• No results found

SAMMANSTÄLLNING AV SYNPUNKTER FRÅN GATUKOSNADSUTREDNINGENS SAMRÅD

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "SAMMANSTÄLLNING AV SYNPUNKTER FRÅN GATUKOSNADSUTREDNINGENS SAMRÅD"

Copied!
20
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Fastighet- och exploatering Marcus Wahlström, 016-710 78 36

Gatukostnadsutredning för: Detaljplan Hyndevad 22:85 m.fl (Sandhem) Eskilstuna kommun

SAMMANSTÄLLNING AV SYNPUNKTER FRÅN GATUKOSNADSUTREDNINGENS SAMRÅD

Inledning Allmänt

Sammanställningen av synpunkter sammanfattar inkomna synpunkter från gatukostnadsutredningens samråd. Samanställningen redovisar kommunens svar på inkomna synpunkter och huruvida synpunkt kan beaktas eller ej under den fortsatta hanteringen av utredningen.

Samrådskrets/fördelningsområde/sakägare

Samråd har skett med berörda fastighetsägare, kommunala förvaltningar och statliga myndigheter, Länsstyrelsen, Lantmäteriet.

Gatukostnadssamråd

Gatukostnadsutredningen skickades till berörda fastighetsägare, kommunala förvaltningar, statliga myndigheter. Övriga har informerats via annons i lokalpressen. Gatukostnadsutredningen har under samrådstiden varit utställd i foajén i Värjan,Alva Myrdals gata 5. Handlingarna har också varit tillgängliga på kommunens hemsida. Utställningen pågick från och med den 11 november 2019 till och med den 6 december 2019.

Inkomna synpunkter

19 skriftliga synpunkter har inkommit under samråd för gatukostnadsutredning, varav 15 med synpunkter. En sammanfattning över skriftliga inkomna synpunkter tillsammans med fastighet- och exploaterings svar redovisas nedan. Samtliga skriftliga synpunkter finns tillgängliga i sin helhet på kommunledningskontoret för granskning.

Svar på återkommande synpunkt

En återkommande synpunkt från flera sakägare vilken inkommit under samrådstiden är att kommunen ska betala hela kostnaden för utbyggnad av allmänna gator inom detaljplanen Hyndevad 22:85 m.fl.

Samdhem.

Svar:

Med stöd av plan- och bygglagen (2010:900) 6 kap 24 § får kommunen besluta att befintliga och blivande fastighetsägare ska betala alla kostnader för iordningställande av allmänplats.

Fastighetsägare och arrendelotter i fördelningsområdet har nytta av att gator iordningställs och får kommunalt huvudmannaskap. Dricksvattentäkten vid Hyndevad, inom vilket området är beläget, är en viktig del av kommunens dricksvattenförsörjning. Därtill ligger området inom det område som är föreslaget att omfattas av kommunens övergripande grundvattenskydd. För kommunen är det viktigt att skydda såväl dricksvattentäkten som det föreslagna grundvattenskyddsområdet. Alla i kommunen har nytta av dricksvattentäkten och därför har kommunen till samråd av gatukostnadsutredningen beslutat att kommunens samlade skattekollektiv betalar 50% av det totala gatukostnadsunderlaget.

Kommunen kan inte beakta sakägarnas synpunkt att skattekollektivet ska betala hela kostnaden för iordningställande av allmänplats gata inom detaljplanen.

(2)

2

Sammanfattning över inkomna synpunkter

Vattenfall Eldistribution AB, 2019-10-09 och 2019-12-05

Har i samråd för detaljplan informerat om vad som gäller för nya anläggningar invid luftledning tillhörande Vattenfall Eldistribution AB, har inget ytterligare att tillföra då de ej är ägare av någon fastighet inom området.

Svar:

Vattenfall Eldistribution AB information och synpunkt noteras.

Lantmäteriet, 2019-11-11

Lantmäteriet har mottagit ert samråd berörande gatukostnadsutredning för Eskilstuna Hyndevad 22:85 m.fl. (Sandhem). Lantmäteriet är inte samrådspart eller intressent i frågan (PBL 6:28). Lantmäteriet kommer inte att lämna något yttrande.

Svar:

Lantmäteriets information noteras Torshälla Stads nämnd, 2019-11-18 TSN berörs inte av detta samråd Svar:

Kommunen har noterat information.

Region Sörmland, 2019-12-04

Region Sörmland avstår från att yttra sig.

Svar:

Tack för informationen, vilken noteras i arbetet Fastighetsägare, inkom 2019-11-11

Fastighetsägare har uppmärksammat att dennes fastighet är felaktigt registrerad som tomträtt trots att tomträtten förvärvats av fastighetsägarens far. Sannolikt fel vid inskrivningsärende hos Lantmäteriet vid registrering av förvärv.

Svar:

Kommunen noterar och ändrar information i kartmaterial.

Sakägare 1, arrendator i Sandhems tomtägarförening, 2019-11-11 Hur vet man vilken av nedan typ av fastighet vår fastighet är?

Vår adress är Ytterells väg XX Borsökna.

Svar:

Medlemmarna i tomtägarföreningen är alla andelsägare i föreningen, där det ingår ett arrende motsvarande respektive medlems egenägda byggnader + kringliggande tomt i varje andelsägares ägarandel. Med en lagakraftvunnen detaljplan kan andelsägarna i föreningen komma överens om att skapa egna självständiga fastigheter för arrendetomterna genom avstyckning hos Lantmäteriet.

Sakägare 2 styrelse i Sandhems tomtägarförening, fastighet Hyndevad 22:85, 2019-11-11 Nu har kallelsen till kommande samrådsmöte kommit till vår förening och vi antar att ni har fått samma kallelse med länk till nytt utkast på gatukostnadsutredning. Den här gången presenteras

ytterligare en ny kostnadsmodell för Sandhem som innebär ett spann på ansvar för kostnadsbärande på mellan 57 661:- till 288 366:- beroende på vilken andelstyp man tillhör. Vi kan i dagsläget inte riktigt se vem som tillhör vad. Det känner ni kanske säkert bättre själva men vi kan se att Sandhems

(3)

3 Tomtägareförenings boende avses att belastas med en större kostnad på grund av att vi inte har

avstyckade tomter.

Detta räkneexempel hänvisas till ett tidigare fall i Regeringsrätten från 1991. Detta fall har vi kollat upp och de förutsättningar som där anges kan vi inte se alls är överensstämmande med de

förutsättningar som vi har i Sandhem idag. I det ärendet handlade det om en väg in till en fastighet som hade funnits sedan länge. Fastighetsbildning skedde längs med vägen där inga fastigheter hade funnits tidigare. Nya bostadshus uppfördes och mark styckades av för detta ändamål. Regeringsrätten gjorde då en bedömning att de nya fastigheterna hade en större nytta av vägen än den fastighet som funnits längs efter vägen sedan tidigare.

I vårt fall i Sandhem har bostadshus funnits sedan tidigare (tidigt 50-tal) på alla de lotter som föreningen har idag på arrendekontrakt utom en (Närsjövägen 4). Det är alltså i huvudsak ingen ny bebyggelse som ska ske, liknande det fall som man hänvisar till, vilket gör att vi anser att man inte kan använda sig av detta ärende som prejudikat för vårt ärende.

Vidare har vi fortsatt undersökt själva kostnadskalkylen som presenteras och här finns flera

frågetecken. Dels står det att man avser att lösa in naturmark från föreningen och att kostnad för den inlösen ska ingå i gatukostnaden. Vi ser det som helt orimligt att ni utanför ska betala för den inlösen kommunen erbjuder för vår mark. Vi anser det lika orimligt att vi först ska få våra egna vägar

tvångsinlösta via Lantmäteriet för att vi sedan ska betala med gatukostnad för den inlösen. Vi anser det dessutom helt orimligt att inlösen för själva naturmarken ska räknas in i gatukostnaden över huvud taget. All inlösen av mark (både naturmark och gata) anser vi ska vara clearat innan en gatukostnad presenteras.

När vi sedan kommer till själva kostnaden har jag hört mig för med en vän i Örebro som jobbar med gatukostnader där. Han har aldrig i hela sin yrkeskarriär hört om en gatukostnad på 15.900:-/ meter för att göra en villaväg. 5-7000:- (max 8000:-) meter är det man räknar med och denna beräkningsgrund står även Trafiksäkerhetsverket bakom.

Till saken och historien hör att Sandhems Tomtägareförening vid tre tillfällen sedan 1969 har ansökt hos Eskilstuna kommun om att avstycka vårt område med hjälp av Lantmäteriet. Alla tre gånger (1971, 2006 och senast 2014) har detta nekats med hänvisning till att en detaljplan ska göras i området och att vi måste invänta denna.

På möte med Eskilstuna kommun i december 2018 väckte så kommunen frågan om varför vår förening inte tagit kontakt med Lantmäteriet för att tillse att avstyckningen kunde komma igång så att vi inte skulle bli "stoppklossar" i planen med VA utbyggnaden. Vi hade då varit i kontakt med

Lantmäteriet som uppgav att de inte kan påbörja en avstyckning eftersom kommunen hade fattat beslut om att jobba med detaljplan. Lantmäteriet har då ingen rätt att gå in i området och göra en

avstyckning. Detta på grund av Lantmäteriets erfarenhet att om de kliver in i ett område där detaljplanearbete pågår sker allt för många ändringar innan planen har vunnit laga kraft och det innebär onödigt arbete och kostnader för parterna. På grund av detta får alltså inte Lantmäteriet komma in förrän kommunen har "trasslat klart" som man uttrycker det. Vi kan förstå Lantmäteriets erfarenhet och beslut.

Vad vi däremot då inte kan förstå är att kommunen själva har hindrat föreningen från att tidigare göra en avstyckning (innan detaljplanearbetet påbörjades) och nu på grund av att vi inte är avstyckade straffar man föreningens medlemmar genom att då ta ut en högre avgift av bara oss. Detta mina vänner anser vi är maktmissbruk på hög nivå och detta kommer vi att påtala i alla kanaler vi har!

Vi har full förståelse för alla er utanför som har presenterats en bättre lösning än den som gavs på mötet i maj på Retuna där lika för lika princip skulle råda med ett solidariskt betalningsansvar på 180

(4)

4 000:-/ st och att ni i dagsläget känner att ni nu är nöjda. Dock vädjar vi till er att även fortsättningsvis vara med och bestrida denna utredning i de delar ni anser vara felaktiga.

Svar:

Kommunen genom Fastighet och exploatering höll ett informationsmöte i ett mycket tidigt skede i processen i maj 2019. Detta med anledning av att Styrelsen i Sandhems tomtägarföreningen efterfrågat ett möte med information till sina medlemmar och fastighetsägare. Vid mötet

presenterades kommunen en preliminär schablonberäkning av en möjlig fördelning av gatukostnad fördelad på alla fastighetsägare och medlemmar i tomtägarförening enligt dåvarande

fördelningsområde. Gatukostnad som omnämndes presenterades som preliminär och skulle komma att förändras vart som utredning och detaljplanearbete fortskred.

Samråd är den första formella kommunikationen gällande gatukostnadsutredningen. Syftet med samråd är att ge berörda fastighetsägare tillfälle att på det så långt framtagna materialet komma med synpunkter som utvärderas och tas med i fortsatta arbetet. När samråd är genomfört och synpunkter som lämnats av fastighetsägare och myndigheter visar att den planerade strukturen kan vara det som planen slutligen kommer att innehålla, beställer kommunen en projektering som i mer detalj beaktar förutsättningar för gatubyggnaden inom området. Denna projektering gör det nu möjligt att uppskatta kommande kostnader mer i detalj. Kommunen kan inte beakta att precisera en mer detaljerad

kostnadsberäkning i samrådsskedet.

Kostnader för markköp och markinlösen har inte specificerats i den sammanfattning av

kostnadsposter som presenterades i samråd. Kommunen avser att skriva överenskommelser om marköverlåtelse för allmänplats gata och natur eller ansöka om inlösen av mark genom lantmäteriet.

Synpunkt om att alla marköverlåtelser ska vara klara innan ”en gatukostnad presenteras” till granskningen kan ej beaktas.

Efter genomfört samråd har kommunen sett över den i samrådshandlingarna definierade

fördelningsgrunden. Den fördelningsgrund som presenterades i samrådshandlingarna baserades i mångt och mycket på ett i gatukostnadssammanhang vägledande rättsfall, RÅ 1991 ref 17. Enligt avgörandet ansågs nyttan av nya anläggningar (gator m.m.) i ett område i Partille kommun vara mindre för befintliga bebyggda fastigheter än för tillkommande obebyggda fastigheter.

Kommunens genomlysning av gatukostnadsutredningen som gjorts efter samrådet har visat att den nya detaljplanen för Sandhem-Hyndevadområdet visserligen möjliggör att ett antal nya fastigheter kan bildas, genom att arrendelotter får omvandlas till självständiga fastigheter, men till skillnad från i Partillefallet tillkommer det inte ny bebyggelse i området i samma omfattning som i rättsfallet.

I sin översyn av gatukostnadsutredningen har kommunen funnit att förutsättningarna för de i fördelningsområdena ingående fastigheterna, oavsett om de idag är fristående fastigheter eller arrendelotter, i allt väsentligt är likvärdiga. Alla fastigheter och arrendetomter undantaget en arrendetomt i området har tillgång till väg med enskilt huvudmannaskap idag. Fastigheter och arrendetomter delar idag kostnader för drift och skötsel av befintliga vägar. Med anledning av detta bedömer kommunen nyttan som lika för alla fastigheter och arrendetomter i området, varför

fördelningsgrunden till granskning reviderats på så sätt att samtliga fastigheter och arrendelotter anses ha lika stor nytta av vägens upprustning och därför åsätts lika andelstal 1,0.

Sakägare 3, styrelsen Sandhems tomtägarförening, fastighet Hyndevad 22:85, 2019-11-11.

Tack för kallelsen till samrådsmöte för gatukostnadsutredningen. Det står i utredningen att Eskilstuna kommuns erfarenhet är att en kommunal gata kan kosta upp mot 15.000:-/ meter att anlägga. För att kunna bemöta denna kostnadsbild behöver de boende i Sandhem få ert beräkningsunderlag där de olika nämnda kostnaderna finns specificerade så att vi kan se vad som kostar vad i anläggandet av kommunal gata i Eskilstuna kommun.

(5)

5 Vi förutsätter också att den kostnad som Eskilstuna kommun preciserat som sin egen erfarenhet av anläggning av kommunal gata är under de nu rådande förutsättningar som ska gälla nämligen att Eskilstuna Energi och Miljö har återställt vägen till ursprungligt skick efter sitt arbete med VA och kommunen har att anlägga asfalt, ev släntanpassning, ev trafiksäkerhetsanordning och belysning på tre vägar och endast ev släntanpassning, ev trafiksäkerhetsanordning och belysning på två vägar (som ju redan har återställts till ursprungligt skick med asfalt av ESEM.

Vi vill alltså veta vad dessa nämnda poster som finns i utredningen kostat eller bedömts ska komma att kosta var och en för sig i er beräkning:

- Projektering - Inmätning

- Markundersökningar - Arkeologi

- Administration - Schakt

- Sprängning

- Anläggningskostnader

- Beläggning för gata, gång- och cykelvägar - Grundläggningsförstärkningar

- Dagvatten gata - Gatubelysning

- Trafiksäkerhetsanordningar - Släntanpassningar

- Byggledning - Markinlösen - Fastighetsbildning

- Mm (vad nu det kan vara som inte finns nämnt ovan)

Övriga frågor som uppkommit i samband med kommunens presentation av ny gatukostnadsutredning kommer att presenteras på kommande möte. Dock är ovan frågeställning väsentlig för att ens kunna förbereda sig till ert kallade möte och svar mottas därför inom denna vecka 11-15/11 2019.

Svar:

Kostnadsunderlag är i samrådsskedet inte färdigt i detalj. Detaljplanen visar den så långt framtagna tänkt gatustruktur och mark som därmed berörs att bli allmänplatsmark. Beräkningen för gatukostnad grundar sig i samrådskede på denna gatustruktur och med beaktande av de generella kostnader som vanliga kommunala gator brukar medföra. Därför innehåller materialet vid samrådstillfället endast en av erfarenhet uppskattad summa. Av erfarenhet kan kommunala gator kosta upp till cirka 15 000 kr per löpmeter att anlägga.

När samråd är genomfört och de synpunkter som lämnats av fastighetsägare och myndigheter visar att den planerade strukturen kan vara det som detaljplanen slutligen kommer att innehålla, beställer kommunen en projektering som i mer detalj beaktar förutsättningar för gatubyggnaden inom området.

Denna projektering gör det möjligt att uppskatta kommande kostnader mer i detalj.

Synpunkt kommer delvis att beaktas av kommunen och besvaras till utredningens granskningsskede där ett mer preciserat kostnadsunderlag presenteras.

Sakägare 4, fastighetsägare, 2019-11-26

Jag har endast en synpunkt att framföra. Det är att på alla samrådsmöten har kommunens företrädare framfört att kommunen har fulla ansvaret för vägomläggningen. Då borde kommunen även stå för den totala kostnaden, inte bara 50%.

Svar:

I enlighet med plan- och bygglagen (2010:900) 4 kap 7§ ska kommunen vara huvudman för allmänna platser såvida det inte finns särskilda skäl för enskilt huvudmannaskap. Skäl för enskilt

(6)

6 huvudmannaskap har inte funnits i arbetet med detaljplanen. Med kommunalt huvudmannaskap har kommunen ansvar för att iordningställa gator till standard som är nödvändig för framtida drift och underhåll. Beträffande synpunkt om kostnadsfördelning har synpunkten besvarats inledningsvis som svar på återkommande synpunkt.

Sakägare 5 Styrelse Sandhems tomtägarförening, 2019-11-27

Sandhems tomtägareförening önskar att det preciseras vilken mark som avses för inlösen inom den presenterade summan på 3 miljoner som finns angiven i gatukostnadsutredningen.

1 Är det mark både utanför och inom fastigheten Hyndevad 22:85?

2 Är det både gatumark och så kallad naturmark?

3 Vilken beräknad total areal är denna kostnads beräknad på?

4 Om det innefattar både natur- och gatumark - önskas preciseras vilken kostnad som är för vilken typ av mark.

5 Om det innefattar både mark inom Hyndevad 22:85 och utanför - önskas preciseras vilken markareal som är innanför och vilken markareal so är utanför.

Är det mark både utanför och inom fastigheten Hyndevad 22:85? Är det både gatumark och så kallad naturmark? Vilken beräknad total areal är denna kostnads beräknad på? om det innefattar både natur- och gatumark - önskas preciseras vilken kostnad som är för vilken typ av mark. Om det innefattar både mark inom Hyndevad 22:85 och utanför - önskas preciseras vilken markareal som är innanför och vilken markareal so är utanför.

Svar:

I gatukostnadsutredning som presenterats finns ej någon specificerad summa på 3 miljoner.

Kommunen beaktar i det fortsatta arbetet att det finns behov att tydliggöra vilken mark som behöver överlåtas för ändamålet gata.

Naturmark i detaljplan som idag inte ägs av Eskilstuna kommun och som föreslås som allmänplatsmark i detaljplanen avser kommunen skriva överenskommelse om överlåtelse med

fastighetsägare för. Om sådan överlåtelse inte kan skrivas kan marken efter att detaljplan vunnit laga kraft komma lösas in genom en ansökan om Lantmäteriförrättning.

Areal för blivande gatumark som behöver överföras för anläggande av gata är ej exakt beräknad i utredningens samrådsskede. När samråd är genomfört och de synpunkter som lämnats av

fastighetsägare och myndigheter visar att den planerade strukturen av detaljplanen kan vara det som planen slutligen kommer att innehålla, beställer kommunen en projektering som i mer detalj beaktar förutsättningar för gatubyggnation inom området. Denna projektering gör det möjligt att uppskatta kommande kostnader mer i detalj. En utvecklad kostnadsbild kommer att presenteras för berörda så snart sådan har klarlagts. I gatukostnadsutredningens granskningshandling finns en uppdaterad kostnadsberäkning. Markarealer meduppmätta ytor som behöver överföras som en följd av genomförandet av detaljplanen redovisas som fastighetskonsekvenser planbeskrivningens genomförandedel.

(7)

7 Från: Sakägare 6 arrendator i Sandhems tomtägarförening Inkom 2019-12-03

Synpunkt:

(8)

8 Svar:

Utfart mot Hattranvägen regleras i detaljplan för Sandhem Hyndevad 22:85 m.fl. Sandhem som varit ute på samråd. Synpunkter gällande detaljplan och frågor om denna ställs till kommunens

planavdelning.

Allmän gata ska uppfylla kommunens krav på framkomlighet och standard. Vägområde för gata blir totalt 7 meter. Gatan utformas med en ”vinge” på 1,5 m. Vägområdet hårdgörs och

vägavvattning/dagvatten enligt normal standard. Dagvatten för gata går via brunn till

dagvattenledningar. Ledningar för dagvatten, anordningar för detta och dagvattendammar ingår inte i kostnadsunderlag utan bekostad av VA taxa. Vägområdet inkluderar utrymme för snöupplag och uppfyller de krav kommunen har för trafiksäkerhet, framkomlighet, drift och underhåll. Kommunen kan ej beakta synpunkt om att planera för smalare gatsektion i området.

Kommunens senaste gatukostnadsutredningen beslutades av Kommunfullmäktige 1999-06-16 och avsåg området Borsökna Väster. Kommunen har stöd i plan- och bygglagen (2010:900) 6 kap 24 § att besluta att befintliga och blivande fastighetsägare ska betala kostnader för iordningställande av allmänplats gata inom en detaljplan. Utbyggnad av många exploateringsområden bekostas av den eller de markägare som har nytta av den nya vägutbyggnaden, exempelvis exploatör då exploatören är markägare, men likagärna kommunen om ägandet till ett markområde som exploateras ligger hos kommunen.

Beträffande synpunkt om kostnadsfördelning har synpunkten besvarats inledningsvis som svar på återkommande synpunkt.

Sakägare 7, fastighetsägare utanför detaljplan men inom fördelningsområde, 2019-12-03 Synpunkter rörande gatukostnadsutredning 22:85 Sandhem

Utifrån de handlingar som utsänts rörande gatukostnadsutredningen har vi ett antal synpunkter på det fördelningsområde som valts. De fastigheter som vi äger, --- är utanför detaljplaneområdet och bör undantas från fördelningsområdet för gatukostnad. Detta då det saknas grund för detta enligt det som anförs nedan.

1. Fördelningsområdet

(9)

9 På sida fyra i förslaget till gatukostnadsutredning återfinns två anledningar till varför fastigheterna tas med i fördelningsområdet området, vilka framgår nedan med tillhörande synpunkter.

- Rätt till utfart säkras

Rörande rätten till utfart så har vi redan servitut på vägen, alltså är det inte ett skäl som innebär någon förbättrad nytta för våra fastigheter.

- Nyttjande av väg för till- och frånfart.

Förvisso nyttjas vägen delvis till utfart enligt ovan, men vi nyttjar till stor del även vår andra utfart via Vattenverksvägen (se bifogad kartfil). Detta medför att nyttan med den nya vägen nedgår ytterligare.

Då nyttan med ombyggnationen av Bukettvägen är obefintligt enligt ovanstående, så gäller detta i än högre grad de områden som befinner sig norr om väg 230.

2. Nyttan och värdet med den föreslagna vägen

I samband med samrådsmötet anfördes att det var den bedömda nyttan och värdet med den föreslagna vägen som ska stå till grund för tilldelning av andelstal. Även ur den aspekten kan ytterligare skäl anföras till varför vi anser att vi ska undantas från fördelningsområdet.

- Allmän plats

Den anvisade allmänna platsen enligt bilaga 2 till förslag till gatukostnadsutredning sträcker sig inte fram till våra fastigheter. Detta innebär att vi ej har direkt tillträde, och därmed ej i någon större utsträckning får del i nyttan med kommunalt huvudmannaskap. Vägunderhåll kvarstår för 130m väg för våra fastigheter (se bifogad kartfil). Detta vägunderhåll gagnar dessutom kommunen särskilt, då den används som tillfartsväg till den av kommunen utarrenderade båtklubben vid ån.

- Värdeökning

I enlighet med ovanstående så kommer den nya vägen inte innehålla någon värdepåverkande besparing på underhåll genom kommunalt huvudmannaskap. Därutöver kommer den ej att höja värdet på

fastigheterna, utan snarare riskerar att minska detsamma då det fördärvar den lantliga känslan av dagens grusväg.

3. Skydd av vattentäkten

Skydd av vattentäkten är grunden för varför detaljplanen framtagits, vilket torde innebära utbyggnaden borde bäras av skattebetalarkollektivet. Detta eftersom det är detta kollektiv som gemensamt drar den huvudsakliga nyttan för åtgärderna som planeras.

Svar:

Kommunen bedömer att grund och nytta finns för alla fastigheter inom fördelningsområdet även för fastigheterna utanför detaljplan Hyndevad 22:85 m.fl. Sandhem i nära anslutning till planområdet.

Även om fastigheten inte har direkt anslutning till allmänplats gata anser kommunen det vara av mindre betydelse och det är skäligt att fastigheten ingår i fördelningsområde då den har nytta av och kommer nyttja allmänplats gata som till- och frånfart. Synpunkt om att undantas från

fördelningsområdet beaktas inte.

Kommunen bedömer att nytta finns för fastighet som följer med att kommunen anlägger och iordningställer allmänplats gata som fastighet har nytt av. Syftet med detaljplanen är att reglera markanvändningen i området, då det i dagsläget saknas Detaljplan/ byggnadsplan/

områdesbestämmelser och att området nu står inför stora förändringar i samband med planerad vatten- och avloppsutbyggnad. Detaljplanen underlättar utbyggnad av allmänt vatten- och avlopp och avstyckning av fastigheter, fastställer byggrätter samt möjliggör ett förändrat väghållarskap från enskilt till kommunalt huvudmannaskap/övertagande av områdets vägar. I samband med framtagande av detaljplanen arbetas det bland annat med, byggrätter på kvartersmark, trafiksäkerhet,

vägutformning och dagvattenhantering.

Beträffande synpunkt om kostnadsfördelning har synpunkten besvarats inledningsvis som svar på återkommande synpunkt.

Sakägare 8 arrendator Sandhems tomtägarförening, 2019-12-04

Vi är innehavare av en blivande styckningslott från fastigheten Hyndevad 22:85 med adress Hattranvägen -- infart från Ytterellsväg

(10)

10 - Vi vill framföra synpunkter på Gatukostnadsutredningens förslag på hur breda de nyanlagda gatorna föreslås bli. 7 meter bred gata överallt låter i våra öron onödigt mycket med tanke på hur

förhållandevis få boende (avstyckade fastigheter) de är som kommer att utnyttja dessa gator.

Att anlägga en gata med ca 15 fastigheter på 7 meter (Ytterellsväg), och enligt förslaget på detaljplanen får Hyndevad 22:85 inte expandera. Parkera på gatorna var en av anledningar på samrådsmötet för att vägen skulle vara 7 meter bred, parkera kan vi göra på våra egna fastigheter.

Har kommunen tänkt använda gatan till något annat än de ca 15 fastigheter på Ytterellsväg?

Huvudgatan/uppsamlingsgatan i Västra Borsökna är 6 meter (busstrafiken trafikerar där), och gatorna i villa området i Borsökna väster är 4,5 meter. I Borsökna Väster kan man expandera med flera

fastigheter. Mitt förslag för Hyndevad 22:85 .fl. är att gatorna blir som i Borsökna väster, 4,5 meter med naturmark på sidorna, det borde sänka de föreslagna kostnaderna betydligt.

-Kostnadsfördelningen som presenterades för oss på samrådsmötet borde ändras till att vi alla fastigheter delar lika, och Eskilstuna kommun tar en större del än 50%

Svar:

Allmän gata ska uppfylla kommunens krav på framkomlighet och standard. Vägområdet för gatorna blir totalt 7 meter. Gatan utformas med en ”vinge” på 1,5 m. Vägområdet hårdgörs och

vägavvattning/dagvatten utförs enligt normal standard. Dagvatten för gata går via brunn till

dagvattenledningar. Ledningar för dagvatten, anordningar för detta och dagvattendammar ingår inte i kostnadsunderlag utan bekostad av VA taxa. Vägområdet inkluderar utrymme för snöupplag och uppfyller de krav kommunen har för trafiksäkerhet, framkomlighet, drift och underhåll. Vägområdet inkluderar utrymme för snöupplag och uppfyller de krav kommunen har för trafiksäkerhet,

framkomlighet, drift och underhåll. Andra gator med en hårdgjord yta mindre än 7 meter behöver diken eller andra ytor som utgör vägområde som kan hantera snö och vägavvattning. En utformning med diken skulle kräva att ett större område än 7 meter bredd tas i anspråk för gator och skulle på så sätt inverka mer på området, dess karaktär och intilliggande bebyggelse.

Gator har ingen mer avsikt än att betjäna befintliga och blivande fastigheter i området. Parkering är inte avsett att ske på gator utan ska i huvudsak ske på kvartersmark.

Med stöd av plan- och bygglagen (2010:900) 6 kap 24 § får kommunen besluta att befintliga och blivande fastighetsägare ska betala kostnader för iordningställande av allmänplats.

Syftet med detaljplanen är att reglera markanvändningen i området, då det i dagsläget saknas detaljplan/byggnadsplan/områdesbestämmelser och att området nu står inför stora förändringar i samband med planerad vatten- och avloppsutbyggnad. Detaljplanen underlättar utbyggnad av allmänt vatten- och avlopp och avstyckning av fastigheter, fastställer byggrätter samt möjliggör ett förändrat väghållarskap från enskilt till kommunalt huvudmannaskap/övertagande av områdets vägar. I

samband med framtagande av detaljplanen arbetas det bland annat med trafiksäkerhet vid in/utfarter, vägutformning och dagvattenhantering längs områdets vägar. Kommunen kan ej beakta synpunkt om att planera för att anlägga smalare gator.

Beträffande synpunkt om kostnadsfördelning har synpunkten besvarats inledningsvis som svar på återkommande synpunkt.

Sakägare 9, fastighetsägare Närsjövägen, 2019-12-05

Jag heter --- och bor på närsjövägen -- och ---- --- --- . Jag undrar varför närsjövägen som är 7 meter bred och asfalterad ska behövas beskostas av Dom boende när den ska grävas upp för vatten o avlopp. Jag motsätter mig all gatukostnad.

Svar:

Närsjövägen uppfyller inte kommunal standard för gata vilket behövs för att kommunen kan utföra och överta ansvar för framtida drift och underhåll. Med stöd av plan- och bygglagen (2010:900) 6 kap 24

§ får kommunen besluta att befintliga och blivande fastighetsägare ska betala kostnader för iordningställande av allmänplats.

(11)

11 Syftet med genomförandet av detaljplanen och iordningställandet av allmänplats gata är att reglera markanvändningen i området som idag saknar detaljplan/byggnadsplan/områdesbestämmelser och att området står inför förändringar i samband med planerad vatten- och avloppsutbyggnad. Detaljplanen underlättar utbyggnad av allmänt vatten- och avlopp och avstyckning av fastigheter, fastställer byggrätter samt möjliggör ett förändrat väghållarskap från enskilt till kommunalt huvudmannaskap för områdets vägar. I samband med framtagande av detaljplanen arbetas det bland annat med byggrätter på kvartersmark, trafiksäkerhet, vägutformning och dagvattenhantering längs områdets vägar.

Beträffande synpunkt om kostnadsfördelning har synpunkten besvarats inledningsvis som svar på återkommande synpunkt.

Sakägare 10, arrendator Sandhems tomtägarförening, 2019-12-05 Synpunkter på gatukostnadsutredningen gällande Hyndevad/Sandhem

1. Orsaken till varför vatten och väg ska göras är av kommunal angelägenhet. Det är inte boende i områdets kostnadsansvar utan en kommunal angelägenhet att skydda grundvattnet. Så ta ert ansvar.

2. Värdet på tomten kommer inte att öka pga av att väg görs. Vi saknar kommunal väg med snöröjning sista ca 50 meter fram till vår tomt och kan inte sälja tomten med vinst som ni tror. Dessutom kan vi inte åka fram till stugan under vinterhalvåret så det kan inte bli åretrunt boende med mindre än att vi gör en väg själva för flera hundratusentals kronor.

3. Många av ägarna inom Sandhem är pensionärer som vill ha sin stuga kvar för sommarrekreation och behöver varken vatten/avlopp eller väg. Vi vill bara kunna vara i stugan under sommaren. Så anledningen är fortfarande av kommunal angelägenhet inte enskilda stugägares önskan.

4. I totalsumman i kostnadsutredningen som kommunen tycker vi ska betala ingår inköp av vår egen mark (stugföreningens mark) för vägbyggnad och inköp av vår parkmark!!! Ni har räknat med att vi ska vara med och betala något som kommunen ska köpa av oss!?! De som jobbat med detta tänker inte klart! Det säger sig självt att vi inte ska vara med och bekosta köpet av vår egen mark! Det ska

kommunen stå för till 100%

5. Delar av vägen ni vill anlägga ägs redan av kommunen och är således absolut inte vår kostnad i föreningen (Bukettenvägen och vid sandtaget). Vi anser inte att någon bit av vägen är vår kostnad alls för den delen. Om den ska vara kommunal så får kommunen bekosta!

6. För vår del så kan ni strunta i väg och vatten- och avlopp. Standarden i området är inte hög, många stugor är inte vinterbonade. Vi har inget varmvatten, inga maskiner. På sin höjd handdiskar vi lite.

Övrig hygien sköts inne i stan, ibland även diskningen. Toan är latrin och hämtas av Eskilstuna Energi- och miljö.

Svar:

I enlighet med plan- och bygglagen (2010:900) 4 kap 7§ ska kommunen vara huvudman för allmänna plats gata såvida det inte finns särskilda skäl för enskilt huvudmannaskap för vägar. Skäl för enskilt huvudmannaskap för vägar har inte funnits i arbetet med detaljplanen. Syftet med detaljplanen är att reglera markanvändningen i området, då det i dagsläget saknas detaljplan/ byggnadsplan/

områdesbestämmelser och att området nu står inför stora förändringar i samband med planerad vatten- och avloppsutbyggnad. Detaljplanen underlättar utbyggnad av allmänt vatten- och avlopp och avstyckning av fastigheter, fastställer byggrätter samt möjliggör ett förändrat väghållarskap från enskilt till kommunalt huvudmannaskap/övertagande av områdets vägar. I samband med framtagande av detaljplanen arbetas det bland annat med, byggrätter på kvartersmark, trafiksäkerhet,

vägutformning och dagvattenhantering längs områdets vägar.

Med kommunalt huvudmannaskap för gator har kommunen ansvar för att iordningställa gator. Allmän gata ska uppfylla kommunens krav på framkomlighet och standard. Vägområdet för gatorna blir totalt

(12)

12 7 meter. Gatan utformas med en ”vinge” på 1,5 m. Vägområdet hårdgörs och

vägavvattning/dagvatten utförs enligt normal standard. Dagvatten för gata går via brunn till

dagvattenledningar. Ledningar för dagvatten, anordningar för detta och dagvattendammar ingår inte i kostnadsunderlag utan bekostad av VA taxa. Vägområdet inkluderar utrymme för snöupplag och uppfyller de krav kommunen har för trafiksäkerhet, framkomlighet, drift och underhåll. Andra gator med en hårdgjord yta mindre än 7 meter har diken eller andra ytor som utgör vägområde. En utformning med diken skulle kräva att ett större område än 7 meter bredd tas i anspråk för gator och skulle på så sätt inverka mer på området, dess karaktär och intilliggande bebyggelse. Kommunen har stöd i plan- och bygglagen (2010:900) 6 kap 24 § att besluta om att fastighetsägare ska betala kostnader för iordningställande av allmänplats. Kommunen anser att fastighetsägare och arrendetomter har nytta av att gator iordningställs.

Att fastigheter har infart som fastigheten enskilt eller tillsammans med grannfastighet nyttjar som infart med ansvar för t.ex. snöröjning är inte ovanligt och inget som kommunen anser begränsar möjlighet för åretruntboende. Er fastighet har redan idag en infartsväg därmed uppstår inget behov eller krav annat än för eget behov ändra nuvarande till-frånfart. Ingen fastighet eller arrendetomt i fördelningsområdet saknar till- frånfart. Samtliga befintliga fastigheter och arrendetomter ges möjlighet att ansluta till allmänplats gata i detaljplanen. Rättigheter och tillfartsvägar finns till arrendetomter och fastigheter.

I gatukostnadsunderlag ingår inlösenkostnader för mark som behövs för allmänplats gata. Mark som planlagts som naturmark avses inte ingår inte i kostnadsunderlag för gatukostnader. Alla vägar i fördelningsområdet har idag enskilt huvudmannaskap. Enligt Plan och bygglagen (2010:900) 1 kap 2§ ”Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag.” Kommunen ser behov av detaljplan för området för att reglera byggnation, underlätta

avstyckning av arrendetomter och förbereda området för kommunalt VA. Med stöd av plan- och bygglagen (2010:900) 6 kap 24 § får kommunen besluta att befintliga och blivande fastighetsägare ska betala kostnader för iordningställande av allmänplats.

Syftet med detaljplanen är att reglera markanvändningen i området, då det i dagsläget saknas detaljplan/byggnadsplan/områdesbestämmelser och att området nu står inför stora förändringar i samband med planerad vatten- och avloppsutbyggnad. Detaljplanen underlättar utbyggnad av allmänt vatten- och avlopp och avstyckning av fastigheter, fastställer byggrätter samt möjliggör ett förändrat väghållarskap från enskilt till kommunalt huvudmannaskap av områdets vägar. I samband med framtagande av detaljplanen arbetas det bland annat med, byggrätter på kvartersmark, trafiksäkerhet, vägutformning och dagvattenhantering.

Kommunen äger genom samfälld väg (S: ) Hyndevad S:1 del av väg som i detaljplan planeras som allmänplats gata. Huvudmannaskap är enskilt och tomtägarföreningen tillsammans med övriga fastighetsägare i området svarar för skötsel och drift. Fastighetsägare och tomtägarföreningen har nytta av att allmänplats gata iordningställs. Med stöd av plan- och bygglagen (2010:900) 6 kap 24 § får kommunen besluta att befintliga och blivande fastighetsägare ska betala kostnader för

iordningställande av allmänplats.

Beträffande synpunkt om kostnadsfördelning så har synpunkten besvarats inledningsvis som svar på återkommande synpunkt.

Sakägare 11 arrendator Sandhems tomtägarförening, 2019-12-06

Huvudsyftet detaljplanen som anges i planbeskrivningen om att reglera mark-användningen vid Sandhem med avsikt att skydda det känsliga området för grundvattentäkten Hyndevad berör hela kommunen men ger stora konsekvenser för mig som enskilde fastighetsägare och skapar kostnader som jag inte kan hantera. Som pensionär har jag små om ens några möjligheter att få banklån så därmed tvingar kommunen mig att sälja min sommarfastighet om detaljplanen genomförs. Fastigheten har funnits i familjens ägo sedan 1974 och specifikt i min sedan 1992. Jag motsätter mig detta

agerande på det bestämdaste. Trots att kommunen enligt planbeskrivningen avser besluta om att

(13)

13 bekosta hälften av kostnaden för iordningställande och utbyggnad av allmänna anläggningar kvarstår fortfarande ett omfattande betalningsansvar på mig. Jag menar att kommunen har en för hög

ambitionsnivå för området som man anger som ett rekreationsområde i sin beskrivning. Därför ifrågasätter jag detaljplanen i sin helhet och anser att vatten- och avloppsfrågan kan lösas utan denna detaljplan och att huvudsyftet, att skydda grundvattentäkten, ändå kan uppfyllas..

Svar:

Synpunkter på detaljplanen ska lämnas till stadsbyggnadsförvaltningens planavdelning.

Gatukostnadsutredningen är en följd av att området får en detaljplan med kommunalt

huvudmannaskap för gata där kommunen enlighet med plan- och bygglagen (2010:900) 6 kap 24 § har ansvar för att iordningställa dessa.

Syftet med detaljplanen är dels att reglera markanvändningen i området, då det i dagsläget saknas detaljplan/byggnadsplan/områdesbestämmelser och att området nu står inför stora förändringar i samband med planerad vatten- och avloppsutbyggnad. Detaljplanen underlättar utbyggnad av allmänt vatten- och avlopp och avstyckning av fastigheter, fastställer byggrätter samt möjliggör ett förändrat väghållarskap från enskilt till kommunalt huvudmannaskap/övertagande av områdets vägar. I

samband med framtagande av detaljplanen arbetas det bland annat med, byggrätter på kvartersmark, trafiksäkerhet, vägutformning och dagvattenhantering.

Med kommunalt huvudmannaskap för gator har kommunen ansvar för att iordningställa gator. Allmän gata ska uppfylla kommunens krav på framkomlighet och standard. Vägområdet för gatorna blir totalt 7 meter. Gatan utformas med en ”vinge” på 1,5 m. Vägområdet hårdgörs och

vägavvattning/dagvatten utförs enligt normal standard. Dagvatten för gata går via brunn till

dagvattenledningar. Ledningar för dagvatten, anordningar för detta och dagvattendammar ingår inte i kostnadsunderlag utan bekostad av VA taxa. Vägområdet inkluderar utrymme för snöupplag och uppfyller de krav kommunen har för trafiksäkerhet, framkomlighet, drift och underhåll. Andra gator med en hårdgjord yta mindre än 7 meter behöver diken eller andra ytor som även utgör vägområde.

En utformning med diken skulle kräva att ett större område än 7 meter bredd tas i anspråk för gator och inverka på sätt mer på området, dess karaktär och intilliggande bebyggelse.

Fastighetsägare kan till kommunen ansöka om anstånd eller avbetalning om fastighetsägare anser att beloppet är särskilt betungande med hänsyn till ekonomi eller andra omständigheter. Anstånd kan ges för den del av gatukostnadsersättningen som överstiger 2 prisbasbelopp år 2020. Möjligheten till anstånd eller avbetalning slutar att gälla när fastigheten säljs, överlåts eller bygglov beviljas, det vill säga när i detaljplanen fastställd byggrätt nyttjas. För att beviljas anstånd eller avbetalning ska fastighetsägaren i första hand söka finansiering hos minst tre kreditinstitut. Som andrahandsalternativ efter en särskild prövning där kommunen bedömer att beloppet är särskilt betungande för

fastighetsägare som ansökt om anstånd eller avbetalning med hänsyn till ekonomi kan kommunen besluta om att fastighetsägaren får anstånd eller avbetalning. Krav på godtagbar säkerhet tex pantbrev i fastighet kommer att ställas. Säkerheten ska motsvara belopp som

gatukostnadsersättningen uppgår till enligt 6 kap. 36 § PBL.

Beträffande synpunkt om kostnadsfördelning har synpunkten besvarats inledningsvis som svar på återkommande synpunkt.

Sakägare 12. fastighetsägare, 2019-12-06

Förslaget till gatukostnadsutredning bygger enl. dokumentet på detaljplanen som utreds. Detta gör att syftet med arbetet till största del är för att säkra Eskilstunas vatten vilket gynnar alla invånare i

kommunen. Vi ser därför att arbetet som kommunen anses behövas gynnar hela kommunen och bidrar till att man kan säkra vattentäkten genom att lägga ner dagvattensystem i gator i området. Detta är inget som vi som fastighetsägare har någon nytta av mer än andra inom kommunen.

Att kommunen vill bygga ut vägarna och att dessa får en högre standard är inget som vi som fastighetsägare har någon nytta av. Det står i dokumentet att alla vägar i områden är smala och avsedda för en småskalig bebyggelse vilket vi anser är felaktigt och bidrar till att man får en annan

(14)

14 bild av att läsa informationen än vad som är. Närsjövägen och Bukettvägen är idag redan breda och asfalterade vägar där vi som fastighetsägare varken har en önskan eller kan se någon nytta eller värdeökning av att dessa vägar får belysning.

I detaljplanen står även att området skall bevaras med sin natur och sitt utseende. Detta görs inte om man asfalterar breda vägar med gatubelysning i området där det idag är grusvägar. Vi anser att de smala grusade vägarna bidrar mycket till det naturvärde som finns i området.

Kommunen har planerat vatten och avlopp i området vilket vi fastighetsägare betalar enligt gällande taxa precis som andra kommuninvånare får göra när denna möjlighet kommer. Detta ser vi dock inte som någon anledning att vi skall ha uppgraderade vägar. Vi kan inte se varför vägarna kräver en högre standard även om bebyggelsen skulle utökas på de tomter som redan finns, där det idag redan finns hus.

Vi anser att kommunen diskriminerar oss som privatpersoner genom att föreslå en extra kostnad för oss som inte är standard och gäller alla i kommunen som får uppgraderade vägar.

Vi anser också att det inte ligger i vårt intresse överhuvudtaget att arbete utförs med vägarna vilket gör att kommunen bör bekosta detta via kommunalskatten, eftersom arbetets syfte gynnar alla inom kommunen. Att kommunen går in och betalar 50 % anser vi inte är tillräckligt.

Enligt kommunallagen kap 2 § 3 gäller likställighetsprincipen. ”Kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.” Vi kan inte se att det finns sakliga skäl till att just vårt område skall vara med och betala gatukostnad när ett flertal områden i kommunen fått uppgraderade gator utan kostnad. Vi har inte efterfrågat varken detaljplan eller uppgraderade gator utan detta är något som kommunen är tvungen att upprätta enligt ÖP 2030. Därav anser vi att om kommunen behöver utföra dessa arbeten för att säkra vatten och bebyggelsetryck skall kommunalskatten betala detta.

Vid ett tidigt möte berättades att det skulle kunna bli tal om en lägre kostnad för gator. Vi kan inte se den kostnad som redovisats som lägre. De beräkningar som gjorts är även så bristfälliga så att man inte har en chans att förstå vad det är som skall kosta dessa summor. Det kommunen gör enligt oss är att begära att vi skall betala en stor summa pengar utan att veta vad vi får eller betalar för samt för arbete som vi själva inte efterfrågat eller har någon nytta av.

Det finns även områden inom kommunen som fått kommunalt vatten och avlopp utan att ha en detaljplan där det idag fortfarande är grusade vägar till fastigheterna. Detta hade fungerat mycket bra även för oss.

Istället för att få kommuninvånare att tappa förtroendet för er som kommun bör dessa kostnader ligga på kommunalskatten så att ni inte diskriminerar en liten grupp.

Kommunen har satt oss i en mycket svår situation. Vi kan inte sälja vår fastighet eftersom det kan tillkomma kostnader som inte är klara. Banken anser inte att vi kan belåna fastigheten för att betala gatukostnad eftersom detta inte ger oss något värde. Dessutom gör dessa kostnader att vi förlorar på vår fastighet när vi betalt den föreslagna summan. Vi kan inte heller göra de renoveringar som behövs i dagsläget eftersom vi inte kan planera vår ekonomi när vi inte vet vad eller om vi kommer få betala stora summor för en väg vi inte vill ha.

På samrådet uttalades det att kommunen har möjlighet att ekonomiskt stå för hela kostnaden och därför anser vi att detta bör göras. Det hade antagligen även dragit ner på administrativa kostnader med allt extra arbete ni behövt och behöver göra för att utreda och få oss att betala.

(15)

15 Svar:

I enlighet med plan- och bygglagen (2010:900) 4 kap 7§ ska kommunen vara huvudman för allmänna platser såvida det inte finns särskilda skäl för enskilt huvudmannaskap. Skäl för enskilt

huvudmannaskap har inte funnits i arbetet med detaljplanen. Med kommunalt huvudmannaskap har kommunen ansvar för att iordningställa gator. Allmän gata ska uppfylla kommunens krav på framkomlighet och standard. Vägområdet för gatorna blir totalt 7 meter. Gatan utformas med en

”vinge” på 1,5 m. Vägområdet hårdgörs och vägavvattning/dagvatten utförs enligt normal standard.

Dagvatten för gata går via brunn till dagvattenledningar. Ledningar för dagvatten, anordningar för detta och dagvattendammar ingår inte i kostnadsunderlag utan bekostad av VA taxa. Vägområdet inkluderar utrymme för snöupplag och uppfyller de krav kommunen har för trafiksäkerhet,

framkomlighet, drift och underhåll. Kommunen har stöd i plan- och bygglagen (2010:900) 6 kap 24 § att besluta om att fastighetsägare ska betala kostnader för iordningställande av allmänplats.

Kommunen anser att fastighetsägare och arrendetomter har nytta av att gator iordningställs.

Synpunkt om att nytta inte skulle finnas för fastighetsägare beaktas ej.

Inga vägar i fördelningsområdet har idag kommunalt huvudmannaskap utan enskilt huvudmannaskap.

Enligt Plan och bygglagen (2010:900) 1 kap 2§ ”Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag.” Med stöd av plan- och bygglagen (2010:900) 6 kap 24 § kan kommunen besluta att befintliga och blivande fastighetsägare ska betala kostnader för iordningställande av allmänplats.

Kommunen genom enheten fastighet och exploatering höll ett informationsmöte i ett mycket tidigt skede av gatukostandsutredningen i maj 2019 med anledning av att Styrelsen i Sandhems

tomtägarföreningen efterfrågat ett öppet möte och information till sina medlemmar. Vid mötet presenterades en preliminär schablonberäkning av en gatukostnad fördelad över alla fastighetsägare och medlemmar i tomtägarförening enligt dåvarande tänkta fördelningsområde. Gatukostnadsbelopp som omnämndes presenterades som preliminärt och skulle komma att förändras vartefter utredning och detaljplanearbete fortskred. Samråd är den första formella kommunikationen gällande

gatukostnadsutredningen. Syftet med samråd är att ge berörda fastighetsägare tillfälle att på det så långt framtagna materialet komma med synpunkter som utvärderas och tas med i fortsatta arbetet.

Kommunens senaste gatukostnadsutredningen beslutades av Kommunfullmäktige 1999-06-16 och avsåg området Borsökna Väster. Kommunen har stöd i plan- och bygglagen (2010:900) 6 kap 24 § att besluta att befintliga och blivande fastighetsägare ska betala kostnader för iordningställande av allmänplats gata inom en detaljplan. Utbyggnad av många exploateringsområden områden bekostas av den eller de markägare som har nytta av den nya vägutbyggnaden, exempelvis en exploatör då exploatören är markägare, men likagärna kommunen om ägandet till ett markområde som exploateras ligger hos kommunen. Inom detaljplanen Hyndevad 22:85 m.fl. Sandhem finns ingen exploatör som får nytta av detaljplan och utbyggnad av gator annat än befintliga fastighetsägare och arrendatorer i tomtägarföreningen.

Syftet med detaljplanen är att reglera markanvändningen i området, då det i dagsläget saknas detaljplan/byggnadsplan/områdesbestämmelser och att området nu står inför stora förändringar i samband med planerad vatten- och avloppsutbyggnad. Detaljplanen underlättar utbyggnad av allmänt vatten- och avlopp och avstyckning av fastigheter, fastställer byggrätter samt möjliggör ett förändrat väghållarskap från enskilt till kommunalt huvudmannaskap/övertagande av områdets vägar. I samband med framtagande av detaljplanen arbetas det bland annat med byggrätter på kvartersmark, trafiksäkerhet, vägutformning och dagvattenhantering längs områdets vägar.

Efter genomfört samråd har kommunen sett över den i samrådshandlingarna definierade

fördelningsgrunden. Den fördelningsgrund som presenterades i samrådshandlingarna baserades i mångt och mycket på ett i gatukostnadssammanhang vägledande rättsfall, RÅ 1991 ref 17. Enligt avgörandet ansågs nyttan av nya anläggningar (gator m.m.) i ett område i Partille kommun vara mindre för befintliga bebyggda fastigheter än för tillkommande obebyggda fastigheter.

(16)

16 Kommunens genomlysning av gatukostnadsutredningen som gjorts efter samrådet har visat att den nya detaljplanen för Sandhem-Hyndevadområdet visserligen möjliggör att ett antal nya fastigheter kan bildas, genom att arrendelotter får omvandlas till självständiga fastigheter, men till skillnad från i Partillefallet tillkommer det inte ny bebyggelse i området i samma omfattning som i rättsfallet.

I översyn av gatukostnadsutredningen har kommunen funnit att förutsättningarna för de i fördelningsområdena ingående fastigheterna, oavsett om de idag är fristående fastigheter eller arrendelotter, i allt väsentligt är likvärdiga. Alla fastigheter och arrendetomter undantaget en arrendetomt i området har tillgång till väg med enskilt huvudmannaskap idag. Fastigheter och arrendetomter delar idag kostnader för drift och skötsel av befintliga vägar. Med anledning av detta bedömer kommunen nyttan som lika för alla fastigheter och arrendetomter i området, varför

fördelningsgrunden till granskning reviderats på så sätt att samtliga fastigheter och arrendelotter anses ha lika stor nytta av vägens upprustning och därför åsätts lika andelstal 1,0.

Beträffande synpunkt om kostnadsfördelning så har synpunkten besvarats inledningsvis som svar på den återkommande synpunkt.

Sakägare 13, styrelsen Sandhems Tomtägarförening, 2019-12-06

I första hand motsätter sig Sandhems tomtägarförening Hyndevad 2:85, nedan Sandhem eller föreningen, att de aktuella gatorna rustas upp, breddas och asfalteras, samt att alla kostnader som bedöms måsta göras och som härleds till skyddande av vattentäkt, tas av kommunen genom det samlade skattekollektivet.

I andra hand begär Sandhem att, om det ändå beslutas om en gatukostnad, ska göras en skälig och rättvis fördelning av kostnaden utifrån en lika för lika princip och att en eventuell kostnad bestäms till maximalt 80 000 kronor för varje fastighet/tomt.

Resonemang

Kommunens uttryckliga syften med föreslagen detaljplan och gatukostnad

I förslaget till detaljplan anges att syftet med planen är att ”reglera markanvändningen långsiktigt, fastställa möjligheter till bebyggande, möjliggöra avstyckning av de befintliga arrendetomterna och skydda grundvattentäkten Hyndevad.”

Där står också att: ”Bebyggelsens utformning, storlek och våningsantal anpassas till områdets karaktär. Det handlar om att behålla grönska och att hålla ner ytor, volymer och höjder på byggnader, om att finna en balans så att det oberoende av typ av boende finns en acceptans inför kommande utveckling av området. Markplanering, utformning och färgsättning väljs så att den värnar områdets karaktär, då det troligen även framöver åtminstone i närtid kommer att inrymma både sommarstugor, fritidshus och åretrunthus.”

Det anges i gatukostnadsutredningen att ”den nya detaljplanen möjliggör avstyckning av fastigheter för permanent bostadsbebyggelse, fastställer byggrätt och möjliggör utbyggnad av det kommunala vatten-och avloppsnätet.”

Det anges också att ”vägarna i området är idag mycket smala och avsedda för en småskalig bebyggelse. I och med framtida efterfrågan på större fritidshus och permanentbostäder behöver vägarnas standard höjas.”

Avstyckning av fastigheten Hyndevad 22:85 och VA- utbyggnad av Sandhem

När det först gäller avstyckning har föreningen efterfrågat möjlighet att göra sådan ända sedan 1971, men svaret har blivit att området först måste detaljplaneras, vilket nu ska ske nästan 50 år senare.

Kommunens intention kring att möjliggöra en fastighetsreglering av området går således hand i hand med föreningens vilja. Även förslaget att kommunen blir huvudman för underhållet av de vägar föreningen idag står som ägare för accepteras av föreningen, som driftat vägarna i flera decennier.

Sandhem är också för att det kommunala avloppsnätet byggs ut, då det föreligger ett behov av detta, inte minst för miljöns skull.

Föreslagen gatukostnad

Däremot är föreningen och de boende i Sandhem av en helt annan uppfattning än kommunen när det gäller den upprustning av gatorna som kommunen föreslår. Sandhem hävdar med bestämdhet att det inte föreligger något behov. Som nämnts ovan, har föreningen driftat vägarna under många år, och de

(17)

17 har fungerat bra utan undantag. Framkomligheten har aldrig varit ett problem, och kommer inte att vara det framöver heller. Vid samrådsmötet den 25 november meddelade därvarande handläggare att man beslutat att det inte kommer att tillkomma några ytterligare hushåll.

Den fastighetsreglering som kommer att göras medför bara att befintliga tomter, som idag är

arrendetomter, kommer att ombildas till fastigheter. Detta innebär att den nuvarande belastningen på vägarna endast ökar om befintliga fritidshus omvandlas till permanentboende, men denna eventuella framtida förändring är inte av en sådan omfattning att vägarna måste byggas om så som förslås, i vart fall inte i nuläget. Om det, mot förmodan, skulle visa sig att trycket på vägarna ökar i en sådan omfattning att ett behov av upprustning blir nödvändig, kan en omprövning ske.

Det ska i sammanhanget ska framhållas att de aktuella vägarna inte är eller kan bli genomfartsvägar, och även detta medför att belastningen inte kommer att öka. Den planerade utbyggnaden av det kommunala vatten- och avloppsnätet kommer att med automatik möjliggöra en mindre upprustning där så anses nödvändigt till en försumbar kostnad, eftersom vägarna ska återställas av Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö AB efter att ledningarna grävts ner.

Vi vill i sammanhanget lyfta en direkt jämförelse med området Hyndevads strand, som också ska erhålla kommunalt VA i samma ombyggnadsprocess. Där kommer området att få behålla sina

grusvägar, och det finns ingenting som skiljer dessa båda områden åt i karaktär på område. Hyndevads strand ligger däremot ännu mer direkt på själva vattentäkten än vad Sandhem gör.

Kommunen har framfört att Sandhems område i framtiden ska behålla sin karaktär med både permanent- och fritidsboende samt rekreationsområde. Detta går stick i stäv med det kommunen i utredningen hävdar, att framtida efterfrågan på större fritidshus och permanentbostäder medför att vägstandarden måste höjas För det fall syftet med den tänkta upprustningen endast har betydelse för att skydda grundvattentäkten i Hyndevad, måste detta vara något som måste belasta skatte-kollektivet i sin helhet. Det är inte rimligt att de boende i det aktuella området ska ta en större del än andra

kommuninnevånare, då grundvattnets kvalitet rör alla. Vad medlemmar i föreningen erfarit planerade kommunen, genom Eskilstuna Energi och Miljö, för ett 10-tal år sedan att höja standarden på de aktuella vägarna med hänsyn till vattentäkten, och då utan att belasta de boende. Denna planering har kommunen, av okänd anledning, således släppt i det rådande förslaget.

Värdehöjning, fördelning av kostnader

För det fall kommunen, trots det vi anfört ovan, beslutar att vägarna ändå ska rustas, måste kostnaden fördelas på ett rimligt och rättvist sätt.

Vid samrådsmötet framförde handläggarna att deras bedömning är att värdet på tomterna/fastigheterna kommer att höjas vid en upprustning av vägnätet. Vad bedömningen grundar sig på kunde inte anges, utan det framstod som att det handlar om ett allmänt tyckande utan att ha undersökt saken.

Den påstådda värdehöjningen tillbakavisas av Sandhem, som i stället menar att det med största sannolikhet bara är de kommande avstyckningarna och utbyggnaden av VA-nätet som medför en värdehöjning. Detta styrks av de utlåtanden som bifogas denna skrivelse, i vilka två fastighetsmäklare, oberoende av varandra, bedömer att en upprustning av vägen inte kommer att ge någon värdehöjning, utan i vissa fall en värdeminskning i stället.

Det ska i sammanhanget framhållas att det finns fritidsboenden inom föreningen som är av mycket enkel standard, och att kommande VA-avgift, planavgift och eventuell vägkostnadsavgift riskerar att tvinga fram en försäljning, och i värsta fall med en förlust. En tänkt, men inte orimlig, VA-avgift om 200 000-250 000 kronor, en planavgift om 60 000 kronor och en vägavgift om 288 000 kronor samt en styckningskostnad blir sammantaget högre än värdet blir på fastigheten när den avstyckats.

Felaktigt hänvisande till rättsfall

Kommunen har hänvisat till att man har stöd i rättsfallet RÅ 1991 ref 17 vid den differentiering av avgifterna som man föreslår. Sandhems uppfattning är att detta rättsfall inte är applicerbart på detta ärende.

I rättsfallet handlade det om nybyggnation av vägar och tomter i ett område, där antalet fastigheter ökade från 45 befintliga fastigheter till 148, en ökning med mer än 200 %. De 45 befintliga fastigheterna hade, precis som Sandhem, ett välordnat vägnät, som man redan betalat för.

Regeringsrätten kom fram till att förbättringen av de äldre gatorna och de nytillkommande gatorna i högre utsträckning skulle belasta nytillkommande fastigheter (läs ”inte tidigare arrendetomter”).

(18)

18 Eftersom Sandhem ännu inte är fastighetsreglerat måste en bedömning utgå från antalet befintliga hushåll. Antalet hushåll kommer inte att öka annat än i mindre grad. Inte heller kommer nya gator att byggas.

Humanitärt perspektiv

I en direkt undersökning bland Sandhems boende och medlemmar i Sandhemstomtägareförening framkommer att upp mot 23 medlemmar i föreningen (viket är mer än hälften) och flera boende i Sandhems område på grund av den kommande kostnadsbilden, direkt tvingas att lämna sina hem och fritidshusboenden av ekonomiska skäl.

Här ska också belysas att inte mindre än sammanlagt 395 meter grusväg (till 10 fastigheter/

kommande fastigheter) ska anläggas av enskilda för att kunna ta sig ut på kommunalt driftad väg i framtiden. Det innebär i praktiken att ett helt fristående vägnät, motsvarande en 4.5-del det totala vägnät som ingår i utredningen (1800 meter till en sammanlagd kostnad av 28,6 miljoner kr), ska komma att anläggas av privata fastighetsägare som ändå trots denna insats ska belastas med en gatukostnad.

Det kan inte anses varken ”skäligt och rättvist” eller ens rimligt för familjer, ensamstående, arbetssökande och pensionärer, som inte kan ta de lån som krävs, att behandlas på detta sätt av den egna kommunen.

Möjliga lösningar

Avslutningsvis har vi två förslag på fördelning av en eventuell vägavgift:

Det första förslaget rör de hushåll som inte har utfart mot de vägar som kommunen planerar rusta, och det går ut på att dessa hushåll inte ska behöva betala någon avgift över huvud taget då detta framstår som orimligt. Bara det faktum att man ingår i samma detaljplan kan inte medföra att man ska betala får något man inte har nytta av över huvud taget.

Det andra är att de tomtägare som bara använder sina tomter till fritidsbruk och är mantalsskrivna någon annanstans bara ska betala halv avgift (dvs 40.000 kr). Om tomten/fastigheten i framtid blir permanent bebodd kan resterade del av avgiften (ytterligare 40 000 kr) betalas då.

Till slut vill Sandhem ändå framhärda att på grund av att skyddandet av vattentäkten är det primära syftet för hela diskussionen kring behov av detaljplan och VA-lösning främst bör hela avgiften för ev upprustning av gator belasta den kommunala budgeten då skyddet är en allmän angelägenhet.

Svar:

I enlighet med plan- och bygglagen (2010:900) 4 kap 7§ ska kommunen vara huvudman för allmänna platser såvida det inte finns särskilda skäl för enskilt huvudmannaskap. Skäl för enskilt

huvudmannaskap har inte funnits i arbetet med detaljplanen. Syftet med detaljplanen är att reglera markanvändningen i området, då det i dagsläget saknas detaljplan/ byggnadsplan/

områdesbestämmelser och att området nu står inför stora förändringar i samband med planerad vatten- och avloppsutbyggnad. Detaljplanen underlättar utbyggnad av allmänt vatten- och avlopp och avstyckning av fastigheter, fastställer byggrätter samt möjliggör ett förändrat väghållarskap från enskilt till kommunalt huvudmannaskap/övertagande av områdets vägar. I samband med framtagande av detaljplanen arbetas det bland annat med trafiksäkerhet vid in/utfarter, vägutformning och

dagvattenhantering längs områdets vägar. Området berör kommunens dricksvattentäkt och därför belastas skattekollektivet av 50% av kostnaden för att bidra till iordningställande av allmänna gator.

Med stöd i Plan och bygglag (2010:900) enligt 6 kap 24-33§ får kommunen besluta att de som äger fastigheter inom en detaljplan ska betala kostnaderna för att anlägga eller förbättra gator eller andra allmänna platser. De planerade åtgärderna för att iordningställa allmänplats gata är av sådan art att de är nödvändiga för ändrat huvudmannaskap från enskilt till kommunalt.

Kommunen är av uppfattningen att förslag till gatukostnadsersättning är skälig utifrån fastigheternas och blivande fastigheters nytta med anläggningen. Med stöd i Plan och bygglag (2010:900) 6 kap 24- 33§ får kommunen besluta att de som äger fastigheter inom en detaljplan ska betala kostnaderna för att anlägga eller förbättra gator eller andra allmänna platser.

Med kommunalt huvudmannaskap har kommunen ansvar för att iordningställa gator till standard som är nödvändig utifrån trafiksäkerhet, framkomlighet, drift och för framtida underhåll. Vägområdet

(19)

19 inkluderar utrymme för snöupplag och uppfyller de krav kommunen har för trafiksäkerhet,

framkomlighet, drift och underhåll. Vägområdet för gatorna planeras till 7 meter. Gatan utformas med en ”vinge” på 1,5 m. Vägområdet hårdgörs och vägavvattning/dagvatten utförs enligt normal standard. Dagvatten för gata går via brunn till dagvattenledningar. Ledningar för dagvatten och dagvattendammar ingår inte i kostnadsunderlag utan bekostad av VA-taxa. Utformning av gator som fördelas i gatukostnadsutredningen är av normal standard för kommunen. Gatorna har ingen

”förhöjd” säkerhet för dagvatten från gatan med anledning av att området är en del av föreslaget grundvattenskyddsområde.

En förutsättning för detaljplanens genomförande är att planerade allmänna gator iordningställs till kommunal standard inför ett förändrat huvudmannaskap från enskilt till kommunalt. Fastigheter och arrendetomter erhåller en kommunal gata med god framkomlighet, trafiksäkerhet, gatubelysning, dagvattenhantering och kommunen övertar framtida driftansvar och underhållskostnader. Kommunen är av uppfattningen att föreslag till gatukostnadsersättning är skälig utifrån befintliga och blivande fastigheters nytta med anläggningen.

Kommunen anser att planerade åtgärder avsedda att tillgodose områdets behov och att områdesvis fördelning är skälig och rättvis. Fördelningen av gatukostnad avser kommunens faktiska kostnader för utförandet av anläggningarna.

Alla fastighetsägare/blivande fastighetsägare har en fungerade utfart/infart till sin fastighet/tomt idag som kommer att anslutas till allmänplats gata som iordningställs. Att en fastighet har en infart som fastigheten enskilt eller tillsammans med en grannfastighet nyttjar med eget ansvar för underhåll och snöröjning är inte skäl som kommunen kan beakta. Det finns inget behov eller krav annat än för fastighetens egen nytta eller för eget behov att förbättra befintlig infartsvägar. Om

tomtägarföreningen anser att vissa arrendetomter har sämre standard på in- och utfarter än andra tomter inom föreningens område kan föreningen särskilja kostnad för dessa vid friköp och avstyckning från stamfastighet, Hyndevad 22:85.

Kommunen kan inte beakta synpunkt att gatukostnad eller som synpunkten uttrycker ”vägavgift” ska skilja beroende av vart fastighetsägaren är mantalsskriven. Kommunen kan inte beakta att

gatukostnadsavgift ”vägavgift” maximalt ska uppgå till 80 000 (40 000 + 40 000) kronor per fastighet eller arrendetomt. Vägavgift är något som en vägförening tar ut av deltagande fastigheter för drift och underhåll av väg som fastighet använder.

Efter genomfört samråd har kommunen sett över den i samrådshandlingarna definierade

fördelningsgrunden. Den fördelningsgrund som presenterades i samrådshandlingarna baserades i mångt och mycket på ett i gatukostnadssammanhang vägledande rättsfall, RÅ 1991 ref 17. Enligt avgörandet ansågs nyttan av nya anläggningar (gator m.m.) i ett område i Partille kommun vara mindre för befintliga bebyggda fastigheter än för tillkommande obebyggda fastigheter.

Kommunens genomlysning av gatukostnadsutredningen som gjorts efter samrådet har visat att den nya detaljplanen för Sandhem-Hyndevadområdet visserligen möjliggör att ett antal nya fastigheter kan bildas, genom att arrendelotter får omvandlas till självständiga fastigheter, men till skillnad från i Partillefallet tillkommer det inte ny bebyggelse i området i samma omfattning som i rättsfallet.

I sin översyn av gatukostnadsutredningen har kommunen funnit att förutsättningarna för de i fördelningsområdena ingående fastigheterna, oavsett om de idag är fristående fastigheter eller arrendelotter, i allt väsentligt är likvärdiga. Alla fastigheter och arrendetomter undantaget en arrendetomt i området har tillgång till väg med enskilt huvudmannaskap idag. Fastigheter och arrendetomter delar idag kostnader för drift och skötsel av befintliga vägar. Med anledning av detta bedömer kommunen nyttan som lika för alla fastigheter och arrendetomter i området, varför

fördelningsgrunden i till granskning reviderats på så sätt att samtliga fastigheter och arrendelotter anses ha lika stor nytta av vägens upprustning och därför åsätts lika andelstal 1,0.

References

Related documents

2 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)

verka för att en bebyggelse inte blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning

tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än 30,0 kvadratmeter i fråga om ett komplementbostadshus

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. 8 § 3 När

4 f § För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbostadshus krävs det, trots 2 § första stycket 2 och 3 c, inte bygglov för att med en altan anordna en

8. om översiktsplanen avviker från en regionplan för länet, på vilket sätt den gör det och skälen för avvikelsen. 8 § 5 När kommunen upprättar ett förslag till

hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, pla- ner och program av betydelse för en

a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgiv- ningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller b) byggnadsverket placeras