Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland
En studie om hälsa och livsvillkor
Jämförelser mellan länen
lRapport 1999:1
L
IV OCH HÄLSA IN
ORRLANDN
ORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Jonas Thörnqvist Hälso- och sjukvårdsavdelningen 971 89 Luleå Telefon: 0920-712 14 Telefax: 0920-712 20 E-post: jonas.thornqvist@nll.se Hemsida: http://www.nll.seV
ÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING Mats NilssonLandstingskontoret 901 89 Umeå
Telefon: 090-785 71 77 Telefax: 090-77 34 66 E-post: mats.nilsson.lt@vll.se Hemsida: http://www.vll.se
J
ÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGBo Stencrantz Enheten för Samhällsmedicin och Folkhälsa, Box 602 832 23 Frösön Telefon: 063-14 75 56 Telefax: 063-14 75 30 E-post: bo.stencrantz@jll.se Hemsida: http://www.jll.se
L
ANDSTINGETV
ÄSTERNORRLAND Birgitta MalkerEpidemiologiska enheten, Sundsvalls sjukhus 851 86 Sundsvall
Telefon: 060-18 25 36 Telefax: 060-18 25 45
E-post: birgitta.malker@lvn.se Hemsida: http://www.lvn.se
Innehåll
Sammanfattning av resultat 4
Förord 6
Slutsatser 7
Läsanvisning 8
Statistisk skillnad 8
Liv och hälsa i Norrland 9
Bakgrund 9
Syfte 10
Hälsoläget i Norrland 11
Kvinnor uppgav sämre hälsa än män 11
Värk och trötthet var vanligt 12
Smärtstillande medel och preparat 13
Vårdkontakt 15
Vanligt att besöka läkare vid hälso- eller vårdcentral 15
En av fyra avstod från läkarvård 16
Levnadsvanor 19
Motion, mat och kroppsvikt 19
Kvinnliga rökare och manliga snusmumrikar 21
Många besvärades av tobaksrök 22
Livskvalitet 23
Att värdera sitt liv 23
Förmåga att se sammanhang i livet 23
Synen på framtiden 24
Optimist eller pessimist? 24
Bilagor
1. Mer att läsa 25
2. Material och statistiska metoder 27
3. Översiktstabell 30
Enkätfrågor
Beställning: Epidemiologiska enheten. Adressen på rapportens baksida.
Tabeller
Beställning: Epidemiologiska enheten (på papperskopia, CD eller skickas via e-mail). Adressen på rapportens baksida.
Hälsoläget i Norrland
l Svaren på frågorna om hälsa, besvär/sjukdomar och sjukskrivning visade, gene- rellt sett, att skillnaden mellan länen var små.
l 80 procent av de yngre och 70 procent av de i mellanåldern upplevde sin hälsa som bra eller mycket bra. Äldre uppgav sämre hälsa än yngre och kvinnor upp- gav sämre hälsa än män.
l Ungefär var femte av de yngre och nästan varannan av de äldre ansåg sig ha en långvarig sjukdom.
l Omkring varannan norrlänning uppgav att de hade:
- värk i skuldror, nacke eller axlar - trötthet
- ont i huvudet
- värk eller smärtor i händer, armbågar, ben, knän eller fötter - ryggsmärtor, höftsmärtor eller ischias
- snuva, förkylning eller influensa.
Det kunde röra sig om både lätta och svåra besvär. Besvärsbilden var likartad i de fyra länen.
l Kvinnor uppgav fler besvär än män.
l Nästan 70 procent av norrlänningarna uppgav att de var fria från tandbesvär.
Det fanns inga större skillnader mellan länen.
Läkemedel och preparat
l Konsumtionen av läkemedel och preparat var likartad i de fyra länen och en fjärdedel av de tillfrågade använde inga läkemedel alls.
l Kvinnor hade ett större tillfälligt eller regelbundet bruk av läkemedel än män.
l Nästan hälften av kvinnorna och cirka en fjärdedel av männen hade använt receptfria smärtstillande medel under de senaste två veckorna.
Vårdkontakter
l Ungefär 40 procent av de svarande uppgav att de inte hade besökt någon av de uppräknade vårdformerna under de tre senaste månaderna.
l Vårdkontaktmönstret var likartat i de fyra länen. Antalet vårdkontakter ökade med stigande ålder utom när det gällde kontakter med sjukvårdsupplysning, tandvård och alternativa vårdformer.
l En av fyra avstod från läkarbesök trots att de hade haft behov. Det var vanligare att avstå av ekonomiska skäl bland unga. De i mellanåldern och äldre angav i högre grad att de inte trodde sig kunna bli hjälpta av sjukvården.
Sammanfattning av resultat
l Mindre än tio procent avstod från att hämta ut förskriven medicin.
Levnadsvanor
l I Västerbottens län fanns en något större andel som motionerade regelbundet minst en gång per vecka.
l Kvinnor hade sundare matvanor än män. Det berodde framför allt på att kvinnor åt mera grönsaker och frukt.
l De svarande i Norrbottens län hade något sämre matvanor än de i övriga län.
l Hälften av norrlänningarna var överviktiga. Inga större skillnader hittades mel- lan länen.
l Rökvanorna var likartade i de fyra länen. Det var en större andel kvinnor än män som rökte. Hälften av männen och tre fjärdedelar av kvinnorna ville sluta röka.
l Även snusvanorna var likartade i samtliga län. Den största andelen snusare fanns bland yngre män. Knappt hälften av snusarna uppgav att de ville sluta snusa.
Livskvalitet
l De allra flesta svarade att de hade en god livskvalitet samt ett någorlunda till- fredsställande liv.
l Norrbottningarna uppgav i mindre grad uttalade känslor av håglöshet och upp- givenhet än svarande i övriga län.
l Förmågan att ”se sammanhang i livet” var störst i Norrbottens län.
Synen på framtiden
l Det fanns inga nämnvärda skillnader mellan länen i synen på framtiden. Omkring en femtedel uppgav att de, ganska ofta eller mycket ofta, hade en känsla av missmod inför framtiden.
l Var tredje norrlänning trodde (oktober 1997) att de skulle få en bättre ekonomi inom två år. Män var mer positiva än kvinnor.
l Var femte norrlänning bedömde (oktober 1997) att de skulle ha såväl ett bättre allmänt hälsotillstånd som ett bättre psykiskt välbefinnande inom två år.
Förord
Under våren 1996 beslöt de fyra nordligaste landstingen att genomföra en gemensam befolkningsundersökning, ”Liv och Hälsa i Norrland”, vilken handlade om hälsa och allmänna livsvillkor.
För landstingens planering samt uppföljning av förebyggande åtgärder och hälsofrämjande insatser är det viktigt att komplettera registerdata med uppgifter via befolkningsenkäter. På så sätt fås kunskap om hela befolkningen, om hur de upplever sin hälsa, sina levnadsvanor och sina livsvillkor i övrigt.
Planeringen av undersökningen och utformningen av enkäterna gjordes av en ar- betsgrupp bestående av; forskare, hälsoplanerare, läkare, statistiker och landstings- utredare. Undersökningen utfördes i form av en enkät vilken skickades ut och samla- des in under hösten 1997.
Genom att samordna undersökningen inom regionen fick man bl.a. underlag för bättre planering och uppföljning, bättre möjligheter till jämförelser, billigare under- sökning samt större spridning av resultaten ut till övrig samhällsplanering och till länsinvånarna.
Det omfattande undersökningsresultatet kommer att vara till stor nytta när lands- tingen planerar för den framtida utvecklingen av hälso- och sjukvården, inte minst i det hälsofrämjande arbetet. Resultaten kommer också att bli värdefulla i många an- dra sammanhang, både inom landstingen och i samverkan med andra myndigheter i länen.
Befolkningsenkätens resultat kommer att presenteras i en serie rapporter. Denna rapport har utarbetats av en grupp bestående av:
Kent Bergström Epidemiologiska enheten
Landstinget Västernorrland/Jämtlands läns landsting Ove Björ Epidemiologiska enheten
Landstinget Västernorrland/Jämtlands läns landsting Birgitta Malker Epidemiologiska enheten
Landstinget Västernorrland/Jämtlands läns landsting Mats Nilsson Landstingskontoret, Samhällsmedicinska enheten
Västerbottens läns landsting Jonas Thörnqvist Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Norrbottens läns landsting James Winoy Utskottskansliet
Jämtlands läns landsting
Ett särskilt tack, för många värdefulla synpunkter, riktas till docent Urban Janlert vid Umeå universitet (Institutionen för Epidemiologi och Folkhälsovetenskap), till do- cent Jan Olof Hörnquist vid Mitthögskolan (Centrum för Studier i Hälsa och Livs- kvalitet) vilken har granskat avsnittet ”Livskvalitet” och till överläkare Göran Boêthius vid Jämtlands läns landsting (Tobaksenheten) vilken har granskat avsnittet ”Kvinn- liga rökare och manliga snusmumrikar”.
Slutsatser
En viktig slutsats av denna rapport är att det fanns få skillnader mellan länen och skillnaderna var dessutom ofta små.
Några skillnader mellan länen var:
l För ett flertal besvär/sjukdomar uppgav en mindre andel av norrbottningarna och västernorrlänningarna problem under de tre senaste månaderna än svarande i Jämtlands län.
l I Västerbottens län var andelen som motionerade minst en gång i veckan högre än i övriga län.
l Befolkningen i Norrbottens län hade sämre ”matvanor” än i övriga län och västernorrlänningarna hade bättre ”matvanor” än i övriga län.
l Norrbottningarna antydde en högre livskvalitet än övriga län.
Rapporten visar att det fanns stora likheter i hälsa, levnadsvanor och livsvillkor mellan länen.
Detta överensstämmer med de resultat som framkom i den registerbaserade folkhälso- rapporten ”Folkhälsa Norrland” från 1992. Genom enkäten ”Liv och hälsa i Norr- land” har underlaget för det hälsofrämjande arbetet utökats, med information om befolkningens självupplevda hälsa. Detta pekar sammantaget på att det finns stora förutsättningar för fortsatt samarbete inom folkhälsoområdet; genom kunskapsutbyte, fördjupningsarbeten inom olika områden och i form av gemensamma hälsofrämjande projekt.
Den samlade informationen från befolkningsenkäten ”Liv och hälsa i Norrland” ger dessutom en plattform för fortsatta framtida jämförelser mellan länen.
Läsanvisning
”Hur skall Sverige må bättre”
I ett delbetänkande (SOU 1998:43) föreslår Nationella folkhälsokommittén, för att följa hälsoutvecklingen i befolk- ningen, att man lyfter fram ett antal om- råden:
r Ohälsosam stress r Sociala nätverk r Tobak och alkohol r Mat
r Fysisk aktivitet r Psykisk ohälsa r Allergier r Skador r Arbetsplatsen r Boende och närmiljön
r Hälsopolitiska jämlikhetsstrategier r Folkhälsoinsatser för barn och
ungdom
r Folkhälsoinsatser för äldre
SOU 1998:43
Hälsokonsekvensbeskrivning Detta är ett arbetssätt som är under ut- veckling och som på ett lite mer syste- matiskt sätt gör det möjligt att belysa/
analysera hur politiska beslut påverkar människors möjligheter till en god hälsa.
”MED FOKUS PÅ HÄLSAN”
Övervaknings- och analysmetoder WHO/Europa har fastställt 21 mål för hälsans utveckling under 2000-talet. Mål 19 handlar om forskning/kunskap och hälsa. Där står, fritt översatt, att läsa om informationens roll: ”Kommunikation mellan forskarvärlden och beslutsfattare behöver, när det gäller tillämpning av ny kunskap, bli bättre. För att kunna ge god hälsoinformation behöver bra övervak- nings- och analysmetoder utvecklas”.
”HEALTHFOR ALLIN THE 21ST CENTURY”
Den här rapporten syftar till att finna skillnader och likheter mellan de fyra nordligaste norrlandslänen. Det finns många sätt att göra sådana jämförelser på. I detta arbete har utgångspunkten varit jäm- förelser mellan länen, dvs. att undersöka om det fanns något län som skilde ut sig från övriga län tillsammans. Testet gjordes för samtliga län, uppdelat på kön och åldersgrupp. De skillnader som lyfts fram i rapporten har uppfyllt följande villkor:
1. skillnaden mellan län ”a” och ”de tre andra
länen tillsammans” var större än fem procentenheter 2. skillnaden mellan län ”a” och ”de tre andra
länen tillsammans” var statistiskt säkerställd
Det är fullt möjligt att finna skillnader, i redovisade tabeller, vilka avviker med mer än 5 procentenheter men som ändå inte kommen- terats. I sådana fall har villkoren i de statistiska testerna inte upp- fyllts (se bilaga 2). Detta förhållande var särskilt vanligt vid jämfö- relser mellan Västerbottens län och de andra norrlandslänen. An- ledningen var att urvalet för Västerbottens län var mindre än för övriga län. Det kan också finnas enskilda statistiskt säkerställda skillnader som inte heller kommenterats på grund av att skillnaden var mindre än fem procentenheter.
De olika avsnitten i rapporten består av huvudrubrik, samman- fattande ingress, mellanrubriker, löptext, tabeller och diagram. För att inte belasta löptexten med för mycket detaljer har tabeller, fakta- rutor, definitioner samt jämförelser med andra undersökningar lagts ut i marginalen.
Den åldersgruppsindelning som använts i rapporten är; yngre (18-24 år), mellanåldern (25-64 år) och äldre (65 år och uppåt).
Statistisk skillnad
Biologiskt sett är vi människor fortfarande ”primitiva” och anpas- sade till ett jordnära, relativt oföränderligt liv i giftfria miljöer. I det moderna samhället har dessa förutsättningar delvis satts ur spel. Vi utsätts för ständig överstimulering och förändring vilken kan skapa fysiska och psykiska spänningstillstånd. I kombination med indivi- dens genetiska förutsättningar kan sådana påfrestningar leda till ohälsa.
För att vidga perspektivet, när det gäller hälsa/ohälsa, och för att få bättre beslutsunderlag bestämde sig landstingen i de fyra nord- ligaste länen för att samla in uppgifter med hjälp av befolknings- enkäter. Redan i “Folkhälsorapport Norrland“ (1992) kunde man se många gemensamma drag mellan länen, t.ex. vad gäller expone- ring och ohälsopanorama. Det föll sig därför naturligt att samordna de olika länens enkätundersökningar för att; göra dem mer effek- tiva, öka möjligheterna till jämförelser och göra dem billigare.
Bakgrunden var att man inom de olika landstingen såg att det inte räckte med att regelbundet följa upp registerdata, eftersom sådana uppgifter enbart härrör från personer som kommit i kontakt med hälso- och sjukvården. I planeringsprocessen måste man även ha med sig kunskap om; människors grundläggande förutsättningar, hur människor upplever sin hälsa, befolkningens levnadsvanor och livsvillkor, vilka faktorer som påverkar hälsan samt kunskap om var det eventuellt finns geografiska skillnader och ansamlingar av hälsa/ohälsa. Med hjälp av epidemiologiska studier är det möjligt att få denna överblick.
Liv och hälsa i Norrland
E n människas allmänna hälsotillstånd är, förutom av biologiska förutsättningar, beroende av en rad såväl sociala som ekonomiska och fysiska faktorer. För landstingens planering samt uppföljning av förebyggande åtgärder och hälsofrämjande insatser är det viktigt att komplettera registerdata med upp- gifter via befolkningsenkäter. Därför bestämde landstingen i de fyra nordli- gaste länen att under hösten 1997 skicka ut enkäten ”Liv och Hälsa i Norrland”
till ett stort antal, slumpmässigt utvalda, personer. Med hjälp av denna enkät, vilken ingår som en del i landstingens folkhälsoarbete, har befolkningens hälsa och livsvillkor kartlagts.
Bakgrund
Spänningstillstånd
Den israeliske sociologen A. Antonov- sky menade att människor alltid befin- ner sig mellan ytterligheterna FRISK - SJUK
och att stressfaktorer kan skapa ett ohälsosamt spänningstillstånd hos indi- viden. Det är individens förmåga att be- mästra spänningen som kommer att av- göra var någonstans, utmed gradienten, han/hon kommer att befinna sig. En för- utsättning för att uppnå god hälsa är in- dividens förmåga att se sammanhang i livet, dvs. se sin plats i samhället, ha nöd- vändig kunskap och att se valmöjlighe- terna.
”HÄLSANS MYSTERIUM”
Geografiska skillnader Om man t.ex. ser till medellivslängden i Sverige så är den nio år längre för män i Danderyd än för män i Arjeplog. På samma sätt bildar ohälsa och sociala problem geografiska mönster.
”DEN GODA HÄLSAN OCH KOMMUNERNA”
En viktig uppgift för landstingen är att svara för epidemiologisk bevakning av hälsoläget. Det innebär bl.a. att följa sjukdomars och riskfaktorers utbredning samt dess utveckling i olika befolknings- grupper. I detta arbete ingår också att förmedla information om insamlade data till andra aktörer och samarbetspartners, t.ex. läns- styrelser, kommuner, försäkringskassor och föreningar. Undersök- ningar som ”Liv och hälsa i Norrland” utgör också en typ av före- byggande insats, då vissa frågor i enkäten påminner befolkningen om vikten av ett hälsosamt leverne.
Syfte
Syftet med denna rapport, ”Jämförelser mellan länen”, är att med stöd av uppgifter från de ca. 14.000 inlämnade enkäterna göra jäm- förelser mellan Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Väster- norrlands län.
Syftet med enkätundersökningen ”Liv och hälsa i Norrland” var i första hand att:
r samla in kunskap om hälsoläget i regionen
r tillföra kunskap till det sjukdomsförebyggande arbetet och bidra till hälsofrämjande insatser
r vara till stöd för landstingens planeringsverksamhet
r sprida information till kommuner och andra samarbetspartners
r följa upp tidigare enkäter
Epidemiologi
”Det vetenskapliga studiet av sjukdo- mars utbredning och orsaker i en be- stämd befolkning samt användandet av denna kunskap för att minska sjukdoms- förekomsten. En bred definition av epi- demiologi innefattar även studier av an- dra händelser än sjukdomar och hälso- besvär, t.ex. riskbeteenden (som rök- ning), förebyggande insatser och nytt- jande av hälso- och sjukvård.”
URBAN JANLERT
Sundsvallsdeklarationen (1991) I deklarationen ingår en definition av be- greppet ”Stödjande miljöer”. Det omfat- tar boende, arbete och fritid. Fysiska, so- ciala, andliga, ekonomiska och politiska dimensioner samverkar och skapar den miljö vi lever under inverkan av. Det krävs därför samordnade åtgärder på såväl lo- kal som på regional, nationell och glo- bal nivå för att forma bra Stödjande mil- jöer.
FOLKHÄLSORAPPORT NORRLAND
Hälsa
WHO:s definition lyder ”Hälsa är ett till- stånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte bara från- varon av sjukdom eller handikapp”. In- divider med en fastställd medicinsk diag- nos eller med ett handikapp kan såle- des mycket väl tycka sig må bra samti- digt som en individ kan må dåligt utan att ha symtom på sjukdom. Hälsa är ett individuellt mål medan folkhälsa är ett mål för hela samhället.
WHO
”Liv och hälsa i Norrland” visade att 80 procent av de yngre och 70 procent av de i mellanåldern hade ett gott eller mycket gott allmänt hälsotillstånd (tabell 1). Undersökningen visade också att skillnaderna mellan länen var små (figur 1).
Kvinnor uppgav ett sämre hälsotillstånd än män. En minoritet av de äldre kvinnorna uppgav sig ha ett gott eller mycket gott häl- sotillstånd medan de yngre männen tycktes må bäst (85 procent av yngre män i Jämtlands län). Undersökningen visade också att an- delen personer med ett gott eller ett mycket gott allmänt hälsotill- stånd minskade med stigande ålder.
Hälsoläget i Norrland
E nkätundersökningen ”Liv och hälsa i Norrland” visade att kvinnor upplevde sämre hälsa än män. Kvinnor uppgav mer besvär samt använde fler läkemedel.
Dessutom uppgav en mindre andel kvinnor än män ett gott eller mycket gott allmänt hälsotillstånd. Detta var tydligast i Västerbottens län. Undersökningen visade att äldre kvinnor hade sämst allmänt hälsotillstånd medan det var bäst bland yngre män.
Kvinnor uppgav sämre hälsa än män
Tabell 1 Andel (procent) med gott eller mycket gott hälsotillstånd.
Hälsotillståndet i riket Enligt SCB:s statistik hade 77 procent av män i åldrarna 16-84 år ett gott häl- sotillstånd år 1995. Motsvarande för kvinnor var 71 procent. Resultaten från
”Liv och hälsa i Norrland” bekräftade denna könsskillnad, nämligen att de yngsta männen hade bäst hälsotillstånd och att de äldre kvinnorna hade sämst hälsotillstånd.
”VÄLFÄRD OCH JÄMLIKHET”
Figur 1 Allmänt hälsotillstånd.
Oförändrat i Västernorrland Vid en jämförelse mellan ”Satsa på hjär- tat” (1994) och ”Liv och hälsa i Norrland”
visade det sig att andelen med dåligt hälsotillstånd var ungefär lika stor (ca.
fem procent).
Kvinnor i Västerbotten mår sämre En jämförelse mellan ”Västerbottens hälsoundersökningar” och ”Liv och hälsa i Norrland” visade att andelen kvinnor (25-64 år) med ett gott allmänt hälsotill- stånd hade minskat medan andelen med sömnbesvär och högt blodtryck hade bli- vit större.
Y Z AC BD
18-24 år 82 81 80 81
25-64 år 73 74 65 72
65 år - 41 44 39 41
Man 68 70 71 69
Kvinna 65 65 53 64
Total 66 67 61 66
Y Z AC BD
18-24 år 2 2 4 3
25-64 år 8 10 14 8
65 år - - - - -
Man 4 5 6 6
Kvinna 9 12 18 8
Total 7 9 12 7
Y Z AC BD
18-24 år 20 23 25 21
25-64 år 31 27 45 32
65 år - 46 48 45 45
Man 32 32 40 34
Kvinna 34 31 44 33
Total 33 31 42 33
Andelen trötta ökar i Jämtland Vid en jämförelse mellan ”Stanna upp en stund” (1993) och ”Liv och hälsa i Norrland” visade det sig att andelen män som kände sig trötta hade ökat från 35 procent till 49 procent. Motsvarande ök- ning bland kvinnor var från 48 procent till 63 procent.
”Liv och hälsa i Norrland” visade, i fråga om de som angav att de hade lätta eller svåra besvär (i de fyra norrlandslänen), att mellan 40-55 procent av de tillfrågade hade besvär av typen ”värk i skuld- ror, nacke eller axlar”, ”värk eller smärtor i händer, armbågar, ben, knän eller fötter”, ”trötthet”, ”snuva, förkylning eller influ- ensa”, ”ont i huvudet” respektive ”ryggsmärtor, höftsmärtor eller ischias”. För övriga, i enkäten uppräknade, besvärstyper var det mellan 10-25 procent som uppgav att de hade sådana besvär.
Besvärsbilden var likartad i alla län (figur 2).
Kvinnor uppgav fler besvär/sjukdomar än män och det högsta medelantalet besvär (4,7) fanns i Västerbottens län. Lägst medel- antal besvär/sjukdomar fanns bland män i Västernorrlands och i Norrbottens län (3,2 i vardera länen).
Andelen personer med ”värk eller smärtor i händer, armbågar, ben, knän eller fötter” och andelen med ”ryggsmärtor, höftsmärtor eller ischias” ökade med stigande ålder. Andelen med ”värk i skuld- ror, nacke eller axlar” var däremot mindre i den äldsta gruppen.
Det vanligaste besväret bland kvinnor var”värk i skuldror, nacke och axlar”. Andelen var störst i Västerbottens län och mindre i Västernorrlands och Jämtlands län. Därefter kom ”trötthet” med minst andel i Norrbottens län. De vanligaste besvären bland män, var ”snuva/förkylning” och ”värk i skuldror, nacke och axlar”.
30 procent av kvinnorna och 20 procent av männen uppgav att de hade “sömnbesvär“. Bland kvinnor var andelen större i Jämt- lands län och mindre i Norrbottens län än i övriga län. Det var ungefär lika vanligt att, under de tre senaste månaderna, ha känt
“ängslan, oro eller ångest“ (vanligast bland yngre personer).
Vid en länsjämförelse avseende långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, handikapp eller annan svaghet visade det sig att det fanns en större andel personer (mellanåldern) i Västerbottens län som hade haft långvariga problem.
I övrigt fanns inga större skillnader mellan länen. Andelen med problem ökade med stigande ålder (tabell 2).
En jämförelse mellan de fyra norrlandslänen (tabell 3) kunde inte påvisa några större skillnader i fråga om den andel som varit sjuk- skriven under en bestämd dag (21 oktober 1997).
Kvinnor var mer sjukskrivna än män och andelen sjukskrivna var större i mellanåldersgruppen.
Värk och trötthet var vanligt
Tabell 2 Andel (procent) med långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, något handikapp eller annan svaghet.
Tabell 3 Andel (procent) som var sjuk- skriven (18-64 år) fredagen den 21 okto- ber 1997.
Allt fler med sömnbesvär och oro ULF-undersökningar från perioden 1975- 1995 visade att antalet personer med
“sömnbesvär“ och med svåra besvär på grund av “ängslan, oro eller ångest“ hade ökat. I Norrland var andelen personer med sömnbesvär samt som kände ängs- lan, oro eller ångest större än riksgenom- snittet.
”VÄLFÄRD OCH JÄMLIKHET”
Figur 2 Andel (procent) som haft lätta eller svåra besvär under de tre senaste månaderna.
Smärtstillande medel och preparat
Läkemedelskonsumtionen var likartad i de fyra länen (figur 3).
En fjärdedel av de tillfrågade använde inga läkemedel alls. ”Liv och hälsa i Norrland” visade dock att kvinnor hade ett större tillfäl- ligt eller regelbundet bruk av läkemedel än män. Kvinnor i Väster- bottens län använde i genomsnitt fler läkemedel än kvinnor i övriga norrlandslän. Männens konsumtion av läkemedel skilde sig däre- mot inte åt mellan de olika länen.
Tabell 4 Andel (procent) med olika tand- besvär.
Vid en jämförelse mellan de tillfrågade i de olika länen, vilka hade besvär med tänderna, visade det sig att det inte fanns några större skillnader mellan länen när det gällde de olika uppräknade tandbesvären (tabell 4). Andelen besvärsfria var ungefär lika stor i samtliga län (i genomsnitt ca. 67 procent) och besvären minskade med stigande ålder. Bland de äldre var det många som hade tand- protes. Det var sannolikt förklaringen till att en så stor andel i denna åldersgrupp uppgav att de inte hade några besvär med sina tänder.
Y Z AC BD
Inga besvär 66 69 66 65 Får lätt karies 12 9 11 12 Fylln. går sönder 10 10 10 9
Blöder/Tandsten 18 15 22 17
Övrigt 9 9 9 12
Läkemedelsbruk i Jämtland I jämförelse mellan “Stanna upp en stund“ (1993) och ”Liv och hälsa i Norr- land” så hade bruket av smärtstillande mediciner utan recept och vitaminer ökat kraftigt fram till 1997. För övriga läke- medel var konsumtionen ungefär den- samma som 1993.
Figur 3 Andel (procent) som tillfälligt eller regelbundet använt något av de uppräknade läkemedlen.
De vanligast förekommande läkemedlen, av de i enkäten upp- räknade, utgjordes i fallande ordning av ”receptfria smärtstillande medel”, ”vitaminpreparat”, ”hostmediciner/näsdroppar” och ”re- ceptbelagda smärtstillande medel”. Denna rangordning gällde båda könen.
Y Z AC BD Riket
1994 45 - - 46* -
1996 39 33 40* 41* -
1998 48 52 54 48 51
Vårdkontakt
D et fanns inga skillnader mellan länen avseende den andel personer som varit i kontakt med vården under de tre senaste månaderna. Ungefär 40 procent uppgav att de inte hade tagit kontakt med någon av de uppräknade vårdfor- merna. Bland de som hade kontaktat vården var det vanligast att besöka läkare.
De flesta besöken gjordes av kvinnor. Trots landstingens ambition att ge sina befolkningar “god vård på lika villkor“ visade “Liv och hälsa i Norrland“ att en fjärdedel avstod från att söka läkarvård, trots behov.
Vanligt att besöka
läkare vid hälso- eller vårdcentral
I “Liv och hälsa i Norrland“ ingick en fråga om kontakt med vår- den under de tre senaste månaderna. Det visade sig att de fyra länen inte skilde sig åt. Ungefär 40 procent av de tillfrågade hade inte kontaktat någon av de uppräknade vårdformerna under de tre senaste månaderna (figur 4 och tabell 5).
Skillnaden mellan länen var liten i fråga om den andel personer som ringt eller besökt läkare vid hälso- eller vårdcentral alterna- tivt privatläkare, besökt läkare inom övriga sjukhuset, haft tele- fonkontakt med eller besökt alternativmedicinsk vård samt som varit inlagda på sjukhus. Däremot fanns en skillnad i fråga om de som ringt till sjukvårdsupplysningen. Det var en större andel kvin- nor än män som hade tagit kontakt med upplysningen, speciellt unga kvinnor i Jämtlands län.
Vårdkontakten ökade med stigande ålder utom i fråga om kon- takter med sjukvårdsupplysningen och när det gällde att söka al- ternativa vårdformer (inklusive naprapat/kiropraktor). Det var van- ligast att ringa eller besöka läkare (vid hälso- eller vårdcentral, al- ternativt privatläkare). Andelen sådana kontakter var större bland kvinnor än bland män. Det var också vanligare, bland kvinnor än bland män, att ta kontakt med annan vårdpersonal (t.ex. distrikts- sköterska och sjukgymnast).
När det gällde olycksfall/skador som lett till att personer tvin- gats uppsöka sjuk- och/eller tandvård så var den andelen ungefär lika stor i alla fyra länen.
Tabell 5 Andel (procent) som gjort be- sök vid sjukhus, hälsocentral/vårdcentral eller vid vårdmottagning under de sex se- naste månaderna (Lanstingsbarometern 1998).
* Anger att frågan bara gällde för landstingets sjukvård
Y Z AC BD
18-24 år 25 27 20 24
25-64 år 23 21 32 25
65 år - 22 22 22 27
Man 21 23 24 22
Kvinna 24 22 33 28
Total 23 22 29 25
En av fyra avstod från läkarvård
Det fanns inga skillnader mellan länen avseende hur många som under en tremånadersperiod hade avstått från vård eller från att hämta ut medicin. Det var ungefär 25 procent som avstod från läkarbesök, ca. tio procent som inte hämtat ut sin medicin och om- kring 15 procent som hade avstått från att gå till tandläkaren.
Den största andelen som avstått från läkarvård, trots behov, fanns bland äldre kvinnor i Norrbottens län. Skälen till att avstå från att söka läkarvård, trots behov, var åldersberoende. Yngre angav, i större utsträckning än äldre, att de inte hade haft råd medan de i mellanåldern och de äldre angav att de inte trodde att de kunde bli hjälpta. Om detta var ett uttryck för bristande tilltro till sjukvår- den eller om det handlade om att de svarande hade en svårbotad kronisk sjukdom kan inte utläsas ur enkätsvaren.
Figur 4 Andel (procent) som för egna sjukdomar/besvär under de tre senaste månaderna ringt, sökt eller fått besök.
Tabell 6 Andel (procent) som, trots be- hov, avstod från att söka läkarvård.
Läkare på VC; HC eller privat
Tandläkare
Distriktssköterska, sjukgymnast eller annan vårdpersonal Läkare inom övriga sjukhuset
Läkare vid jour- eller akutmottagning
Naprapat eller annan alternativmedicinsk vård Psykolog/psykoterapeut, sjukvårds- upplysning/rådgivning, arbetsterapeut
Y Z AC BD
18-24 år 22 23 20 24
25-64 år 15 14 14 18
65 år - 7 9 8 10
Man 13 16 11 16
Kvinna 14 12 16 18
Total 14 14 14 17
Y Z AC BD
18-24 år 7 7 5 9
25-64 år 7 4 12 7
65 år - 7 7 6 9
Man 6 6 6 7
Kvinna 8 4 13 9
Total 7 5 10 8
“Liv och hälsa i Norrland“ visade att i genomsnitt sex procent av männen och nio procent av kvinnorna hade fått recept utskrivet men inte hämtat ut det från apoteket. Anledningarna till detta varierade med åldern. Bland de yngre och de i mellanåldern var det vanligt att inte ha råd medan det bland de äldre var vanligare att redan ha tillräckligt med medicin.
Det var ungefär lika stora andelar som varit i behov av tand- läkarvård men inte sökt i de fyra norrlandslänen (tabell 8). Den vanligaste orsaken till att avstå från att gå till tandläkaren, oavsett ålder, var att inte ha råd (figur 7). De största andelarna, som inte hade råd, fanns bland kvinnor i mellanåldern i Jämtlands län.
Tabell 7 Andel (procent) som fått re- cept utskrivet men inte hämtat ut.
Tabell 8 Andel (procent) som, trots be- hov, avstått från att söka tandläkarvård.
Figur 5 Andel (procent) i Norrland som under en tremånadersperiod haft behov av läkarvård men avstått och de vanligaste skälen till att avstå.
Figur 6 Andel (procent) i Norrland som under en sexmånadersperiod fått recept utskrivet men ej hämtat ut och de vanligaste skälen till att avstå.
1997, telefonintervjuades 500 slump- mässigt utvalda länsbor. På frågan: “Har du eller ditt/dina barn under de senaste sex månaderna ansett dig/er vara i be- hov av läkarvård men inte sökt? “ sva- rade 14 procent att de hade avstått för egen del. Andelen var störst i ålders- intervallet 45-74 år (en fjärdedel av pen- sionärerna hade avstått). När det gällde hushåll med barn var det bara fem pro- cent som hade avstått från att söka lä- karvård för sina barn. Motsvarande för låginkomsttagare var åtta procent, medan ingen i höginkomstgruppen sva- rade att de hade avstått från att söka lä- karvård för sina barn.
”ALLMÄNHETENS KONTAKT MED SJUKVÅRDEN”
Avstått Y Z AC BD Riket
Läk. hälso/
vårdcentral 8 8 9 6 8
Spec.läk. 5 4 6 3 6
Tandläk. 15 16 15 14 13
Läkemedel 7 6 8 5 6
Figur 7 Andel (procent) i Norrland som under en tremånadersperiod haft behov av tandläkarvvård men avstått och de vanligaste skälen till att avstå.
Tabell 9 Andel (procent) som, av ekono- miska skäl, avstått från att söka vård och hämta ut medicin under de senaste sex månaderna (Landstingsbarometern 1998).
Figur 8 Andel (procent) som motionerade regelbundet minst en gång per vecka.
Den andel som hade regelbundna motionsvanor var ungefär lika stor, utom i Västerbottens län (figur 8). Där var andelen som mo- tionerade regelbundet minst en gång per vecka större (gällde mellan- åldern och båda könen). I Västernorrlands och Jämtlands län var andelen som motionerade minst en gång per vecka mindre än i övriga län
Det var små skillnader i motionsvanor mellan könen, med un- dantag för åldersgruppen 65 år och äldre. I den gruppen var ande- len kvinnliga motionärer mindre än andelen manliga. Andelen mo- tionärer sjönk med stigande ålder. I den äldsta åldersgruppen var andelen motionärer ungefär lika stor i alla länen.
Levnadsvanor
V åra levnadsvanor är ett resultat av de villkor vi lever under och av våra egna val. Villkoren i livet bestäms av individens resurser (t.ex. hälsotillstånd, kun- skap och pengar) och omgivningens resurser (t.ex. tillgång till god miljö, sjuk- vård, skolor och arbete). För att förbättra folkhälsan behöver individen stärkas och få tillgång till samhällets resurser. Att motionera, äta fettsnål och fiberrik mat liksom att minska tobaksbruket är exempel på viktiga hörnstenar för att förebygga ohälsa. ”Liv och hälsa i Norrland” visade att man motionerade mest i Västerbottens län, att kvinnor i Norrbottens län hade sämre matvanor än kvinnor i övriga län, att hälften av norrlänningarna var överviktiga och att rök- och snus- vanorna var likartade i de olika länen.
Motion, mat och kroppsvikt
Ingen förbättring i Västernorrland Tendensen, att yngre kvinnor och de i mellanåldern rör sig mer än män samt att de äldre kvinnorna är mer stillasit- tande än män, håller i sig. Vid en jämfö- relse mellan ”Satsa på hjärtat” (1994) och ”Liv och hälsa i Norrland” kunde ingen direkt förbättring av motionsva- norna noteras.
Y Z AC BD
18-24 år 53 49 50 47
25-64 år 66 63 73 62
65 år - 65 60 66 62
Man 52 46 62 50
Kvinna 75 74 74 70
Total 64 60 68 60
Y Z AC BD
18-24 år 55 52 58 47
25-64 år 69 64 78 62
65 år - 55 54 58 50
Man 55 50 59 51
Kvinna 73 70 81 64
Total 64 60 70 58
Y Z AC BD
18-24 år 59 54 48 44
25-64 år 50 45 46 37
65 år - 39 35 28 29
Man 46 41 42 35
Kvinna 50 45 43 37
Total 48 43 42 36
Tabell 10 Andel (procent) som inte an- vände något matfett på smörgåsar eller som endast använde lättmargarin.
Mer smörgåsfett i Västernorrland Jämfört med tidigare enkätundersök- ningar i Västernorrlands län tycks inte den positiva trenden, att äta mindre fett på smörgåsarna, hålla i sig.
I fråga om typ av matfett på smörgåsar visade ”Liv och hälsa i Norrland” att Norrbottens län avvek från övriga län (tabell 10).
Där var det färre som åt fettsnålt (båda könen). Andelen var sär- skilt liten bland män i mellanåldern. Av de som helt avstod från
“matfett“ eller alternativt bara åt “lättmargarin“ på smörgåsarna, fanns den största andelen i Västernorrlands län (båda könen).
Kvinnor (mellanåldern) i Västernorrlands län åt fettsnålare än kvinnor i övriga län. Även bland de äldre var det i Västernorrlands län som man åt mest fettsnålt (båda könen) medan äldre män i Västerbottens län åt minst fettsnålt.
Konsumtionen av grönsaker/rotfrukter (ej potatis) var störst i Västerbottens län (tabell 11). Det var stora skillnader mellan kö- nen i alla län men könsskillnaden var minst i Norrbottens län. Kvin- nor åt betydligt mera grönsaker/rotfrukter än män och konsumtio- nen var störst i mellanåldern. Bland de äldre var konsumtionen lika i de olika länen.
Kvinnor åt mer frukt än män (tabell 12). Bland de yngre var ande- len ”fruktätare” ungefär lika stor i alla län. Det var den också i mellanåldern utom när det gällde män i Västerbottens län, vilka hade en större fruktkonsumtion. Bland de äldre fanns inga större skillnader i fruktkonsumtion. Andelen var minst bland män i Jämt- lands län där skillnaden mellan könen också var störst.
Tabell 11 Andel (procent) som åt grönsa- ker eller rotfrukter så gott som dagligen eller mer än en gång per dag.
Figur 9 Andel (procent) med ”bra” respektive ”dåliga” matvanor.
I denna rapport definieras ”bra matvanor” som att använda lätt- margarin eller inget matfett alls på smörgåsar samt att äta grönsa- ker, rotfrukter och frukt så gott som dagligen. ”Dåliga matvanor”
Tabell 12 Andel (procent) som åt frukt så gott som dagligen eller mer än en gång per dag.
Viktgrupp Riket Norrland
Undervikt 5 3
Normalvikt 50 45
Övervikt 36 39
Fetma 10 13
Rökarna blir allt färre i Sverige Statistik från SCB visade att andelen män som rökte dagligen, i Sverige, hade mer än halverats, från 36 procent (1980) till 17 procent (1997). Motsvarande pro- centsatser för kvinnor var från 29 pro- cent till 22 procent. Andelen dagligrökare var störst bland kvinnor i åldrarna 25- 64 år (26 procent).
SCB - RAPPORT 91
Enligt ”Liv och hälsa i Norrland” fanns det inte några stora skillna- der mellan länen i fråga om rökvanor (figur 10). Kvinnor rökte mer än män, särskilt kvinnor i mellanåldern. Av de dagligrökande männen var det två av tre och av kvinnorna fyra av fem som ville sluta röka.
Snusvanorna var också ungefär likartade i samtliga län (figur 10).
Andelen snusare var mindre bland äldre män än bland övriga män.
Bland de som snusade dagligen var det omkring hälften, av såväl män som kvinnor, som uppgav att de ville sluta snusa.
Kvinnliga rökare och manliga snusmumrikar
Figur 10 Andel (procent) dagligrökare och snusare i Norrland.
Unga kvinnor ökar i vikt Andelen överviktiga och feta ökar, sär- skilt mycket bland unga kvinnor. Den har nästan fördubblats sedan årsskiftet 1980/1981.
VÄLFÄRDSBULLETINEN
Tabell 13 Andel (procent) i olika vikt- grupper. Rikets siffror från SCB.
Andelen snusande män ökar Enligt statistik från SCB ökade andelen snusande män från 17 procent 1989 till 20 procent 1996. Denna ökning hänger delvis samman med minskningen av andelen dagligrökare.
SCB - RAPPORT 91 för kvinnor. Motsvarande gräns för un- dervikt är lika med eller lägre än 19,9 för män och 18,5 för kvinnor (se bilaga 2).
der, vara sämre bland kvinnor än bland kvinnor i de andra norrlandslänen. I övrigt fanns inga tydliga skillnader (figur 9).
Det fanns, enligt “Liv och hälsa i Norrland“, inga större skillna- der mellan de fyra länen i fråga om andelen överviktiga. Det vi- sade sig att hälften av befolkningen i de fyra norrlandslänen var överviktiga, enligt den definition som SCB använt (tabell 13).
Y Z AC BD
18-24 år 23 24 * 19
25-64 år 28 31 * 24
65 år - * * * *
Man 27 28 25 21
Kvinna 20 42 * 45
Total 26 30 30 24
Y Z AC BD
18-24 år 31 28 30 30
25-64 år 45 44 38 43
65 år - 29 39 52 33
Man 34 34 28 33
Kvinna 46 46 43 46
Total 42 42 39 41
Tobaksbruket minskar i Jämtland Resultat från ”Stanna upp en stund”
(1993) visade att 17 procent män och 20 procent kvinnor, i Jämtlands län, rökte dagligen. Andelen var störst i åldersgruppen 25-64 år (bägge könen).
Av de som rökte dagligen var det 73 pro- cent (bägga könen) som ville sluta och i den gruppen var det 42 procent män och 40 procent kvinnor som ansåg sig be- höva stöd. När det gällde andelen snu- sare i Jämtlands län så var den 25 pro- cent bland män 1993 medan den hade sjunkit till 23 procent 1997.
Allt färre röker i Västernorrland Resultaten från ”Satsa på hjärtat” (1994) visade vid en jämförelse med resultaten från ”Liv och hälsa i Norrland” att ande- len rökare i Västernorrlands län har mins- kat. Bland män minskade andelen från 20 procent till 12 procent medan den minskade från 22 till 17 procent bland kvinnor.
Figur 11 Andel personer (procent) som besvärades av tobaksrök och andel av dessa som besvärades i olika situationer (alla län och samtliga åldrar).
Bland de personer som ville sluta röka (tabell 14) svarade ungefär en tredjedel av kvinnorna och en fjärdedel av männen att de be- hövde stöd. Det fanns inga skillnader mellan länen förutom att an- delen som behövde stöd var högre bland äldre kvinnor i Väster- bottens län.
Det var en stor andel kvinnor (25-64 år) i Norrbottens län som ville sluta snusa (tabell 15). Bland kvinnor i Västernorrlands län fanns en lägre andel som ville sluta snusa och som behövde stöd.
Tabell 14 Andel (procent) som behövde stöd, i gruppen dagligrökare som ville sluta röka.
Tabell 15 Andel (procent) som behövde stöd, i gruppen dagligsnusare som ville
Det fanns inga större skillnader mellan länen i fråga om den andel som besvärades av tobaksrök, eller i vilka situationer tobaksröken besvärade (figur 11). Det var dock en mindre andel unga män i Jämtlands län som ansåg sig besvärad av tobaksrök på arbetet i jämförelse med de andra norrlandslänen. I mellanåldern var ande- len som ansåg sig besvärad av tobaksrök i samband med förenings- verksamhet lägre i Västerbottens län än i övriga län.
Många besvärades av tobaksrök
I “Liv och hälsa i Norrland“ angav de allra flesta att de hade en god livskvalitet och att de hade ett någorlunda tillfredsställande liv. Det fanns dock vissa skillnader mellan de fyra norrlandslänen. Svaren på frågor om hur man upplevde sitt liv visade att svarande i Norr- bottens län deklarerade mindre, och svarande i Västerbottens län deklarerade mer, uttalade känslor av håglöshet eller uppgivenhet än svarande i övriga län. Kvinnor i Jämtlands län rapporterade min- dre uttalad håglöshet än kvinnor i övriga län.
När det gällde frågor om det skett ”förändringar under det se- naste halvåret” och om hur ”livet är nu för tiden” så fanns, vid en länsjämförelse, inga större skillnader.
Huvuddelen av de äldre uppgav att deras liv hade förändrats, marginellt, till det sämre medan de värderade nuläget som hygg- ligt. I jämförelse med yngre var förändringen för de äldre mera påtagligt negativ och i fråga om nuläget kände de att livet var min- dre gott.
Livskvalitet
B egreppet ”livskvalitet” kan beskrivas som individens upplevelse och värde- ring av hela sitt liv. Mot bakgrund av den definitionen svarade de allra flesta att de hade en god livskvalitet och ett någorlunda tillfredsställande liv. Det fanns dock vissa skillnader mellan de fyra norrlandslänen. Svarande i Norrbot- tens län deklarerade mindre, och svarande i Västerbottens län deklarerade mer, uttalade känslor av håglöshet eller uppgivenhet än svarande i övriga län. Kvinnor i Jämtlands län rapporterade mindre uttalad håglöshet än kvinnor i övriga län.
Att mäta livskvalitet
Livskvalitet mäts vanligtvis genom att ett urval ur befolkningen tillfrågas om hur livet är, dels i nuläget och dels om det har förändrats sedan en tid tillbaka. Den svarande värderar sitt liv utmed skalorna
”bra-dåligt” och ”bättre-sämre”. Mätnin- gen av livskvalitet syftar till att på ett bätt- re sätt kunna följa naturliga livsförlopp och till att kunna värdera effekterna av särskilda vårdinsatser.
HÖRNQUIST
Att värdera sitt liv
Begreppet livskvalitet En definition av begreppet livskvalitet ly- der: ”Med livskvalitet menas i första hand individens egen upplevelse och värde- ring av hela sitt liv. Till livskvalitet brukar också särskilt räknas hälsa, välbefinn- ande, intellekt, social samvaro, förmåga att vara aktiv, ekonomi och livsmening.
Ibland förs även yttre miljö och samhälle in under rubriken livskvalitet”.
HÖRNQUIST
Förmåga att se sammanhang i livet
”Liv och hälsa i Norrland” visade att andelen som hade ”förmåga att se sammanhang i livet” (dvs. finna lösningar på problem och svårigheter, känna att det dagliga livet är en källa till personlig till- fredsställelse och förstå det som händer i det dagliga livet) var stor i Norrland, men allra störst i Norrbottens län (jmf med faktaruta om spänningstillstånd på sidan 6).
Känner missmod Y Z AC BD Inför framtiden 22 21 24 23 Bättre inom två år Y Z AC BD
Ekonomi 33 34 33 33
Allm. hälsotillstånd 20 20 21 18 Psyk. välbefin. 22 22 22 19
Synen på framtiden
När det gällde synen på framtiden, hösten 1997, så fanns det inte några större skillnader mellan länen (tabell 16).
Det var ungefär en tredjedel av de tillfrågade i samtliga län som trodde att ekonomin skulle bli bättre inom två år. Män var mer positiva än kvinnor.
Omkring en femtedel av de tillfrågade trodde att de skulle få ett bättre allmänt hälsotillstånd om två år.
Ungefär lika stor andel av de tillfrågade trodde att de skulle känna ett bättre psykiskt välbefinnande inom två år.
En femtedel av de tillfrågade i Norrland uppgav att de hade en känsla av missmod inför framtiden (tabell 17). Kvinnor var lite mer negativa än män.
V ar tredje norrlänning trodde, hösten 1997, att de skulle få en bättre eko- nomi inom två år. Män var mer positiva än kvinnor. När det gällde hälsans utveckling under en två-årsperiod trodde var femte norrlänning att de skulle få såväl ett bättre allmänt hälsotillstånd som ett bättre psykiskt välbefinnande.
Optimist eller pessimist?
Tabell 16 Andel (procent) som trodde på bättre eller mycket bättre förhållan- den när det gällde ekonomi, hälsa och psy- kiskt välbefinnande inom två år.
Tabell 17 Andel (procent) som ganska ofta eller mycket ofta kände missmod in- för framtiden.
M ER ATT LÄSA
Antonovsky, Aaron Hälsans mysterium Natur och kultur 1991 Björ, Ove och Malker, Birgitta
Teknisk rapport - Liv och Hälsa/Befolkningsundersökningen i Norrland Centrum för Folkhälsovetenskap - Rapport 1999:6
Umeå universitet 1999
Caplan AL, Engelhardt Jr HT, McCartney JJ.
Concepts of health and disease - Interdisciplinary perspectives Addison-Wesley 1981
Cochran, William G
Sampling Techniques, Third Edition John Wiley & sons, 1977
Epidemiologiskt Centrum - Socialstyrelsen Hur Mår Sverige
Stockholm 1997
Folkhälsan i Norrbottens län Norrbottens läns landsting 1998 Folkhälsorapport Norrland
Samverkansnämnden, Norra sjukvårdsregionen Sundsvall 1992
Hörnquist, Jan Olof
Quality of life. Concept and assessment Scand J Soc Med 18:69-79 - 1989 Hörnquist, Jan Olof m.fl.
Quality of life - Status and change. Reliability, validity and sensitivity of a generic assessment approach tailored for diabetes
Quality of life Research 2 (263-279) - 1993 Jacobsson, Iwona och Näsman, Pernilla
Samhälle/Miljö/Hälsa - Hur mår invånarna i Sollefteå kommun Sollefteå 1998
Janlert, Urban 1999 Personligt meddelande Karl-Eric Karlsson
Västerbottens hälsoundersökningar Västerbottens läns landsting Kleinbaum m.fl.
Applied Regression Analysis and Other Multivariable Methods, Second Edition PWS-KENT Publishing Company, Boston 1987
Landstinget Sörmland
Hälsoundersökning –96 - Resultatsammanfattning Nyköping 1996
Landstingsförbundet, m.fl.
Med focus på hälsan
Liv och Hälsa i Norrland
De första resultaten i Jämtlands län 1998
Liv och Hälsa i Norrland
De första resultaten i Västernorrlands län 1998
Pellmer Kristina
Pusslet om Skaraborgarnas hälsa och levnadsförhållanden Skaraborgsinstitutet, Sektionen för samhällsmedicin Länsstyrelsen Skaraborg
Skövde 1994 Persson, Christina
Liv och hälsa i Norrland 1997 - De första resultaten i Krokoms kommun Krokoms kommun (1999)
Rudsby Strandberg, Elsa
Liv och hälsa i Norrland 1997 - De första resultaten i Östersunds kommun Östersunds kommun (1998)
Rökvanor i Sverige 1980-1997 Folkhälsoinstitutet 1998 SCB-rapport 91
Välfärd och jämnlikhet i ett 20-årsperspektiv – 1975-1995 SCB (1997)
Segerbrand, Ulla
Levnadsförändringar i Västernorrland län - Satsa på hjärtat
Resultat från tre tvärsnittsundersökningar om kost, motion och rökning Rapport nr 23
Landstinget Västernorrland (1996) Socialstyrelsen
Folkhälsorapport 1997 SoS- rapport 1997:18 Stockholm 1997
Svenska kommunförbundet Den goda hälsan och kommunerna Välfärdsbulletinen 4:98
SCB 1998
WHO Europe - Health 21
Health for All in the 21st Century - An introduction European Health for All - Series No. 5 (1998) Winoy, James
Stanna upp en stund - De första resultaten Befolkningsenkäten 1993/1994
Jämtlands läns landsting (1995)
18-24 år 25-64 år 65 år - Frågor om din hälsa
Vård- och läkemedelskonsumtion Tandhälsa
Några frågor om ditt vardagliga liv Ej aktuellt Ej aktuellt Skador och olycksfall
Hälsa och levnadsvanor Trygghet Livskvalitet Socialt stöd/nätverk
Omsorg Ej aktuellt Boende
Sysselsättning Ej aktuellt Ej aktuellt
Arbete och hälsa Ej aktuellt
Utbildning Ej aktuellt Ej aktuellt
Framtiden
"Frågor om dig själv"
"Frågor om du har barn" Ej aktuellt
M ATERIAL OCH STATISTISKA METODER
Material
Tre olika enkätformulär utformades. Ett för åldersgruppen 18-24 år, ett för de mellan 25-64 år och ett för åldersgruppen 65 år och äldre. Bara den som fyllt 18 år, när urvalet gjordes, fick ingå i målpopulationen. Det räckte alltså inte med att fylla 18 samma år. Samma sak gällde fördelningen mellan åldersgrupperna. För att tillhöra åldersgruppen 25-64 år respektive åldersgruppen 65 år och äldre, måste personen ha fyllt 25 år respektive 65 år. Enkäterna indelades i ett antal kapitel. De flesta kapitlen var gemensamma för alla tre åldersgrupperna. Nedanstående tabell visar vilka kapitel som ingår i varje åldersgrupp.
Tabell 18 Kapitelindelning för de olika åldersgrupperna
