Energi- och klimatstrategi för Avesta kommun Beslutsdel mål och åtgärder

(1)

Energi- och klimatstrategi för Avesta kommun 2009–2012

Beslutsdel – mål och åtgärder

(2)

Innehåll

Vision och mål – övergripande och långsiktigt 3

Byggnader 4

Industri och näringsliv 7

Transporter 9

Utvinning och produktion av energi 12

Mat och konsumtion 14

Kommunal samhällsplanering 16

Kommunal verksamhetsstyrning 18

Uppföljning, genomförande och samordning 19

Bilaga 1 Uppföljning av delmål och åtgärder 21

Bilaga 2 Kommunfullmäktiges beslut om strategin 23

Foto framsida: Outokumpu Stainless AB

Om energi- och klimatstrategin

Energi- och klimatstrategin för Avesta kommun är antagen av Kommunfullmäktige den 15 juni 2009 efter bred remiss, se vidare bilaga 2.

Strategin består av en besluts- och en underlagsdel. Den förra kräver politiskt beslut för att tas och även ändras, medan den senare är tänkt som en faktadel, som kan ändras vid förändrade bak- grundsfakta.

Beslutsdelen inleds med Vision och mål – övergripande och långsiktigt, som i några punkter beskriver kommunens ambitioner i stort. Därefter följer sju temaområden, av särskild strategisk vikt för energi- och klimatarbetet i Avesta. Dessa är indelade i:

Vision och strategi beskriver övergripande kommunens bedömning och ambitioner.

Kommunala riktlinjer anger hur den kommunala organisationen i olika löpande verksamheter bör förhålla sig.

Delmål är steg på vägen och avser såväl kommunorganisationen som den geografiska kommu- nen. De är satta utifrån de långsiktiga och övergripande målen och med hänsyn till vad som är ekonomiskt och tekniskt rimligt. Hur de kan följas upp visas i bilaga 1. Alla teman har inte del- mål. Strategin omfattar 13 delmål.

Åtgärder pekar ut prioriterade insatser för kommunen, som ska bidra till att delmålen nås. För varje åtgärd anges kommunalt ansvariga och i förekommande fall andra aktörer som behöver medverka i genomförandet. De 20 åtgärderna ska följas upp.

Avslutningsvis, i avsnittet om uppföljning, genomförande och samordning, anges hur delmål och åtgärder ska genomföras och följas upp.

I underlagsdelen beskrivs varje tema i avsnitt med omvärldsbeskrivning och ämnesorientering, nuläget i Avesta kommun och strategisk analys. Även mer övergripande beskrivningar finns där.

Strategin är tänkt att gälla mellan 2009 och 2012, varefter en ny strategi tas.

(3)

Vision och mål – övergripande och långsiktigt

Visionen och målen – som blickar fram mot år 2050 men som i flera fall kan nås tidigare – är ett klimatsmart Avesta kommun där:

• Energisystemet år 2050 bara behöver hälften så mycket energi för dagens behov, där energian- vändningen huvudsakligen baseras på förnybar energi och där användningen av fossila bränslen i stort sett fasats ut.

• Kommunen bidrar till nationella och regionala mål för energi och klimatpåverkan.

• Energieffektiva och miljöanpassade energi- och transportsystem är en naturlig del av samhälls- utvecklingen och våra konsumtions- och produktionsmönster är globalt sett hållbara.

• Energieffektivisering, förnybar energi, samverkan och informationsspridning, energiplanering och styrning, teknikutveckling samt höjd energikompetens är viktiga verktyg i omställningen av kommunens energisystem.

• Kommunens energi- och miljöomställning är en drivkraft för utveckling och tillväxt, vilket ska- par många nya jobb.

• Kommunorganisationen och dess bolag är föregångare i arbetet för uthålliga energi- och transportsystem och begränsad klimatpåverkan.

• Kommunorganisationen informerar invånare och olika aktörer i energi- och klimatfrågor och uppmuntrar till engagemang.

(4)

Byggnader

VISION OCH STRATEGI

De långsiktiga visionen: År 2050 har det befintliga byggnadsbeståndet halverat sin energianvänd- ning. All användning av fossilt bränsle har fasats ut redan på 2020-talet. Användning av direktverkande el har så gott som upphört. All nybyggnation genomförs på passivhusnivå och solenergi tas tillvara maximalt. Den offentliga sektorn fortsätter att vara pådrivande och går före.

Strategiska vägval till 2020: Stora möjligheter finns till energibesparingar i byggnader. Samverkan behöver utvecklas och stimuleras. Systematiskt energiarbete behöver komma igång hos alla större fastighetsägare. Gentemot enskilda är en effektiv energi- och klimatrådgivning av stor betydelse.

En halvering av energianvändningen till 2050 kräver en effektivisering på minst en procent per år i befintligt bestånd och att nybyggnation leder till energieffektiva byggnader. Vid renoveringar måste energieffektivisering vara i fokus. Inom byggsektorn är det viktigt med fler installatörer och att husfabrikanter tar fram energisnåla hus. Kommunens bygglovhantering behöver utvecklas för att profilera mot effektiviseringsmöjligheter.

KOMMUNALA RIKTLINJER

Kommunägda byggnader:

Fjärr- eller närvärme ska väljas för kommunägda byggnader om sådana alternativ finns.

Vid all om- och nybyggnad av kommunägda byggnader ska energieffektiva lösningar väljas.

Detaljplanering:

I detaljplanläggning och annan fysisk planering ska optimal orientering och utformning av byggnader beaktas och kommunen verka för energiplanens målsättningar.

Bygglov:

Energi- och klimatrådgivning ska lämnas vid handläggning av byggärenden, i första hand vid för- handsbesked, i annat fall vid bygglov. Vid bygglov ska kommunen rekommendera uppvärmning med förnybar energi och energieffektiva lösningar. Om fjärrvärme finns tillgänglig ska kommunen rekommendera anslutning till sådan. Kommunen bör också avråda från installation av direktverkande el.

Tomtförsäljning:

Energi- och klimatrådgivning ska ingå i all kommunal tomtförsäljning, bl.a. ska tomtköparen informeras om det positiva med att orientera byggnader så att takfall och takvinkel ger bästa sol- värmeläge.

(5)

DELMÅL

Delmål för kommunen som geografiskt område

D1 Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler i kommunen ska minska. Minskningen ska vara 20 % till år 2020 och 50 % till år 2050 i förhållande till an- vändningen 1995.

D2 Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen i kommunens bebyggelsesektor vara brutet och uppvärmning av bostäder och lokaler endast ske med begränsade inslag av fossila bränslen.

Delmål för kommunen som organisation

D3 Tillförd energi till kommunägda lokaler ska under planperioden minska med 1,5 % i genom- snitt per kvadratmeter och år. Jämfört med år 2007 ska tillförseln per kvadratmeter minska med 10 % till år 2015.

D4 Tillförd energi till kommunägda bostäder ska under planperioden minska med 1,5 % i ge- nomsnitt per kvadratmeter och år. Jämfört med år 2007 ska tillförseln per kvadratmeter minska med 10 % till år 2015.

D5 Ombyggnader av kommunägda byggnader ska sträva efter lägsta möjliga energianvändning.

Vid nybyggnad ska strävan vara att energianvändningen understiger de vid tillfället byggreglerna från Boverket.

D6 Fossila bränslen för uppvärmning av kommunägda byggnader ska i stort sett fasas ut till år 2015. I princip ingen byggnad ska då värmas med olja, som bara kan finnas kvar som spetslast och som beredskap vid driftavbrott.

ÅTGÄRDER

Å1 Minskad energianvändning i kommunägda byggnader

Vad ska göras: Insatser för att minska energianvändningen för värme, ventilation, kyla och elsystem i kommunägda byggnader genomförs genom ett systematiskt energiarbete med driftoptimering som huvud- komponent, men även genom investeringar. Prioriterade insatser under perioden är:

a) En målstyrningsprocess införs i enlighet med gängse metoder för systematiskt energiarbete i fastighets- förvaltning.

b) De statistiska verktygen för uppföljning av energianvändningen förbättras och kvalitetssäkras så att den kan mätas och kommuniceras med andra.

c) En plan för energieffektiviseringsåtgärer utarbetas där möjliga åtgärder för varje byggnad kartläggs och analyseras. Den bygger vidare på de energideklarationer som upprättas med början 2008 och syftar till en halvering av energianvändningen i varje byggnad. I planen tas ställning till om kommunen själv kan finan- siera åtgärderna eller om ett energitjänstföretag bör anlitas.

Tid för genomförande: Fortlöpande.

Kommunalt ansvarig: Gamla Byn AB och Fritid- och Teknikstyrelsen.

(6)

Å2 Övergång till förnybar energi i kommunägda byggnader

Vad ska göras: Insatser för att konvertera kvarvarande oljeuppvärmda byggnader och byggnader med el som huvudsaklig värmekälla till fjärr- eller närvärme samt förnybara energislag genomförs. Lösningar med förnybar energi – bioenergi, sol m.fl. – utvecklas. Prioriterade insatser under perioden är:

a) En plan för att konvertera kvarvarande oljeuppvärmda byggnader och byggnader med el som huvud- saklig värmekälla till fjärrvärme eller förnybar energi utarbetas. Denna kan samordnas med energieffekti- viseringsplanen.

b) Möjligheterna att installera solvärme eller solel i kommunägda byggnader eller liknande, t.ex. simbas- sänger undersöks och även sol i kombination med andra energislag.

Kommunalt ansvarig: Gamla Byn AB och Fritid- och Teknikstyrelsen.

Å3 Energi- och klimatrådgivning

Vad ska göras: Kommunen tillhandahåller – gentemot hushåll, företag, föreningar m.fl. – energi- och klimatrådgivning och genomför informationsinsatser kring energieffektivisering, konvertering till förnyba- ra energislag, eldningsteknik, bidrag m.m. Rådgivningens strategiska roll i kommunen utvecklas och stärks.

Prioriterade insatser under perioden är att:

a) Ett strukturerat och målstyrt arbete inom energi- och klimatrådgivningen utvecklas och denna ses som ett verktyg för genomförandet av energi- och klimatstrategin. En verksamhetsplan för energi- och klimat- rådgivningsverksamheten tas fram varje år.

b) De behov som finns av energi- och klimatrådgivning i kommunen identifieras. Om kommunen kan skjuta till mer egna medel, utöver det statliga bidraget, undersöks.

c) Samverkan mellan energi- och klimatrådgivningen och andra funktioner inom kommunorganisationen ökar – samhällsplanering, näringslivsutveckling, tekniska, konsumentvägledning, miljötillsyn, bolag m.fl.

Energi- och klimatrådgivaren nyttjas mer som strategisk resurs. Den interna energigruppen används som forum för samverkan.

Kommunalt ansvarig: Kommunstyrelsen och Västmanland- Dalarna miljö- och byggnadsnämnd.

Å4 Lokal samverkan för energieffektivisering i byggnadsbeståndet

Vad ska göras: Kommunen verkar tillsammans med andra aktörer för energieffektivisering i hela kom- munens byggnadsbestånd genom olika samverkansinsatser. Prioriterade insatser under perioden är:

a) Samverkan mellan kommunorganisationen och andra aktörer som arbetar med energi i byggnader – större fastighetsägare, villaägar- och hyresgästföreningar, installatörer, energibolag m.fl.. – utvecklas.

b) Kommunorganisationen verkar för att alla större fastighetsägare i kommunen bedriver systematiskt energiarbete. En lokal energiliga initieras i anslutning till Energiligan Dalarna.

c) Insatser för energieffektivisering i byggnadsbeståndet sker inom ramen för kommunens medverkan i Uthållig kommun.

Kommunalt ansvarig: Kommunstyrelsen.

Andra aktörer: Byggdialog Dalarna, Attraktiva Avesta och lokala företagarföreningar.

(7)

Industri och näringsliv

VISION OCH STRATEGI

Den långsiktiga visionen: År 2050 har industrin i kommunen blivit dubbelt så energieffektiv. Det har då under lång tid varit en självklarhet för hela näringslivet att ta vara på alla möjligheter att spara energi genom systematiskt energiarbete och energiproduktion. Kraftfulla energiomställ- ningar har skett vid teknikskiften och strukturomvandlingar. Fossila bränslen har i hög grad fasats ut och ersatts av andra energislag i processerna. Lantbruket är energieffektivt och biogas utvinns.

Näringslivet är starkt och framgångsrikt och ger god sysselsättning. God samverkan mellan kommunen, myndigheter och näringslivet har bidragit till utvecklingen. De möjligheter till när- ingslivsutveckling och nya innovationer som energiomställningen inneburit har tagits tillvara.

Strategiska vägval till 2020: Det finns stora möjligheter till energieffektivisering inom industrin, både i produktions- och stödprocesser. Alla företag behöver genomföra energianalyser där ener- gifrågorna ses över i ett systemperspektiv och möjliga åtgärder identifieras. Stöd till företagen från kommunen och länsnivån behöver fortsätta utvecklas genom en kombination av tillsynsinsatser, energi- och klimatrådgivning och nätverksarbete. Den potential till nyföretagande som energiom- ställningen innebär kan stimuleras mer av kommunen än nu, men även av näringslivet självt. De kan handla om att uppmuntra goda företagsidéer, delta som part i projekt och köpa företags tjänster.

KOMMUNALA RIKTLINJER

Kommunen ska erbjuda företag rådgivning om energieffektivisering inom den främjande och förebyggande miljötillsynen och inom energi- och klimatrådgivningen.

Näringslivskontoret ska beakta energifrågor i sina kontakter med kommunens företag.

DELMÅL

Delmål för kommunen som geografiskt område

D7 Användningen av energi, fossila bränslen och el i kommunens industrier och företag ska kon- tinuerligt minska totalt eller per producerad enhet under planperioden. Kommunens industrier och företag ska bidra till att nationella klimat- och energieffektiviseringsmål till 2020 nås.

D8 Alla företag i kommunen med betydande energianvändning ska 2020 ha energianalyser och påbörjat åtgärder.

(8)

ÅTGÄRDER

Å5 Energieffektivisering och konvertering i befintliga industrier och företag

Vad ska göras: Insatser sker för att stöjda kommunens industrier och företag i framtagande av energiana- lyser och genomförande av åtgärder för energieffektivisering, minskad elanvändning och konvertering.

Samverkan mellan kommunen och befintliga industrier och företag utvecklas i energiarbetet. Prioriterade insatser under perioden är att:

• Kommunen erbjuder företagen en kombination av tillsynsinsatser, energi- och klimatrådgivning och nätverk. Samordning, samverkan och rollfördelning mellan energitillsyn, energi- och klimatrådgivning, näringslivskontor och även bolagen ses över.

• Ett nätverk skapas i kommunen för intresserade företag för löpande erfarenhetsutbyte, spridning av goda exempel och bench-marking mellan industrier och företag inom energieffektivisering.

• Insatser för energieffektivisering inom industri och företag sker inom ramen för kommunens medverkan i Uthållig kommun.

Kommunalt ansvarig: Kommunstyrelsen och Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd.

Andra aktörer: Företag, industrier, Arena Avesta.

Å6 Näringslivsutveckling och nyföretagande på energi- och klimatområdet

Vad ska göras: Insatser sker för att stimulera till näringslivsutveckling och nyföretagande på energi- och klimatområdet i kommunen. Prioriterade insatser under perioden är att:

• Kommunen verkar för att små och medelstora nischade företag inom energiområdet utvecklas och hittar samarbetspartners för leverans av totallösningar.

• Kommunen verkar för att företagsstöd och projektmedel kommer kommunens aktörer till del och är öppen för att delta i olika samverkansprojekt.

• Möjligheterna att testa eller demonstrera ny energiteknik i någon av kommunens industrier undersöks.

Samverkan söks då även med myndigheter och forskning.

Kommunalt ansvarig: Kommunstyrelsen och Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd.

Andra aktörer: Företag, industrier, Arena Avesta.

(9)

Transporter

VISION OCH STRATEGI

De långsiktiga visionen: År 2050 har kommunen ett transportsystem som i stort sett fasat ut de fossila bränslena och är energieffektivt. Med hjälp av aktiv samhällsplanering, ny teknik och livs- stilsförändring har transportbehovet minskat, samtidigt som behovet av tillgänglighet kan tillgo- doses. De transporter som behövs sker med obetydlig negativt inverkan på miljö och människors hälsa.

Strategiska vägval till 2020: Övergång till energieffektivare och miljövänligare transportslag är den stor utmaning och ett trendbrott större än i andra sektorer måste ske. Kommunen behöver arbeta mer med dessa frågor och regional samverkan behöver utvecklas. Viktiga insatsområden är: Fyr- stegsprincipens, se vidare sidan 55 i B-delen, användning i infrastrukturplaneringen, transportef- fektiv samhällsplanering, kommuner och offentliga organisationers mobilitetsarbete, omställning av besöksnäringens transporter, attraktivare kollektivtrafik, effektivare näringslivstransporter samt energieffektiva fordon och alternativa bränslen. Offentlig upphandling kan utvecklas. Järnvägsnä- tet behöver förstärkas.

KOMMUNALA RIKTLINJER

I detaljplanläggning och annan fysisk planering ska fyrstergsprincipen alltid tillämpas då transporter berörs.

Kommunen ska ta fram en resepolicy och denna ska följas.

DELMÅL

Delmål för kommunen som geografiskt område

D9 Utsläppen av koldioxid från fossila drivmedel från person- som godstransporter ska i kom- munen kontinuerligt minska under planperioden så att kommunen bidrar till att det nationella klimatmålet till 2020 nås.

D10 Resandet med kollektiva färdmedel ska i kommunen öka under planperioden.

Delmål för kommunen som organisation

D11 Användningen av fossila drivmedel från den kommunala organisationens och dess bolags tjänsteresor ska minska under planperioden.

D12 Alla personbilar som ägs eller leasas av den kommunala organisationen och dess bolag ska vid planperiodens slut vara miljöbilar och bilar som inte uppfyller Vägverkets miljöbilsdefinition ska bara köpas eller leasas i undantagsfall. Det kan vara svårt att hitta miljöalternativ bland övriga fordon.

(10)

ÅTGÄRDER

Å7 Kommunala organisationens resor och transporter

Vad ska göras: Insatser för att effektivisera och miljöanpassa den kommunala organisationens resor och transporter den ger upphov till genomförs. Prioriterade insatser under perioden är att:

a) En transportsamordnarfunktion inrättas för att arbeta med kommunorganisationens resor och trans- porter och kompetensutveckling sker vid behov.

b) Logistikplanering och uppföljningsverktyg för resor i kommunen och dess bolag utvecklas.

c) All personal i kommunen och dess bolag som kör mycket bil i tjänsten utbildas i sparsam körning.

Kommunalt ansvarig: Kommunstyrelsen och samtliga övriga styrelser.

Å8 Transportsnål kommunal samhällsplanering

Vad ska göras: Insatser för en transportsnålare samhällsplanering genomförs med ambitionen att ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att transportbehovet minskar och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras. Prioriterade insatser under perioden är att:

a) Se över hur transporter kan behandlas bättre i översiktsplaneringen och ta fram transportanalyser och rekommendationer för transporter.

b) Gång- och cykelvägnätet byggs ut och det befintliga nätet knyts ihop bättre i syfte att gynna och öka gång och cykling. Även andra insatser övervägs, bl.a. prioritering av gång- och cykelvägar vid snöröjning c) Attraktiva bytespunkter mellan olika färdmedel etableras.

Kommunalt ansvarig: Kommunstyrelsen, Fritid- och Teknikstyrelsen och Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd, avser energi- och klimatrådgivningen.

Å9 Attraktiv kollektivtrafik

Vad ska göras: Insatser för en mer attraktiv kollektivtrafik där antalet resor med buss och tåg ökar genomförs. Prioriterade insatser under perioden är att:

a) Kommunen tillsammans med Dalatrafik, Vägverket och Banverket gör en översyn av hur kollektivtra- fiken kan öka och bli mer attraktiv.

b) Ett testresenärprojekt genomförs där ett antal kommuninvånare eller likvärdiga får gratis busskort mot att de nyttjar kollektivtrafiken. Testresenärerna följs och projektet utvärderas.

c) Några kommunpolitiker erbjuds att bli testresenärer för kollektivresande.

Kommunalt ansvarig: Kommunstyrelsen, Fritid- och Teknikstyrelsen.

Andra aktörer: Dalatrafik, Arena Avesta och Fritid- och Teknikstyrelsen.

(11)

Å10 Mobilitetsåtgärder för hållbara transporter

Vad ska göras: Mobilitetsåtgärder (påverkansåtgärder) för effektiva och miljöanpassade transporter rikta- de till kommuninvånare, företag och föreningar genomförs. Prioriterade insatser under perioden är:

a) En transportsamordnarfunktion inrättas för att arbeta med hållbara transporter och kompetensutveck- ling sker vid behov.

b) Rådgivning och information om hållbara transporter integreras i kommunens övriga informationsverk- samhet.

c) Vandrande skolbussar, där föräldrar turas om att följa sina och grannars barn till skolan, stimuleras av kommunen.

Kommunalt ansvarig: Kommunstyrelsen, Bildningsstyrelsen.

Andra aktörer: Dala-MaTs, Arena Avesta, Studieförbund.

(12)

Utvinning och produktion av energi

VISION OCH STRATEGI

Den långsiktiga visionen: År 2050 kommer huvuddelen av den energi som används i kommunen från förnybara källor. Bioenergi nyttjas sedan länge hållbart och i samförstånd med industrins behov av råvaror. Vindkraft har byggts ut kraftigt i balans med natur- och kulturvärden. Befintli- ga vattenkraftverk har effektiviserats. Solenergi används som en självklar resurs i byggnader.

Spillvärme från industrin utnyttjas. När- och fjärrvärmenät har byggts ut i alla tätorter och utnyttjas som underlag för kraftproduktion.

Strategiska vägval till 2020: Samverkan är viktig för att tillvarata bioenergiresurserna och utveckla produktionen av förnybar energi. Entreprenörer och företag behöver utvecklas. Jord- och skogs- bruket behövs för att stödja utvecklingen, inte minst av biogas. Fjärr-, när- och kraftvärme behö- ver byggas ut där så är möjligt. Solenergi har en viktig roll, särskilt utanför tätorten. Anslutning av vindkraft till nätet måste underlättas och premieras.

KOMMUNALA RIKTLINJER

Kommunen ska underlätta initiativ för produktion av vindkraft, solenergi och bioenergi, med hänsyn tagen till motstående intressen.

DELMÅL

D13 Utvinning och produktion av förnybar energi i kommunen – bioenergi från skog och jord- bruksmark m.m., vindkraft, solenergi m.m. – ska kontinuerligt öka under planperioden. Kommu- nen ska bidra till att nationella och regionala mål för förnybar energi nås.

ÅTGÄRDER

Å11 Utbyggnad av fjärrvärmenät

Vad ska göras: Fjärrvärmenätet i centralorten byggs ut och kommunen verkar för så stor anslutning som möjligt. Prioriterade insatser under perioden är:

a) Samverkan mellan fjärrvärmebolaget och kommunen utvecklas.

b) Möjligheterna till kraftvärme utreds och etableras om så är möjligt.

c) Kommunen uppmärksammar möjligheter till ökat spillvärmeutnyttjande från industrier och verkar för lösningar där denna kan tas tillvara.

Kommunalt ansvarig: Kommunstyrelsen, Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd och Gamla Byn AB.

Andra aktörer: Fastighetsägare, Fortum AB, Vattenfall AB och Villaägareföreningen i Avesta.

(13)

Å12 Ökad utvinning och produktion av bioenergi och andra förnybara energislag

Vad ska göras: Utvinning och produktion av bioenergi och andra förnybara energislag i kommunen ökar genom olika insatser. Prioriterade insatser under perioden är:

a) Kommunen stöttar utvecklingen på bioenergiområdet genom att stödja, delta i eller initiera bra projekt genom t.ex. bolag, miljökontor och näringslivskontor.

b) Dialog och träffar om bioenergi sker kontinuerligt mellan kommunen och lokala intressenter.

c) Möjligheterna att öka användningen av solenergi i kommunen uppmärksammas.

Kommunalt ansvarig: Kommunstyrelsen, Västmanland- Dalarna miljö- och byggnadsnämnd, Fritid- och Teknikstyrelsen och Gamla byn AB.

Andra aktörer: Bioenergiintressenter, lantbrukare, markägare, Gävle-Dala Energikontor m.fl. regionala aktörer. Fastighetsägare och solenergiintressenter.

Å13 Utbyggnad av vindkraft

Vad ska göras: Insatser sker för att bygga ut vindkraften i kommunen. Prioriterade insatser under perio- den är:

a) Dialog och samverkan sker med vindkraftsintressenter om etableringar och utbyggnad.

b) Möjligheterna med småskalig vindkraft – att placera på byggnader, på gårdsnivå m.m. – uppmärksammas och vid behov tas en policy fram av kommunen för etablering av sådan.

c) Kommunen verkar själv för att vara föregångare inom vindkraftsområdet genom att t.ex. köpa andelar i vindkraftverk eller vindkraftsel.

Kommunalt ansvarig: Kommunstyrelsen, Västmanland- Dalarna miljö- och byggnadsnämnd och Gamla Byn AB.

Andra aktörer: Vindkraftsintressenter, markägare.

(14)

Mat och konsumtion

VISION OCH STRATEGI

Den långsiktiga visionen: Konsumtionen i kommunen har förändrats så att den är hållbar och inte ger upphov till klimat- och miljöpåverkan i andra länder. Livsmedelskedjan har ställts om så att självförsörjningsgraden ökat, liksom effektiviteten. Köttkonsumtionen har minskat och består främst av lokalt producerat kött. Konsumtionen av närodlade livsmedel har ökat. Omställningen har bidragit till ett öppet landskap. Genom hela skolutbildningen är miljö- och energifrågor en självklar del i undervisningen. Information och folkbildning sker därtill i hela samhället.

Strategiska vägval till 2020: Insatserna för hållbar konsumtion behöver öka i kommunen, sett till den stora påverkan som inte minst livsmedelshanteringen ger upphov till. Kommunen, näringsliv, föreningar och regionala organisationer kan göra mer enskilt och i samverkan. Dels genom att vara föredömen genom t.ex. upphandling, dels genom insatser riktade till invånarna, bl.a. genom utbildningsväsendet. De goda initiativ som sker behöver också uppmuntras mer.

KOMMUNALA RIKTLINJER

Livsmedelsverkets miljöanpassade kostråd ska beaktas i kommunens offentliga kök..

ÅTGÄRDER

Å14 Maten i kommunens skolor och offentliga kök

Vad ska göras: Insatser för att minska matens klimatpåverkan i kommunens skolor och offentliga kök genomförs. Prioriterade insatser under perioden är att:

a) En genomgång sker över hur kosthållningen i kommunens skolor m.m. kan klimatanpassas utifrån bl.a.

Livsmedelsverkets kostråd.

b) En utbildningsinsats sker för personal vid offentliga kök om mat, klimat och energi.

c) Kommunen verkar för att uppnå nationella och regionala mål för konsumtion av ekologiska livsmedel.

Kommunalt ansvarig: Bildningsstyrelsen och Omsorgsstyrelsen.

Å15 Klimat- och energifrågorna i skolan

Vad ska göras: Skolornas och förskolornas arbete med energi, klimatpåverkan och hållbar konsumtion uppmuntras, såväl i undervisningen som genom konkreta insatser. Prioriterade insatser under perioden är att:

a) Temadagar kring klimat och mat utvecklas inom lärares fortbildning.

Kommunalt ansvarig: Bildningsstyrelsen.

(15)

Å16 Jordbrukets och livsmedelskedjans klimatpåverkan

Vad ska göras: Insatser för att minska jordbrukets och livsmedelskedjan klimatpåverkan i kommunen genomförs. Prioriterade insatser under perioden är att:

a) Kommunen stöttar utvecklingen av biogas och bioenergi inom lantbruket.

b) Dialogen med dagligvaruhandeln, livsmedelsproducenter och restauranger om klimat- och energifrågor utvecklas.

Andra aktörer: Lantbrukare, dagligvaruhandeln, livsmedelsproducenter, restauranger, Länsstyrelsen.

Å17 Kommuninvånarnas konsumtionsmönster

Vad ska göras: Insatser för att stimulera kommuninvånarna till minskad klimat- och miljöpåverkan ge- nom konsumtionen genomförs. Prioriterade insatser under perioden är att:

a) Kommunen uppmärksammar hållbar konsumtion i sin information till kommuninvånarna.

b) Samarbete med studieförbund och föreningar utvecklas.

Andra aktörer: Studieförbund, ideella föreningar.

(16)

Kommunal samhällsplanering

VISION OCH STRATEGI

Den långsiktiga visionen: Fysisk planering och samhällsbyggande i kommunen grundas på pro- gram och strategier för hur energianvändning och transporter kan effektiviseras och även minska.

Alla kommunala planer har, där så är relevant, analyser, beskrivningar och om möjligt bestämmel- ser som syftar till energieffektiv planering. En god regional och mellankommunal samverkan är utvecklad för bl.a. vägledning och spridning av goda exempel.

Strategiska vägval till 2020: Nya krav behöver ställas på samhällsplaneringen och nya angreppssätt i tillämpningen, för att energi- och klimatfrågorna ska kunna beaktas mer. Samråden kan i högre grad nyttjas för att informera och ge råd. Översiktsplaneringens behandling av energi och klimat behöver utvecklas och kopplas till energiplanen. Ett område som är viktigt att belysa är bebyggel- seutveckling utifrån energisynpunkt. Fler planeringsunderlag behöver utvecklas i samarbete i lä- net. I detaljplaneringen och bygglovshanteringen kan energi- och klimatfrågorna beaktas mer.

Samverkan mellan kommuner och länsorganisationer i arbetet är angeläget.

KOMMUNALA RIKTLINJER

Tomtförsäljning:

Vid försäljning av tomter, eller tidiga kontakter inför ansökan om bygglov, i Avesta kommun ska köparen informeras om det positiva med att orientera byggnader så att takfall och takvinkel ger bästa solvärmeläge. I samband med detta ska energi- och klimatrådgivning erbjudas.

Fysisk planering:

Energi och klimatstrategin ska beaktas vid all fysisk planering i Avesta kommun.

Ny- och ombyggnation:

Kommunen ska rekommendera uppvärmning med förnybar energi och uppmuntra till energieffektiva lösningar i hantering av bygglov. För minskad klimatpåverkan kan fjärrvärme framhållas som ett uppvärmningsalternativ. Kommunen ska avråda från installation av direktverkande el som uppvärmningskälla i alla ny- och ombyggnationer.

Vindkraft:

Kommunens översiktsplan kommer att kompletteras med en vindkraftplanering där områden för större etableringar av vindkraft lyfts fram. Initiativ till uppförande av mindre vindkraftsverk i Avesta kommun ska stimuleras.

Solenergi:

Solenergi ska inom kommunen uppmuntras och lyftas fram som ett skinande energialternativ i de fall det inte inverkar negativt på andra värden.

(17)

ÅTGÄRDER

Å18 Samhällsplanering för en hållbar energianvändning

Vad ska göras: Insatser sker för att förbättra kommunens samhällsplanering, främst utifrån plan- och bygglagen, så att denna i högre grad bidrar till en hållbar energianvändning. Prioriterade insatser under perioden är:

a) Utveckla energifrågornas beaktande i detaljplaneringen.

b) Utveckla energifrågornas beaktande i bygglovsprocessen och efterföljande tillsyn.

c) Utveckla informations- och rådgivningsinsatser om energihushållning vid samråd och i övrigt i plane- ringsprocessen.

Se även åtgärden Transportsnål kommunal samhällsplanering.

Kommunalt ansvarig: Västmanland- Dalarna miljö- och byggnadsnämnd.

Andra aktörer: Tomtkön, banker, försäkringsbolag, hustillverkare.

(18)

Kommunal verksamhetsstyrning

VISION OCH STRATEGI

De långsiktiga visionen: Den kommunala organisationen och dess bolag är föregångare i arbetet för uthålliga energi- och transportsystem och begränsad klimatpåverkan. Energi- och miljöstyr- ningssystem används för en systematisk planering av kommunala verksamheter.

Strategiska vägval: Effektivare energi- och miljöstyrning av de kommunala verksamheterna och dess bolag behöver utvecklas med en tydlig ansvarsfördelning och återrapportering om utfall.

Utfallen bör tydligt redovisas i kommunens verksamhetsberättelse

KOMMUNALA RIKTLINJER

De kommunala bolagen ska aktivt verka för effektiv energianvändning hos kunderna.

ÅTGÄRDER

Å19 Kommunal verksamhetsstyrning

Vad ska göras: Insatser sker så att målsättningar och åtgärder i kommunens energi- och klimatarbete integreras och får genomslag i den kommunala verksamheten, inklusive bolagens. Prioriterade insatser under perioden är att:

a) Ledningssystemet, mål- och budget, i kommunen utformas så att mål och åtgärder i denna strategi kan genomföras och följas upp. Målen och åtgärderna kan i respektive nämnds eller styrelses verksamhet även behöva brytas ner och konkretiseras.

b) Det kommunala bolagets policys, mål och insatser i energi- och klimatarbetet utformas så att de går i fronten för energiomställningen i kommunen. Ägardirektiv, samverkansformer m.m. utvecklas efter behov.

c) Energitaxorna utformas så att brukarna får incitament att spara energi.

Å20 Klimatanpassad kommunal upphandling

Vad ska göras: Upphandlingen i kommunen och dess bolag utformas så att den bidrar till energi-, klimat- och miljömål. Prioriterade insatser under perioden är att:

a) Kommunens och bolagens upphandlingspolicys uppdateras med inriktningen att energi- och klimat- hänsyn ska tas vid all upphandling där så är relevant.

b) Tillämpningen av miljö- och energikriterier vid upphandlingen utvecklas i kommunen. Miljöstyrnings- rådets kriterier för miljöanpassad upphandling tillämpas mer.

c) Kommunen deltar i eller ordnar utbildningar om och kompetenshöjande insatser för upphandling.

(19)

Uppföljning, genomförande och samordning

UPPFÖLJNING

• Varje år tas ett energi- och klimatbokslut fram, där läget med delmål och åtgärder redovi- sas.

• Bokslutet ska ingå i eller vara kopplat till kommunens bokslut och kan samordnas med andra liknande bokslut för andra planer/strategier.

• Bokslutet ska behandlas av kommunfullmäktige.

• Kommunstyrelsen ansvarar för att energi- och klimatbokslutet tas fram.

GENOMFÖRANDE

• Alla nämnder och bolag ska bidra till och ta sitt ansvar att verka för uppställda målsättningar.

• De kommunalt ansvariga, styrelser och bolag, som anges i varje åtgärd har ett ansvar att omsätta, utveckla och konkretisera de insatser som berör dem i sin verksamhet under planperioden. Vidare att bidra till de delmål som berör dem och vid behov bryta ner dem.

• Genomförandet integreras med ordinarie verksamhetsplanering, -uppföljning och -ledning.

• Den styrelse eller det bolag som står först är i allmänhet i första hand ansvarig för åtgärdens genomförande.

• I de fall åtgärden förutsätter att samverkan sker med andra aktörer, som anges i åtgärden, förutsätts respektive kommunalt ansvarig initiera denna samverkan.

SAMORDNING OCH SAMVERKAN

• En arbetsgrupp för energi- och klimatplanering, som utses av och är underställd Kom- munstyrelsen, har en samordnande roll i energi- och klimatarbetet. Där ska ingå berörda från olika förvaltningar och bolag, inklusive kommunens energi- och klimatrådgivare.

• Samordningen består av att:

- årligen ta fram ett förslag till övergripande planering för energi- och klimatarbetet - ta fram det årliga energi- och klimatbokslutet och bistå vid revideringen

- underlätta nämnders och bolags samt andra aktörers genomförandet av åtgärderna, t.ex.

genom att delta i planering, informera och utbilda, visa möjligheter till samordningsvinster, omvärldsbevaka, medverka vid möten och stimulera till olika initiativ.

- genom ordinarie informationskanaler och på andra sätt sprida information om kommunens energi- och klimatarbete till kommuninvånare, föreningar, fastighetsägare, företag m.fl.

• Arbetsgruppen deltar i den mellankommunala samverkan som sker i länet kring energi- och klimatstrategisk planering inom EnergiIntelligent Dalarna (samordnad av Länsstyrelsen).

• En samverkansgrupp för energi- och klimatfrågor bildas i kommunen dit olika aktörer

(20)

REVIDERING

• Energi- och klimatplanen omfattar perioden 2009–2012. Senast år 2012 ska den revideras och en ny antas av kommunfullmäktige.

• Kommunstyrelsen ansvarar för att revideringen sker.

• Revideringen innebär i första hand att nya delmål och åtgärder utarbetas.

(21)

Bilaga 1 Uppföljning av delmål och åtgärder

I det årliga bokslutet ska delmål och åtgärder följas upp. Därigenom ges en bild av hur kommunen ligger till i förhållande till målen och vad som gjorts under året inom energi- och klimatområdet. Delmålen är formu- lerade så att de ska vara möjliga att följa upp. Nedan redovisas hur varje delmål kan följas upp och uppgifter för basåret eller nuläget i förekommande fall.

Uppföljningen av åtgärderna kan ske enkelt. Ett sätt är att för varje åtgärd ange om åtgärden: ej påbörjats, påbörjats eller uppnåtts. Utöver detta kan ges en kort förklarande beskrivning om vad som skett.

D1 Uppföljning: Minskningsandel använd energi per ytenhet från basår redovisas, eller per byggnad eller per invånare om ytor inte finns tillgängliga. Energin ska vara normalårskorrigerad. I uppföljningen kan även ingå andra tillgängliga uppgifter.

Var uppgifter inhämtas: Utifrån SCB:s kommunala och regionala energistatistik och nationell/regional miljömålsuppföljning.

Uppgift för basåret: 1997 användes 20 500 kWh per invånare i kommunens byggnader.

D2 Uppföljning: Mängd kvarvarande olja för uppvärmning och jämfört med ett basår. I redovisningen kan ingå minskningsandel per år utifrån detta basår. Uppgifterna ska vara normalårskorrigerade. Mängd per invånare kan också/alternativt anges.

Var uppgifter inhämtas: Utifrån SCB:s kommunala och regionala energistatistik alternativt regional och kommunal utsläppsstatistik sammanställd av SMED och nationell/regional miljömålsuppföljning.

Uppgift för basåret: 2006 tillfördes 7 200 MWh olja. Dessa uppgift är normalårskorrigerad.

D3 Lokaler. Uppgift för basåret: 2007 tillfördes 164,4 kWh per m²och 74,3 kWh el. Totalt tillfördes 175 454 MWh värme och 9 400 MWh el. Dessa uppgifter är normalårskorrigerade.

D4 Bostäder. Uppgift för basåret: 2007 tillfördes 150,9 kWh värme och 16,1 kWh el. Totalt tillfördes 88 926 MWh värme och 1 514 MWh el Dessa uppgifter är normalårskorrigerade.

D5 Uppföljning: Energianvändning i kommunägda byggnader efter ombyggnad och vid nybyggnad. Uppgifterna ska vara normalårskorrigerade.

D6 Uppföljning: Mängd kvarvarande olja för uppvärmning och jämfört med ett basår.

Uppgift för basåret: 2007 tillfördes 205 m³ (2 029 MWh) olja. Dessa uppgifter är normalårskorrigerad.

D7 Uppföljning: Användningen av total energi, fossila bränslen och el i industrier och företag. En avgränsning behöver göras av vilka företag som ska följas. De som ingår i energitillsynen är givna. Uppföljning blir såväl redovisning av statistik som en värdering utifrån befintlig kunskap.

Var uppgifter inhämtas: Två statistiska källor byggda på SCB-statistik finns för detta som även ingår i na- tionell/regional miljömålsuppföljning: Kommunal utsläppsstatistik sammanställd av SMED (koldioxidut- släpp) och kommunal och regional energistatistik (kilowatttimmar). För just industrin finns för närvarande brister i denna statistik på grund av sekretess, men trots detta kan mycket hämtas här för att få en totalbild av industrisektorns energianvändning och utsläpp. Energitillsynen ger mer detaljerade uppgifter för de företag som deltar där.

Uppgift för basåret: I målet anges inget basår, varför senast tillgängliga år bör användas. SCB-statistiken medger dock redovisning från 1990.

D8 Uppföljning: Antal företag som har gjort energianalyser och börjat genomföra åtgärder. Uppföljning blir värdering utifrån befintlig kunskap.

Var uppgifter inhämtas: Kommunen kan på olika sätt hålla sig informerad om arbetet med energianalyser.

Uppgift för basåret: En bedömning av nuläget får göras.

D9 Uppföljning: Utsläpp av koldioxid och/eller användning av fossila drivmedel för transporter i kommunen redovisas.

Var uppgifter inhämtas: Tre statistiska källor byggda på SCB-statistik finns för detta som även ingår i natio- nell/regional miljömålsuppföljning: Kommunal utsläppsstatistik sammanställd av SMED (koldioxidutsläpp), kommunal och regional energistatistik (kilowatttimmar) och körsträckestatistik (körsträckor och liter drivmedel). Förslagsvis används först- och sistnämnda statistik. Körsträckestatistiken ger ett mått på kommuninvå- narnas bilåkande, till skillnad mot oljeleveransstatistiken som övriga statistikkällor bygger på.

Uppgift för basåret: I målet anges inget basår, varför senast tillgängliga år bör användas. Utsläppsstatistiken och körsträckestatistiken medger dock redovisning av från 1990 respektive 1998.

(22)

D10 Uppföljning: Kan följas genom antal personresor med buss på busslinjer i kommunen. Och även personre- sor med tåg.

Var uppgifter inhämtas: Dalatrafik har statistik över antal personresor för varje busslinje. Tåg i Bergslagen och SJ har statistik över tågresor.

Uppgift för basåret: Antalet personresor på busslinjerna inom kommun var totalt 567 468 stycken under 2007.

D11 Uppföljning: Inköpt mängd fossila drivmedel, bensin och diesel, till egna och leasade fordon Var uppgifter inhämtas: Kommunens statistik över drivmedelsinköpen.

Uppgift för basåret: 141 294 liter bensin och diesel i kommunorganisationen och GBAB år 2007.

D12 Uppföljning: Antal inköpta/leasade miljöbilar av totalt antal.

Var uppgifter inhämtas: Kommunens har uppgifter om sina fordon.

Uppgift för basåret: 2007 var 45 miljöbilar, av totalt 66 stycken bilar (arbetsfordon och tunga fordon ej inräknade).

D13 Uppföljning: Uppföljningen av delmålet blir en uppföljning av flera olika slag. Dels kan andelen förnybar energi av total tillförsel följas upp. Dels kan utvinning och produktion av olika energislag följas upp, såsom bioenergi, vind och sol.

Var uppgifter inhämtas: SCB:s regionala och kommunala energistatistik utgör en källa för att få en bild av förnybar energi totalt och för vissa energislag såsom bioenergi och vattenkraft. För vindkraft sammanställer Länsstyrelsen noggrann statistik. Därtill kan andra källor behöva användas vid uppföljningen.

Uppgift för basåret: En bedömning av nuläget får göras utifrån tillgängliga uppgifter och statistik.

(23)

Bilaga 2 Kommunfullmäktiges beslut om strategin

Utdrag ur Avesta kommun sammanträdesprotokoll för Kommunfullmäktige 2009-06-15.

§ 60 Energi- och klimatstrategi för Avesta kommun Dnr KK07/0184 019

Utvecklingssekreteraren vid Tillväxt Avesta anför att plan- och näringslivsutskottet den 3 mars 2009 § 11 fattade beslut om att skicka energi- och klimatstrategi för Avesta kommun på en bred remiss under sex veckor.

Strategin har skickats ut och varit utställd under tiden 9 mars 2009 – 17 april 2009. Remissförfa- randet har även annonserats.

Tio yttranden har kommit in. Tre stycken, Hedemora kommun, Vägverket och RPGs samhällsut- skott har inga synpunkter. Fyra stycken, Banverket, LRF i Avesta kommun, Länsstyrelsen Dalar- na samt till stor del Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd har ändringar av i princip redaktionell karaktär där det föreslås att dessa ändringar görs.

För de tre övriga Miljöpartiet de gröna i Avesta, Folkpartiet i Avesta samt Avesta villaägarföre- ning föreslås nya och ändrade delmål samt tillägg eller ändringar i åtgärdsförslagen.

Planen har byggts upp av de diskussioner som varit på temaseminarier anordnade av Länsstyrel- sen Dalarna, malltexter från länsstyrelsen och lokala urval av den arbetsgrupp som arbetat med att ta fram strategin.

Om nya delmål eller åtgärdsförslag ska föras in bör detta ske utifrån politiska diskussioner och beslut med början i plan- och näringslivsutskottet.

Utvecklingssekreteraren föreslår att kommunstyrelsen antar energi- och klimatstrategi för Avesta kommun. De politiska beslut som vissa remissyttranden indikerar får behandlas i den vidare politiska processen.

Beredning:

• Tillväxt Avestas skrivelse den 5 maj 2009.

• Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott den 18 maj 2009 § 38.

• Kommunstyrelsen den 1 juni 2009 § 89 Beslut

Energi- och klimatstrategi för Avesta kommun antas.