning” menas sådan redovisning där

materialförbrukningen löpande redovisas med materialrekvisitioner vid uttag av material från lager (förråd) eller i samband med

fakturering genom ADB-system. Om regionen saknar löpande lagerredovisning, visar lagersaldot det värde som konstaterats vid den senaste inventeringen (materialinköp bokförs i kontoklass 5).

Vid denna redovisningsmetod är materialförbrukningen

operiodiserad, varför något riktigt resultat för verksamheten inte kan beräknas utan lagerinventering eller lagerberäkning. När lagervärdet ändras på grundval av inventering, skall ändringen redovisas mot kontoklass 5. Om regionen har löpande lagerredovisning debiteras konto 141 vid inköp av varor/material och krediteras vid uttag ur förråd/lager (motkonto vid uttag kontoklass 5). I bokslutet ska förråden inventeras och tas upp till det lägsta av verkligt värde eller anskaffningsvärde. Eventuella pris- eller kvantitetsdifferenser regleras på kontot med motkonto i kontoklass 5.

15 Kundfordringar 15

I kontogruppen redovisas i första hand fordringar som grundar sig på utställda fakturor. Övriga kortfristiga fordringar redovisas i

kontogrupp 16. I BFN U 90:2 behandlas bokföring av

(13)

kundfordringar och leverantörsskulder under räkenskapsåret samt i samband med bokslut. Fordringar hos regionens koncernföretag ska särskiljas genom underkonto.

151 Kundfordringar 151

Kontot debiteras för utgående fakturor och krediteras för

inbetalningar från kunder och kreditfakturor. Kontot debiteras t ex vårdavgifter.

1511 Kundfordringar på koncernföretag 151

Underkontot används för redovisning av utgående fakturor på koncernföretag (aktiebolag >49%).

1512 Kundfordringar internt inom Region Skåne 151 Underkontot används för redovisning av utgående fakturor inom

Region Skåne.

1519 Övriga kundfordringar 151

På detta underkonto redovisas övriga kundfordringar för vilka särskilda konton inte lagts upp inom kontot.

158 Osäkra kundfordringar 151

När en kundfordring inte anses säker och därmed inte längre är en tillgång så skall den värderegleras. Detta görs samtidigt uppdelat i två steg. Värdereglering steg 1: Konto 158 Osäkra fordringar debiteras och konto 151 Kundfordringar krediteras. Värdereglering steg 2 se nedan, konto 159.

159 Värdereglering kundfordringar 159

Värdereglering steg 2 (se ovan konto 158): Konto 159 krediteras och konto 694 Kundförluster debiteras. När en värdereglerad fordran inte längre anses möjlig att driva in regleras detta genom att konto 159 debiteras och konto 158 krediteras. Konto 158 och 159 är

korrektivkonto till konto 151-157. Summan av kontona 151-157, konto 158 och 159 visar det bokförda värdet av kundfordringar.

16 Övriga kortfristiga fordringar 16

I denna kontogrupp redovisas andra kortfristiga fordringar än kund- och interimsfordringar, som redovisas i kontogrupp 15 respektive 17.

Med kortfristiga fordringar avses sådana fordringar som förfaller till betalning inom ett år från bokslutsdagen. Fordringar hos regionens koncernföretag ska särredovisas genom underkonto.

(14)

161 Fordringar hos anställda 161 På detta konto redovisas fordringar hos anställda, såsom

kassaförskott, reseförskott, övriga förskott, lån till anställda och övriga fordringar hos anställda.

164 Kortfristig del av långfristiga fordringar 164 På detta konto redovisas kortfristig del av långfristiga fordringar

(fordringar som redovisas i kontogrupp 13) som förfaller till betalning inom ett år.

165 Fordringar hos staten 165

Detta konto används för redovisning av fordringar hos staten avseende statsbidrags- och regionsskattefordringar. Här redovisas även fordringar för den 6%-iga ersättningen vid upphandling.

Fordringar hos staten för mervärdesskatt redovisas på konto 168.

166 Andra kortfristiga fordringar 166

På detta konto redovisas andra kortfristiga fordringar än de som lagts upp på övriga konton i kontogruppen.

1661 Kortfristiga fordringar på koncernföretag 166 Underkontot används för redovisning av kortfristiga fordringar på

koncernföretag.

1662 Kortfristiga fordringar internt inom Region Skåne 166 Underkontot används för redovisning av kortfristiga fordringar inom

Region Skåne.

1669 Övriga kortfristiga fordringar 166

På detta underkonto redovisas övriga kortfristiga fordringar för vilka särskilda konton inte lagts upp inom kontot.

167 Ingående mervärdesskatt 167

På detta konto debiteras avdragsgill ingående mervärdesskatt; dels för skattskyldiga verksamheter, dels för s k skattefria verksamheter som framgår av inköpsfaktura, avräkningsnota m m. Regionen har en särställning i momssystemet. Utöver de krav mervärdeskattelagen ställer på redovisning vid omsättning av skattepliktiga varor och tjänster, gäller av konkurrensskäl en särrutin. Denna innebär att regionen i princip har en generell avdragsrätt även för övrig moms.

Ingående moms för s k skattefria verksamheter återfås via en särskild ansökan till skattemyndigheten i Ludvika. Vid redovisning av moms till skattemyndigheten måste därför moms avseende skattskyldiga verksamheter skiljas från moms avseende skattefria verksamheter (s

(15)

k Ludvika moms). Denna uppdelning sker på underkonto. Även moms på tjänsteförvärv från utlandet och varuförvärv från andra EU- länder behöver särskiljas i förekommande fall. För att underlätta redovisning av moms på momsdeklarationen sker i så fall en ytterligare uppdelning på underkonto, se nedan.

1671 Ingående mervärdesskatt, skattskyldiga verksamheter 1671 På detta underkonto debiteras avdragsgill ingående moms på

anskaffningar till regionens skattskyldiga verksamheter.

1675 Beräknad ingående mervärdesskatt på förvärv från utlandet till

skattskyldiga verksamheter 1675

På detta underkonto redovisas ingående moms (s k förvärvsskatt) avseende;

- varor förvärvade från EU-land, - tjänster förvärvade från utlandet.

1677 Ingående mervärdesskatt, skattefria verksamheter

(Ludvikamomsen) 1677

På detta underkonto debiteras avdragsgill ingående moms på anskaffningar till regionens skattefria verksamheter, s k Ludvikamoms. Denna moms redovisas i rekvisitionen till

skattemyndigheten i Ludvika, tillsammans med annan avdragsgill ingående moms i de skattefria verksamheterna.

1678 Beräknad ingående mervärdesskatt på förvärv från utlandet till

skattefria verksamheter 1678

På detta underkonto redovisas ingående moms (s k förvärvsskatt) avseende;

- varor förvärvade från EU-land, - tjänster förvärvade från utlandet.

Denna moms redovisas i rekvisitionen till skattemyndigheten i Ludvika, tillsammans med annan avdragsgill ingående moms i de skattefria verksamheterna.

168 Fordran mervärdesskatt, redovisningskonto 168 Kontot används som momsredovisningskonto då regionen redovisar

högre ingående än utgående moms, dvs har en fordran hos staten.

För redovisning av moms till skattemyndigheten måste moms avseende skattskyldiga verksamheter skiljas från moms avseende skattefria verksamheter (s k Ludvikamoms). Denna uppdelning sker på underkonto enligt följande:

(16)

1681 Fordran mervärdesskatt, redovisningskonto skattskyldiga

verksamheter 1681

Har regionen vid bokslut en fordran för mervärdesskatt ska (debet- saldot överföras från konto 265 till konto 1681). För skattskyldiga verksamheter har regionen normalt en skatteskuld till staten, vilken redovisas på konto 265.

1687 Redovisningskonto mervärdesskatt för regionens skattefria

verksamheter (Ludvikamomsen) 1687

Underkontot används för redovisning av den ingående mervärdsskatten för regionens skattefria verksamheter, s k Ludvikamoms. Hit förs saldot från konto 1677-1678.

169 Värdereglering av diverse kortfristiga fordringar 169 På detta konto krediteras belopp som motsvarar nedskrivning på

fordringar som bedömts som osäkra med konto 695 Förluster på kortfristiga fordringar som motkonto. Konto 169 är korrektivkonto till konto 161-166. Summan av kontona 161-166 och konto 169 visar det bokförda värdet av diverse kortfristiga fordringar. Då en förlust har konstaterats förs kvarvarande belopp på kontona 161-166 och 169 bort (konto 695 debiteras med det nominella fordringsbeloppet och krediteras med nedskrivningen).

17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17 I denna kontogrupp har samlats alla periodavgränsningskonton med

debetsaldo, dvs interimsfordringar. Gruppen omfattar dels förutbetalda kostnader dels upplupna intäkter. Kontona i denna kontogrupp används vid periodisering av kostnader respektive intäkter vid årsbokslut eller vid delårsrapporter. Interimskonton debiteras med de periodiserade beloppen med respektive kostnads- eller intäktskonto som motkonto. Vid nästa räkenskapsperiods början återförs saldon på interimskonton till respektive kostnads- eller intäktskonto. Fordringar hos regionens koncernföretag ska särredovisas genom underkonto.

171 Förutbetalda kostnader 171

Detta konto är gruppkonto för samtliga förutbetalda kostnader som tas upp vid bokslut.

1711 Förutbetalda kostnader på koncernföretag 171 Underkontot används för redovisning av förutbetalda kostnader på

koncernföretag.

(17)

1712 Förutbetalda kostnader internt inom Region Skåne 171 Underkontot används för redovisning av förutbetalda kostnader inom

Region Skåne.

1719 Övriga förutbetalda kostnader 171

På detta underkonto redovisas övriga förutbetalda kostnader för vilka särskilda konton inte lagts upp inom kontot.

172 Upplupna intäkter 171

Detta konto är gruppkonto för samtliga upplupna intäkter som tas upp vid bokslut.

1721 Upplupna intäkter på koncernföretag 171

Underkontot används för redovisning av upplupna intäkter på koncernföretag.

1722 Upplupna intäkter internt inom Region Skåne 171 Underkontot används för redovisning av upplupna intäkter inom

Region Skåne.

1729 Övriga upplupna intäkter 171

På detta underkonto redovisas övriga upplupna intäkter för vilka särskilda konton inte lagts upp inom kontot.

18 Kortfristiga placeringar 18

I denna kontogrupp redovisas kortfristiga placeringar av likvida medel i värdepapper. Vid gränsdragningen mot långfristiga placeringar avgör syftet med placeringen. Med kortfristiga placeringar avses tillfälliga eller tidsbegränsade placeringar av överskottslikviditet. Långfristiga placeringar som gjorts för långsiktigt innehav redovisas i kontogrupp 13.

181 Aktier och andelar 181

Kontot används i förekommande fall för aktier och andra andelar som förvärvats och som avses att avyttras inom ett år från

balansdagen. Aktier och andelar som förvärvats för långfristig placering redovisas på konto 131.

182 Obligationer och andra värdepapper 182

Kontot används för obligationer och andra värdepapper som förvärvats för kortfristig placering av likvida medel. Köpta obligationer bokförs till anskaffningsvärde inklusive kurtage, stämpel m m. Obligationsräntor bokförs som en intäkt på konto 842 först när de förfaller till betalning. Upplupna räntor från senaste

(18)

ränteterminer till bokslutsdagen kan tas upp i balansräkningen som tillgång på kontogrupp 17. Obligationer och andra värdepapper som förvärvats för långsiktig placering redovisas på konto 132.

1821 Bostadsobligationer 182

1822 Deposit 182

1824 Värdepapper, bank 182

1825 Värdepapper, staten 182

1826 Värdepapper, kommuner och landsting 182

189 Värdereglering av kortfristiga placeringar 189 Kontot används vid bokslut om marknadsvärdet för kortfristiga

placeringar på balansdagen skulle understiga anskaffningsvärdet.

Kontot krediteras med nedskrivningsbeloppet med 859 som motkonto.

19 Kassa och bank 19

I denna kontogrupp redovisas kassa-, postgiro- och bankbehållningar.

191 Kassa 191

Kontot används endast för kontanttransaktioner. Hit räknas även erhållna checkar, postväxlar och postanvisningar som inte insatts på eget bankkonto. Om flera separata kassor, t ex handkassor,

förekommer kan särskilda underkonton läggas upp för dessa.

192 Postgiro 192

Kontot används för postgirotransaktioner. Om flera postgirokonton förekommer kan särskilda underkonton läggas upp för varje enskilt postgirokonto.

193 Checkräkningskonto 193

Kontot avser checkräkningskonto utan kredit. Alternativt kan kontot användas för checkräkning med kredit i kombination med konto 272 Checkräkningskredit. Beroende på om checkräkningskrediten utnyttjas eller ej bör, enligt god redovisningssed, redovisningen skifta mellan konto 193 och konto 233. Av praktiska skäl kan det vara lämpligt att löpande bokföring endast sker på konto 193, trots att det innebär att kontot kan visa ett minussaldo. I samband med bokslut eller delårsrapport måste dock omföring ske så att utnyttjad

(19)

checkkredit redovisas på konto 233. Ej utnyttjad del av beviljad kredit redovisas i not. I FAR:s rekommendation nr 5 behandlas redovisning av kreditavtal i årsbokslut. Se även Referensgruppens förslag nr 2b samt konteringsanvisningarna till konto 233.

194 Bank 194

Kontot används för samtliga bankkonton utom checkräkningskonto.

Här ingår även bankgiro.

195 Checkräkningskonto, koncernkonto (from 1999) 196 Kontot är ett gemensamt checkräkningskonto för koncernen. Kontot

utgör huvudkonto till en grupp underkonton för företagen vars syfte är att åstadkomma likviditetsutjämning mellan dessa och regionen.

Det är huvudkontots saldo som är regionens fordran på eller skuld till banken. Saldon på underkonton utgör fordran på eller skuld till regionen och redovisas på konto 166 respektive 284 vid bokslut.

Används i företag förvaltade av regionkontoret.

196 Checkräkningskonto, koncernkonto 196

Kontot är ett gemensamt checkräkningskonto för koncernen. Kontot utgör huvudkonto till en grupp underkonton för företagen vars syfte är att åstadkomma likviditetsutjämning mellan dessa och regionen.

Det är huvudkontots saldo som är regionens fordran på eller skuld till banken. Saldon på underkonton utgör fordran på eller skuld till regionen och redovisas på konto 166 respektive 284 vid bokslut.

Används i företag förvaltade av regionkontoret för avslutning av konton tillhörande företag som upphört 981231, tex de gamla regionskanslierna.

197 Används ej -

Endast likvidkonton i kontogrupp 19. För avräkningskonton ska kontogrupp 15, 16 eller 17 användas istället.

(20)

SKULDER OCH EGET KAPITAL

I denna kontoklass redovisas regionens samtliga skulder uppdelade i kort- respektive långfristiga skulder. Här redovisas även eget kapital.

Eget kapital omfattar:

• Ingående värde

• Årets resultat Avsättningar omfattar:

• Avsättningar för pensioner

• Avsättning till Regionens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF)

• Övriga avsättningar Skulder omfattar:

• Långfristiga skulder

• Kortfristiga skulder

-Kortfristiga skulder till leverantörer -Moms och särskilda punktskatter

-Personalens skatter, avgifter och löneavdrag -Övriga kortfristiga skulder

-Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Gränsdragningen mellan kortfristiga och långfristiga skulder framgår av Kommunal redovisningslag. Kortfristiga skulder är skulder med en förfallotid inom ett år från balansdagen. Långfristiga skulder är sådana skulder som förfaller senare än ett år efter räkenskapsårets utgång. (Se även Referensgruppens förslag nr 2b för redovisning och klassificering av bl a checkräkningskredit.)

20 Eget kapital (Regionkapital) 20

I denna kontogrupp redovisas eget kapital. För att visa sambandet mellan resultaträkningen, konto 899, och balansräkningen

specificeras eget kapital i denna kontogrupp i ingående eget kapital och årets resultat (årets förändring).

201 Eget kapital, ingående värde (Regionkapital) 201 Här redovisas det ingående värdet på eget kapital från föregående år.

2011 Bundet eget kapital (Regionkapital) 201

På detta underkonto redovisas det ingående värdet på bundet eget kapital från föregående år.

(21)

2012 Disponibelt eget kapital (Regionkapital) 201 På detta underkonto redovisas det ingående värdet på disponibelt

eget kapital från föregående år.

202 Årets resultat 202

I samband med bokslutet krediteras kontot med årets överskott eller debiteras med årets underskott och motkonteras konto 899

Förändring av eget kapital.

2086 Reservfond (bolag) 202

2093 Erhållna aktieägartillskott (bolag) 202

21 Obeskattade reserver (bolag) 202

211 Periodiseringsfond (bolag) 202

2110 Periodiseringsfond, tax 2000 etc (bolag) 202

215 Övriga obeskattade reserver (bolag) 202

2150 Ackumulerade överavskrivningar (bolag) 202

22 Avsättningar 22

I denna kontogrupp redovisas regionens avsättningar. Avsättningar ska göras för samtliga förpliktelser som är hänförliga till

räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias. En förpliktelse att betala ut

pensionsförmåner, som intjänats före 1998 ska dock inte tas upp som skuld eller avsättning. Av störst praktisk betydelse här är

avsättningar för pensionsförpliktelser och avsättningar till LÖF. Men även andra förpliktelser redovisas här såsom till storleken tvistiga skulder eller riskfyllda åtaganden.

221 Avsättningar för pensioner 221

På detta konto redovisas pensionsförmåner intjänade fr o m 1998.

Förmåner intjänade före 1998 ska däremot redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen. Skuldförändringen avser årets intjänade pensionsrättigheter samt värdesäkring av den skuld som upparbetats fr o m 1998 (dvs bruttoökningen av pensionsskulden) minus utbetalda pensioner under året gällande pensioner som intjänats 1998 eller senare. I samband med bokslutet konteras

(22)

förändringen av den faktiska pensionsskulden på konto 221 efter uppgift från KPA (Kommunsektorns Pension AB), SPV (Statens pensionsverk) eller motsvarande. Motkontering görs dels på konto 442 Förändring av pensionsskuld för intjänade pensioner under året, dels på underkonto 8591 Räntedel i årets pensionskostnad för värdesäkringen. Kontot underindelas i Finans; 22110 Avsättning till KPA-pensioner och 22111 Avsättning för särskild löneskatt.

222 Avsättning till Citytunnel 229

223 Avsättning till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) 223 På detta konto redovisas regionens premieskuld till LÖF avseende

framtida utbetalningar av skadeersättningar till patienter.

Förändringen av skulden samt årets premieutbetalning redovisas på underkonton i kontogrupp 691.

229 Övriga avsättningar 229

På kontot redovisas övriga avsättningar för vilka några särskilda konton inte lagts upp inom kontogruppen.

2291 Strukturreserv 229

På detta underkonto redovisas de ackumulerade

omställningskostnader som uppstått from 1997 i Regionen Skåne avseende övertalig personal.

23 Långfristiga skulder 23

I denna kontogrupp redovisas regionens samtliga långfristiga skulder, dvs skulder som förfaller till betalning senare än ett år från balansdagen.

233 Checkräkningskredit 233

Detta konto används för checkkonto med kredit, under förutsättning att beviljad kredit är långfristig. Här avses avtal med kreditinstitut om lån upp till visst belopp i form av checkräkningskredit. (För checkräkningskonto utan kredit används konto 193). Om någon del av kreditbeloppet ska amorteras inom det närmaste året, ska denna del redovisas som kortfristig skuld (konto 285). Kreditavtalet är formellt av kortfristig natur, men eftersom sådana avtal för det mesta förnyas, eventuellt med viss amortering, betraktas

checkräkningskrediten som en långfristig kredit. Beroende på om checkräkningskrediten utnyttjas eller ej bör, enligt god

redovisningssed, redovisningen skifta mellan konto 193

Checkräkningskonto och konto 233 Checkräkningskonto med kredit.

Av praktiska skäl kan det vara lämpligt att löpande bokföring endast

(23)

sker på kontot 193, trots att det innebär att kontot kan visa ett minussaldo. I samband med bokslut eller delårsrapport måste dock omföring ske så att utnyttjad checkräkningskredit redovisas på konto 233. Ej utnyttjad del av kreditlöften redovisas i not. I FAR:s

rekommendation nr 5 behandlas redovisning av kreditavtal i årsbokslut och offentlig redovisning. Se även Referensgruppens förslag nr 2b samt konteringsanvisningarna till konto 193.

234 Byggnadskreditiv 234

På detta konto redovisas byggnadskreditiv - kredit som lämnas för uppförande av byggnad. Säkerheten för krediten utgörs av inteckning i fastigheten. Underkonton kan vid behov läggas upp och hanteras enligt de regler som anvisats ovan för checkräkningskredit. Se även FAR:s rekommendation nr 5 och Referensgruppens förslag nr 2b.

235 Lån i banker och kreditinstitut 235

Här redovisas långfristiga låneskulder i svensk valuta till banker, hypoteksinstitut, kreditaktiebolag, försäkringsinstitut o dyl. Lån i utländsk valuta redovisas på konto 238.

236 Skulder till närstående företag 236

På detta konto redovisas långfristiga skulder till koncernföretag och andra närstående företag.

238 Långfristiga lån i utländsk valuta 238

Här redovisas långfristiga lån från utländska långivare samt lån från svenska banker i utländsk valuta. Skulder i utländsk valuta omräknas efter balansdagens kurs, om denna är högre än kursen vid skuldens uppkomst. Långfristiga skulder som uppskrivits i tidigare bokslut kan nedskrivas, dock inte under ursprungskursen. Är balansdagens kurs lägre än kursen vid skuldens uppkomst, får omräkning enligt balansdagens kurs ske endast om orealiserad kursvinst kan avräknas mot orealiserad kursförlust och sådan avräkning står i

överensstämmelse med god redovisningssed. Se även anvisningarna till konto 848 Valutakursvinster och 858 Valutakursförluster.

239 Övriga långfristiga skulder 239

På detta konto redovisas andra långfristiga skulder än som omfattas av kontona 231-238 för vilka särskilda konton inte lagts upp i denna kontogrupp.

24 Används ej -

(24)

25 Kortfristiga skulder till leverantörer 24 I denna kontogrupp redovisas skulder som grundar sig på regionens

inköpstransaktioner. Leverantörsskulder till regionens förvaltningar och koncernföretag ska särskiljas genom underkonto.

251 Leverantörsskulder 241

På detta konto redovisas regionens samtliga leverantörsskulder.

Kontot krediteras vid mottagande av leverantörsfakturor och debiteras vid betalning av dessa. Observera att dröjsmålsränta på leverantörsskulder redovisas (debiteras) på konto 855.

2511 Koncerninterna leverantörsskulder 241

Underkontot används för redovisning av inkommande remitterade fakturor från helägda koncernföretag.

2512 Regioninterna leverantörsskulder 241

Underkontot används för redovisning av inkommande remitterade fakturor inom Region Skåne.

2519 Övriga leverantörsskulder 241

På detta underkonto redovisas övriga leverantörsskulder för vilka särskilda konton inte lagts upp inom kontot.

26 Moms och särskilda punktskatter 26

I denna kontogrupp redovisas den utgående moms som regionen är redovisningsskyldig för enligt lagen om mervärdesskatt (ML).

Redovisningsskyldigheten för utgående moms inträder normalt vid tidpunkten för bokföring (enligt god redovisningssed) av utgående faktura eller motsvarande handling. Konto 261-263 krediteras med belopp för utgående moms, uppdelade på aktuella procentsatser av beskattningsvärdet för olika varor och tjänster. Skatt på frivilliga inträden ska redovisas i en särskild mervärdeskattedeklaration. Det kan även vara motiverat att lägga upp särskilda underkonton för skatt på egna uttag, om sådana förekommer. Även beräknad moms på tjänsteförvärv från utlandet och varuförvärv från EU-länder behöver särskiljas i förekommande fall. För att underlätta redovisning av moms på momsdeklarationen sker i så fall en ytterligare uppdelning på underkonto enligt följande.

261 Utgående mervärdesskatt, 25 % 261

Kontot krediteras med beloppet för den utgående moms som beräknats till 25 % av beskattningsvärdet.

(25)

2611 Utgående mervärdesskatt på försäljning inom Sverige, 25 % 2611 2612 Utgående mervärdesskatt på egna uttag, 25 % 2612 2614 Beräknad utgående mervärdesskatt på tjänsteförvärv från utlandet

(samtliga länder), 25 % 2614

2615 Beräknad utgående mervärdesskatt på varuförvärv från andra EU-

länder, 25 % 2615

265 Mervärdesskatt, redovisningskonto (skattskyldig verksamhet) 265 Kontot används som redovisningskonto för moms när utgående

moms överstiger ingående moms, dvs regionen har en skuld till staten. Regionen har normalt en fordran på staten avseende Ludvikamoms, vilken redovisas på konto 1687. För skattskyldiga verksamheter har regionen normalt en skatteskuld till staten. Vid varje redovisningsperiod krediteras kontot med saldot från kontona 261-263 och debiteras med saldot från konto 1671 och 1675.

266 Särskilda punktskatter 266

Kontot används för olika typer av varuskatter. Här redovisas t ex reklamskatt.

27 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 27 Denna kontogrupp omfattar konton för anställdas skatter (både

preliminärskatt och kvarskatt), sociala avgifter samt löneavdragskonton som t ex införsel.

271 Personalens källskatt 271

Kontot används som avräkningskonto för de anställdas källskatter.

Kontot krediteras med de anställdas källskatteavdrag i samband med löneutbetalningar och debiteras med de belopp som inbetalas i samband med uppbördsdeklaration till skattemyndigheten.

272 Personalens kvarskatt 272

Kontot används som avräkningskonto för de anställdas kvarskatter.

(26)

Kontot krediteras med de anställdas kvarskatteavdrag i samband med löneutbetalningar och debiteras med de belopp som inbetalas till skattemyndigheten.

275 Införsel 275

Kontot krediteras för gjorda införselavdrag och debiteras för de belopp som redovisas till kronofogdemyndigheten.

279 Övriga löneavdrag 279

På detta konto redovisas övriga löneavdrag för vilka särskilda konton ej lagts upp i denna kontogrupp.

28 Övriga kortfristiga skulder 28

I denna kontogrupp redovisas andra kortfristiga skulder än leverantörsskulder, interimsskulder, mervärdesskatteskulder och personalskatteskulder.

281 Avräkning, factoring 281

På detta konto redovisas skuld till kreditinstitut, som belånat regionens kundfordringar (factoring). Här krediteras lånebelopp, erhållna från kreditinstitut, och debiteras de betalningar som kunderna fullgör till detta.

282 Skulder till anställda 282

På detta konto redovisas löneskulder till personal som är förfallna till betalning men ej betalda på bokslutsdagen.

284 Kortfristiga låneskulder 284

På detta konto redovisas kortfristiga låneskulder, t ex kortfristiga bank- och reverslån. Kortfristiga låneskulder till koncernföretag ska särredovisas genom underkonto.

2841 Kortfristiga låneskulder till koncernföretag 284 Underkontot används för redovisning av kortfristiga låneskulder till

koncernföretag.

2842 Kortfristiga låneskulder inom Region Skåne 284 Underkontot används för redovisning av kortfristiga låneskulder

inom Region Skåne.

2849 Övriga kortfristiga låneskulder 284

På detta underkonto redovisas övriga kortfristiga låneskulder för vilka särskilda konton inte lagts upp inom kontot.

(27)

285 Kortfristig del av långfristiga skulder 285 Detta konto används för kortfristig del av långfristiga skulder som

redovisas i kontogrupp 23. Med kortfristig del menas att skulden ska amorteras inom ett år från balansdagen.

286 Kortfristiga lån i utländsk valuta 286

Här redovisas kortfristiga lån från utländska långivare samt kortfristiga lån från svenska banker i utländsk valuta. Skulder i utländsk valuta omräknas efter balansdagens kurs, om denna är högre än kursen vid skuldens uppkomst. För värdering och omräkning av kurser vid bokslutstillfället hänvisas till

Referensgruppens anvisning nr 5:2, se även anvisningarna till konto 848 Valutakursvinster och 858 Valutakursförluster.

287 Skulder till staten 287

Detta konto används för redovisning av skulder till staten avseende statsbidrags- och regionsskatteskulder. Skuld till staten för moms redovisas på konto 265.

288 Deponerade medel 288

På detta konto redovisas deponerade medel

289 Övriga kortfristiga skulder 289

Detta konto används för andra kortfristiga skulder än de som

omfattas av kontona 281-288, för vilka särskilda konton ej lagts upp i denna kontogrupp som t ex genomgångs/avräkningskonton. Vid års- och periodbokslut skall saldot på genomgångs/avräkningskonton vara noll. Då det inte är fråga om ett ”äkta”

genomgångs/avräkningskonto utan saldo kanske trots allt finns vid års- och periodbokslut ska annan mer relevant kontogrupp användas t ex kontogrupp 25 Kortfristiga skulder till leverantör eller

kontogrupp 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.

29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 29 I denna kontogrupp samlas alla periodavgränsningskonton med

kreditsaldo, d v s interimskulder. Gruppen omfattar dels upplupna kostnader och dels förutbetalda intäkter vid tidpunkten för bokslutet.

Kontona i denna grupp används vid periodisering av intäkter respektive kostnader vid årsbokslut och vid delårs- månadsrapport.

Interimskonton krediteras med de periodiserade beloppen med respektive kostnads- eller intäktskonto som motkonto. Vid nästa räkenskapsperiods början återförs saldon på interimskonton till respektive kostnads- eller intäktskonto (debet interimskonto, kredit kostnads- respektive intäktskonto).

(28)

291 Upplupna löner 291 Detta konto är ett interimskonto för periodisering av lönekostnader.

Kontot krediteras vid räkenskapsperiodens slut för upplupna, ännu ej utbetalda löner med konto i kontogrupp 40. De löneskulder som här redovisas avser inarbetade löner som ännu ej utbetalats vid

bokslutstidpunkten.

2911 Upplupen skuld för okompenserad övertid 291

På detta underkonto redovisas löneskuld avseende okompenserad övertid som ännu ej utbetalats vid bokslutstidpunkten. Motbokas konto 402.

2912 Upplupen skuld för retroaktiva löner 291

På detta underkonto redovisas löneskuld avseende retroaktiva löner som ännu ej utbetalats vid bokslutstidpunkten. Motbokas konto 406.

2913 Upplupen skuld för jour och beredskap 291

På detta underkonto redovisas löneskuld avseende jour och

beredskap som ännu ej utbetalats vid bokslutstidpunkten. Motbokas konto 404.

2919 Övriga upplupna skulder 291

På detta underkonto redovisas övriga upplupna skulder för vilka särskilda konton inte lagts upp inom kontot.

292 Upplupna semesterlöner 292

Detta konto är interimskonto för periodisering av semesterlöner.

Kontot krediteras med upplupna semesterlöner med motkonto 411.

Sociala avgifter för semesterlöneskulden redovisas under konto 293.

293 Upplupna sociala avgifter enligt lag (273)293 På detta konto redovisas upplupna förfallna sociala avgifter som

betalas under den efterföljande månaden avseende dels lagstadgade arbetsgivaravgifter (se anvisningar till konto 451), dels löneskatt (se anvisningar till konto 453) beräknade på utbetalda löner och

ersättningar eller fastställda förmånsvärden. I samband med bokslutet krediteras kontot även för beräknade upplupna sociala avgifter som avser periodiserade löner och semesterlöner, dvs sådana upplupna kostnader som redovisas som skuld på kontona 291 och 292.

(29)

294 Upplupna avtalsförsäkringar (274)294 Detta konto används för avtalsförsäkringar som kommer att betalas

in i en efterföljande månad såsom avtalsgruppsjukförsäkring (AGS), trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och

tjänstegrupplivförsäkring (TGL). Kontot krediteras för dragna försäkringspremier och debiteras vid inbetalning av dessa premier till försäkringsbolag. Kontot är också interimskonto för periodisering av AGS, TFA och TGL. Kontot krediteras för upplupna ännu ej betalda avgifter, med konto 451 Sociala avgifter enligt lag, inkl avtalsförsäkringar som motkonto.

295 Förutbetalda intäkter 299

På detta konto redovisas förutbetalda intäkter som t ex förutbetalda hyresintäkter.

2951 Koncerninterna förutbetalda intäkter 299

Underkontot används för redovisning av förutbetalda intäkter på koncernföretag.

2952 Regioninterna förutbetalda intäkter 299

Underkontot används för redovisning av förutbetalda intäkter inom Region Skåne.

2959 Övriga förutbetalda intäkter 299

På detta underkonto redovisas övriga förutbetalda intäkter för vilka särskilda konton inte lagts upp inom kontot.

296 Upplupna pensionskostnader individuella delen 296 På detta konto redovisas de upplupna kostnader som regionen har för

de individuellt valda pensions- och fondförsäkringarna.

Motkontering görs på underkonto 4411 Individuella delen av PFA 98. Konto i Finans; 29995 Upplupna pensionskostnader individuella delen.

299 Övriga upplupna kostnader 299

På detta konto redovisas övriga upplupna kostnader för vilka särskilda konton ej lagts upp i denna kontogrupp som t ex upplupna räntekostnader.

2991 Koncerninterna övriga upplupna kostnader 299 Underkontot används för redovisning av upplupna kostnader på

koncernföretag.

(30)

2992 Regioninterna övriga upplupna kostnader 299 Underkontot används för redovisning av upplupna kostnader inom

Region Skåne.

2999 Diverse övriga upplupna kostnader 299

På detta underkonto redovisas diverse övriga upplupna kostnader för vilka särskilda konton inte lagts upp inom kontot.

(31)

VERKSAMHETENS INTÄKTER

I kontoklass 3 redovisas i första hand de bruttointäkter som återfinns under rubriken Verksamhetens intäkter i regionens resultaträkning.

Kontoklassen omfattar fyra grupper av intäkter:

• Huvudintäkter

• Sidointäkter

• Erhållna bidrag

• Övriga intäkter

Huvudintäkterna avseende försåld vård omfattar kontogrupperna 30-34. Här redovisas bruttointäkter som avser regionens huvudsakliga tjänster och produkter.

Sidointäkterna redovisas i kontogrupperna 35-37 och omfattar bruttointäkter av försäljning av material/varor, uthyrning, tjänster etc som inte utgör regionens huvudsakliga tjänster och produkter, men som ändå måste betraktas som ett led i regionens verksamhet.

Erhållna bidrag i kontogrupp 38 omfattar specialdestinerade statsbidrag och övriga bidrag som erhålls i understödjande syfte utan direkt krav på

motprestation.

Övriga intäkter i kontogrupp 39 omfattar intäkter som inte kan hänföras till ovanstående grupper.

Till kontoklass 3 räknas inte skatteintäkter, generella statsbidrag,

skatteutjämningsbidrag, finansiella intäkter och extraordinära intäkter som redovisas i kontoklass 8. Intäkter från försäljning av anläggningstillgångar och realisationsvinster redovisas även i kontoklass 7.

30 Patientavgifter 30

I denna kontogrupp redovisas patientavgifter vid öppen och sluten hälso- och sjukvård samt tandvård.

301 Patientavgifter, läkarbesök 301

På detta konto redovisas patientavgifter vid läkarbesök i den öppna vården.

302 Patientavgifter, sjukvårdande behandling 302

På detta konto redovisas patientavgifter vid sjukvårdande behandling i den öppna vården.

(32)

303 Patientavgifter, sluten vård 303 På detta konto redovisas patientavgifter vid den slutna vården.

304 Patientavgifter, tandvård 304

På detta konto redovisas patientavgifter vid tandvård.

305 Patientavgifter, övrigt 305(308)

På detta konto redovisas patientavgifter som inte är hänförliga till övriga specifierade konton.

31 Försäljning av vård 31

I denna kontogrupp redovisas intäkter från försäljning av vård i regionens huvudverksamhet.

311 Försäljning av högspecialiserad sjukvård 31

På kontot redovisas försäljning av högspecialiserad vård. Med högspecialiserad vård menas vård som sker med

regionremiss/betalningsförbindelse.

319 Vårdavgifter övrig vård 31

På kontot redovisas försäljning av övrig vård.

32 Försäljning av tandvård 32

I denna kontogrupp redovisas intäkter av tandvård, t ex tandvårdsersättningar från försäkringskassan.

321 Tandvårdsersättningar från försäkringskassan 321 På detta konto redovisas tandvårdsersättningar från

försäkringskassan.

329 Övrig försäljning av tandvård 329

På detta konto redovisas övrig försäljning av tandvård för vilka särskilda konton ej lagts upp inom denna kontogrupp.

33 Försäljning inom regional utveckling 33

I denna kontogrupp redovisas intäkter från regionens verksamheter inom regional utveckling.

34 Försäljning av material och varor 37

I denna kontogrupp redovisas försäljning av material och varor som inte är hänförbara till övriga kontogrupper som t ex försäljning av tekniska hjälpmedel, försäljning av arbetsterapiprodukter, försäljning av läkemedel, försäljning av medicinskt materiel, försäljning av

(33)

livsmedel och kost, försäljning från kiosk, cafeteria och

personalbutik, försäljning av färdiglagade måltider samt försäljning av utrangerat materiel.

35 Försäljning av tjänster 35(36)

I denna kontogrupp redovisas intäkter för medicinska och tekniska tjänster såsom ersättningar för hälsoundersökningar,

laboratorietjänster, medicintekniska tjänster, hyror, fastighetsservice, transporter, IT-tjänster, administrativa tjänster m m. Här konteras även tillfälligt såld koncernintern arbetskraft.

351 Försäljning av laboratorietjänster 351

På detta konto redovisas försäljning av laboratorietjänster.

352 Försäljning av röntgentjänster 352

På detta konto redovisas försäljning av röntgentjänster.

353 Försäljning av medicintekniska tjänster 353

På detta konto redovisas försäljning av medicintekniska tjänster

354 Övrig försäljning av medicinska tjänster 359

På detta konto redovisas försäljning av medicinska tjänster

355 Försäljning av fastighetsservice 361

På detta konto redovisas försäljning av fastighetsservice som t ex lokalunderhåll och städning.

356 Försäljning av transporttjänster 362

På detta konto redovisas försäljning av transporttjänster.

357 Försäljning av IT-tjänster 363

På detta konto redovisas försäljning av IT-tjänster.

358 Försäljning av administrativa tjänster 369

På detta konto redovisas försäljning av administrativa tjänster.

359 Övrig försäljning av tjänster 369

På detta konto redovisas övrig försäljning av tjänster.

36 Hyresintäkter 364(369)

I denna kontogrupp redovisas intäkter från regionens uthyrning.

(34)

361 Uthyrning av lokaler 364 På detta konto redovisas intäkter från uthyrning av lokaler som t ex

lokalhyra och bostadshyra. På kontot redovisas även intäkter från uthyrning av mark och arrende.

362 Uthyrning av maskiner och inventarier 369

På detta konto redovisas intäkter från uthyrning av maskiner och inventarier.

363 Uthyrning av hjälpmedel 369

På detta konto redovisas intäkter från uthyrning av hjälpmedel som t ex uthyrning av tekniska hjälpmedel och barnbilstolar.

369 Övriga hyresintäkter 369

På detta konto redovisas intäkter från övrig uthyrning för vilka särskilda konton ej har lagts upp inom denna kontogrupp som t ex parkeringsintäkter och hyrbilsintäkter.

37 Används ej -

38 Erhållna bidrag 38

I denna kontogrupp redovisas specialdestinerade statsbidrag och övriga bidrag. Ett bidrag kan definieras och avgränsas gentemot kontogrupperna försäljning av verksamhet och avgifter genom att det är bidragsgivaren som bestämmer omfattningen av bidraget. Det föreligger inget egentligt affärsförhållande mellan bidragsgivare och regionen. Här redovisas endast statsbidrag som är möjliga att direkt hänföra till en speciell del av regionens verksamhet. Generella statsbidrag redovisas i kontogrupp 82.

381 Specialdestinerade statsbidrag 381

På detta konto redovisas verksamhetsanknutna intäkter i form av specialdestinerade statsbidrag.

382 Personalanknutna statsbidrag 382

På detta konto redovisas erhållna personalanknutna statsbidrag från bl a Länsarbetsnämnden (LAN).

383 6%-ig ersättning vid upphandling 383

Pådetta konto redovisas den ersättning som regionen får, efter ansökan, från staten vid upphandling med icke momsregistrerad organisation.

(35)

384 Bidrag för läkemedelsreform 384 På detta konto redovisas den ersättning regionen erhåller av staten

för läkemedelsreformen

389 Övriga bidrag 389

På detta konto redovisas andra erhållna bidrag än ovan specificerade bidrag som t ex erhållna projektmedel och erhållna bidrag från kommuner och region.

39 Övriga intäkter 39

I denna kontogrupp redovisas övriga intäkter som inte kan hänföras till ovanstående grupper av intäkter.

397 Vinst vid avyttring av immateriella och materiella

anläggningstillgångar 397

På detta konto redovisas vinst vid avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar. Observera att kvittning av realisationsvinst och realisationsförlust inte får ske. Förlust vid avyttring redovisas i kontogrupp 78.

3971 Vinst vid avyttring av immateriella anläggningstillgångar 3971 Underkontot används i de fall försäljningsintäkten för avyttrad

anläggningstillgång överstiger det bokförda värdet. Underkontot krediteras med detta saldo och debiteras det bokförda värdet.

39711 Försäljningspris vid vinst vid avyttring av immateriella

På detta underkonto redovisas försäljningspriset i de fall

försäljningsintäkten för avyttrad anläggningstillgång överstiger det bokförda värdet.

39712 Bokfört värde vid vinst vid avyttring av immateriella

På detta underkonto redovisas det bokförda värdet i de fall

3972 Vinst vid avyttring av byggnader och mark 3972 Underkontot används i de fall försäljningsintäkten för avyttrad

(36)

39721 Försäljningspris vid vinst vid avyttring av byggnader och mark 3972 På detta underkonto redovisas försäljningspriset i de fall

39722 Bokfört värde vid vinst vid avyttring av byggnader och mark 3972 På detta underkonto redovisas det bokförda värdet i de fall

3973 Vinst vid avyttring av maskiner och inventarier 3973 Underkontot används i de fall försäljningsintäkten för avyttrad

39731 Försäljningspris vid vinst vid avyttring av maskiner och inventarier 3973 På detta underkonto redovisas försäljningspriset i de fall

39732 Bokfört värde vid vinst vid avyttring av maskiner och inventarier 3973 På detta underkonto redovisas det bokförda värdet i de fall

399 Diverse övriga intäkter 39

På detta konto redovisas diverse övriga intäkter för vilka särskilda konton ej har lagts upp inom denna kontogrupp som t ex återvunna kundförluster, kursdifferenser, öresutjämning och övriga

intäktskorrigeringar.