• No results found

Energi- och Miljöbokslut 2007

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Energi- och Miljöbokslut 2007"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Energi- och Miljöbokslut 2007

Energiplan för Mora kommun har antagits under 2007 medan Miljö- och naturvårdsplan för Mora kommun har reviderats och den nya planen kommer att antas under 2008. I planerna finns mål och åtgärder för den kommunala organisationen och för kommunen i sin helhet. Målen syftar till en hållbar utveckling och ett uthålligt energisystem. Målen ansluter till såväl nationella som regionala målsättningar.

Uppföljning av Energiplanens mål

Den nya energiplanen med klimatstrategi innehåller totalt 18 delmål. Glädjande är att användningen av olja till uppvärmning visar en starkt minskande trend i såväl kommunen som helhet som i kommunala fastigheter.

Statistiken för energi- och elanvändning i hushållen är något osäker men visar tyvärr, tvärtemot intentionerna i planen, på en ökande trend. Vad gäller utsläpp av koldioxid från transporter i Mora grundar sig siffrorna i tabellen nedan på drivmedelsförsäljningen i Mora. Detta ger därför inte en rättvis bild av Morabons användning.

Uppgifter från Körsträckedatabasen kan nämnas som jämförelse. Den visar att körsträckan med bil har ökat från 671 till 779 mil (1998-2006) och drivmedelsförbrukningen från 597 till 659 liter (1999-2006) räknat per invånare i Mora. För 2006 ger detta ett utsläpp av ca 1,5 ton koldioxid per invånare.

Delmål 10 innehåller endast uppgifter från Mora kommun och Morastrand AB. Rutiner för uppföljningen av detta mål samt delmål 15 och 16 förbättras under 2008.

Beskrivning Utfall Mål 2010

Tillförd energi till byggnader ägda av Mora kommun ska minska med 10 % i genomsnitt per kvadratmeter 2010 jämfört med 2005 (18 % jämfört med 1998).

200kWh/m2 190kWh/m2

Tillförd energi till byggnader ägda av Morastrand ska minska med 10

% i genomsnitt per kvadratmeter 2010 jämfört med 2005 (21 % jämfört med 1998)

223kWh/m2 204kWh/m2

Fossila bränslen för uppvärmning i byggnader ägda av Mora kommun och Morastrand ska i stort sett fasas ut till 2010. I princip ingen byggnad ska då värmas med olja, som bara kan finnas kvar som spetslast och som beredskap vid driftavbrott

271m3 0m3

Antalet byggnader ägda av Mora kommun och Morastrand som värms med el som huvudsaklig värmekälla ska minska 2010 jämfört med 2005.

25st 34st

Solenergi ska installeras på minst en offentlig byggnad i Mora under

perioden. 0st 1st

Den genomsnittliga användningen av tillförd energi i byggnader i

Mora kommun bör vara 10 % lägre år 2010 jämfört med 2000. 19 988kWh/inv 14 379kWh/inv Fossila bränslen för uppvärmning i byggnader i Mora kommun bör

minska med 20% till 2010 jämfört med 2000. 104l/inv 230l/inv

Elanvändningen i de av Mora kommuns hushåll som är eluppvärmda,

undantaget fritidshus, bör vara lägre 2010 än 2005. 61 707MWh 60 765MWh Antalet fjärrvärmeanslutna byggnader i Mora tätort – villor,

flerbostadshus, industrilokaler och andra offentliga byggnader – bör kontinuerligt öka

890st

Fossila drivmedel och utsläpp av koldioxid från Mora kommuns och de kommunala bolagens tjänsteresor ska 2010 minska jämfört med 2005.

274kg

CO2/årsarbetare 329kg

CO2/årsarbetare Alla personbilar som köps eller leasas av Mora kommun och de

kommunala bolagen ska uppfylla Vägverkets definition för miljöbilar 2010.

67% 100%

Utsläppen av koldioxid från transporter i Mora kommun bör 2010 ha

stabiliserats på 1990 års nivå. 4 540kg CO2/inv 4 058kg CO2/inv

Antalet fordon som drivs med alternativa bränslen i Mora kommun 130st

(2)
(3)

Uppföljning av Miljöplanens mål

Nedan följer en sammanfattande uppföljning av målsättningar i Miljö- och naturvårdsplan 2001 – 2005.

Om inget annat anges är siffrorna från 2007.

Mål Etappmål Uppföljning 2007

Odlingslandskapet

E 1 Andelen inköpta ekologiskt producerade livsmedel till den kommunala

organisationen ska kontinuerligt öka under perioden 2001 till 2005. 5,2 % E 2 Andelen kött- och charkuterivaror som är producerade och ursprungsmärkta i

Dalarna och som konsumeras i Mora kommun bör öka under perioden 1999 till 2005.

25-30 % (2005) Siljan Charks marknadsandel i

Siljansregionen E 3 40 % av brukad åker i Mora kommun bör erhålla miljöstöd för ekologisk

odling senast 2005. 44 % (2006)

E 4 Arealen KRAV-godkänd åker i Mora kommun bör öka under perioden 1998

till 2005. - 45 ha

(– 42 %) E 5 Arealen brukad jordbruksmark i Mora bör öka under perioden 1999 till 2005. + 610 ha (2006) E 6 Alla områden i Mora kommun som utgör klass I–IV i Ängs- och

hagmarksinventeringen bör före 2005 hävdas så att naturvärdena bibehålls och om möjligt stärks.

Inventering gjord 2002-2004

E 7 I stort sett all jordbruksmark i de områden som i Mora kommun pekas ut i länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskapet bör hävdas och brukas 2005.

Inventering gjord 2002-2004

E 8 Antalet nötkreatur, får och hästar i Mora kommun bör kontinuerligt öka

under perioden 1999 till 2005. Nötkreatur: - 60

Får: + 296 Hästar: + 50

(2003) E 9 Ingen känd rödlistad växt- och djurart i Mora kommuns odlingslandskap bör

försvinna under perioden 2001 till 2005 års utgång. Inga kända har försvunnit (2005)

Skogar

E 10 50 % (110 000 ha) av den produktiva skogsmarken i Mora kommun bör till 2005 års utgång omfattas av miljöcertifierat skogsbruk enligt FSC eller PEFC alternativt bedrivas med grön skogsbruksplan enligt Skogsstyrelsens mål och riktlinjer. Jämfört med 2000 ökar då sådan areal med ca 50 000 ha.

Ca 37 % (Ca 78 600 ha)

E 11 6,0–6,5 % (13 000–14 000 ha) av den produktiva skogsmarken i Mora kommun bör till 2005 års utgång vara lagligt eller frivilligt skyddad. Arealer där beslut om skydd är taget ingår. Jämfört med 2000 ökar då sådan areal med 2,2–2,7 % (4 800–5 800 ha).

Ca 4,8 % är lagligt eller frivilligt

skyddad

E 12 Inga nyckelbiotoper i Mora kommun bör avverkas under perioden 2001 till

2005 års utgång. En avverkad under

2004 (10,2 ha)

(4)

Mål Etappmål Uppföljning 2007 E 15 Ingen rödlistad växt- och djurart i Mora kommuns våtmarker, som där har sina

naturliga utbredningsområden, bör försvinna under perioden 2001 till 2005 års utgång.

Inga kända har försvunnit (2005)

Sjöar och vattendrag

E 16 Ingen exploatering bör under perioden 2001 till 2005 ske i Mora kommuns vattendrag om den orsakar någon negativ påverkan på den biologiska mångfalden, naturvärden eller miljön i övrigt.

Johannisholm?

Kättbo?

E 17 Arealen restaurerade vattendrag i Mora kommun bör i hektar kontinuerligt öka

under perioden 2001 till utgången av 2005. 2007: Ingen

restaurering gjord

(2002-2005: Sex hektar restaurerade, 2006: Tre

vandringshinder borttagna )

E 18 Antalet naturligt förekommande fiskarter i Moras sjöar och vattendrag bör

bibehålla eller öka sin produktion under perioden 2001 till utgången av 2005. Öringtätheten har enl Skogsstyrelsen

fördubblats i norrlandsvatten-

dragen. (2005) E 19 Ingen rödlistad växt- och djurart i Mora kommuns sjöar och vattendrag bör

försvinna under perioden 2001 till 2005 års utgång. Inga kända har försvunnit (2005) Bebyggd miljö

E 20 Den kommunala organisationens och de kommunala bolagens inköp av bensin

och diesel ska minska med 10 % under perioden 2001 till 2005. Se energiplan E 21 Minst 50 % av de personbilar som köps eller leasas in av den kommunala

organisationen och dess bolag under perioden 2001 till 2005 ska drivas med alternativa bränslen alternativt vara hybridbilar.

Se energiplan

E 22 Antalet skolor med någon form av miljödiplomering ska öka i Mora under

perioden 2000 till 2005. Fyra skolor

(Grön flagg) E 23 Mängden försåld bensin respektive diesel i Mora kommun bör minska med 7 %

i genomsnitt per invånare under perioden 1998 till 2005. Se energiplan E 24 Antalet fordon som drivs med alternativa bränslen i Mora kommun bör

kontinuerligt öka under perioden 1999/2000 till 2004/05. Se energiplan E 25 Antalet personresor på de busslinjer som helt går genom Mora kommun bör

kontinuerligt öka under perioden 1998/99 till 2004/05. Se energiplan E 26 Antalet företag som är miljöcertifierade enligt ISO 14001 eller EMAS eller

miljödiplomerade enligt miljö 4 i Mora kommun bör öka kontinuerligt under perioden 2000 till 2005.

22 företag (2000: 6 företag) E 27 Antalet personer i Mora kommun som utsätts för bullerstörningar från

riksvägarna över 65 dB (A) ekvivalentnivå utomhus bör kontinuerligt minska under perioden 1999 till 2005.

Två fastigheter ej åtgärdade (2005)

Luftföroreningar

E 28 Luftutsläppen av VOC (flyktiga organiska ämnen) från källor i Mora kommun

bör minska med 30 % under perioden 1994 till 2005. Se fotnot*

E 29 Luftutsläppen av kväveoxider från källor i Mora kommun bör minska med 30

% under perioden 1994 till 2005. Se fotnot*

E 30 Andelen miljögodkända vedpannor i Mora kommun bör kontinuerligt öka

under perioden 2000 till utgången av 2005. Ca 20%

miljögodkända pannor (2006)

(5)

Mål Etappmål Uppföljning 2007 Försurning

E 31 Antalet ton kalk som sprids per normalår från kalkdoserarna i Mora kommun

bör inte öka under perioden 2001 till 2005. 2007: 780 ton

(1997-2007:

8 565 ton) Gifter

E 32 Halterna av metallerna kvicksilver, kadmium, koppar och bly som tillförs det kommunala avloppsvattnet i Mora ska kontinuerligt minska under perioden 1999 till 2005.

Under riktvärden och lägre än 1999 (Undantag: koppar, Solviken högre än

1999).

E 33 Halterna av de organiska ämnena nonylfenol, PCB och PAH som tillförs det kommunala avloppsvattnet i Mora ska kontinuerligt minska under perioden 1999 till 2005.

Under riktvärden och lägre än 1999.

E 34 Minst 15 % av förorenade områden av riskklass 2 i Mora kommun bör åtgärdas till 2005 års utgång.

Tolv områden i riskklass 2 finns i

Mora (2005) Strålmiljö

E 35 Antalet kända bostäder med radonhalter överstigande 400 Bq/m3 som sökt bidrag för åtgärder bör kontinuerligt öka under perioden 2000 till utgången av 2005.

16 bidrag beviljades till småhus under 2007

(1999-2007: 37 beviljade bidrag)

* Luftföroreningar: Dalarnas Luftvårdsförbund har under 2001–2004, i samverkan med länsstyrelsen och länets kommuner, genomfört en första heltäckande analys av luftkvalitén i länets större tätorter. Mätning sker sedan vart tredje år i respektive tätort. Mora ligger i den grupp tätorter i länet med de lägsta föroreningshalterna.

Kväveoxidhalten uppfyller med god marginal nuvarande mål. Bensenhalten ligger dock klart över regeringens generationsmål.

Exempel på energi- och miljöåtgärder under 2007

• Upphandling av partnerskap för konvertera bort oljeuppvärmning av kommunala fastigheter.

• Revidering av Energiplan samt Miljö- och naturvårdsplan.

• Utsortering av komposterbart material infördes för företag samt för hus med gemensamma hämtplatser.

• Källsortering är införd på flertalet av kommunala arbetsplatser.

• Morkarlbyhöjdens skola deltar i ett regionalt projekt – Lärande för hållbar utveckling.

• Energi- och miljömässan arrangerades åter 2007 med välbesökta seminarier och utställningar.

• Al Gores film, En obekväm sanning, visades på Sagabiografen för totalt ca 1 200 besökare.

• Sju sjöar har kalkats under året.

• Inventering av förorenade områden och en riskklassning av nedlagda deponier.

• En cykelsatsning HELA MORA CYKLAR har arrangerats för fjärde gången under sommarmånaderna som en av aktiviteterna i samband med Hälsoveckan.

Mora i april 2008

References

Related documents

Namn ska skrivas ut i sin helhet, huvudregeln är att förkortningar inte godkänns. Organisationsnummer

Riktlinjer: Stöd till Sametingets rennäringsnämnd och handläggare vid beslutsfattande om bidrag för skadeförebyggande åtgärder.. -

I detta ärende har generaldirektör Clas Olsson beslutat.. Enhetschef Anne Bryne har

Förordningen föreslås gälla även för enskilda organ, till vilka uppgiften att fördela statsbidrag har överlämnats. De villkor som föreslås regleras i förordningen måste

Filminstitutet ser positivt på att utredningens föreslagna demokrativillkor innebär en harmonisering för alla offentliga bidrag till civilsamhället, samt att villkoret i föreslagen

beviljande av kårstatus ska se ut. Som en del i detta har det funnits ett behov av att klargöra vilka demokrativillkor som gäller för studentkårer. Reglerna för hur samt

Umeå kommun anser utredningens slutsatser v ara rele v anta och noterar tacksamt de delar i utredningen som även berör lokala och regionala perspektiv, vilket i hög grad

Chefsjurist Anders Asplund har beslutat i