Biblioteksplan
2009-2012
Innehåll
Inledning 5
Vad är en biblioteksplan? 5
Uppdrag och arbetsprocess 5
Styrdokument 6
Nulägesbeskrivning: Haparanda stad 7
Kommunfakta 7
Geografiskt läge 7
Invånare 7
Areal och Befolkningstäthet 7
Kommunikationer 7
Mandatfördelning i Haparandas kommunfullmäktige 7
Språk 7
Befolkning 7
Allmänt 7
Inflyttning 7
Utländsk bakgrund 7
Flyktingar 7
Åldersfördelning 8
Befolkning stad-landsbygd 8
Åldersfördelning stad-landsbygd 8
Låg utbildningsnivå 8
Låg inkomst 9
Sysselsättning 9
Minskad arbetslöshet 9
Mycket höga ohälsotal 9
Framtidstro 9
Skola och utbildning 9
Förskolor, skolor och fritidshem 9
Gymnasieskola 10
Vuxenutbildning 11
Eftergymnasial utbildning 11
Kultur 11
Fritid 11
Ungdomsrådet - Ungdomens hus 11
Hälsovård 11
Äldre- och handikappomsorg 11
Särskilda boendeformer inom äldreomsorgen 11
Särskilt boende inom handikappomsorgen 12
Individ- och familjeomsorg 12
Resursverkstad 12
Informations- och medieförsörjningen i Haparanda 13
Stadsbiblioteket och bokbussen 13
Övriga bibliotek i kommunen 13
Videoprojekt 13
24-timmarsbiblioteket 13
Torneå stadsbibliotek 13
Lokalhistoriskt material 13
Nulägesbeskrivning: Haparanda stadsbibliotek 14
Information om biblioteket 14
Lokalerna 14
Biblioteksbokhandeln 14
Antal tjänster 14
Antal anställda 14
Budget 14
Kostnader 14
Avgifter 14
Öppethållande 14
Öppettider 14
Antal besök 2007 14
Utlån 2007 15
Antal aktiva låntagare i Haparanda 2007 15
Utlåning av medier 2007 15
Verksamhetsplan för stadsbiblioteket 15
Övergripande mål 15
Allmänt 15
Sammanfattning av bibliotekets verksamhet i dagsläget 15
Barn och ungdomar 16
Nyheter 2008 16
Framtiden: Haparanda stad 17
Samarbete 17
Ny stadskärna 17
Barentssamarbete 17
Skolor 17
Ökat utbud av aktiviteter och upplevelser 17
Vision 2020 17
Framtiden: Bibliotek 18
Informationstekniken 18
Öka tillgängligheten 18
Lässtimulans 18
Kompetenskrav 18
Framtidens informations- och medieförsörjning i Haparanda 19
Tornedalsskolans bibliotek 19
Grundskolorna, Särskolan och Montessoriskolan Droppen 19
Sverigefinska folkhögskolans bibliotek 19
Torneå stadsbibliotek 19
Stadsbibliotekets framtida verksamhet 19
Visioner och mål 19
Medieförsörjning 19
Medier 19
Lokalhistoria 20
Fjärrlåneverksamheten, dvs lån från andra bibliotek 20
Strategisk medieplanering 20
Tillgänglighet 20
Öppettider 20
Bokbussen 20
Särskilda behov 20
24-timmarsbiblioteket 20
Livslångt lärande 20
Användarutbildning 20
Hemsidan 20
Datorer 21
Lässtimulans 21
Boktips och medieförmedling 21
Uppsökande verksamhet 21
Programverksamhet 21
Marknadsföring 21
Marknadsföring på länsnivå 21
Marknadsföring i samarbete med Torneå bibliotek 21
Utställningar 21
Barn och ungdom 22
Lässtimulans 22
Läsfrämjande verksamhet via webben 22
Läsprojekt 22
Bibliotekskunskap, informationssökning 22
Programverksamhet för och med barn och ungdomar 22
Samarbete med Torneå stadsbibliotek 22
Strategisk medieplanering 22
Ungdomar 22
Bibliotekets fysiska rum 23
Tillgänglighet 23
Kvalitetsarbete 24
Medier 24
Fortbildning 24
Allmänt 24
Fråga biblioteket 24
Arbetsmiljö 24
Medarbetarsamtal och lönesamtal 24
Uppföljning och utvärdering 24
Enkätundersökning 24
Revidering 24
Källförteckning 25
Bilaga
Fokusgruppernas önskemål
Inledning
Vad är en biblioteksplan?
En biblioteksplan är ett politiskt styrande dokument som skall baseras på analys av det samlade
biblioteksbehovet i hela kommunen. Biblioteksplanen skall innehålla åtgärder hur behoven skall tillgodoses och utgöra underlag för hur biblioteksverksamheten skall bedrivas i framtiden. Planen skall vara så utformad att den befrämjar delaktighet och samverkan.
Uppdrag och arbetsprocess
Efter Kommunfullmäktiges beslut 2006-10-23 att uppdra till Barn-och ungdomsnämnden att ta fram en biblioteksplan för Haparanda kommun, beslutar Barn-och ungdomsnämnden 2006-11-08 att godkänna bibliotekschefens förslag till arbete med densamma. När den av kommunstyrelsen tillsatta Styrgruppen för framtagande av Biblioteksplan har sitt första möte 2007-02-27 beslutas om framtagande av fokusgrupper sorterade under Barn-och ungdomsförvaltningen, Socialförvaltningen samt Kommunledningsförvaltningen.
Dessa fokusgruppers samt Styrgruppens önskemål har tillsammans med bibliotekspersonalens synpunkter, kommunens profil, olika styrdokument och enkätundersökningar från 2006 legat som grund för biblioteksplanen.
Olika möjligheter till samarbete har diskuterats med Torneås bibliotekschef.
Inbjudan till Styrgruppens möten har gått till ordförande och vice ordförande för varje nämnd, förvaltningschefer för BUN, KLF och SOC samt till de partier som inte representeras av ordförande.
Följande personer har deltagit vid något av de fem sammanträden som har hållits:
Kåre Strömbäck: Barn- och ungdomsnämnden, Socialdemokraterna
Birgit Niva Samhällsbyggnadsnämnden
Moderata samlingspartiet Kurt Rosendahl: Samhällsbyggnadsnämnden Pekka Hyötylä: Vänsterpartiet
Karl-Göran Välivaara: Kristdemokraterna
Björn Mattila: Norrbottens Frihandelsparti Sven Forsberg: Barn- och ungdomsförvaltningen Sven-Erik Joona: Socialförvaltningen
Anita Lundström: Kommunledningsförvaltningen Susanne Joki: Biblioteket
När biblioteksplanen är antagen, upplöses styrgruppen. Ett biblioteksråd tillsättes istället. Biblioteksrådet skall bestå av representanter för:
* Landsbygden (Byarådet utser)
* Seniorer (Kommunala pensionärsrådet utser)
* Ungdomar (Ungdomsrådet utser)
* Förskolan och grundskolan tidigare år (Rektorsgruppen utser)
* Grundskolan senare år och gymnasiet (Rektorsgruppen utser)
* Barn- och ungdomsnämnden (Nämnden utser)
* Biblioteket (Bibliotekschefen)
Fokusgruppernas sammansättning har i vissa fall ändrats av olika skäl. Alla tillfrågade har inte heller deltagit.
Från början var tanken att varje fokusgrupp skulle vara representerad av verksamhetsansvarig, personal samt brukare, exempelvis elever och föräldrar. Fokusgrupperna har träffats vid ett tillfälle för att lämna synpunkter och önskemål.
Av de 30-talet tillfrågade grupperna har önskemål på bibliotekets verksamhet kommit från representanter för:
Flertalet grundskolor Montessoriskolan Droppen Förskolan
Gymnasieskolan Högskolestuderande Kulturen
Kulturskolan Studieförbunden
Haparanda teaterförening
Ungdomsrådet Resursverkstaden Äldreboendet Lunden Sjukhemmet Klippan Hemtjänsten
Representanter för fysiskt och psykiskt funktionshinder Landsbygdsutveckling
Näringslivsenheten Hälso- och trygghetsrådet
Rysk-baltiska Kulturella Föreningen Minoritetsspråksdelegationen
Styrdokument
Bibliotekslagen (SFS 1996:1596. Ändrad 2004:1261):
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1996:1596
UNESCO:s Folkbiblioteksmanifest 1994
http://www.kulturradet.se/templates/KR_Page.aspx?id=1948&epslanguage=SV
Haparanda stad
Budget- och strategiplan 2008-2010
http://www.haparanda.se/download/18.4472ba5611955a3ec03800015680/Budget+och+strategiplan+2008+- +2010.pdf
Barn- och ungdomsnämnden Budget- & strategiplan 2007-2009:
http://www.skola.haparanda.se/download/18.4d4ed9e710fe1b72afa8000407/Budget-+och+strategi+2007-09.pdf
Kultur- och fritidspolitiskt handlingsprogram:
http://www.skola.haparanda.se/download/18.4d2cfce0117626869e980009620/Kultur+och+fritidspolitiskt+handl +program+2008.pdf
Bibliotekschef Susanne Joki har utformat texten till biblioteksplanen.
Nulägesbeskrivning: Haparanda stad
Kommunfakta
Geografiskt läge
Haparanda är en kustkommun i Norrbottens län. Kommunen gränsar i väster till Kalix, i norr till Övertorneå och i öster till Torneå, Finland.
Invånare
10 192 personer (2007-12-31, vilket även var fallet 2008-11-01).
Areal och befolkningstäthet 918 km2, 11 invånare/km2.
Kommunikationer
Ringlinjen i Haparanda centralort samt Torneå.
Länstrafiken trafikerar alla byar under skolåret.
Mandatfördelning i Haparandas kommunfullmäktige 2006-2010 Socialdemokraterna: 22
Centerpartiet: 5
Moderata samlingspartiet: 4
Vänsterpartiet: 2
Norrbottens Frihandelsparti: 1 Kristdemokraterna: 1
Språk
Officiella minoritetsspråk: finska och meänkieli
Befolkning
Allmänt
Haparandas folkmängd började öka i mitten på 1970-talet, från 9 053 invånare till 11 041 invånare 1994.
Därefter ägde en minskning rum med 857 personer fram till och med 2005. Av de 10 192 personer som bodde i Haparanda 2007 var bortåt 49% kvinnor och drygt 51% män, vilket procentuellt sett är färre kvinnor och fler män än i riket.
Inflyttning
Den beräknade befolkningsökningen 2007 uteblev då antalet döda och utflyttade var högre än antalet födda och inflyttade tillsammans. Man räknar dock med att barnafödandet torde öka och att barnfamiljer kommer att välja Haparanda som bostadsort, varför man har gjort olika satsaningar när det gäller barnomsorgen. Sedan 2007 erbjuder kommunen avgiftsfri barnomsorg och redan före har det funnits möjlighet till förskola på kvällstid och helger. En ny förskola stod klar under vårvintern 2008.
Utländsk bakgrund
2007 utgjorde personer med utländsk bakgrund hälften av Haparandas befolkning. Av dessa var 39%
utrikesfödda och 28% utländska medborgare. I riket vid samma tidpunkt uppgick personer med utländsk bakgrund till 17% varav 13% var utrikesfödda och 6% utländska medborgare.
Personer med finsk bakgrund dominerar. En liten procent utgörs av personer av rysk, norsk och thailändsk härkomst. Utöver dessa finns även invånare från övriga Asien, Nordamerika, Sydamerika och Afrika. I Haparanda är många av dem som är 65 år och äldre födda utomlands. Med några undantag kommer de ursprungligen från Finland. 2007 rörde det sig om 1105 invånare, vilket motsvarar nästan 52% av kommunens alla invånare över 65 år.
Flyktingar
Haparanda kommun har ett avtal med migrationsverket att i tre års tid från och med 2007 ta emot ett visst antal asylsökande per år, det vill säga sju ensambarn och 30 vuxna. Våren 2008 hade sju barn från Irak och
Afghanistan kommit till Haparanda.
Åldersfördelning
Barnafödandet i Haparanda nådde sin kulmen 1993 med 152 nyfödda barn. Redan året därpå minskade antalet kraftigt och 1999 föddes bara 71 barn i kommunen.
När det gäller den äldre delen av befolkningen, är den högre i Haparanda jämfört med riket. 2007 var medelåldern i Haparanda 43,9 år. I riket var den 41 år.
Ålder Haparanda Riket
0-19 år 22% 24%
20-49 år 33% 39%
50-64 år 24% 19,5%
65-+ år 21% 17,5%
Befolkning stad – landsbygd
2007 bodde i Haparandas centralort inklusive Marielund (3 km från centrum) 6654 personer (drygt 65% av kommunbefolkningen). Av dessa bodde 1819 personer i Marielund (drygt 27% av invånarna i centralorten och nästan 18% av kommunbefolkningen).
På landsbygden bodde således bortåt 35% av kommunens befolkning enligt följande:
Nikkala 670
Seskarö by 522
Karungi 307
Vojakkala 293
Kukkola 268
Vuono 235
Mattila 182
Säivis 174
Lappträsk 161
Lövheden-Korpikylä 157
Keräsjoki 134
Kärrbäck 80
Västra Nikkala 59
Salmis 57
Tossa-Karhuvaara 53
Seskarön 48
Kattilasaari 32
Leipijärvi 21
Keräsjänkkä 19
Sangijärvi 17
Långträsk 10
Naartijärvi 9
Aavajärvi 8
I skärgården bodde två personer.
Åldersfördelning stad – landsbygd
Åldersfördelningen skiljer sig inte mycket mellan stad och landsbygd i Haparanda. Skillnaderna återfinns i stället mellan olika stadsdelar och byar.
Andelen barn upp till 14 år uppgår till 15% av kommunens totala befolkning. I byarna, totalt sett, är den ålderskategorin något högre – 16% - och i centralorten lägre – drygt 14%. I centrala stan finns i Marielund drygt 35% av alla barn upp till 14 år. När det gäller åldersgruppen 65 år och äldre, utgör den 21% av befolkningen både i byarna och i centralorten. I kommunen finns 13 byautvecklingsgrupper.
Låg utbildningsnivå
Andelen personer med eftergymnasial utbildning är betydligt lägre i Haparanda jämfört med riket i stort. 20 % av haparandaborna har eftergymnasial utbildning jämfört med 36 % i riket.
Låg inkomst
I Haparanda var medelinkomsten 31/12 2006 ungefär 18% lägre än i riket: 186 000 kr/år jämfört med 226 500 kr. Skillnaden mellan kvinnors och mäns löner var dock mindre i Haparanda.
Sysselsättning
Av tradition är staden ett utbildningscentrum och också ett center för tull, polis, tingsrätt, gränsälvskommission.
De största arbetsgivarna i Haparanda var år 20061:
Arbetsgivare
Haparanda kommun IKEA
Norrbottens läns landsting Polarica AB
Setra sågade trävaror AB2
Haparanda Teknik och fastigh. AB Elbyrån Bertgren & co AB D-link AB
Skatteverket Pipelife Hafab AB Samhall AB
Varuhuset i Haparanda AB Skogsstyrelsen
Kriminalvårdsstyrelsen CONNEX Sverige AB
Källa: Statistiska Centralbyråns Företagsregister
Minskad arbetslöshet
Arbetslösheten i Haparanda har liksom i riket minskat . 2007 var den öppna arbetslösheten nere i 5,4 %. I riket låg den på 2,9 %.
Mycket höga ohälsotal
I nationell jämförelse ligger Haparanda högst när det gäller ohälsotal. 2007 var antalet sjukdagar per försäkrad drygt 65 i Haparanda jämfört med drygt 38 i riket. Även antal personer som uppbär sjuk- eller
aktivitetsersättning var högst i Haparanda: 16,6%, jämfört med 9,5% i riket.
Framtidstro
Haparanda hade både 2006 och 2007 den högsta tillväxten i landet. 2007 var den 11,1%. I mars 2008 hade omkring 500 av de prognostiserade 1000 arbetstillfällena för perioden 2006-2010 skapats. Det byggs som aldrig förr, både bostäder och varuhus. Etableringen av fl e r a s t o r a
a f f ä r s k e d j o r s o m I K E A o c h
I k a n o l o c k a r b esökare från hela Norr- och Västerbotten, liksom från angränsande län i Finland, Norge och Ryssland.
Då man i samband med IKEA:s etablering 15/11 2006 räknade med många besökare, tillsattes en ny tjänst inom kultursektorn och den politiskt initierade Framtidsgruppen kulturfrågor med representanter från föreningar, studieförbund, ungdomsrådet, Sverigefinska folkhögskolan, Kulturen och biblioteket bildades för att diskutera samordning och gemensamma satsningar, även tillsammans med företagarna.
1Uppgifterna är hämtade från forskningsrapporten Paradoxen Haparanda – ett gränsfall
2Verksamheten vid Setra sågade trävaror AB har upphört 2007.
Skola och utbildning
Förskolor, skolor och fritidshem
Haparanda har sju förskolor och sju grundskolor, varav Språkskolan är gemensam för Haparanda och Torneå.
Därutöver finns Särskolan samt friskolan Montessori Droppen som inkluderar förskola.
Tre av kommunens förskolor och grundskolor ligger centralt. Det gör även Särskolan. I Marielund som ligger 3 km från centrum finns grundskola från år 0 till år 9 samt förskola. I de tre byarna Nikkala, Seskarö och Karungi ligger de resterande skolorna och förskolorna. Montessori Droppen som är belägen centralt kommer att utöka sin verksamhet då den Reggio-Emilia-inspirerade intraprenad-förskolan nuvarande Kometen, en avdelning på Närsta förskola, så småningom flyttar in. I väntan på flytten håller avdelningen till i tillfälliga lokaler i Lövets förskola.
Barn bosatta i Torneå finns också inskrivna på Montessori Droppen.
Antal barn i förskola och skola uppgick vårterminen 2008 totalt till 397 förskolebarn respektive 1195 grundskoleelever enligt följande:
Förskolor Antal barn
Närsta 90
Elevens 85
Marielund 82
Grankullens 36
Nikkala 33
Karungi 19
Seskarö 13
Grundskolor Antal barn
Gränsskolan 372
Språkskolan 318
Marielund 248
Grankullen 65
Nikkala 54
Karungi 45
Seskarö 40
Montessori friskola
Förskolan 39
Skolan 45
Fritidshem Antal barn
Språkskolan 58
Gränsskolan 54
Grankullen 42
Marielund 40
Nikkala 27
Montessori Droppen 27
Seskarö 7
Karungi 6
Kulturskolan erbjuder undervisning i musik, bild, dans och teater.
Gymnasieskola
Tornedalsskolan erbjuder fem studieförberedande program – estetiska, individuella, naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga samt teknikprogrammet - plus sju
yrkesförberedande inom barn & fritid, bygg, el, fordon, handel & administration, hotell &
restaurang samt omvårdnad. Inför läsåret 2008/2009 erbjuds även estetiska
programmet med profilering på inredning och design samt samhällsvetenskapliga programmet med inriktning mot idrott och hälsa, elitidrott. I dagsläget får eleverna möjlighet att fördjupa sig i konst. Vårterminen 2008 var 341 elever inskrivna vid gymnasieskolan.
Vuxenutbildning
Under vårterminen 2008 var 30 elever inskrivna på KomVux.
Sverigefinska folkhögskolan erbjuder olika slags kurser, såväl längre (ett eller flera läsår) som kortare (distanskurser, sommarkurser och kortkurser). Många av kurserna har inriktning mot antingen
m u s i k , k o n s t e l l e r
p e r f o r m a n c e .
Eftergymnasial utbildning
Högskoleförbundet Östra Norrbotten (HÖN), ett kommunförbund samägt av Haparanda stad, Kalix, Överkalix och Övertorneå kommuner, samordnar den eftergymnasiala utbildningen och verkar för att hela program och fristående kurser samt forskning förläggs till östra Norrbotten. Kommunalförbundet skapar kontakter med högskolor/universitet i hela landet och utomlands. Kommunalförbundet för dialog med universitet och högskolor för att anpassa utbildningar på distans efter företagens och offentliga sektorns behov.
Under läsåret 2007/08 gick 54 personer på program och KY-utbildning (Kvalificerad Yrkesutbildning) i samverkan med HÖN. Färre valde att läsa kurser. Program som bland annat genomförs är polisutbildning, personalvetarprogram, entreprenöriellt företagande, sjuksköterskeprogram, socionomutbildning,
receptarieprogram och kvalificerade yrkesutbildningar.
Samarbete förutom med svenska universitet sker också med MeriLappi Institutet och Kemi-Tornio University of Applied Sciences (Yrkeshögskolan i Kemi-Tornio-området).
Kultur
G r ä n s s t a d e n Haparanda h a r e t t
m å n g s i d i g t k u l t u r l i v m e d
t e a t e r f ö r e s t ä l l n i n g a r ,
k o n s e r t e r o c h a n d r a
a r r a n g e m a n g . E t t å r l i g t
e v e n e m a n g ä r S i k f e s t e n v i d
K u k k o l a f o r s e n , m e d
t r a d i t i o n e r f l e r a h u n d r a å r
b a k å t i t i d e n . V i d
K u k k o l a f o r s e n f i n n s e t t
f i s k e m u s e u m o c h e n g a m m a l
k u l t u r m i l j ö . Ä v e n i
H a p a r a n d a h a m n , p å
K u s t k u l t u r r u m i N i k k a l a ,
f i n n s u t s t ä l l n i n g o m g a m l a
f i s k e r e d s k a p . A n d r a m u s e e r
s o m f i n n s i n ä r o m r å d e t ä r
A i n e s k o n s t m u s e u m o c h
T o r n e d a l e n s L a n d s k a p s m u s e u m
i T o r n e å . H a p a r a n d a s
u t s t ä l l n i n g s h a l l f i n n s i
b i b l i o t e k e t .
Fritid
I Haparanda finns olika slag idrottsanläggningar såsom allaktivitetshallen Aspen, Idrottshuset, Simhallen, Gränsvallen med konstgräs, ishallen Kuben samt ridhuset. För den skidintresserade finns Riekkola elljusspår.
Det finns också många idrottsföreningar. Det rör sig om all möjlig slags idrott från hockey, kampsport och fiske till bridge och schack. Andra föreningar är: dansföreningar, teaterföreningar och intresseföreningar som exempelvis hembygdsföreningar, motorsportsföreningar, musikföreningar, politiska föreningar, religiösa föreningar samt studieförbund såsom Studieförbundet Vuxenskolan, ABF, Medborgarskolan och Studiefrämjandet.
Ungdomsrådet -Ungdomens Hus
U n g d o m s r å d e t h a r s t o r
b e t y d e l s e n ä r d e t g ä l l e r
a t t s ä k e r s t ä l l a
u n g d o m s p e r s p e k t i v e t i
u t v e c k l i n g e n a v H a p a r a n d a
S t a d . E t t e x e m p e l p å d e t
ä r U n g d o m s p o l i t i s k t
H a n d l i n g s p r o g r a m ( U P H )
s o m a r b e t a d e s f r a m 2 0 0 0 -
2 0 0 1 . E t t g e m e n s a m t
p r o g r a m f i n n s f ö r
H a p a r a n d a T o r n i o f r å n
2 0 0 8 .
V e r k s a m h e t e n p å U n g d o m e n s
h u s , d ä r ä v e n e t t c a f é
f i n n s , g å r u t p å a t t
e r b j u d a u n g d o m a r i
h ö g s t a d i e - o c h
g y m n a s i e å l d e r e n
s a m l i n g s p l a t s o c h e t t
b r e t t u t b u d a v
a k t i v i t e t e r , s o m
e x e m p e l v i s netcafé,
d j . u t b i l d n i n g , d a n s ,
f i s k e , b a k n i n g ,
t e x t i l a r b e t e , s k a p a n d e
i n o m o l i k a k o n s t f o r m e r
s a m t o l i k a
i d r o t t s a k t i v i t e t e r .
V e r k s a m h e t s p r o f i l e n i
d a g s l ä g e t ä r ö p p e n
v e r k s a m h e t ,
g r u p p v e r k s a m h e t o c h
a r r a n g e m a n g s å s o m d i s c o
o c h r o c k b a n d s t ä v l i n g . Å r
2 0 0 5 b l e v H a p a r a n d a s t a d
u t s e d d t i l l å r e t s
u n g d o m s k o m m u n .
Hälsovård
I Haparanda finns en vårdcentral. I kommunen finns även hälso- och trygghetsrådet som består av Haparanda Stad i samverkan med Apoteket, Arbetsförmedlingen, Polisen, Ungdomsrådet, Försäkringskassan,
Vårdcentralen, Folktandvården, Kriminalvården, Gränsföretagarna, Svenska Kyrkan, Barn- och ungdomsmottagningen samt Sverigefinska folkhögskolan.
Äldre- och handikappomsorg
Särskilda boendeformer inom äldreomsorgen
För äldre som inte längre kan bo hemma finns Lundens servicehus samt ålderdomshemmet Solbacken.
S e r v i c e h u s e t h a r
d a g v e r k s a m h e t o c h
g e m e n s a m m a u t r y m m e n f ö r
s a m v a r o . P å ä l d r e b o e n d e t
K l i p p a n f i n n s d a g v e r k s a m h e t
f ö r p e r s o n e r m e d
d e m e n s s j u k d o m .
Särskilt boende inom handikappomsorgen
Totalt finns fem gruppbostäder. Två är belägna centralt och tre i Marielund. Korttidsboende finns både i centrala
Haparanda och i Marielund. D a g l i g v e r k s a m h e t
f i n n s p å t r e s t ä l l e n i
c e n t r a l a H a p a r a n d a .
Individ- och familjeomsorg Resursverkstad
För personer inskrivna inom omsorgen och socialpsykiatrin samt för
l å n g t i d s a r b e t s l ö s a ,
u n g d o m a r , y r k e s o b e s t ä m d a
s a m t p e r s o n e r i b e h o v a v
a r b e t s i n r i k t a d
r e h a b i l i t e r i n g f i n n s
R e s u r s v e r k s t a d e n m e d o l i k a
verksamheter såsom möbeltapetsering, återvinning, transport, m o n t e r i n g och
le g o t i l l v e r k n i n g .
Informations- och medieförsörjning i Haparanda
Stadsbiblioteket och bokbussen
Stadsbiblioteket tillsammans med bokbussen sörjer för haparandabornas behov av olika medier: tryckta, audiovisuella och digitala. De flesta medier går att låna hem, men vill man hellre lyssna på musik eller en ljudbok på biblioteket, går det också bra. Många dataspel är för hemlån, men vissa finns enbart installerade i bibliotekets speldatorer.
Bokbussen som delas av Övertorneå och Haparanda, kan utöver det egna beståndet förmedla medier till haparandaborna även från Övertorneå.
Bokbussen besöker flertalet byar och distribuerar varannan månad bokdepositioner från stadsbiblioteket.
Depositioner finns hos Seskarö Hembygdsförening, Träffpunkten på Seskarö samt Säivis Sportklubb. Bokbussen besöker även kriminalvårdsanstalten.
Övriga bibliotek i kommunen
Större bibliotek i Haparanda finns vid Sverigefinska folkhögskolan och Tornedalsskolan. På Tornedalsskolan finns också ett lärcentrum för högskolestuderande. Ute på skolorna finns boksamlingar av varierande storlek.
Videoprojekt
Inom länet bedrivs ett videoprojekt, som går ut på att folkbiblioteken tillsammans finansierar inköp av DVD- filmer som länsbiblioteket administrerar. Dessa filmer cirkulerar mellan de bibliotek som deltar i projektet.
24-timmars biblioteket
24-timmars biblioteket erbjuder biblioteksanvändarna service dygnet runt som exempelvis möjlighet att söka i bibliotekets katalog online och förlänga lånetiden, ladda ned e-böcker och e-ljudböcker samt ställa olika slags frågor till frågetjänsten ”Fråga biblioteket” som Haparanda stadsbibliotek deltar i med ett pass var tredje vecka.
Torneå stadsbibliotek
Ett brett utbud av medier för finskspråkiga i första hand, kan Torneå stadsbibliotek erbjuda. Böcker som inte finns att tillgå i Torneå kan beställas från andra bibliotek. I dagsläget tas en avgift på 3 Euro per beställning från bibliotek i Lappland. Lån från övriga bibliotek i Finland debiteras med 8 Euro.
Torneås bokbuss besöker bostadsområdet Marielund samt Språkskolan i Haparanda. Hälften av Språkskolans elever är bosatta i Torneå. Tidigare har Torneå bokbuss även besökt Marielundsskolan. Möjligheten att återfå den servicen har erbjudits 2008.
Lokalhistoriskt material
Lokalhistoriskt material finns såväl i bibliotekets Haparandasamling som i bildarkivet, vilket är inrymt i bibliotekets lokaler. Mia Greens bilder finns på CD-rom att låna hem eller köpa. Det går också att se dem på biblioteket. En del av bilderna finns på bibliotekets hemsida.
Demografiska Databasen har lokalhistoriskt material i form av inskannade kyrkböcker samt en del litteratur.
Både Torneå och Haparanda stadsbibliotek kan erbjuda släktforskning.
Haparanda stadsbibliotek har en liten samling tornedalslitteratur. Den stora samlingen av litteratur och arkivmaterial finns i Övertorneå på Nordkalottbiblioteket.
Nulägesbeskrivning: Haparanda stadsbibliotek
Information om biblioteket
Lokalerna
Haparanda stadsbibliotek är sedan september 1995 inrymt i Gallerian vid Storgatan.
Den totala ytan på 1800 m2 är fördelad på två plan. På nedre plan finns stadens konsthall samt en permanent utställning av Charles Portin.
Biblioteksbokhandeln
Biblioteket hyser också en liten bokhandel med främst lokal litteratur. Dock finns möjlighet att beställa annan litteratur via bokhandeln.
Antal tjänster
7 tjänster varav 6,5 vid stadsbiblioteket och 0,5 vid Tornedalsskolans bibliotek.
Antal anställda
Åtta anställda varav en bibliotekschef, fyra bibliotekarier och tre biblioteksassistenter.
Budget 5 594 000 kr
Kostnader
Personal: 2 682 000 kr Lokaler: 1 621 000 kr Media: 470 000 kr
Avgifter 2008
Fjärrlån inom Sverige: 5 kr/bok.
Varierande kostnader för artiklar 20 kr/mikrofilm eller mikrokort
Kopior: från 2 kr/st
Utskrifter: 1 kr/st
Uthyrning av DVD-film: 15 kr/2 dygn
Räkningsavgift: 40 kr
Ersättningsavgift: Olika avgifter beroende på media
Förmedling av bilder från bildarkivet: Enligt prislista
Öppethållande
Vintertid: 36 tim
Sommartid: 33 tim
Öppettider
Måndag 10.00-19.00
Tisdag 12.00-17.00
Onsdag 12.00-19.00
Torsdag 12.00-17.00
Fredag 10.00-17.00
Lördag 11.00-14.00 (sommarstängt)
Tidningsrummet öppnar måndag-fredag: 09.00
lördag: 11.00 (sommarstängt)
Antal besök 2007:
Genomsnittligt antal besök på stadsbiblioteket under två kontrollveckor var 1 784 besök per vecka, det vill säga 92 768 besök under året, vilket innebär 9,1 besök per invånare. Det genomsnittliga antalet besök per invånare i landet var 7,8.
Utlån 2007
Totalt gjorda utlån i kommunen: 73 787 varav:
322 på Tornedalsskolan 21 620 på bokbussen 51 845 på stadsbiblioteket
I Haparanda gjordes under 2007 7,2 lån per invånare. Riksgenomsnittet var 7,8 lån per invånare.
Antal aktiva låntagare i Haparanda 2007
Stadsbiblioteket: 2604
Bokbussen 516
Utlåning av medier 2007
Utlåning på stadsbiblioteket procent
Barnlitteratur: 39
Facklitteratur för vuxna: 26 Skönlitteratur för vuxna: 24
AV-media: 10
Utlåning i kommunen procent
Barnlitteratur: 44
Facklitteratur för vuxna: 25 Skönlitteratur för vuxna: 22
AV-media: 9
Verksamhetsplan för stadsbiblioteket
Övergripande mål
Kärnan i biblioteksverksamheten är alla invånares tillgång till kunskap, information och upplevelser. Viktiga målsättningar för biblioteket är att bevara verksamhetens kvalitet och öka nyttjandegraden samt att stimulera kommuninvånarna till livslångt lärande.
Allmänt
Biblioteket är planerat som ”kommunens vardagsrum”, vilket innebär att lokalerna är anpassade både för studier och avkoppling. Biblioteket skall även fungera som en plats där olika möten kan äga rum.
Handlingsplanen har delats in i fyra huvudgrupper: service, marknadsföring, kunskapscentrum samt barn och ungdom.
Sammanfattning av bibliotekets verksamhet i dagsläget
Biblioteket skall ge service till alla invånare i kommunen. Medier i olika format, för olika behov och smaker köps in. Öronmärkta pengar finns för inköp av kurslitteratur för högskolestuderande samt av lättläst och utländsk litteratur, med tyngdpunkt på finsk litteratur. Förutom möjligheten att låna talböcker i DAISY-format, lånar biblioteket även ut DAISY-spelare. För personer med olika slags funktionshinder finns även en dator med olika funktioner. Utöver hjälpmedelsdatorn finns tre datorer för allmänheten. I studierummet finns ytterligare en dator.
Mycket tid har lagts ned på strategisk medieplanering med omfattande gallring av beståndet.
För att kunna ge bästa tänkbara service har öppettiderna ändrats och hemsidan utvecklats. En låda för biblioteksbesökares synpunkter, önskemål och förslag finns sedan ett par år. Samarbetet med bland annat skolorna och äldre- och handikappomsorgen har utökats och tillsammans med länsbiblioteket och norrbottensbiblioteken har Haparanda stadsbibliotek deltagit i marknadsföringsprojektet MARACAS som numera ingår i bibliotekets ordinarie arbetsuppgifter. 2008 tilldelades biblioteken Greta Renborgs pris för marknadsföring. Satsningar har gjorts på personalens kompetensutveckling och bibliotekspersonal från
Haparanda respektive Torneå stadsbibliotek samt från övriga Meri -Lappi gör försök att närma sig varandra i olika samarbetsformer.
Flera kulturella arrangemang ordnas både för barn och vuxna. Biljetter till olika slags föreställningar med andra arrangörer kan köpas på biblioteket. Ett konferensrum finns för alla intresserade att boka.
Barn och ungdomar
Särskilda satsningar har gjorts för barn och ungdomar i form av olika läsfrämjande åtgärder som riktar sig till barn i alla åldrar, från nyfödda till tonåringar. Det handlar om gåvan ”Barnens första bok” och möte med föräldragrupper i samarbete med BVC, om inköp av böcker till förskolor och skolor, om bokprat och läsprojekt, om bokpresentationer för läsombud inom förskolan samt olika slags kulturella arrangemang. Under 2007 utökades samarbetet med skolorna med läskondis för att stimulera pedagoger att i sin tur stimulera elever att läsa. Inköp av böcker till läsfrämjande projekt finansieras till stor del av Statens kulturråd. Läsfrämjande verksamhet bedrivs även via webben.
Utöver lässtimulerande insatser erbjuder biblioteket bibliotekskunskap och introduktion i informationskunskap.
När det gäller tillgången till medier, plockar biblioteket på begäran ihop boklådor och temapaket till skolorna.
Byskolorna erbjuds även bokbussens läsgodis. För barn med särskilda behov finns en äppelhylla med anpassade medier.
Nyheter 2008
2008 satsar biblioteket på ungdomar när det gäller medier: TV-spel kan lånas hem och dataspel kan spelas på bibliotekets för ändamålet särskilt inköpta datorer. För alla åldersgrupper erbjuder biblioteket databasen PressDisplay med tidningar och tidskrifter på olika språk.
För att öka samarbetet mellan bibliotek och skola har samtliga grundskolor, Särskolan och Montessoriskolan Droppen utsett biblioteksombud. Syftet är att stimulera barns läsning och få till stånd en bra dialog mellan skola och bibliotek. Extra medel har tilldelas biblioteket för inköp av gruppuppsättningar och klassuppsättningar.
Nytt för året är också tips- och recensionsbloggen från biblioteken i Norrbotten - ”bibblo tipsar” - som kan nås via bibliotekets hemsida.
För att ytterligare öka tillgängligheten och stimulera läsandet har depositioner av böcker placerats ut på andra utlåningsställen såsom Nya Konitoriet och Tornedarlings.
För äldre boende på Lunden har biblioteket haft läsestunder med start i februari 2008. Samarbete med hemtjänsten kommer att påbörjas under året.
Framtiden: Haparanda stad
Samarbete
Ny stadskärna
Enligt kommunledningen som är representerad i arbetsgruppen för Vision 2020, i vilken kommunledningen och stadsledningen för HaparandaTornio ingår, kommer de utlovade 1500 nya arbetstillfällen i HaparandaTornio med största sannolikhet att vara uppfyllda 2010. Det är främst inom handel och service som de nya
arbetstillfällena kommer att skapas. Torneås köpcentrum öppnar under hösten 2008. Haparandas ett år senare. Ett 4 km långt shoppingområde - E4 shopping corridor - från Björka i Haparanda till S-market i Torneå beräknas vara klart 2009. Med gemensam stadskärna för Haparanda och Torneå på gränsen, hamnar tidigare centrum i de bägge städerna i periferin. En förlängning av Storgatan mot köpcentret planeras dock. För stadsbibliotekets vidkommande kan det finnas risk för färre besökare då butiker i Gallerian kontinuerligt minskar.
Barentssamarbete
För att ytterligare främja arbetstillfällen, riktar man till stor del blicken österut bland annat genom den av Kamprad initierade organisationen Barents Reunion med syfte att bygga nätverk mellan Sameland, Ryssland, Norge, Finland och Sverige. Utvecklingen av HaparandaTornio kommer att ställa krav på flerspråkighet inom olika områden. Förutom svenska och finska, kommer det att behövas kunskaper även i engelska och ryska.
Ambitionen att utveckla företagandet ställer krav på välutbildad arbetskraft. I det sammanhanget ses Högskoleförbundet Östra Norrbotten och yrkeshögskolan i Torneå som viktiga motorer för utveckling.
Skolor
Ett gemensamt gymnasium med de teoretiska programmen för Haparanda och Torneå är på diskussionsstadiet.
Arbetsgruppen för Vision 2020 ser gärna att alla skolor på grundskolenivå i HaparandaTornio blir språkskolor.
Alla skolor skulle då ha undervisning förutom på svenska och finska även på exempelvis engelska.
Ökat utbud av aktiviteter och upplevelser
På kultur och fritidssidan kommer det att bli en förstärkning av evenemang i HaparandaTornio dels i form av fortsatta satsningar på redan etablerade evenemang såsom Jazz- och bluesfestivalen samt nya arrangemang exempelvis i samband med Barents Reunions konvent som årligen kommer att äga rum i juni, med start 2008.
Invigning av Gränstorget och Gränsparken kommer eventuellt att äga rum 2009/2010.
Planer finns också på att investera i möjligheter till motion och rekreation i strandenområdet såväl sommar- som vintertid. Skärgården skall också göras mer tillgänglig. Ett ekumeniskt rum planeras på gränsenområdet.
Vision 2020
Spännande
Upplevelserik handels- och besöksplats
Gränslös kunskap
Hållbar
livsmiljö Dynamisk
företagsamhet Logistisk
nod HaparandaTornio,
ett internationellt centrum mitt i Barents
Framtiden: Bibliotek
Informationstekniken
Den informationsteknologiska utvecklingen har lett till dagens 24-timmars bibliotek med möjlighet för den internetuppkopplade att hemifrån göra omlån, ladda ned medier och ställa frågor till bibliotekarier. Informations- och kommunikationstekniken har skapat nya arenor för människor att mötas på, bland annat för att diskutera litteratur. Den informationsteknologiska utvecklingen har också lett till en ofantlig mängd information som den enskilde stöter på vid sökningar på nätet. Behövs då biblioteken?
I Haparanda är såväl antalet utlån som besök högre nu än före bibliotekets datorisering 1995, vilket är ett tydligt tecken på att den personliga servicen och bibliotekets fysiska miljö inte har blivit mindre viktig.
Utvecklingen går dock mot en ökad självbetjäning. Redan idag finns på många bibliotek utlånings- och
återlämningsapparater. Låntagare får undervisning i att hitta på biblioteket, söka information på nätet och själva kunna uträtta sina ärenden via bibliotekets hemsida.
När det gäller vägledning, kan man på vissa bibliotek i landet boka en bibliotekarie. Bibliotekarien får på så vis en roll som konsult. En förändring när det gäller medieförmedling kommer med största sannolikhet att äga rum och det gäller för biblioteken att möta framtidens låntagare utifrån kontinuerligt förändrade villkor. Som exempel kan det digitala biblioteket på sikt komma att innebär att det på biblioteket jämte böcker och andra fysiska medier, även kommer att finnas en virtuell samling för låntagare att ladda ned till sin dator.
Öka tillgängligheten
Även om 24-timmars biblioteket gör det digitala beståndet tillgängligt dygnet runt, blir tillgången till fysiska medier sämre på grund av nedskärningar av filialer och skolbibliotek. Biblioteken kan då komma att behöva använda andra kanaler för litteraturspridning. Förutom bokbussar, föreslår Svensk biblioteksförening också bokbilar.
Lässtimulans
En viktig uppgift för biblioteket är att på olika sätt inspirera till läsning. Med tanke på de brister som elever uppvisar i analysförmåga samt läs- och skrivkunnighet, är insatser som riktar sig till barn och ungdomar särskilt viktiga, men även för andra åldersgrupper kan läsinspiration vara av stor betydelse.
Kompetenskrav
Framtidens biblioteksanvändare kommer i än högre grad att ställa krav på ny teknik, hypersnabb åtkomst samt möjlighet att interagera. Dessa krav tillsammans med bibliotekets roll som vägledare och inspiratör ställer höga krav på kompetens hos personalen inom informationsteknik, men också när det gäller omvärldskunskap och inte minst pedagogik samt intresse att förmedla litteratur.
På framtidens bibliotek kommer det att ställas krav både på bredd och spets, något som kan vara svårt för det lilla folkbiblioteket att tillgodose. Med få anställda går kravet på bredd före det slags specialisering som större bibliotek har möjlighet att kosta på sig. Av bland annat det skälet behövs ett bra samarbete mellan de olika biblioteken.
Framtidens informations- och medieförsörjning i Haparanda
Tornedalsskolans bibliotek
På grund av den osäkerhet som råder när det gäller gymnasieskolans vara eller inte vara, vet man heller inget om framtiden för biblioteket på Tornedalsskolan.
Grundskolorna, Särskolan och Montessoriskolan Droppen
Utöver de medel skolorna redan i dagsläget använder till bokinköp, kommer biblioteket årligen att tilldelas medel till inköp av klassuppsättningar och gruppuppsättningar. Inköpen skall baseras på skolornas gemensamma behov för alla årskurser.
Sverigefinska folkhögskolans bibliotek
Biblioteket vid Sverigefinska folkhögskolan sörjer för de behov av litteratur som studerande vid skolan har.
Torneå stadsbibliotek
Låntagare boende i Haparanda kan även fortsättningsvis låna medier från och via Torneå stadsbibliotek.
Stadsbibliotekets framtida verksamhet
Visioner och mål
Kärnan i biblioteksverksamheten kommer även fortsättningsvis att vara alla invånares tillgång till kunskap, information och upplevelser. Målsättningen för biblioteket är att öka utnyttjandegraden och stimulera läsandet.
Genom samarbete och delaktighet skall biblioteksservicen förbättras. Särskild vikt kommer att läggas vid barns och ungdomars läsande.
Då biblioteket är planerat som ”kommunens vardagsrum”, är lokalerna anpassade både för studier och avkoppling. Utifrån behov kommer förändringar av bibliotekets fysiska rum att ses över. I det virtuella biblioteksrummet sker det en kontinuerlig utveckling, vilken Haparanda stadsbibliotek kommer att ta del av.
Biblioteket skall fungera som en plats där olika möten kan äga rum, men också som ett andrum.
Verksamhetsplanen har delats in i åtta huvudgrupper:
• medieförsörjning
• tillgänglighet
• livslångt lärande
• lässtimulans
• programverksamhet
• marknadsföring
• barn och ungdom
• bibliotekets fysiska rum
Medieförsörjning
Medier
Olika slags medier kommer även i fortsättningen att köpas in för att tillfredsställa olika personers behov av kunskap, information och studier, förströelse, upplevelse och personlig utveckling. Biblioteket kommer att tillhandahålla ett ökat utbud av AV-media och nedladdning av litteratur. Utbudet av litteratur för barn och unga kommer att utökas.
Datorerna behöver ha tillfredsställande kapacitet och vara till antalet så pass många att de täcker de behov som finns i kommunen. Biblioteket kommer att utöka utbudet av databaser främst genom länsabonnemang. Det samarbete som planeras med Hälsotorget innebär bland annat att Apotekets databas under en period kommer att finnas på biblioteket.
Biblioteket har ett särskilt ansvar att tillhandahålla medier till personer med särskilda behov och med något minoritetsspråk som modersmål. När det gäller finskspråkig litteratur kommer inköpen att baseras dels på de
uppgifter om användande som tas fram i medieplanen dels på Minoritetsspråksdelegationens synpunkter på Haparanda stadsbiblioteks funktion som komplement till Torneå stadsbiblioteks samlingar.
Lokalhistoria
I Haparandarummet samlas medier om Haparanda, antingen genom förvärv eller donation. En mikrofilmsläsare finns för dem som vill läsa Haparandabladet på mikrofilm eller Erik Wahlbergs släktforskningsmaterial på mikrofiche. För släktforskare kan biblioteket även tillhandahålla databasen Genline.
Bildarkivets framtid är oviss, men åtminstone fram till 2011, då det med Torneå planerade gemensamma museet kan stå klart, kommer bildarkivet att drivas i bibliotekets regi. Hur det än blir framöver kommer de digitaliserade bilderna att finnas att tillgå även på biblioteket. Förmedling av haparandabilder tillhandahålls i den mån
bibliotekets personella resurser tillåter.
Fjärrlåneverksamheten, det vill säga lån från andra bibliotek
Målsättningen är att främja kommuninvånarnas möjligheter till studier och utveckling av personliga intressen genom att erbjuda ett större litteraturutbud än det egna bibliotekets resurser tillåter. Särskild hänsyn skall även fortsättningsvis tas till de högskolestuderandes ofta brådskande ärenden. Låntagare bosatta i Torneå kan via Haparanda stadsbibliotek beställa böcker från andra bibliotek i Sverige under förutsättning att böckerna inte finns att tillgå i Finland. Servicen är avgiftsbelagd.
Strategisk medieplanering
Målsättningen är att ha fullständig kontroll över mediebeståndet, så att medieanslaget används optimalt.
Ambitionen är att låntagarna lättare skall hitta i samlingarna och bättre kunna utnyttja beståndet. Arbetet med medieplanering sker fortlöpande. För att ”rätt sorts” medier köps, grundar sig inköpen på befolkningsprofil och lånestatistik. Fokusgruppernas önskemål tas i beaktande. Behovet av nya medier ses kontinuerligt över.
När bibliotekets medieplan är klar, kommer den att finnas på bibliotekets hemsida.
Tillgänglighet
Öppettider
Öppettiderna utökas utifrån efterfrågan och personella resurser. Förskolor, skolor och privatpersoner kan avtala om tider utöver ordinarie öppethållande.
Bokbussen
Ambitionen är att utveckla och förbättra bokbussens service.
Särskilda behov
Bibliotekets nuvarande handlingsplan för ökad tillgänglighet till biblioteksservice för personer med funktionshinder kommer att revideras. När det är gjort kommer den att finnas på bibliotekets hemsida.
24-timmarsbiblioteket
Utvecklingen av bibliotekets hemsida och OPAC, bibliotekets katalog online, kommer att ske kontinuerligt.
Bland annat skall informationstjänsten ”Fråga biblioteket” kompletteras med den finska motsvarigheten samt med den tjänst som erbjuds via Torneå stadsbibliotek. En utökad länksamling kommer så småningom att läggas ut på hemsidan. För att göra bibliotekets samlingar mer lättillgängliga, skall förteckningar över litteratur om olika teman finnas att tillgå både på hemsidan och som tryckt text. För barn finns frågetjänsten Fråga bibliotekarien.
Livslångt lärande
Användarutbildning
Biblioteket kommer att erbjuda användarutbildning till pedagoger och personal inom hemtjänsten. Så småningom kan erbjudandet komma att omfatta även andra grupper.
Torneå stadsbibliotek erbjuder finskspråkiga seniorer boende i Haparanda att besöka deras månatliga arrangemang. Innehållet i seniorfredag varierar. Det kan handla om biblioteksintroduktion och användarutbildning, men också om föreläsningar och bokpresentationer.
Hemsidan
En länksamling som studerande bland andra kan ha nytta av, kommer så småningom att läggas ut på hemsidan.
Datorer
Biblioteket kan från och med 2009 erbjuda två datorer för studier, det vill säga med längre bokningstid och enskildhet.
Lässtimulans
Boktips och medieförmedling
Tillsammans med de övriga norrbottensbiblioteken ger Haparanda stadsbibliotek tips på böcker och andra medier på bloggen ”bibblo tipsar”.
Presentation av lättläst litteratur för läsombud inom omsorgen kommer att ske under andra former än tidigare.
Önskemål finns om inspirationskväll en till två gånger per år både för personal och brukare.
Uppsökande verksamhet
Besök på arbetsplatser planeras bland annat tillsammans med Hälsotorget. Biblioteket kommer även att besöka Resursverkstan.
Programverksamhet
Kulturella arrangemang kommer även fortsättningsvis att genomföras dels på egen hand dels i samarbete med andra verksamheter. Biblioteket kan även upplåta lokal för framträdanden som det inte är med och arrangerar.
Samarbetspartners genom åren har varit studieförbunden, skolor, Haparanda teaterförening, Kulturen med flera.
Dessa kan med fördel utökas. Genom den politiskt tillsatta ”Framtidsgruppen kulturfrågor” har bibliotekets arrangemang kunnat sättas in i ett större sammanhang som exempelvis Novemberyran 2007. Tanken är att samarbetet skall fortsätta.
Arrangemangen kommer att variera år från år. Det finns dock särskilda tilldragelser för biblioteket att uppmärksamma såsom:
April: Världsbokdagen
Nov: Nordiska biblioteksveckan Barnboksveckan
För att stärka samarbetet mellan Haparanda och Torneå, kommer biblioteken under Nordiska biblioteksveckan att ordna något slags aktivitet, antingen för publik eller internt för bibliotekspersonalen.
Marknadsföring
Biblioteket skall förbättra marknadsföringen av sina tjänster och arrangemang. Förutom information via hemsidan, skall information spridas även genom affischering och kommunikationskanaler som exempelvis biblioteksombuden på skolorna. Ambitionen är att i god tid få ut information om olika slags aktiviteter på biblioteket.
Marknadsföring på länsnivå
Haparanda stadsbibliotek kommer att fortsätta samarbetet med de övriga norrbottensbiblioteken och länsbiblioteket för att marknadsföra “den nya biblioteksverksamheten”. Marknadsföringen kommer att ske genom olika kampanjer och riktade insatser mot definierade målgrupper.
Marknadsföring i samarbete med Torneå bibliotek
Olika marknadsföringsinsatser planeras tillsammans med Torneå bibliotek, exempelvis gemensamt utformat informationsblad om biblioteken.
Utställningar
Biblioteket skall göra fler verksamheter uppmärksamma på möjligheten att ställa ut konst och annat på biblioteket. I den mån det är möjligt kommer biblioteken i Haparanda och Torneå att låna utställningar av varandra.
Barn och ungdom
Lässtimulans
För att stärka barns och ungdomars läsande, kommer biblioteket att komplettera den läsfrämjande verksamheten med ytterligare insatser riktade till barn. Kontakt kommer bland annat att tas med kyrkans öppna förskola.
Förutom till nyfödda, kommer biblioteket att erbjuda bokgåva till elever i årskurs 1. Elever i ytterligare en årskurs kommer att erbjudas bokprat. Utöver årskurs 1-6 i byskolorna samt årskurs 3 på centralorten, skall även årskurs 6 få besök av barnbibliotekarien alternativt besöka biblioteket för bokprat. Bokprat/boksamtal för gymnasieelever kommer att utgå från behov och personella resurser. Boktips samt information om läsningens betydelse för barns språkutveckling skall även erbjudas föräldrar, antingen i samband med föräldramöten på förskolor och skolor eller genom biblioteksombuden. Föräldrarna kommer också att erbjudas bokpåsar.
Läsombuden på förskolan får sedan flera år tillbaka presentation av bilderböcker två gånger per år. Även biblioteksombuden kommer att erbjudas bokpresentationer samt presentation av databaser och internetresurser gällande fakta och skönlitteratur för barn och ungdom.
Läsfrämjande verksamhet via webben
Bibliotekets hemsida skall kontinuerligt förbättras med nya, aktuella länkar. Fortlöpande information om nya böcker kommer förutom på hemsidan även att ges på ”bibblo tipsar”.
Läsprojekt
Medel för kompletterande inköp av barn- och ungdomslitteratur söks årligen från Statens Kulturråd. Pengarna fördelas mellan förskolor, skolor, bokbussen och biblioteket. De skolor som tilldelas medel skall i samband med inköpen bedriva läsprojekt av det slag som passar målgruppen bäst. Hittills har enskilda skolor tilldelats medel, men det går även att inrikta sig på en årskurs i flera eller samtliga skolor. Läsprojekten kommer att variera år från år beroende på intresse och behov. Alla läsprojekt behöver dock inte bedrivas med kulturrådsmedel.
Bibliotekkunskap, informationssökning
Bibliotekskunskap kommer att erbjudas barn förutom i förskoleklass och årskurs 7 även i årskurs 2. Elever i årskurs 4 och 7 kommer att erbjudas informationssökning.
Programverksamhet för och med barn och ungdomar
Målet är att barnen i Haparanda skall få uppleva åtminstone en teaterföreställning per år eller något annat slags framträdande som exempelvis dramatisering av saga eller trolleri. Sagostund kommer även i fortsättningen att erbjudas. I samband med Världsbokdagen kommer biblioteket, i den mån det är möjligt, att satsa på sagoläsning på olika språk. I november när Barnboksveckan infaller, har biblioteket för avsikt att arrangera sagoprojekt eller något annat slags projekt med litteraturanknytning.
När det gäller författarbesök, är målsättningen att göra det möjligt för elever i årskurs 5 och eventuellt i årskurs 8 eller 9 att få träffa en författare. Vissa författarbesök kan ordnas i samband med läskondis för pedagoger.
Läskondis skall arrangeras i samarbete med skolorna minst två gånger per år.
Skapande verksamhet i form av produktion av exempelvis dikter skulle kunna vara lämpligt i samband med Poesidagen, med utställning och vernissage på biblioteket som höjdpunkt.
Temadag eller temakväll för skolbarn alternativt ungdomar kan komma att arrangeras beroende på personella resurser.
Samarbete med Torneå stadsbibliotek Finskspråkiga elever:
Torneå stadsbibliotek kan bokprata för Språkskolans finskspråkiga elever utifrån elevernas behov och bibliotekets personella resurser. Torneå kommer även fortsättningsvis att erbjuda bokbusservice.
När det gäller kulturella aktiviteter, inbjuds särskilt Språkskolans finskspråkiga elever till evenemang som ordnas i Torneå. Haparanda stadsbibliotek kommer att hjälpa till att sprida information till övriga barn om dessa aktiviteter som arrangeras i maj och december.
Strategisk medieplanering
Även på barnavdelningen pågår mediplanering fortlöpande, vilket kommer att resultera i nya genrer, rubrikändringar med mera för att göra beståndet mer lättillgängligt.
Ungdomar
För att utveckla verksamheten för ungdomar skall den för ändamålet tillsatta arbetsgruppen ta fram en årlig handlingsplan.
Olika insatser och aktiviteter kan komma att ändras om behoven för årskurserna visar sig vara andra.
Bibliotekets fysiska rum
Många har önskat sig möjlighet till förtäring på biblioteket, men då café redan finns i Gallerian, kan inte biblioteket erbjuda försäljning av det slaget. Många önskemål finns också när det gäller avdelningarna för barn och ungdomar. Dessa tas i beaktande och åtgärdas utifrån ekonomiska resurser. För att tillmötesgå önskemål om grupprum, kommer konferensrummet att kunna bokas även för studier och grupparbete.
Tillgänglighet
För att göra samlingarna mer lättillgängliga finns planer på att skapa nya avdelningar. En dator för sökning i bibliotekets katalog kommer att placeras på nedre plan. Biblioteket kommer även att satsa på trådlös internetuppkoppling.
Översyn och förbättringar av befintliga avdelningar kommer att redogöras för i den kommande medieplanen.
För att underlätta för funktionshindrade och deras tillgång till biblioteksservice, kommer olika åtgärder att vidtas utifrån den specifikt för målgruppen framtagna handlingsplanen.
Stadsbibliotekets framtida verksamhet är beräknad utifrån sju heltidstjänster vid stadsbiblioteket. Vid färre antal anställda kommer öppettiderna att prioriteras på bekostnad av tjänster riktade till specificerade grupper.
Fokusgruppernas övriga önskemål tas i beaktande om bibliotekets resurser tillåter.
Kvalitetsarbete
Medier
För att låntagarna inte skall behöva vänta onödigt länge på medier, görs kontroll av tidsåtgång för handläggning och leverans i samband med inköpsförslag och fjärrlånebeställningar. För att åtgärda lång kö, görs regelbunden kontroll av reserverade medier. Analys av utlån med påföljande åtgärder görs årligen.
Fortbildning Allmänt
Fortbildning av personal skall genomföras i mån av behov, antingen i helgrupp eller utifrån individuella kompetensutvecklingsplaner.
Fråga biblioteket
Genom att erbjuda den nationella frågetjänsten ”Fråga biblioteket”, får bibliotekarierna fortbildning i informationssökning.
Arbetsmiljö
Arbetsmiljöplan kommer att finnas på bibliotekets hemsida.
Medarbetarsamtal och lönesamtal
Medarbetarsamtal skall äga rum under perioden oktober-december.
Lönesamtal skall äga rum under februari-mars.
Uppföljning och utvärdering
Biblioteket skall kontinuerligt följa upp verksamheten och utvärdera den en gång per år.
Biblioteksrådet träffas tre gånger per år.
Enkätundersökning
Enkätundersökning görs i samband med revidering av biblioteksplan samt vid behov.
Revidering
Vart fjärde år revideras planen. Den första revideringen beräknas äga rum 2012. Utvärderingen påbörjas andra halvåret 2011. Revideringen startar under första halvåret 2012.
Källförteckning
Förslaget till Vision 2020
Haparanda stad http://www.haparanda.se/
http://www.haparanda.cc/org/org_browse.php3?category=2,1&index=51&index=1
Kommunfakta
http://www.haparanda.se/download/18.3e71910511a481056e3800011743/Kommunfakta+2008.pdf
Regionfakta
http://www.regionfakta.com/StartsidaLan.aspx?id=3442
SCB
http://www.scb.se/
Forskningsrapport
Johansson, Staffan; Lundgren, Nils-Gustav; Reinholdt, Sofia. (2008). Paradoxen Haparanda – ett gränsfall (Research report: 2008:05, Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap, avdelningen för samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet) Luleå.
http://epubl.ltu.se/1402-1528/2008/05/LTU-FR-0805-SE.pdf
Kulturen i siffror 2008:3. Folkbiblioteken 2007.
http://www.kulturradet.se/upload/kr/publikationer/2008/Folkbiblioteken_2007.pdf
Svensk biblioteksförening http://www.librarylovers.se
http://www.biblioteksforeningen.org/
Högskoleförbundet Östra Norrbotten http://www.hfon.org/utb-ht2008.htm
Sverigefinska folkhögskolan
http://www.svefi.net/content/section/12/50/
Muntliga källa
Anita Lundström, informatör och representant för arbetsgruppen för Vision 2020
Bilaga: Sammanfattning av fokusgruppernas önskemål
Vissa önskemål återkommer hos flera grupper. Frekvensen redovisas emellertid inte här.
Medier:
Anpassade medier:
Daisy-talböcker för ungdomar (vanlig ungdomslitteratur) Talböcker på meän kieli
Talböcker Storsilsböcker
För äldre och dementa: Ljudböcker med korta historier Böcker med enbart bilder Böcker med bilder och lite text Böcker om förr i tiden
Korta berättelser Barnböcker:
Flera ex av samma titel/ Gruppuppsättningar/Klassuppsättningar Fler nya böcker
Olika slags mediaformat, innehåll och svårighetsgrad. Mer lättlästa böcker.
Böcker på främmande språk Ungdomsböcker:
Romantisk litteratur på svenska och engelska Riktigt lättlästa böcker på engelska
Lättlästa böcker för killar Mer serieböcker
Böcker på minoritetsspråk:
Ryska klassiker Meän kieli
Finska böcker (komplement till Torneå) Låna mellan Torneå och Haparanda AV-media:
Mer AV-media
Förteckning på MediaCenters bestånd, hjälp att beställa därifrån För MP3
Ny och mer musik och film Filmer om förr i tiden
CD-skivor med musik från 30- och 40-talet Fler ljudböcker för barn och ungdomar Ljudböcker
Fler lärande dataspel CD-spelare och hörlurar Ljudböcker på meän kieli
Se Mia Greens bilder på biblioteket Vuxenlitteratur:
Mer fantasy Datorer:
Fler och snabbare/bättre datorer
Bra med datorer med kort lånetid, det vill säga 30 minuter.
Ytterligare en dator med längre lånetid behövs + bordsyta för papper, böcker och dylikt.
Färgskrivare Fackavdelningen:
Notbiblioteket E-tjänster:
Inom utvecklingen av e-tjänster: göra det lättare att ladda ner e-böcker till handdatorer, mobiltelefoner och ha filer i mp3-format.
Lättare att hitta:
Sortera sagoböcker efter tema
Placera böcker intill talböcker och ljudböcker Tydligare uppdelning mellan vuxen- och barnböcker Symboler på bokryggarna (barnböcker)
Utlåning:
Längre lånetid för musik och film Längre lånetid för äldre med hemtjänst
Bra med skollånekort för lärare med två månaders lånetid
”Skicka påminnelse om sena böcker hem, inte till skolan. Föräldrarna har ansvaret för sina barn, är boken verkligen lånad med skolan?”
Böcker till boksamtal lånas ut på respektive lärares skollånekort, om böckerna sedan lämnas på skolan.
Långlån för studieförbunden Medieförmedling:
Boklådor till skolor Temapaket till skolor
Bokdeposition till Resursverksan Fjärrlån:
Fortsatt möjlighet till fjärrlån för bland annat högskolestuderande.
Tornedalsskolans bibliotek:
Ett brett utbud av modern och klassisk litteratur på olika språk.
Tillgång till uppslagsverk, encyklopedier.
Fackspecifik litteratur kan med fördel fördelas ut på skolans institutioner.
God tillgång och gott utbud av söktjänster och sökdatabaser.
Övrigt:
Nya sällskapsspel
Hylla för nya böcker: både barn och vuxen
Kolla böckernas status oftare, finns alla sidor kvar till exempel
Samarbete med Hälsotorget: Apotekets dator på biblioteket under en viss period
Lässtimulerande insatser
Information om böcker och andra medier:
För elever, förskollärare, lärare och föräldrar Via hemsidan
Uppdatera boktips på hemsidan oftare Bokprat/boktips på skolor och biblioteket Boktips, bokpresentationer
Boksamtal
På kyrkans öppna förskola Utökning av boksamtal på Tornedalsskolan Bokrecensioner i Haparandabladet
Barnbibliotekarien informerar på föräldramöten om vikten av att läsa högt för sina barn samt ger tips på bra böcker.
Information om litteratur (foldrar, hemsidan): Teman känsliga ämnen m.m. Var i biblioteket finns böckerna?
Information om medier för personal inom hemtjänsten + för äldre med behov av hemtjänst Presentation av bibliotekets utbud på Resursverkstan
Information om anpassade medier till funktionshindrade
Information på olika arbetsplatser (Samarbete: Hälsotorget + biblioteket presentation av litteratur) Samarbete med arbetsplatser
Kontakt med arbetsplatser
Spridande av pocketböcker på caféer och grillar Duka fram böcker genrevis på biblioteket
Barn recenserar böcker, samlas i pärm på biblioteket Bokpåsar till föräldrar att låna
Förstärka samarbete med BVC
Introduktionskurs/Bibliotekskunskap/Användarundervisning För lärare och elever
För allmänheten
För personal inom hemtjänsten
Utbildning av fler läsombud inom omsorgen Undervisning på svenska och finska
Samverkan med Tornedalsskolan vad gäller elevers projektarbete.
Programverksamhet
Sagostund för förskolebarn och skolbarn på fritid och skoltid, också på finska Annonsera så att hemmaföräldrar kan komma med sina barn
Berättarstund för skolbarn på fritid och skoltid:
Om något valfritt ämne Gamla berättar
Invandrare berättar Diktläsning för barn
Temadag för skolbarn: Aktuella händelser eller personer Temakvällar för undgomar (och vuxna)
Studiecirklar för olika åldrar (ungdomar, pensionärer) Litteraturverkstad för skolbarn:
Skrivarverkstad Poesiverkstad Sagoverkstad Skrivarkurs exempelvis på sommaren
Litteratur och konst. Barn målar till saga Läsecirklar för lärare
Maratonläsning på biblioteket
Besök av barnboksförfattare, ungdomsförfattare Författarbesök i byarna
Bio för barn Filmvisning
Föreläsning för att väcka läslust Barnteater
Dockteater
Dramatisering av böcker för barn Barnboksfest
Olika aktiviteter för förskolebarn
Biblioteket borde vara mer internationellt!
Föreläsning om rysk-baltiska kulturella föreningens syfte Riktade aktiviteter mot specifik målgrupp
Information om andra kulturer
Utökad samverkan Tornedalsskolan – stadsbiblioteket. Exempel: Samverkan med barnbibliotekarie och Barn- och fritidsprogrammet i olika aktiviteter.
Inspirationskväll för psykiskt funktionshindrade
Framföranden av elever i kulturskolan samt av äldre skolbarn Läsestunder med äldre boende på Lunden
Utställningar:
Konstutställningar av och för barn Utställningar av och för barn
Olika ”miniatyr”utställning som Teknikens Hus lånar ut till biblioteket Utställningar från andra institutioner
Utställningar inför evenemang
Låna utställningar mellan Torneå och Haparanda
Bibliotekets fysiska rum För barn och ungdomar:
Musik-/Sagorum
Fler myshörnor för barn i olika åldrar för hel klass
Läsrum/läshörna med bekväma soffor, i samverkan med ungdomar Armétält
Klassrum och grupprum i biblioteket Lyssnarhörna
Sagohörna/Berättarhörna
Utställningslokaler Studierum
Hörnet:
”Inred det toppmodernt!”
Mer inbjudande Tidningsrummet:
Fler sittplatser Magasinet:
Utveckla det, gör det mer trivsamt Hälsolitteraturhörna
Tillgänglighet:
Funktionshindrade: Ny lånedisk, nya ytterdörrar, bättre hiss Trådlös Internetuppkoppling
Uttag för datorer
Nedersta hyllan görs om till skylthylla?
Sökdator på nedre plan
Café/kaffe- och dryckautomat/samarbete med Hannas Coffee Corner/Internetcafé
Öppettider
Öppna tidigare – när skoldagen börjar!
Tidigare öppningstid av stadsbiblioteket för att underlätta besök med klasser.
Utöka kvällsöppet Bättre helgöppet Söndagsöppet
Bättre öppettider på sommaren
Allmän information:
Information om bl a Sandskär
Mer information på skolorna om öppettider, aktiviteter med mera.
Behov av information i god tid på skolorna: Vad händer på biblioteket.
Information om olika arrangemang i Haparanda, Norrbotten, Sverige: En infopunkt på biblioteket.
Biblioteket informerar om kulturella arrangemang, utställningar Bättre anslagstavla
Ha bra hemsida, utveckla den: Mer info!
Marknadsföring: Affischer
Flyers på skolan Lappa bilar på IKEA
Riktade insatser till definierade grupper Särskilda satsningar på målgrupp
Bokbussen Seskarö skola:
Plinga när bokbussen kommer Besök varannan vecka Nikkala skola:
Mysig läshörna Internet Karungi skola:
Fler datorer
Större och lyxigare bokbuss
Bättre planering av bokbussens turer Barnböcker på engelska
Mer faktaböcker för barn
Tydligare uppdelning mellan vuxenböcker och barnböcker Fler ljudböcker för barn?
Hylla för nya böcker?
Säivis:
Mycket nöjda med bokbussens service, lagom en gång per månad Mer filmer
Utökat samarbete mellan Haparanda och Torneå
Övrigt:
Språkkompetens Något nytt varje år Utebibliotek
Större utbud/tjänster för finskspråkiga elever Låda för inköpsförslag
Dataprogram: Barnvänligare sökprogram Lämna barn för ”passning”
Besök av klasser före öppningstid – inte behöva känna att man är till besvär Visa eleverna lite mer konkret var boken finns när de frågar.
Biblioteket bör rikta sig till fler målgrupper Biljettförsäljning
Boka bibliotekarie
Service till äldre på finska och meän kieli
