• No results found

Forskarutbildningen vid Medicinska fakulteten i Lundmars 2007 Högskoleverketsnationellautvärderingavutbildningarinomfarmaceutisk,medicinskochvårdvetenskapligforskarutbildning SJÄLVVÄRDERING

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Forskarutbildningen vid Medicinska fakulteten i Lundmars 2007 Högskoleverketsnationellautvärderingavutbildningarinomfarmaceutisk,medicinskochvårdvetenskapligforskarutbildning SJÄLVVÄRDERING"

Copied!
94
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SJÄLVVÄRDERING

H ö g s k o l e v e r k e t s n a t i o n e l l a u t v ä r d e r i n g a v u t b i l d n i n g a r i n o m f a r m a c e u t i s k , m e d i c i n s k

o c h v å r d v e t e n s k a p l i g f o r s k a r u t b i l d n i n g

Forskarutbildningen vid Medicinska fakulteten i Lund

mars 2007

(2)

Forskarutbildningen, Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Föreliggande självvärdering har sammanställts av deltagare i en arbetsgrupp bestående av:

Ordförande i forskarutbildningskommittén professor Anita Sjölander Ledamot i forskarutbildningskommittén professor Lars Hansson

Ledamot i forskarutbildningskommittén universitetslektor Kristina Åkesson Suppleant i forskarutbildningskommittén universitetslektor Cecilia Lundberg Doktorand Astrid Bengtsson

Doktorand Rebecka Lindh

Biträdande utbildningschef för forskarutbildningen Birgitta Reisdal Forskningsadministratör Anette Saltin

Utbildningskoordinator Anna Arstam

Institutionernas FU-prefekter och forskarutbildningskommittén har bidragit med information samt fungerat som rådgivande referensgrupp under arbetets gång.

Information om forskarutbildningen finns på www.med.lu.se/utbildning/forskarutbildning

Lund den 30 mars, 2007

(3)

Innehållsförteckning

FÖRUTSÄTTNINGAR

1. Utbildningens mål 1

2. Utbildningens organisation 2

Område

Fakultetsstyrelse

Dekanus och fakultetsledning Fakultetskansli

Institutioner/FU-prefekt Programområden

Forskarutbildningskommittén Ämnen

Kurser

Forskarstuderade Lika utbildning för alla Forskarskolor

3. Finansiering av forskarutbildningen 6

4. Antagning av doktorander 7

Nya antagningsrutiner Behörighet

Licentiatexamen Skuggdoktorander Antagning och söktryck PROCESS

5. Rutiner för forskarutbildningen 9 Introduktion och information

Allmänna och individuella studieplaner Halvtidskontroll

Disputation

Förändringar i regelverket den senaste 10-års-perioden Institutionstjänstgöring

Psykosociala frågor

6. Handledning 11

Handledarbyte

7. Kurser, seminarier och konferenser 12

8. Avhandlingar och avhandlingsarbete 13 Licentiatexamen

9. Omvärldskontakter 13

10. Internationalisering 14

(4)

11. De forskarstuderandes studie- och arbetssituation 15 12. Utvärdering, utvecklings- och kvalitetsarbete 16 RESULTAT

13. Genomströmning och examina 17

14. Arbetsmarknaden/uppföljning av doktorandernas fortsatta verksamhet 18

15. Jämställdhet och mångfald 19

Sammanfattande analys 19

Styrkor Svagheter

Goda exempel

Angelägna förändringar inför framtiden Måluppfyllelse

Bilagor

(5)

Forskarutbildningen, Medicinska fakulteten, Lunds universitet

FÖRUTSÄTTNINGAR 1. Utbildningens mål

Den medicinska forskarutbildningen vid Lunds universitet har som huvudmål att utbilda forskare, forskarhandledare, lärare och annan personal som kan föra utvecklingen inom medicinen framåt, dels genom egna nya upptäckter dels genom kritiskt införande av utifrån kommande nya erfarenheter och metoder i sjukvården. I den nyligen fastställda

”Medicinska fakultetens framtid – Strategisk plan 2007-2011” anges också riktningen framåt för forskarutbildningen genom att den allmänna delen av forskarutbildningen stärks, ledarskapsmoment införs samt att progressionen i forskarutbildningen tydliggörs och stärks genom ett större ansvarstagande för handledare och forskarstuderande.

Kvantitativa mål är styrda dels av statsmakternas examensmål men också starkt beroende av finansiering. Styrmedel när det gäller måluppfyllelsen är framförallt kvalitetssäkring, regelverk och finansiering. I övrigt bedrivs verksamheten i linje med Högskolelagen 1 kap 9 §.

2. Utbildningens organisation

Område

Medicinska fakulteten är ett av Lunds universitets nio fakultetsområden. Fakulteten består av totalt sex institutioner i Lund/Malmö. Det finns även sex vetenskapliga programområden. Programområdena är institutionsöverskridande och syftar till att föra samman forskare från olika discipliner. Vid fakulteten finns åtta olika utbildningsprogram samt ett antal fristående kurser med sammanlagt 2400 helårsstudenter på grundläggande nivå.

1

(6)

Forskarutbildningen, Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Fakultetsstyrelse

Medicinska fakultetens styrelse ansvarar för övergripande riktlinjer och beslut som rör fakultetens verksamhet. Dekanus är ordförande i fakultetsstyrelsen. Ledamöterna väljs av fakultetens lärare på förslag av en valberedning (5 lärarrepresentanter). Studenterna inom grund- och forskarutbildningarna utser fyra representanter. Två representanter från forskarutbildningen sitter i styrelsen. I övrigt ingår Region Skånes forskningsdirektör, sjukhuscheferna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö samt fackliga representanter.

Dekanusoch fakultetsledning

Dekanus och ställföreträdande dekanus väljs av fakultetens lärare efter förslag av en valberedning. Dekanus utser övriga medlemmar i fakultetsledningen, för närvarande tre vicedekaner, varav en med speciellt ansvar för forskarutbildningsfrågor. I fakultets- ledningen ingår även fakultetens kanslichef och informationschef. Studenterna inom grund- och forskarutbildningen deltar i fakultetsledningens sammanträden.

Fakultetskansli

Forskarutbildningskansliet, som ingår i Medicinska fakultetens kansli, sköter den administrativa delen av forskarutbildningen och handlägger de beslut som tas i forskarutbildningskommittén. Kansliet administrerar antagningar, kurser, disputationer, resebidrag, fakultetsstudiestöd, sommarstipendier m m. Kansliet ansvarar också för information, hemsida, remisser, ekonomiuppföljning och andra övergripande frågor som rör forskarutbildningen. Vid kansliet finns två heltidsanställda; en biträdande utbildningschef samt en forskningsadministratör.

Institutioner/FU-prefekt

Vid varje institution finns en biträdande prefekt (FU-prefekt) med särskilt ansvar för forskarutbildning, som arbetar på delegation från prefekten. FU-prefekten ska ha lägst docentkompetens och är en viktig resursperson för doktoranderna. Utöver de sex ovan nämnda institutionerna bedrivs forskarutbildning vid Stamcellscentrum som också har en person med ansvar och arbetsuppgifter motsvarande FU-prefektens. I uppdraget ingår att stödja de forskarstuderande i den formella delen av utbildningen, tillse att introduktionen på arbetsplatsen är adekvat, bevaka den fysiska och psykosociala arbetsmiljön, stödja den icke-projektanknutna delen av utbildningen samt att tillse att den individuella studieplanen uppdateras varje år. FU-prefekten har också en institutionsrelaterad roll genom att yttra sig om behörighet samt att adekvat finansiering, handledning och projektplan finns i samband med antagning, bevaka att halvtidskontroller genomförs samt att vara en länk mellan forskarutbildningskommittén och institutionen i forskarutbildningsfrågor. FU-prefekten har även ett examinatorsansvar som kan delegeras till annan lärare, dock ej till handledaren. I uppdraget ingår vidare att underlätta handledarnas och institutionsledningens hantering av forskarutbildningsfrågor och vara en viktig resursperson för forskargrupperna fr a vad gäller information och formalia kring forskarutbildningen. Möte med FU-prefekter, doktorander, vicedekan samt kanslipersonal med ansvar för forskarutbildningen sker två gånger per termin. Vid varje institution finns också särskilt ansvarig administrativ personal för forskarutbildning.

2

(7)

Forskarutbildningen, Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Programområden

Fakulteten har 6 olika programområden som är institutionsöverskridande och syftar till att föra samman forskare från olika discipliner. Programområdena tilldelas anslag från fakulteten som söks i vetenskaplig konkurrens. Syftet med programområdena är att de ska stimulera till samverkan mellan preklinisk och klinisk forskning. De programområden som för närvarande finns är Blood and Defense, Diabetes, Stem Cell Biology and Cell Therapy, Tissues in Motion, Vascular Wall, Chronic Inflammation Programme och NeuroLund.

Forskarutbildningskommittén

Forskarutbildningskommittén arbetar på delegation från fakultetsstyrelsen och handlägger ärenden rörande fakultetens forskarutbildning. Kommittén fattar beslut om forskarutbildningsprojekt, antagning av forskarstuderande, fördelning av finansiering, tillsättning och byte av handledare och inrättande av kurser. Kommittén består av vicedekanus som ordförande, fyra lärarrepresentanter, tre doktorander samt fyra, respektive tre personliga suppleanter för lärarna och doktoranderna. Från kansliet deltar biträdande utbildningschef (sekreterare) och forskningsadministratör med närvaro- och yttranderätt.

Forskarutbildningskommittén tillsätter olika tillfälliga arbetsgrupper när så är påkallat. I dessa arbetsgrupper ingår alltid doktorander.

Ämnen

Forskarutbildningen bedrivs inom fem forskarutbildningsämnen; Biomedicin, Laboratoriemedicin, Klinisk medicin, Vårdvetenskap och Folkhälsovetenskap med tillhörande inriktningar. Till varje ämne finns kopplat en allmän studieplan som reglerar utbildningens målsättning, omfattning och innehåll, behörighet, urval, antagning och finansiering, utbildningens uppläggning samt examination. För närvarande pågår ett arbete med att revidera studieplanerna för att ligga i linje med Bolognaprocessen. De nya allmänna studieplanerna kommer att gälla från 2007-07-01. Övergångsbestämmelser för utbildningen finns fram till utgången av juni 2015.

Kurser

Gemensamt och lika för alla forskarstuderande, antagna efter den 1 juli 1998, är ett obligatoriskt kurspaket omfattande totalt 10 poäng. För forskarstuderande som handhar försöksdjur är även kurs i försöksdjursvetenskap (3 p) obligatorisk. Kurserna ska genomföras före halvtidskontroll eller licentiatexamen. Utöver obligatoriska kurser finns ett antal frivilliga forskarutbildningskurser.

Forskarstuderande

Vid fakulteten finns det ca 900 forskarstuderande registrerade och det genomförs ca 130 disputationer per år. Medicinska doktorandrådet (MDR) representerar doktoranderna på medicinska fakulteten vid Lunds universitet i ett flertal olika nämnder, styrelser och kommittéer. De har företrädare i fakultetens alla organ där frågor om forskarstuderandes situation behandlas. MDR är representerat i LUS – Lunds Universitets Studentkårer och i LDK – Lunds Doktorandkår. Universitetet har i enlighet med bestämmelser om studentinflytande beslutat om riktlinjer för förlängning av anställning som doktorand och utbildningsbidrag p g a förtroendeuppdrag i studentfackliga sammanhang och för studentrepresentation inom universitetet.

3

(8)

Forskarutbildningen, Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Doktoranderna fördelar sig på de olika institutionerna per den 27/3 2007 enligt följande:

Tabell 1

Institution Antal Kv/M Varav deltid

Experimentell medicinsk vetenskap 88 52/36 7 Kliniska vetenskaper, Lund 296 152/144 220 Kliniska vetenskaper, Malmö 248 132/116 187

Laboratoriemedicin, Lund 79 59/20 34

Laboratoriemedicin, Malmö 63 47/16 11

Hälsa, vård och samhälle 83 65/18 58

Stamcellscentrum 21 14/7 4

Summa 878 521/357 521

Lika utbildning för alla

Eftersom forskarutbildningen till sin karaktär är individuell, beroende av aktuellt forskningsprojekt, anges de specifika förutsättningarna för varje forskarstuderande i respektive individuella studieplan. Villkoren för hel- och deltidsdoktorander skiljer sig betydligt åt. För de deltidsdoktorander som arbetar inom sjukvården, leder den pressande situationen där ofta till svårigheter att få ut tilldelad forskningstid trots att den är finansierad. Ramverk och regelverk är dock lika för alla, likaså det obligatoriska kurspaketet om 10 poäng.

Forskarskolor

Vid fakulteten bedrivs forskarskolor under forskarutbildningskommitténs ansvarsområde;

Klinisk forskarskola och Sommarforskarskola. Den förstnämnda är ett samarbete mellan fakulteten och Region Skåne för ST-läkare, där fakulteten står för kurskostnaderna och Region Skåne för läkarnas löner. Syftet med den kliniska forskarskolan är att ge kliniskt verksamma yngre forskare bättre stöd i sin roll inom akademin och kliniken samt möjlighet att fortsätta forska även efter disputation. För antagning till klinisk forskarskola krävs inte att man är antagen till forskarutbildning. Genomgången klinisk forskarskola ger dock dispens från tre av de obligatoriska forskarutbildningskurserna (Vetenskaplig informationshantering, Muntlig kommunikation, Statistik). Sommarforskarskolan är en förberedande utbildning i syfte är att öka intresset för forskarstudier bland läkarstudenter samt integrera den kliniska och prekliniska forskningen genom att generera nätverk för dem som deltar. Forskarskolan finansieras genom sommarstipendier från fakulteten. Den pågår under två år och inleds med två månaders studier/forskningsarbete under sommaren det första året. Under läsåret har man olika aktiviteter med anknytning till forskarskolan och avslutar sedan med två månaders studier/forskningsarbete under sommaren det andra året.

Fakulteten har i år börjat bygga upp en Forskarskola i stamcellsbiologi med 15 platser.

Forskarskolan består av två delar, en förberedande del för forskarutbildning omfattande 20 poäng och en ”Doktorandskola” för doktorander antagna vid medicinska fakulteten där fokus, utöver ämnet stamcellsbiologi, ligger på s k ”complementary skills” såsom ledarskap och karriärutveckling. En liknande forskarskola byggs parallellt upp vid Karolinska Institutet och utbyte och samarbete kommer att ske mellan de båda forskarskolorna.

Forskarskolan har fått stöd av Vetenskapsrådet under en 10-årsperiod.

4

(9)

Forskarutbildningen, Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Vidare finns en s.k. Regional forskarutbildning som är en kurs i grundläggande forskningsmetodik, 20 p på deltid, som syftar till att ge kunskap i klinisk forskningsmetodik för läkare med klinisk verksamhet och förankring i regionens sjukvård.

Flertalet av deltagarna är distriktsläkare. Efter genomgången kurs finns möjlighet att antas till forskarutbildning. Kursen ger dispens från de obligatoriska forskarutbildningskurserna Vetenskaplig informationshantering, Muntlig kommunikation och Statistik.

Vårdalinstitutet är ett nationellt centrum för tvärvetenskaplig patientnära forskning, kunskapsspridning och utveckling inom vårdområdet i nära samverkan mellan universiteten och vårdens huvudmän. Forskningen fokuserar på äldre, långvarigt sjuka/funktionshindrade och psykiskt sjuka/funktionshindrade. Institutet finansieras av Vårdalstiftelsen, Lunds och Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen samt Region Skåne. Vårdalinstitutet har en forskarskola med 45 forskarutbildningsplatser inom forskning av relevans för vård och omsorg. Lunds universitet och Göteborgs universitet står som värdar och den organisatoriska hemvisten är medicinska fakulteten.

Forskarutbildningen på Vårdalinstitutet genomförs i samarbete med ämnesinstitutioner vid olika universitet i landet. Doktoranderna antas på den aktuella ämnesinstitutionen, deltar i institutets aktiviteter och genomför sitt avhandlingsarbete vid någon av forskningsplattformarna. Samtliga doktorander inom Vårdalinstitutet har doktorandanställning under hela utbildningstiden. De doktorander som är registrerade vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet, finansieras med 20% av fakulteten, 30% av forskningsgruppen samt med 50% av Vårdal.

Forskarskolan i läkemedelsvetenskap är en forskarutbildning med tvärvetenskaplig karaktär där de forskarstuderande får en särskild träning i olika aspekter av läkemedel och förståelse för deras funktion. Forskarskolan i läkemedelsvetenskap har 25 forskarutbildningsplatser och är en av sexton nationella forskarskolor. Värd för forskarskolan är den Naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet och samverkan sker med Växjö universitet och högskolorna i Kalmar, Kristianstad och Halmstad.

Medicinska fakulteten bidrar med finansiering till forskarskolan och har doktorander knutna dit.

5

(10)

Forskarutbildningen, Medicinska fakulteten, Lunds universitet

3. Finansiering av forskarutbildningen

De senaste åren har de ekonomiska förutsättningarna för forskarutbildningen försämrats betydligt. Framförallt har de faktiska lönekostnaderna under lång tid varit större än den prislöneomräkning som använts i budgetpropositionerna, se tabell 2 nedan. Ett ökat beroende av externfinansiering är därför förändrat de ekonomiska förtusättningarna för forskarutbildningen.

Tabell 2. Forskarutbildning, tilldelning i budget Tkr Förändring Pris-

&lön

Ing.lön dokorand

1997 24 975 14 500

1998 25 815 3,4% 2,14% 15 200

1999 26 334 2,0% 2,12% 16 000

2000 26 500 0,6% 0,93% 16 600

2001 27 000 1,9% 1,93% 17 200

2002 28 175 4,4% 3,01% 18 200

2003 29 400 4,3% 2,46% 18 900

2004 29 900 1,7% 2,88% 19 200

2005 30 200 1,0% 1,01% 19 700

2006 30 200 0,0% 2,10% 20 100

2007 30 400 0,7% 0,80%

Ökning

97-07 + 21,7% + 21,1% + 38,6%

Tidigare gavs tilldelning i regleringsbrevet till forskning och forskarutbildning med särskild öronmärkning av forskarutbildningsfinansiering. Minst 75% av den tilldelade finansieringen skulle användas till doktorandanställningar. Sedan 2003 är denna öronmärkning borttagen och det är upp till fakulteten att bestämma hur mycket av det tilldelade anslaget som ska gå till forskarutbildning.

Den totala kostnaden för forskarutbildning vid Medicinska fakulteten är betydligt större än kostnaden för doktorandens utbildningsbidrag och doktorandtjänst. Enligt en rapport från Lunds universitet till Utbildningsdepartementet 2001 redovisas årlig genomsnittlig kostnad för en heltidsstuderande doktorand. För det medicinska området uppskattades kostnaden för en heltidsstuderande doktorand under fyra år till 3,8 milj kr, av vilket drygt 1 milj kr utgjordes av utbildningsbidrag och doktorandtjänst.

Det är uppenbart att det statliga anslaget bara täcker en mindre del av lönekostnaderna för doktoranderna. Anslaget räcker inte för att uppfylla utbildningsmålet. Doktoranderna finansieras istället via externa anslag. Externa anslag är i sin tur konjunkturberoende och beroende av politiska beslut, vilket medför ytterligare osäkerhet i finansieringsstrukturen.

Extern finansiering innebär att konkurrens uppstår mellan utbildning och forskningsproduktion. För handledaren, som betalar huvuddelen av kostnaden för doktoranden genom sitt externa projektanslag, blir huvudintresset att doktoranden bidrar till gruppens produktion och därmed finns det en stor risk att utbildningsaspekten inte ägnas tillräcklig uppmärksamhet.

Till ansökan om antagning till forskarutbildning ska bifogas en finansieringsplan som beskriver hur utbildningen ska finansieras. Krav på redovisad finansiering i samband med

6

(11)

Forskarutbildningen, Medicinska fakulteten, Lunds universitet

antagning infördes 1998, men även innan dess fanns krav på information om finansieringen.

Huvudhandledaren ska intyga att finansiering finns för doktorandens hela utbildningstid.

Institutionen har ett övergripande ansvar för att säkerställa att finansieringen är realistisk.

Det nya antagningssystemet, se nedan, innebär att projekten beslutas av forskarutbildningskommittén som väl lämpade för forskarutbildning innan ledigkungörelse sker. För att projektet ska gå vidare till beslut måste institutionernas biträdande prefekt för FU eller prefekten godkänna finansieringen.

Olika förutsättningar gäller för hel- och deltidsdoktorander

Heltidsdoktoranderna har oftast utbildningsbidrag under två år för att sedan gå över till doktorandanställning. Ingen stipendiefinansiering från fakulteten/universitetet är tillåten under forskarutbildning. Dock finns det doktorander som har externa stipendier. Det kan då röra sig om stipendium från studentens hemland för att bekosta en forskarutbildning i Sverige. Stipendiet måste vara i nivå med svenskt studiestöd för att godkännas som finansiering. Det måste även kunna garanteras under hela studietiden.

Deltidsdoktoranderna har ofta en grundanställning inom sjukvården. Finansiering för forskningstid kan sökas genom regionfinansierad tid i form av medel specifikt avsatta för tid d v s lön (regional FoUU). Medlen söks i konkurrens och ges i schabloneriserade belopp motsvarade några månader per år. Utöver detta finns ALF- systemet och även avseende dessa medel sker all tilldelning efter ansökan i konkurrens.

4. Antagning av doktorander

Antagning till forskarutbildning vid Medicinska fakulteten sker löpande under året.

Forskarutbildningskommittén fattar beslut om forskarutbildningsprojekt samt om antagning av forskarstuderande. Beslut om antagning tas som ordförandebeslut i forskarutbildningskommittén efter tillstyrkan från FU-prefekt/institution. I mån av finansiering och realistiskt projekt och handledning sker antagning oaktat examensmålet.

Nya antagningsrutiner

Den 1 november 2006 infördes ett nytt antagningsförfarande med central utlysning och antagning. Syftet är att kvalitetssäkra forskarutbildningsprojekten och rekryterings- processen, vilken är en viktig förutsättning för både rättsäkerhet och kvalitet.

De nya rutinerna innebär att samtliga heltidsplatser inom forskarutbildningen ska ledigkungöras och att ansökan till platserna ska ske i öppen konkurrens. Även deltidsplatser kan utannonseras men det är inte obligatoriskt. Den som antas till forskarutbildning ska ha handledning och studiefinansiering för hela forskarutbildningen klarlagd i samband med antagningen så att det blir möjligt att avsluta utbildningen efter fyra års heltidsstudier eller åtta års deltidsstudier. Individuella studieplaner lämnas alltid in i samband med antagning.

Den nya rutinen innebär att beslut fattas sker i två steg. Det första steget innebär att samtliga forskarutbildningsprojekt (hel- och deltid) ska beslutas som väl lämpade för forskarutbildning. Bedömning görs av finansiering, handledning och genomförbarhet. För detta ändamål har fakulteten tagit fram en datorstödd lösning som innebär att alla nya doktorandprojekt läggs in i en databas. Handledaren lägger själv in sitt projekt och biträdande FU-prefekt/prefekt vid respektive institution yttrar sig om projektplan, handledning och finansiering samt tillstyrker projektet innan det går till forskarutbildningskommitténs ordförande för formellt beslut.

7

(12)

Forskarutbildningen, Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Därefter, i nästa steg, sker utannonsering av forskarutbildningsplatsen samt ansökan och beslut om antagning för utvald student. Urval görs av handledaren, baserat på de sökandes meriter. I de fall det är möjligt kallas sökande till intervju. Handledaren ska efter urval skriftligen kortfattat motivera sitt beslut.

Erfarenheterna med det nya systemet är begränsade men sedan systemet togs i bruk har det varit ca 10 sökande per plats till de platser som utannonserats. Även om en sökande inte blir utvald kan det resultera i att kontakt mellan sökande och handledare etableras och att studenten kan söka till nästa projekt som utannonseras. Systemet håller på att vidareutvecklas och ska kopplas samman med inloggningsbara individuella studieplaner på nätet. FU-prefekt ska då kunna se när det är dags att uppdatera respektive studieplan och handledare/doktorand ska få automatiska påminnelser via systemet.

För studenterna innebär det nya antagningsförfarandet konkurrens i urvalet och möjlighet till ökad mobilitet mellan studieorter. Handledarna får ett större och bredare rekryteringsunderlag och forskningsprojekten blir synliga i omvärlden. Institutionerna får en bättre finansiell överblick och tydligt definierade forskarutbildningsprojekt.

Behörighet

Behörig till forskarutbildningen är den som har grundläggande (allmän) och särskild behörighet. Den särskilda behörigheten är olika för olika ämnesinriktningar och anges i de allmänna studieplanerna för respektive ämne. Dessutom ska den sökande bedömas ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen.

From 07-07-01 träder en ny antagningsordning vid LU i kraft.

Licentiatexamen

Antagning till forskarutbildning med licentiatexamen som slutmål används restriktivt.

Under en period när vårdområdet organiserades om och förstatligades användes licentiatexamen som en kompetenshöjning och tillfällig finansieringslösning för adjunkter inom området. Före 2002 antogs inga personer till licentiatstudier. Mellan åren 2002- 2006 antogs totalt 28 personer till licentiatutbildning.

Skuggdoktorander

Fakulteten har en uttalad nolltolerans när det gäller skuggdoktorander och det pågår en ständig diskussion kring, och bevakning av, detta bland FU-prefekter, handledare, doktorandkår, forskarutbildningskommitté och kansli. Maximalt 6 månaders forskarförberedande stipendium är tillåtet men ingen prövotid får förekomma. Det nya systemet med central utlysning av forskarutbildningsplatser ger fakulteten och institutionerna bättre överblick över vilka forskarutbildningsprojekt som finns, vilket förväntas minska risken för förekomst av skuggdoktorander. På institutionsnivå informeras gästforskande studenter om vilka villkor som gäller för deras vistelse vid fakulteten.

Antagning och söktryck

Söktryck i den meningen hur många sökande det är per plats, har ej kunnats mätas historiskt med tidigare antagningsförfarande. Däremot kan man analysera det söktryck som har funnits på olika finansieringsstöd. På de projektstöd som delades ut mellan 2002 och 2004 fanns det sammanlagt 152 sökande till 37 projektstöd. Utdelningen av doktorandmånader under tiden 2002 fram tills 2005 visar att det fanns sammanlagt 207 sökande och av dem fick 67 personer dela på sammanlagt 247 doktorandmånader (fördelade på mellan 1-6 månader per sökande). När Vårdalinstitutet utlyst platser inom forskarutbildningen har söktrycket varit mycket stort, ca 10 sökande per plats.

8

(13)

Forskarutbildningen, Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Under 90-talet fördubblades nästan antalet antagningar/år av forskarstuderande för att sedan minska något de senaste åren. I antagningsstatistiken framgår att andelen kvinnor stadigt ökat. Under 8 av de senaste 10 åren har andelen kvinnor varit högre än andelen män. Antagningssiffrorna avspeglar sannolikt rekryteringsbasen från fakultetens utbildningsprogram där kvinnor är i majoritet.

Tabell 3

År Kvinnor % Totalt

2006 85 (62%) 138

2005 80 (57%) 141

2004 121 (63%) 191

2003 121 (59%) 204

2002 130 (63%) 208

2001 95 (57%) 167

2000 72 (48%) 150

1999 59 (54%) 110

1998 44 (49%) 90

1997 90 (57%) 158

Ett generellt problem för forskarutbildningen är att det är för få medicinare som söker sig till den prekliniska forskarutbildningen. Av totalt 879 antagna forskarstuderande är det endast 14 personer med läkarbakgrund som genomför preklinisk forskarutbildning. Om man även inkluderar forskarstuderande inom lab-medicinsk utbildning är det totalt 59 personer. Fakulteten har tidigare gjort särskilda satsningar i form av riktade fullfinansierade projektstöd för att nå gruppen medicinare. Även sommarforskarskolan är ett led i att rekrytera medicinare till preklinisk forskarutbildning.

PROCESS

5. Rutiner för forskarutbildningen Introduktion och information

All information avseende forskarutbildningens rutiner och regelverk finns tillgänglig på fakultetens webbsida. Sedan 2004 arrangerar fakulteten en obligatorisk introduktionskurs omfattande en halvdag för samtliga forskarstuderande. Kursen ges både på svenska och på engelska en gång per termin. I samband kursen får samtliga deltagare en forskarutbildningspärm innehållande information, regler och rutiner för forskar- utbildningen. För informationsspridning finns en speciell e-postlista som samtliga doktorander kan ansluta sig till. På respektive institution sker en arbetsplatsintroduktion till institutionen/forskargruppen. Speciella doktoranddagar arrangeras på flera av institutionerna. Tre av institutionerna har speciella samrådsgrupper för doktorander och FU-prefekter. Regelbundna möten sker 1-2 ggr per termin mellan kanslipersonal på fakulteten och institutionernas personalhandläggare och FU-administratörer. Dessutom träffas FU-prefekter, vice dekan och kanslipersonal med ansvar för forskarutbildning två gånger per termin för informationsutbyte och diskussion.

9

(14)

Forskarutbildningen, Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Allmänna och individuella studieplaner

Allmänna studieplaner fastställs av medicinska fakultetsstyrelsen och finns tillgängliga på hemsidan. Individuell studieplan lämnas in till fakultetskansliet tillsammans med ansökan om antagning. Den individuella studieplanen skall uppdateras årligen och skrivas under av doktorand och samtliga handledare. Inom en snar framtid kommer de individuella studieplanerna att ligga som inloggningsbara dokument på nätet enligt beskrivning ovan.

Halvtidskontroll

Regler för halvtidskontroll infördes 1998 och innebär att samtliga forskarstuderande som antagits till forskarutbildning efter den 1 juli 1998 ska göra halvtidskontroll. De ska före halvtidskontrollen ha genomgått samtliga obligatoriska kurser med godkänt resultat.

Halvtidskontrollen kan ersättas av licentiatexamen. Handledaren tar initiativ till halvtidskontroll vilken sker i form av ett offentligt seminarium med efterföljande diskussion. Två externa granskare (”opponenter”) utses. Dessa ska vara disputerade forskare utan anknytning till projekt, handledare eller forskarstuderande. Den forskarstuderade skriver en kort redogörelse för projektet och eventuellt manus/särtryck bifogas. Efter seminariet följer ett enskilt samtal mellan forskarstudent, samtliga handledare och opponenter. I de fall progressen inte är tillfredställande och/eller att den individuella studieplanen inte kunnat följas, åligger det institutionens FU-prefekt att i samråd med parterna diskutera det fortsatta arbetet fram till disputation samt en eventuell revidering av studieplanen. Syftet med halvtidskontrollen är att ge den forskarstuderade stöd och råd för hur avhandlingsarbetet skall fortgå på bästa sätt. Ett intyg utfärdas efter genomförd halvtidskontroll och undertecknas av samtliga handledare, FU-prefekt och forskarstuderande och skickas in till fakultetskansliet.

Disputation

Inför disputationen har en speciell ”lathund” med uppgifter och ansvarsfördelning tagits fram, se bilaga 6. Doktoranden gör sin tidbokning på hemsidan och bokningen bekräftas via mail från fakultetskansliet tillsammans med information om disputationsprocessen.

Anmälan om disputation lämnas till fakultetskansliet tre månader före utsatt disputationsdatum. Formellt beslut om opponent och betygsnämnd fattas av ordförande i forskarutbildningskommittén. Förhandsgranskning görs av ledamöterna i betygs- kommittén och yttrande om genomförd förhandsgranskning skrivs av FU-prefekten. Tre veckor före disputation offentliggörs disputationen genom anslag på universitetets anslagstavla samt elektroniskt via universitetsbibliotekets hemsida. Information går även ut till massmedia. Den forskarstuderande ombesörjer tryckning av avhandlingen. Ett bidrag om 25.000:- utgår till institutionen för omkostnader för opponent och tryckning. Bidraget har legat på samma nivå under många år och täcker inte de faktiska kostnaderna.

Förändringar i regelverk under den senaste 10-års perioden

Formaliseringen av forskarutbildningen har ökat, dels med det nya antagningssystemet, dels genom ett ökat fokus på utbildningen och införandet av obligatoriska kurser. Ett ökat medvetande/intresse för doktorandernas fortsatta karriär arbetsmarknad har också vuxit fram under senare år. Sedan 1996 har halvtidskontroll varit obligatoriskt. 1998 infördes kravet på att finansieringen för doktoranden skulle vara klarlagd vid antagning. Samma år infördes också obligatoriska kurser om 10 poäng.

2005 ställdes krav på handledarutbildning för både huvudhandledare och biträdande handledare och antalet forskarämnen reducerades från 100 till 5 ämnen. Även krav på att alla doktorander antagna efter 2005-01-01 skulle ha minst en biträdande handledare infördes. Från och med 2007-01-01 behöver inte huvudhandledaren vara docent under

10

(15)

Forskarutbildningen, Medicinska fakulteten, Lunds universitet

förutsättning att den biträdande handledaren är docent. Huvudhandledaren måste i dessa fall vara huvudman för ett treårigt projektanslag från en nationell/internationell anslagsgivare.

Tydligare skrivningar avseende jäv infördes 2006 i enlighet med Vetenskapsrådets (VR) jävsregler. En blankett ska lämnas in i samband med anmälan till disputation där handledare och forskarstuderande intygar att inga jävsförhållanden eller bindningar till betygsnämnd/opponent föreligger. Handledare får inte vara ordförande vid disputation.

Vidare har forskarutbildningskommittén beslutat att nära förhållande/släktrelation mellan doktorand och handledare ej är tillåtet, ej heller nära förhållande/släktförhållande mellan handledare som handleder samma doktorand.

Under året infördes en regel som innebär att om forskarutbildningen genomförts på kortare tid än tre år ska ett yttrande från handledaren med motivering till detta lämnas in till forskarutbildningskansliet i samband med anmälan om disputation.

Institutionstjänstgöring

Institutionen beslutar om institutionstjänstgöring ska ingå i tjänsten. Institutions- tjänstgöring planeras i samråd med handledare och doktorand, så att det inte blir till men för avhandlingsarbetet. Om möjligt diskuteras detta redan i samband med antagningen till forskarutbildning. Institutionstjänstgöringen för forskarstuderande med doktorandtjänst får inte överskrida 20% av arbetstiden. För den som har utbildningsbidrag kan assistenttjänst inrättas. Den som har institutionstjänstgöring får sitt utbildningsbidrag/sin anställning som doktorand förlängd i motsvarande grad. Eventuell överenskommelse om institutionstjänstgöring bör skrivas in i den individuella studieplanen. Där bör även notering om ev. förlängning noteras. För forskarstuderande som undervisar inom utbildning på grundnivå krävs genomgången högskolepedagogisk grundkurs. Generellt kan sägas att det finns fler doktorander än vad det finns utbildningsbehov och därför har allt färre forskarstuderande möjlighet att undervisa inom grundutbildningarna.

Psykosociala frågor

De psykosociala frågorna hanteras i första hand av FU-prefekterna som har i uppdrag ”att i samverkan med prefekt och avdelningschef, bevaka doktorandernas fysiska och psykosociala arbetsmiljö och att även fungera som kontaktperson för individuella doktorander” samt ”att tillse att nya doktorander har fått en adekvat introduktion på arbetsplatsen”. Fakultetskansliets personal finns också som en resurs i psykosociala frågor. I övrigt finns möjlighet för doktoranderna att kontakta Medicinska Doktorandrådet och/eller Studenthälsan. Universitet har tagit fram en s k ”Rättighetslista” som är en samling riktlinjer för relationer mellan institutioner/fakulteter och forskarstuderande vid Lunds universitet. En doktorandombudsman finns centralt placerad vid universitet.

6. Handledning

Forskarutbildningskommittén fattar formellt beslut om handledare och biträdande handledare vid antagning av forskarstuderande. Från och med 2007-01-01 behöver inte huvudhandledaren vara docent under förutsättning att den biträdande handledaren är docent. Huvudhandledaren måste i dessa fall vara huvudman för ett treårigt projektanslag från en nationell/internationell anslagsgivare. Anledningen till förändringen är att tydliggöra vem som har huvudansvar för handledningen samt att möjliggöra även för internationellt välmeriterade lektorer utan formell docentkompetens att vara handledare.

Dessutom önskar man att lika regler bör gälla vid samtliga medicinska fakulteter i Sverige.

Tidigare har den som ansvarat för finansieringen formellt stått för huvudhandledarskapet, trots att det i praktiken ofta varit en biträdande handledare som handlett doktoranden.

11

(16)

Forskarutbildningen, Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Huvudhandledaren bör vara verksam vid Lunds universitet, Universitetssjukhuset i Lund eller Universitetssjukhuset MAS, eller ha annan tydlig anknytning till Medicinska fakulteten.

Samtliga handledare skall ha avlagt doktorsexamen och genomgått handledarutbildning.

Den tidsmässiga omfattningen av handledningen är inte reglerad, däremot bör det finnas med i den individuella studieplanen under rubriken ”Handledningsplan” där schema över handledningstillfällena och dess innehåll bör ingå. Ett genomsnitt är ungefär 1 g/vecka.

Huvudhandledarens roll och uppdrag är tydligt reglerat och finns tillgängligt på hemsidan.

Fakulteten har ingen egen formaliserad kompetensutveckling för handledarna men det finns möjlighet att delta i universitetets gemensamma pedagogiska kurser. Vissa fora finns dock för handledare men det varierar mellan olika institutioner och avdelningar, t e x har en institution regelbundna frukostmöten med handledarna. Inga ekonomiska medel finns specifikt avsatta för handledning. En speciell ”Handledarmanual” är framtagen av gruppen Ledarskap i Kreativ Akademi LeKA 2004 och finns tillgänglig på hemsidan. I den kliniska forskarskolan prövas ett mera omfattande system med mentorer för att se till att de kliniska doktoranderna är förankrade både vid institution och på klinik.

Handledarbyte

Ansökan om byte av handledare ska göras till forskarutbildningskommittén. En välgrundad motivering till bytet skall anges och anhållan om handledarbyte ska vara underskriven av samtliga handledare, både nya och ”gamla”, samt doktorand. I de flesta fall är byte av handledare inget problem men i vissa fall då det gäller ett ”smalare” ämne kan det vara komplicerat eftersom handledare, projekt och finansiering hänger så nära samman. Som en sista möjlighet har fakulteten möjlighet att gå in med hel- eller delfinansiering i de fall då det har uppstått konflikter som inte gått att lösa på annat sätt än genom total omflyttning av doktoranden. Totalt kommer det in ansökningar om handledarbyte ca 1-3 gånger per år och ofta handlar det då om att handledare flyttar eller biträdande handledare blir huvudhandledare. FU-prefekt är en resurs för doktorand och handledare vid handledarbyte. Doktorandombudsmannen kan också kallas in för att medla i konflikter mellan en doktorand och dennes handledare och/eller institution.

7. Kurser, seminarier och konferenser

Ett obligatoriskt kurspaket omfattande 10 poäng infördes 1998. De obligatoriska kurserna är Introduktionskurs, Forskningsetik, Vetenskaplig kommunikation, Muntlig kommunikation, Statistiska metoder inom medicinsk forskning eller SPSS-baserad biostatistik samt Försöksdjursvetenskap, som är obligatorisk för de som använder försöksdjur i sin forskning.

Utöver de obligatoriska kurserna anordnas olika ämnesfördjupande kurser och seminarieserier för doktorander. En del är obligatoriska, andra frivilliga. Alla institutionerna har någon form av seminarier minst 1 gång per månad där doktorander förväntas delta. En del seminarier bygger på att doktoranden presenterar sina egna resultat eller analyserar andra forskares arbeten. Forskarutbildningskurser ges även av de olika programområdena.

Generellt gäller att doktorander uppmuntras till att delta i både nationella och internationella konferenser. En del handledare har som krav att doktoranderna under sin forskarutbildningstid gör minst en presentation på en internationell konferens. Som stöd för deltagande i olika seminarier, kurser och konferenser avsätter forskarutbildnings- kommittén 450.000 kr per år till resebidrag för doktorander vid fakulteten. Resebidrag

12

(17)

Forskarutbildningen, Medicinska fakulteten, Lunds universitet

beviljas i första hand för deltagande i forskarutbildningskurs på annan ort, besök vid annat laboratorium för att studera ny metodik eller att bearbeta resultat, deltagande i kurs/studieverksamhet som direkt ingår i doktorandens forskarutbildning. I andra hand beviljas bidrag för välmotiverade kongressresor.

Fakultetsöverbryggande kurser ges inom universitetet. Det finns forskarutbildningskurser som är öppna för alla doktorander, exempelvis inom ”Life Science” som årligen genomför ett 30-tal olika forskarutbildningskurser.

8. Avhandlingar och avhandlingsarbete

Avhandlingen skall ha sitt ursprung vid Medicinska fakulteten. Delarbeten i en sammanläggningsavhandling skall utgå från en institution/motsvarande vid Lunds universitet. Avhandlingarna vid fakulteten utgörs uteslutande av sammanläggnings- avhandlingar. Antalet originalarbeten som bör ingå i en sammanläggningsavhandling är beroende på ämnesområdets natur och de ingående arbetenas omfattning och djup. I de flesta fall bör avhandlingen omfatta två till fyra originalarbeten. Minst ett av dessa skall vara publicerat eller accepterat för publicering med doktoranden som första författare.

Delat författarskap på enda eller fler publicerade arbeten kan ej ersätta ovan. Det skall klart framgå i anmälan till disputation att doktoranden aktivt deltagit i publikationsprocessens alla faser. När utbildningstiden för forskarutbildningen reglerades till fyra år förändrades förutsättningarna i och med den allt längre publiceringsprocessen. Därför justerades de kvantitativa kraven på avhandlingen från en rekommendation på 3-5 arbeten till 2-4 arbeten för att inte ge avkall på arbetenas kvalitet. I praktiken har dock ingen större förändring i avhandlingarnas omfång skett.

Balansen mellan manuskript, inskickade och accepterade manus i avhandlingarna varierar något mellan deltidsdoktorander inom kliniska ämnen och heltidsdoktorander inom prekliniska ämnen. Deltidsdoktoranderna har ofta fler publicerade och accepterade artiklar än manus i sin avhandling. För heltidsdoktoranderna är förhållandet det omvända. De har oftast fler manus än publicerade och accepterade artiklar i sin avhandling. Detta beror troligtvis på begränsning av utbildningstiden till fyra år i kombination med allt längre publiceringsprocess.

Licentiatexamen

Doktorander kan antas till forskarutbildning i avsikt att avlägga en licentiatexamen.

Forskarutbildningskommittén tillämpar dock denna form av antagning restriktivt. För licentiatexamen i medicinsk vetenskap fordras att den studerande har författat minst ett vetenskapligt manuskript och en kort ramberättelse. Manuskriptet skall vara uppställt i den vetenskapliga originalartikelns form. Uppsatsen/delarbetena skall försvaras muntligt vid ett seminarium på examinandens institution.

9. Omvärldskontakter

Mervärdet av omvärldskontakter är mycket stort och Medicinska fakulteten har ett brett och aktivt kontaktnät med olika aktörer inom både näringsliv, universitet, kommuner och landsting.

Den kliniska forskarskolan och Vårdalinstitutet, som beskrivits under punkt 2, är båda exempel på breda samarbeten mellan akademin och Region Skåne när det gäller forskarskolan, och Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen samt Region Skåne när det gäller Vårdalinstitutet. Medicon Valley är ett annat samarbete mellan universitet (Lund och Köpenhamn), sjukvård och industri i Öresundsregionen och har ett PhD-

13

(18)

Forskarutbildningen, Medicinska fakulteten, Lunds universitet

program med ett 10-tal utbildningsplatser. Medicinska fakulteten kan vara ”hemfakultet”

för de projekt och studenter som hör hemma i Lund/Malmö-regionen.

Det nyinrättade Centrum för primärvårdsforskning är ett samarbete mellan Medicinska Fakulteten och Region Skåne. Syftet är att genom allsidig, flervetenskaplig och mångprofessionell forskning, utbildning och utvecklingsarbete bidra till utveckling av primärvården och att ge ett vetenskapligt underlag för bättre hälsa och välbefinnande.

Centrat kommer att bli ett kompetenscentrum/plattform för forskning/forskarutbildning inom primärvården och leda till att primärvårdsforskningen stärks.

Många omvärldskontakter sker också på forskargruppsnivå. Det kan vara doktorander som ges möjlighet att besöka andra laboratorier för att lära sig nya tekniker, eller deltagande i nationella konferenser inom respektive område. En del doktorander har biträdande handledare som är verksamma vid andra universitet eller inom näringslivet.

Forskarutbildningskurser kan också tillgodoräknas mellan olika lärosäten och ibland sker överflyttning av doktorander mellan universitet.

Det finns en arbetsgrupp tillsatt av LSUS (Ledningsgrupp för samarbete mellan universitet och sjukvård) för klinisk forskarutbildning. I gruppen ingår forskningscheferna vid universitetssjukhusen i Malmö och Lund, forskningssamordnare vid Region Skåne, vicedekaner för grund- och forskarutbildning vid fakulteten samt representanter för Future Faculty (fakultetens yngre forskare) och doktorander. Denna grupp träffas ca 2 ggr per termin och har bland annat initierat den ovan nämnda kliniska forskarskolan. Man arbetar också för att sprida information om möjligheten att kombinera kliniskt arbete med forskarutbildning, t e x forskar-AT/ST.

En nationell forskarutbildningskonferens äger rum varje år. Ledamöter från forskarutbildningskommittéer samt handläggare på kanslierna från samtliga medicinska fakulteter i landet träffas och diskuterar gemensamma frågor och strategier.

10. Internationalisering

Den internationella dimensionen har alltid varit en viktig del av forskarutbildningen. Den pågående Bolognaprocessen är en viktig motor som driver denna utveckling ytterligare framåt. Kontakterna utåt är många och sker både utom och inom EU. Nedan följer några exempel på samarbeten.

Nyligen har en ny kontakt med Fudan university i Shanghai etablerats som bland annat fokuserar på utbildningsfrågor inom obstetrik och gynekologi. Detta samarbete har initierats gemensamt av två olika institutioner inom fakulteten.

I januari i år träffade fakulteten ett partnerskapsavtal om långsiktigt samarbete inom utbildning och forskning med Stanford University School of Medicine.

År 2000 startade ”European Academy for Nursing Science”, en europeisk sommar- forskarskola för sjuksköterskor. Sommarforskarskolan pågår i tre år under två veckor varje sommar på 20-25 olika universitet/lärosäten i Europa. 2003 stod Lunds universitet som värd. 2005 fick organisationen ett bidrag på 500.000 euro från EUs sjätte ramprogram för forskning och teknisk utveckling (Marie Curie) för att driva forskarskolan vidare.

Inom omvårdnad/nursing finns ett avtal med Jordanien om ”joint supervision”.

14

(19)

Forskarutbildningen, Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Ytterligare ett exempel på internationellt samarbete är ett forskarutbildningsprogram där universitetet med stöd av Sarec, Sidas avdelning för forskningssamarbete, samverkar med Universidad Nacional de Nicaragua. Inom detta samarbete deltar Medicinska fakulteten med handledare och doktorander.

Inom ramen för samarbetet mellan medicinska fakulteterna på Mbarara University of Science and Technology i Uganda och Lunds Universitet finns två doktorander från respektive universitet registrerade.

Baltic Summer School är en internationell workshop och kurs som arrangerats sedan 1999 av de medicinska fakulteterna i Köpenhamn, Kiel och Lund. Arrangemanget är öppet både för forskare och forskarstuderande som kan söka stipendier för att delta.

De flesta doktorander deltar i internationella konferenser eller kurser någon gång per år, och några tillbringar en del av sin utbildning på något utländskt laboratorium.

Avhandlingen ska ha sitt ursprung vid Medicinska fakulteten i Lund och delarbetena ska utgå från en institution/motsvarande vid fakulteten. De doktorander som utbildas inom ramen för internationella nätverk gör ofta en stor del av avhandlingsarbetet utomlands, vilket fakulteten ser positivt på.

Fakulteten har också en elektronisk månatlig elektronisk samlingspublikation ”Lund Virtual Medical Journal” där fakultetens samlade forskning presenteras på engelska. Vidare publicerar sig fakultetens doktorander i internationella tidskrifter.

För de forskarstuderande som kommer från annat land ges en engelsk introduktionskurs varje termin och all information kring forskarutbildningen finns tillgänglig på engelska.

Samtliga obligatoriska kurser ges på engelska.

En av fakulteten genomförd alumnundersökning ”Retroskopet” 1 visade att av de ca 600 respondenterna hade 18% genomfört sin post-doc utomlands. Samma undersökning visade också att 22% hade genomfört någon del av forskarutbildningen utomlands. Sedan denna undersökning gjordes uppskattas att andelen post-doc utomlands har ökat.

Forskarutbildningskommittén ledigkungör varje år resebidrag om 450.000 kr. En stor del av dessa bidrag går till resor utomlands. Den nya centrala antagningen förväntas ytterligare underlätta mobiliteten för forskarstuderande.

11. De forskarstuderandes studie- och arbetssituation

Beträffande forskarstuderandes studie- och arbetssituation har flera rapporter visat att viktiga aspekter för en god arbetssituation är trygghet när det gäller finansiering och handledning, frånvaro av stress samt möjlighet till inflytande. Villkoren skiljer sig markant för hel- respektive deltidsstuderande. Deltidsstuderande arbetar ofta kliniskt och ser därför sjukvården som sin huvudarbetsplats. Sjukvården tillgodoser vanligtvis både ämnesfördjupning och professionell utveckling inom ramen för anställningen. Däremot kan den strikt vetenskapliga diskussionen få mindre utrymme. Möjligheterna att ägna sig åt sin utbildning parallellt med en klinisk tjänstgöring begränsas av den pressande arbetssituation som råder inom kliniken och leder till svårigheter att ta ut sammanhängande forskningstid.

1 Retroskopet 1992-2001 Hur värderas forskarutbildningen av dem som disputerat? Göran Thomé, Anna Arstam, Birgitta Reisdal, Peter Nilsson-Ehle, 2004

15

(20)

Forskarutbildningen, Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Fysiska resurser och infrastruktur är också en viktig förutsättning för en gynnsam studiemiljö. Fakulteten har gjort en stor satsning på bibliotek och IKT-verksamhet. Man har koncentrerat verksamheten till två bibliotek i Lund respektive Malmö. Biblioteken erbjuder läsplatser, grupprum och elektronisk tillgång till tidskrifter och databaser samt bedriver kursverksamhet. I kursutbudet ingår skräddarsydda kurser i PubMed, Cinahl, Cochrane Library och andra databaser, kurs i EndNote m m.

Alumnundersökningen Retroskopet gav en positiv bild av doktorandernas tillfredställelse med sin utbildning. I undersökningen ställdes ett antal frågor kring olika kvaliteter i forskarutbildningen som bland annat handlade om handledning, påverkan och stress.

Resultatet visade att tre fjärdedelar tyckte att de fått bra stöd av sina handledare.

Möjligheten att påverka sin arbetssituation upplevdes som god av mer än hälften. Knappt hälften upplevde någon form av stress. Trots en viss oro för framtiden hade endast 13 personer av totalt 600 varit ofrivilligt arbetslösa under en period längre än tre månader.

Sedan de tillfrågade doktoranderna disputerade har en del åtgärder och förändringar genomförts som till viss del undanröjer problem. För att minska stressen för doktoranderna har man t e x genomfört regler kring studiefinansiering, halvtidskontroll och regelbunden uppföljning av individuella studieplaner. Interna riktlinjer om avhandlingsarbetets innehåll och omfattning har formulerats vilket också syftar till att ge doktoranderna ytterligare trygghet. Krav på minst en biträdande handledare ger ytterligare stöd till den forskarstuderande.

Det är värdefullt att ha FU-prefekter ute på institutionerna som både har en formell och social funktion genom att de har som sin uppgift att tillvarata doktorandernas intressen och underlätta handledarnas och institutionsledningens hantering av forskarutbildnings- frågor.

12. Utvärdering, utvecklings- och kvalitetsarbete

Till kvalitetsarbetet hör både pedagogisk och organisatorisk utveckling där forskarstuderande, lärare, handledare och administrativ personal deltar. Som en grund för arbetet finns den nyligen antagna Strategiska planen, som innehåller både mål och uppföljningsmetoder för forskarutbildningen. De forskarstuderandes aktiva deltagande i olika nämnder och kommittéer är en viktig del av kvalitetsarbetet.

De obligatoriska kursernas innehåll och omfattning omprövas kontinuerligt. För närvarande diskuteras ett utökat kursutbud i linje med doktorandernas önskemål. Samtliga forskarutbildningskurser, både obligatoriska och frivilliga, utvärderas löpande och resultatet sammanställs en gång per termin. Resultatet av kursvärderingarna genererar utveckling av kurser och utbud. En ny kursutvärderingsblankett har tagits fram av forskarutbildningskommittén tillsammans med doktoranderna.

Ett exempel på kursutveckling är införandet av ytterligare en statistikkurs. Doktoranderna kan nu välja den, för dem, mest relevanta kursen. Kursen Vetenskaplig kommunikation har nyligen fått en ny utformning och bättre anpassats till doktorandernas behov och de krav som ställs på morgondagens forskare. Kursen innehåller b l a strukturerad informationssökning, att skriva vetenskapligt och populärvetenskapligt, skriva forskningsansökan, publiceringsprocessen, modeller för att sprida forskningsresultat, utvärdering av forskningsresultat och bibliometri.

16

(21)

Forskarutbildningen, Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Nya organisatoriska rutiner i samband med antagning och ett tydligare regelverk är ytterligare viktiga instrument i utvecklingsarbetet. Den kommande webbaserade individuella studieplanen blir mer användarvänlig och kontrollen av uppföljningen förbättras och förenklas.

Genom alumnundersökningen Retroskopet, ville fakulteten göra en genomlysning av doktorandernas erfarenheter av forskarutbildningen och den nytta de haft av sin utbildning i arbetslivet. Undersökningen som omfattade drygt 600 doktorander som disputerat mellan åren 1992-2001 gav ovärderlig information om doktorandernas arbetsmarknad och hur ändamålsenlig utbildningen varit i förhållande till deras framtida yrkesfunktion. En uppföljning av denna undersökning är planerad. En alumn- undersökning riktad till doktorander kommer under året att göras av Lunds universitets Utvärderingsenhet. De kommer också att genomföra en handledar- och en doktorandbarometer.

Ytterligare en intern utvärdering som är gjord är ”Medfak 2005 – Organisation och verksamhetsstöd inom Medicinska fakulteten vid Lunds universitet”. Där lyftes bland annat problematiken med den ökade externfinansieringen av forskarutbildningen.

En av fakultetens FU-prefekter och tillika handledare har inom ramen för kursen

”Högskolepedagogisk fördjupning” gjort ett arbete som innehåller reflektioner och analyser kring undervisningssituationen, mål, examination och kvalitetsarbete. Arbetet har gett värdefull ”inside information” om hur en handledare och FU-prefekt reflekterar över sitt uppdrag.

Det externa perspektivet är ett viktigt komplement till interna utvärderingar. En extern utvärdering av hela Medicinska fakulteten genomfördes 2003 av ”The Oxford Evaluation Panel”. Utvärderingen inkluderade ett avsnitt om forskarutbildningen där framförallt dimensionering och konkurrensutsatt antagning diskuterades. Fakulteten inrättade 2004 ett Scientific Advisory Board (SAB) bestående av sju vetenskapliga experter från olika delar av världen, som fungerar som rådgivare i övergripande vetenskapliga frågor åt fakultetsstyrelsen, fakultetsledningen och fakultetsledningens strategiska arbetsgrupper.

Där diskuteras strategiska framtidsfrågor av vikt för forskarutbildningen, t e x rekrytering, dimensionering/finansiering och internationalisering.

Den närmsta tiden kommer kvalitetsutvecklingsarbetet att fokusera på förändringar och anpassningar i samband med Bolognaprocessen.

RESULTAT

13. Genomströmning och examina

Genomströmningen på forskarutbildningen är tillfredställande. Medelstudietiden för en heltidsdoktorand låg mellan åren 2005-2006 på 49,8 månader. För deltidsdoktorander låg medelstudietiden på 72 månader. Av de 883 doktorander som antogs mellan åren 1997- 2002 avbröt sammanlagt 67 personer sin utbildning, 8 av dessa tog ut en licentiatexamen.

Det innebär att knappt 7% avbröt sin utbildning utan att ta ut någon examen. Inga strategier finns för närvarande i syfte att öka genomströmningen.

2005-2008 2001-2004

Examensmål 480 414

Avlagda doktorsexamina 339 (t o m 2007-03-01) 511 Avlagda licentiatexamina 21 (t o m 2007-03-01) 17

17

(22)

Forskarutbildningen, Medicinska fakulteten, Lunds universitet

14. Arbetsmarknaden/uppföljning av doktorandernas fortsatta verksamhet 2004 genomfördes en första stor alumnundersökning av forskarutbildningen;

”Retroskopet”. Undersökningen omfattade de personer som disputerat mellan åren 1992- 2001 och svarsfrekvensen låg på 75%. Syftet med undersökningen var att följa upp var de disputerade hade tagit vägen och spegla respondenternas erfarenheter under forskarutbildningen och den nytta de hade haft av sin utbildning i arbetslivet.

Resultatet av undersökningen gav som helhet en positiv bild av forskarutbildningen och visade på att endast 2% hade varit ofrivilligt arbetslösa längre än tre månader. Majoriteten av respondenterna arbetade inom hälso- och sjukvård (50%) eller på universitet/högskola (30%). De svagheter som respondenterna pekade på handlade till största delen om handledning, meritvärde, fler utbildningsinslag och förberedelse för arbetslivet. Sedan undersökningen gjordes har flera förändringar genomförts eller påbörjats för att stärka meritvärdet av forskarutbildningen och förbättra förberedelsen för arbetslivet.

Ett av handledarens uttalade ansvar är att förbereda den forskarstuderande för kommande arbetsliv genom att ta upp en diskussion om doktorandens ambitioner och om de olika alternativ som finns, och på så sätt ge stöd inför karriären efter disputation.

Meritvärdet i sjukvården är en ständigt återkommande fråga för de kliniskt verksamma som disputerat. För att öka meritvärdet för forskande läkare har universitetssjukhusen i Lund och Malmö beslutat att ge 2000:-/mån i lönepåslag vid disputation och ytterligare 2000:-/mån vid erhållen docentur.

För de forskarstuderande finns många möjligheter till kontakt med det omgivande näringslivet genom fakultetens och universitets medverkan i flera företagsnätverk i regionen.

Vid universitetet finns enheten LU Innovation, som har som uppdrag att stödja kommersialisering av idéer och forskningsresultat. De hjälper forskare med affärsutveckling, patentstrategier, finansiering och hjälp med att utveckla de bolag som skapats i universitetets forskningsmiljö.

En nybildad stiftelse, Stiftelsen Inkubatorerna i Lund, samlar all inkubatorsverksamhet i Lund. Stiftelsen kommer att verka som ett övergripande samverkansorgan för utvecklingsmiljöer av unga forskarbaserade företag. Tillsammans med Ideon Innovation, nya Lund Bioinkubator, och Venture Lab, kommer man att kunna erbjuda en kvalificerad laborativ utvecklingsverksamhet och kommersialisering inom bioteknologi, biomedicin och medicinsk teknik.

Medeon är en forskningspark som har inkubatorverksamhet för företagsidéer inom medicinteknik, bioteknik, läkemedel och hälsa. Medeon är också en del av ”Medicinska Malmö”, ett samarbete mellan Malmö stad, Malmö högskola, Universitetssjukhuset i Malmö och Lunds universitet. Syftet är att samla och lyfta fram all den medicinska verksamhet som finns i Malmö-regionen.

I fakultetens strategiska plan identifieras ledarskap som en viktig strategisk fråga.

Ledarskap är en viktig yrkesförberedande kompetens. Ledarskapsmoment planeras därför införas i forskarutbildningen.

18

(23)

Forskarutbildningen, Medicinska fakulteten, Lunds universitet

15. Jämställdhet och mångfald

Rekrytering till forskarutbildningen inom fakulteten ligger inom jämställdhetsintervallet (40/60). En ökning av andelen kvinnor i forskarutbildningen har skett successivt sedan mitten av 90-talet och de senaste åren har fler kvinnor än män antagits. Det kvantitativa måttet är naturligtvis bara en aspekt på ett bra jämställdhetsarbete. Andra viktiga aspekter är arbets- och studiemiljö. Fakulteten har en jämställdhetsgrupp som behandlar jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Den nyligen antagna jämställdhetsplanen inleds med en övergripande målsättning: ”Vår arbets- och lärandemiljö ska kännetecknas av medmänsklighet, jämställdhet och likabehandling. Arbete och studier på alla nivåer ska kunna förenas med barn och familj”.

Idag är majoriteten av handledare män och därför finns också ett mål i jämställdhetsplanen att i högre utsträckning rekrytera yngre kvinnliga forskare till olika uppdrag, såsom till exempel biträdande handledare.

Hantering av könsrelaterade trakasserier följer den handläggningsordning som finns vid universitetet. Den sociala och etniska mångfalden återspeglar i stor utsträckning utbildningarna på grundnivå. Där finns idag en tillfredställande etnisk mångfald, däremot finns det på vissa program en social snedrekrytering, framförallt på läkarutbildningen.

Sammanfattande analys

Under de senaste åren har både organisationen och utbildningsstrukturen förändrats.

Utbildningsperspektivet har stärkts och forskarutbildningen har nu mer karaktär av en sammanhållen utbildning. Nationellt övergripande regler kring studiefinansiering, halvtidskontroll och individuella studieplaner har lett till att fakulteten de senaste åren har arbetat aktivt med att implementera nya rutiner. De nya rutinerna syftar till att förbättra förutsättningarna för en god forskarutbildning. Ur ett kvalitetsperspektiv har det blivit lättare att följa upp och kvalitetssäkra utbildningen. Fakultetens organisation har anpassats för att bättre möta de förändringskrav som ställs både från statsmakternas och doktorandernas sida. Organisationen är tydliggjord när det gäller ansvarsfördelning mellan fakultetens olika nivåer vilket har lett till att kontakt och samarbete har blivit tydligare mellan fakultet – institutioner – FU-prefekter.

Ett grundläggande problem är den höga graden av externfinansiering inom forskar- utbildningen som skapar konflikt mellan forskarutbildning och forskningsproduktion.

Påtryckningsmedel och inflytande från fakultetens sida när det t e x gäller utbildnings- moment, försvåras när doktoranden är externfinansierad. Ett viktigt krav från heltidsdoktorandernas sida handlar just om att de vill har fler utbildningsmoment. Med ökad tonvikt på utbildningsmomentet i forskarutbildningen måste statsmakterna identifiera forskarutbildningen som just en utbildning och finansiera den som sådan.

Konsekvensen av en ökad grad av externfinansiering kan bli att handledare satsar på post- docs i stället för att anta doktorander.

För deltidsdoktorander ser villkoren annorlunda ut. För denna grupp handlar det om konkurrens mellan tid för forskarutbildning och kliniskt arbete. Dessa doktorander är oftast inte alls finansierade av fakulteten. Meritvärdet av forskning har också minskat inom kliniken. En klar styrka är dock mötet mellan grundforskning och klinisk forskning inom samma fakultet och de mycket korta geografiska avstånden mellan dessa.

19

(24)

Forskarutbildningen, Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Styrkor

Det är en styrka är att vara en del av ett stort universitet. Lunds universitets läge i en dynamisk Öresundsregion ger många möjligheter till samverkan både över fakultetsgränser, landsgränser och med näringsliv. En växande biotechindustri i regionen ger både samarbets- och karriärmöjligheter.

Mångfalden av forskarskolor på olika nivåer och för olika målgrupper stimulerar utvecklingen av forskarutbildningen på ett positivt sätt. I fakultetens strategiska plan finns en uttalad ambition att fortsätta sin satsning på forskarskolor. Det tvärprofessionella samarbetet som finns inom fakulteten gynnar forskarutbildningen.

Svagheter

Ett generellt problem för den prekliniska forskarutbildningen är att det är få medicinare.

Det finns ett starkt behov av att stärka den kliniska forskningen med prekliniskt disputerade läkare. Planlagd kompetensutveckling för handledare är för närvarande inte i nivå med den Policy för utbildningen på forskarnivå som finns vid Lunds universitet.

Enligt den skall fakultetsområdena tillhandahålla kontinuerlig kompetensutveckling för forskarhandledare.

Goda exempel

Införandet av projektdatabasen, som beskrivs ovan, med ett webbaserat utlysnings- och antagningsförfarande tillsammans med nätbaserade individuella studieplaner.

Angelägna förändringar inför framtiden

Ett bredare och utökat utbud av forskarutbildningskurser är angeläget både för att möta forskarstuderandes krav och för att ytterligare stärka utbildningsmomenten. Kurser som diskuteras är vetenskapsteori och ledarskap. God handledning är en av de viktigaste förutsättningar för en framgångsrik utbildning och därför är ökad kompetensutveckling för handledare också en angelägen framtidsfråga.

Måluppfyllelse

Ett viktigt mått på måluppfyllelse är att vi har kunnat se att många av våra disputerade har etablerat sig på arbetsmarknaden som forskare och lärare både inom akademin och i sjukvård och industri. Individuell studieplan och halvtidskontroll är också viktiga instrument för att stämma av progression. Genom halvtidskontrollen kan man fånga upp eventuella problem eller brister i utbildningen.

De forskarstuderande är i stort sett nöjda med sin utbildning och tycker i allmänhet att ledningen lyssnar på dem.

Bilagor

Bil. 1 Förteckning över forskarutbildningsämnen grupperade efter 3-siffernivå Bil. 2 Allmän studieplan för forskarutbildningen

Bil. 3 Styrdokument för hur individuella studieplaner ska användas Bil. 4 Styrdokument för handledning

Bil. 5 Styrdokument för avhandlingars utformning Bil. 6 Styrdokument för disputation

20

(25)
(26)
(27)
(28)
(29)
(30)
(31)
(32)
(33)
(34)
(35)
(36)
(37)
(38)
(39)
(40)
(41)
(42)
(43)
(44)
(45)
(46)
(47)
(48)
(49)
(50)
(51)
(52)
(53)
(54)
(55)
(56)
(57)
(58)
(59)
(60)
(61)
(62)
(63)
(64)
(65)
(66)
(67)
(68)
(69)
(70)
(71)
(72)
(73)

References

Related documents

• Tramadol – risk för konfusion illamående yrsel epileptiska Tramadol risk för konfusion, illamående, yrsel, epileptiska kramper. • Antikolinerga läkemedel generellt

För tydlighet kan informationen med fördel beskrivas i tabell eller punkt form under varje huvudrubrik. H2:1 Formell pedagogisk utbildning

Gunnar Eckerdal överläkare, diplomerad i palliativ medicin, Palliativa teamet, Kungsbacka sjukhus Anne Ekdahl medicine doktor, överläkare, Geriatriska.

Esbjörnsson Cecilia -3 Kansli M, U utbildningsadminis Esfandyari Javanshir TCR, Bexell D biomedicinsk analy Esguerra Jonathan Endokrinologi forskare, biträdan Evans Axelsson

Alla som antas till utbildning på forskarnivå på heltid skall tilldelas utbildningsbidrag eller doktorandtjänst vid antagningstillfället; den som tilldelats utbildningsbidrag skall

Även om biträdande universitetslektorat främst ska finansieras med externa medel avser fakulteten att årligen avsätta fakultetsmedel för utlysning och tillsättning av bi-

Tänk även på att exempelvis resebidrag, medel ur Forsknings- och stipendieförvaltningen Region Östergötland samt medel för gästforskare kan vara sökbara för

Till exempel, skapa förutsättningar för att alla studerande får de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling, bland annat genom utbildning för