2004-03-09 13:22 CET
Sveriges BNP ökade med 1,6 procent 2003
Den första sammanställningen av Sveriges ekonomi för år 2003 visar att BNP ökade med 1,6 procent jämfört med 2002 och uppgick till 2440 miljarder kronor i löpande priser. Under årets sista kvartal var BNP-utvecklingen 1,9 procent. Fjärde kvartalet 2003 Under fjärde kvartalet 2003 ökade
bruttonationalprodukten med 1,9 procent, kalenderkorrigerad, jämfört med fjärde kvartalet 2002. Hushållens konsumtionsutgifter och exportnettot bidrog mest till BNP-ökningen. Säsongrensad blev BNP-ökningen 0,6 procent jämfört med tredje kvartalet 2003. Hushållens konsumtionsutgifter ökade 2,0 procent, faktisk utveckling, jämfört med fjärde kvartalet 2002. Utgifterna för audio-, foto- och datorutrustning fortsatte att öka, nu med drygt 20 procent, och bidrog till konsumtionsutvecklingen med 0,5 procentenheter. Utgifterna för nya bilar ökade 13 procent och bidrog till konsumtionsutvecklingen med 0,3 procentenheter. Hushållens utgifter för el, gas och värme minskade med 8,9 procent och bidrog negativt till konsumtionsutvecklingen med 0,6
procentenheter. Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 0,4 procent. De statliga konsumtionsutgifterna steg med 0,3 procent. Ökningen förklaras bland annat av ökade sociala naturaförmåner till följd av ökade
tandvårdsersättningar. Tandvårdsersättningarna ökar på grund av det högkostnadsskydd för äldre som infördes vid halvårsskiftet 2002. De kommunala konsumtionsutgifterna steg med 0,5 procent. Fasta
bruttoinvesteringar föll för tredje kvartalet i följd, nu med 1,4 procent. Både byggnader och anläggningar respektive maskiner (inklusive transportmedel) uppvisade en fallande utveckling, minus 2,8 respektive minus 0,4 procent.
Tillverkningsindustrins investeringar föll med 3,6 procent medan näringslivet totalt ändå steg något, plus 1,2 procent. De offentliga myndigheterna drog ned sina investeringar med drygt 10 procent, statliga myndigheters
investeringar föll med nästan 16 procent, primärkommuner och landsting minskade sina investeringar med drygt 5 procent. Lagerinvesteringar bidrog med 0,2 procentenheter till BNP-utvecklingen. Handelslagren och industrins insatsvarulager ökade samtidigt som bränslelagren minskade. Exporten av
varor och tjänster ökade med 8,4 procent medan importen ökade med drygt 6 procent. Varuexporten steg med 7,0 procent och tjänsteexporten uppvisade en uppgång på 13,8 procent. Varuimporten ökade med 5,5 procent och tjänsteimporten med 8,4 procent. Förändrade datainsamlingsmetoder i
samband med att SCB på Riksbankens uppdrag enkätinsamlar tjänstehandeln, innebär att utvecklingen av både export och import av tjänster är mer osäker än vanligt. Produktionen i näringslivet ökade med 2,2 procent. De
varuproducerande branscherna ökade med 1,6 procent medan de
tjänsteproducerande växte med 2,4 procent. De varubranscher som bidrog mest till produktionstillväxten var läkemedelsindustri, hushållsmaskiner, elektroindustri samt bilindustri. Stora minskningar redovisas däremot för delar av gruvindustri, järn- och stålverk samt metallvaruindustri. Inom de tjänsteproducerande branscherna bidrog parti- och detaljhandeln och företagstjänster mest. Produktionen inom offentliga myndigheter steg med 0,2 procent. Sysselsättningen i hela ekonomin, mätt i antalet arbetade timmar, minskade med 1,3 procent. Antalet sysselsatta minskade med 0,5 procent. I näringslivet sjönk antalet arbetade timmar med 1,9 procent och i de offentliga myndigheterna ökade de arbetade timmarna med 0,1 procent.
Helåret 2003 BNP ökade med 1,6 procent för 2003 jämfört med 2002 och uppgick till 2440 miljarder kronor i löpande priser. Hushållens
konsumtionsutgifter ökade 2,0 procent jämfört med helåret 2002. Utgifterna för audio-, foto- och datorutrustning ökade med knappt 17 procent och bidrog till konsumtionsutvecklingen med 0,3 procentenheter. Även andra fritidsvaror ökade, med 7,9 procent och bidrog därmed till utvecklingen med 0,2 procentenheter. Utgifterna för transporter, bl.a. bilar, ökade med 2,8 procent och bidrog till konsumtionsutvecklingen med 0,4 procentenheter.
Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 0,7 procent. Statliga
konsumtionsutgifter steg med 0,8 procent. Ökningen förklaras framför allt av en ökning i de sociala naturaförmånerna med hela 14 procent. Det var
tandvårdsersättningarna som ökade kraftigt till följd av det
högkostnadsskydd för äldre som infördes vid halvårsskiftet 2002. De
kommunala konsumtionsutgifterna ökade med 0,6 procent. De var främst de sociala naturaförmånerna inom primärkommunerna som ökade. Under april och maj var det strejk inom kommunal sektor, vilket påverkade
konsumtionsutvecklingen negativt. Fasta bruttoinvesteringar minskade under året med 2,0 procent. Byggnads- och anläggningsinvesteringar respektive maskininvesteringar (inklusive transportmedel) föll med 1,7 respektive 2,2 procent. Tillverkningsindustrin minskade sina investeringar med 5,7 procent under det att näringslivet totalt minskade med 1,6 procent. Offentliga
myndigheters investeringar drogs ner med 3,5 procent, statliga myndigheter ökade 2,0 procent och primärkommuner och landsting minskade 8,9 procent.
Exporten ökade med 5,9 procent medan importen steg med 5,4 procent.
Varuexporten steg med 5,1 procent och tjänsteexporten steg med 8,4
procent. Varuimporten ökade med 5,5 procent och tjänsteimporten med 5,1 procent. Exportnettot i löpande priser blev 161 miljarder kronor.
Produktionen inom näringslivet ökade med 1,6 procent jämfört med året innan. Varuproduktionen steg med 1,1 procent och tjänsteproduktionen med 1,8 procent. Sysselsättningen, mätt i antal arbetade timmar, minskade för näringslivet totalt med 2,0 procent (-3,0 procent för varu- och -1,3 procent för tjänstebranscherna). Utifrån dessa uppgifter kan ökningen i
arbetsproduktivitet skattas till 3,7 procent för totala näringslivet och 5,9 procent för tillverknings-industrin. De offentliga myndigheternas produktion ökade med 0,6 procent år 2003 jämfört med år 2002. Sysselsättningen i de offentliga myndigheterna ökade med 0,4 procent. Antalet arbetade timmar i hela ekonomin minskade med 1,3 procent medan antalet sysselsatta endast minskade med 0,2 procent, vilket innebär att arbetstiden per sysselsatt fortsatte att minska. Sektorräkenskaper 2003 Hushållens disponibla
inkomster ökade med 2,4 procent 2003 jämfört med 2002, eller från 1209 till 1239 miljarder kronor i löpande priser. Rensat för inflation var de disponibla inkomsterna oförändrade. Löner och kollektiva avgifter ökade med 32
miljarder kronor eller 2,3 procent till 1377 miljarder kronor. Lönerna ökade med 2,5 procent till 1014 miljarder kronor. Transfereringsinkomsterna ökade med 7,3 procent eller med 37 miljarder kronor till 549 miljarder kronor.
Ökningen berodde främst på kontanta socialförsäkringsförmåner som steg med 10,1 procent. Av dessa ökade a-kasseersättning, och aktivitets- och sjukersättningar (tidigare förtids-pensioner) mest, med 5,7 respektive 5,4 miljarder kronor. Transfereringsutgifterna ökade med 5,3 procent till 912 miljarder kronor. Mest ökade inkomstskatter, med 9,1 procent till 398 miljarder kronor. Den första preliminära uppskattningen av det finansiella sparandet i de inhemska sektorerna visade en ökning med 14 miljarder kronor och uppgick år 2003 till 133 miljarder kronor. Det finansiella
sparandet inom den konsoliderade offentliga sektorn ökade något, från -6 miljarder kronor till 12 miljarder kronor. Hushållens finansiella sparande har beräknats till 95 miljarder kronor. Företagssektorn som helhet hade ett positivt finansiellt sparande om 26 miljarder kronor vilket innebar en förbättring med 19 miljarder kronor relativt 2002.
Konvergenskravsrapportering I enlighet med Europeiska unionens stabilitets- och tillväxtpakt levererade SCB preliminära uppgifter över den offentliga sektorns sparande och konsoliderade bruttoskuld enligt konvergenskraven till Eurostat den 27 februari 2004. Den offentliga sektorns finansiella sparande och den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld uppgick till 0,7
respektive 51,8 procent av BNP i denna rapportering. Detta kan jämföras med 2002, då den offentliga sektorns finansiella sparande och den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld uppgick till 0,0 respektive 52,6 procent av
BNP. I finansiellt sparande enligt konvergenskravsrapporteringen skall swappar vara inkluderade i räntekostnaderna, vilket de inte är i de ordinarie nationalräkenskapsberäkningarna. Därför skiljer sig det finansiella sparandet enligt konvergenskravsrapporteringen från det i nationalräkenskaperna.
Revideringar av tidigare kvartal 2003 och 2002 Sedan föregående publicering av uppgifter för de tre första kvartalen 2003 har vissa revideringar gjorts på grund av att ny primärstatistik blivit tillgänglig. För det första kvartalet har den kalenderkorrigerade BNP-utvecklingen justerats ned med 0,1
procentenhet till 1,8 procent. Det andra kvartalet har justerats upp med 0,1 procentenhet till 1,0 procent medan det tredje kvartalet har reviderats ned med 0,3 procentenheter till 1,7 procent. Även för 2002 har BNP-utvecklingen reviderats. BNP-utvecklingen uppgår nu till 2,1 procent 2002 jämfört med 2001, vilket är en upprevidering med 0,2 procentenheter. I löpande pris blev BNP 2347 miljarder kronor. Uppgifterna om export och import av varor som nu publiceras har när det gäller 2002 och 2003 reviderats i första hand när det gäller teleprodukter. På basis av preliminära uppgifter har
exportuppgifterna 2002 höjts medan importuppgifterna höjts både 2002 och 2003. Höjningarna har genomförts på ett sådant sätt att en så rättvisande volymutveckling som möjligt erhållits. Uppgifterna avviker dock från vad utrikeshandelsstatistiken publicerat, vilket sammanhänger med olika revideringsrutiner. Skillnaderna resulterar i olika uppgifter om
volymutvecklingen. Uppgifterna om exportutvecklingen totalt har för 2002 höjts från 0,2 till 1,2 procent. Utvecklingen för varuexporten har beräknats till 2,0 procent, vilket är en höjning från tidigare 1,0 procent. Även
tjänsteexporten har reviderats, från -2,6 till -1,3 procent. Tillväxtsiffrorna har höjts samtliga kvartal. Revideringarna 2002 har också betytt att uppgifterna om importutvecklingen totalt höjts, från -2,5 till -1,9 procent. Utvecklingen för varuimporten har beräknats till -0,7, vilket är en höjning från tidigare -1,3 procent. Även uppgifterna om tjänsteimportens utveckling har höjts, från -5,5 till -5,0 procent. Tillväxtsiffrorna har höjts samtliga kvartal, främst på grund av importuppgifterna för varor. Revideringarna har resulterat i ett förstärkt exportnetto med 6 miljarder kronor till 152 miljarder kronor. De genomförda revideringarna har även påverkat det finansiella sparandet. Bland annat har utlandstransaktionerna höjts med 17 miljarder kronor netto, hushållens löneinkomster och företagens lönekostnader har båda höjts med 7 miljarder kronor inklusive kollektiva avgifter och de offentliga skatte-inkomsterna har sänkts med 9 miljarder kronor. För 2002 har detta sammantaget fått till följd att företagssektorns finansiella sparande reviderats upp med 14 miljarder kronor, hushållssektorn reviderats upp med 12 miljarder kronor, den
offentliga sektorn reviderats ned 9 miljarder kronor och utlandet reviderats ned med 17 miljarder kronor. Tabell 1: Kalenderkorrigerad BNP från
produktionssidan, volymförändring (procent) 2002 2003 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv
1 kv 2 kv 3 kv 4 BNP till marknadspris 1,9 2,9 2,2 1,4 1,8 1,0 1,7 1,9 Därav Varuproduktion (SNI 01-45) 1,7 5,0 3,3 2,6 1,6 0,8 0,7 1,6 del Tillv. ind (SNI 15-37) 2,9 6,0 4,7 2,9 2,4 1,5 1,3 2,8 Tjänsteproduktion (SNI 50-95) 2,4 2,6 1,7 1,0 1,7 1,1 1,9 2,4 S:a näringsliv [1] 2,0 3,5 2,2 1,6 1,6 1,1 1,6 2,2
Offentliga myndigheters produktion 1,7 1,6 1,7 -0,3 0,9 0,3 1,0 0,2
Sysselsättning, arbetade timmar Kalenderkorrigerad -1,1 0,0 -1,1 -2,1 -0,6 -1,7 -1,4 -1,3 (1) Inklusive ofördelade banktjänster, tullar och indirekta
skatter. Tabell 2: Säsongrensad BNP, volymförändring (procent) kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 1997 0,8 0,8 0,7 1,1 1998 0,6 1,3 0,9 0,8 1999 1,3 0,7 1,4 1,5 2000 1,0 1,4 0,6 0,2 2001 0,1 -0,1 0,4 0,6 2002 0,6 0,7 0,2 0,2 2003 0,5 0,3 0,5 0,6 Diagram 1: Säsongrensad BNP, procentuell förändring Tabell 3:
Försörjningsbalans, utvecklingstal samt faktiska värden Volymförändring (procent) i förhållande till Miljoner kronor motsvarande period föregående år.
löpande priser 2002 2003 2003 kv 1 kv2 kv3 kv4 Helår kv 1 kv2 kv3 kv4 Helår BNP till marknadspris 1,1 3,4 2,5 1,4 2,1 1,8 0,6 1,7 2,3 1,6 2 440 056 Import -6,0 -1,2 -0,8 0,7 -1,9 4,6 3,9 6,9 6,3 5,4 908 949 Varor fob (SNI 01-45) -6,3 0,1 1,6 2,3 -0,7 5,8 4,2 6,5 5,5 5,5 663 417 Tjänster (SNI 50-93) -5,4 -4,5 -6,4 -3,6 -5,0 1,1 3,0 8,1 8,4 5,1 245 532 S:a Tillgång -1,0 2,1 1,6 1,2 1,0 2,6 1,5 3,2 3,4 2,6 3 349 005 Hushållens konsumtionsutgifter 0,3 0,8 1,8 2,6 1,4 1,8 1,5 2,6 2,0 2,0 1 195 263 Egentliga hushåll 0,3 0,9 1,8 2,8 1,5 1,8 1,6 2,6 2,1 2,0 1 156 422 Hushållens ideella org (HIO) 0,2 -1,0 -0,1 -2,9 -1,0 1,6 0,7 1,6 0,1 1,0 38 841 Offentliga konsumtionsutgifter 3,2 4,2 4,0 1,5 3,2 0,5 0,1 2,0 0,4 0,7 691 282 Staten 4,5 6,2 5,2 1,2 4,1 1,9 0,4 0,9 0,3 0,8 195 847 Kommunerna 2,8 3,4 3,5 1,6 2,8 0,0 0,0 2,5 0,5 0,6 495 435 Fast
bruttoinvestering -4,1 0,8 -3,5 -5,2 -3,0 3,9 -5,1 -4,6 -1,4 -2,0 383 068 Lagerinvestering (1) -1,4 -0,9 0,5 0,9 -0,2 0,7 0,6 -0,7 0,2 0,2 8 759 Export -0,3 4,8 1,0 -0,5 1,2 2,9 3,5 8,8 8,4 5,9 1 069 984 Varor fob (SNI 01-45) -1,5 5,2 1,6 2,6 2,0 3,0 1,9 9,0 7,0 5,1 817 372 Tjänster (SNI 50-93) 4,2 3,4 -0,9 -10,7 -1,3 2,5 8,8 8,5 13,8 8,4 252 612 S:a Användning (2) -1,0 2,1 1,6 1,2 1,0 2,6 1,5 3,2 3,4 2,6 3 349 005 (1) Förändring i procent av BNP för
jämförelseperioden. Exklusive korrektionspost. (2) Inklusive korrigeringspost och förändring i värdeföremål. Tabell 4: Hushållens disponibla inkomster och sparande i löpande priser, mdkr och procentuell förändring Löpande priser, mdkr Procentuell förändring 1999 2000 2001 2002 2003 1999 2000 2001 2002 2003 Hushållens disponibla inkomster 1 003,4 1 058,0 1 153,3 1 209,1 1 238,5 3,7 5,4 9,0 4,8 2,4 därav Löner 849,3 906,9 959,6 990,0 1 014,5 5,8 6,8 5,8 3,2 2,5 Kollektiva avgifter 259,3 314,4 345,4 355,1 362,3 -3,3 21,2 9,9 2,8 2,0 Driftsöverskott, egnahem 70,5 69,0 68,1 68,8 71,2 -2,6 -2,1 -1,3 1,0 3,5 Sammansatt förvärvsinkomst 122,2 135,6 138,7 141,1 144,4 3,9 11,0 2,3 1,7 2,3 Kapitalinkomster, netto 5,1 22,5 14,9 8,4 9,5 Transfereringsinkomster 461,0 473,2 496,5 511,6 548,7 4,4 2,6 4,9 3,0 7,3 Transfereringsutgifter (1) 764,0 863,5 870,0 865,9 912,1 2,6 13,0 0,8 -0,5 5,3 Transfereringsnetto
-303,0 -390,3 -373,5 -354,3 -363,4 Sparande, netto 21,2 32,3 99,9 123,3 104,0 varav sparande i tjänstepensioner 33,6 52,7 55,0 58,0 60,7 Sparkvot (2) 2,0 2,9 8,3 9,7 8,0 Kapitalförslitning 33,6 37,9 40,9 42,8 43,4 7,0 12,8 7,9 4,6 1,4 Realt sparande, brutto 37,2 41,4 44,4 43,6 47,9 10,7 11,3 7,2 -1,8 9,9 Finansiellt sparande 14,4 23,8 92,1 117,3 95,2 -42,4 65,3 287,0 27,4 -18,8 (1) Transfereringsutgifterna är inklusive kollektiva avgifter. (2) Sparkvoten
definieras som kvoten (uttryckt i procent) mellan sparande och disponibel inkomst (med hänsyn tagen till sparandet i tjänstepensioner). Tabell 5:
Förändring i finansiellt sparande i löpande priser, mdkr 1999 2000 2001 2002 2003 Företagssektorn -16,1 -47,1 -11,9 67,1 18,6 Offentliga sektorn 10,8 62,4 -46,5 -70,8 17,9 därav Staten 78,9 -29,6 114,3 -212,9 6,6 Kommuner -2,1 2,9 -9,0 -9,3 9,8 Socialförsäkringssektorn -66,0 89,1 -151,7 151,3 1,5
Hushållssektorn -10,6 9,4 68,3 25,2 -22,2 Inhemska sektorer, totalt (1) -15,9 24,7 9,9 21,5 14,3 Förändring av det finansiella sparandet för olika sektorer jämfört med närmast föregående år (1) Motsvarar förändringen i nettot av löpande betalningar mot utlandet. Tabell 6: Offentliga finanser enligt
konvergenskraven i löpande priser, mdkr 2000 2001 2002 2003 BNP 2 195,0 2 266,4 2 347,4 2 440,1 Finansiellt sparande(+)/underskott(-) (1) Staten 58,3 171,2 -34,7 -27,7 Socialförsäkring 48,0 -103,7 47,6 49,1 Kommuner,
landsting 4,8 -4,2 -13,5 -3,7 Totalt 111,1 63,2 -0,6 17,7 Procent av BNP 5,1 2,8 0,0 0,7 (0,7) Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld Totalt 1 159,9 1 232,1 1 233,9 1 265,3 Procent av BNP 52,8 54,4 52,6 51,9 (51,8) (1) I
finansiellt sparande enligt konvergenskravs-rapporteringen skall swappar vara inkluderade i ränte-kostnaderna, vilket de inte är i de ordinarie
nationalräkenskapsberäkningarna. Därför skiljer sig det finansiella sparandet enligt konvergenskravsrapporteringen från det i nationalräkenskaperna. Inom ( ) visas de kvoter som baseras på de preliminära data som rapporterats till EU 2004-02-27 enligt konvergenskriterierna. Definitioner och förklaringar Osäkerhet. Studier har visat att den kvartalsvisa BNP-utvecklingen under 90- talet i genomsnitt reviderats med 0,6 procentenheter från första estimat till definitiv version. Volymförändringar. I texten angivna procenttal avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år. För BNP, produktion och sysselsättning används
kalenderkorrigerade värden. Kalenderkorrigerad (dagkorrigerad). Används för jämförelse mellan samma kvartal eller halvår olika år. Innebär korrigering för effekten av olikheter i antalet arbetsdagar under kvartal eller halvår.
Kalenderkorrigering görs ej på helår. Säsongrensad. Används för jämförelse mellan två på varandra följande kvartal. Säsongrensning görs för att utjämna återkommande variationer under året. Faktisk. Används vid jämförelse mellan hela kalenderår, samt vid kvartalsjämförelser för vissa delaggregat mellan samma kvartal olika år. Fasta priser. BNP och dess komponenter är beräknade i föregående års prisnivå och därefter kedjade till referensår 2000. Denna
metod medför att serier med värden i fast pris med referensår 2000 inte är additiva. En summering av t.ex. försörjningsbalansens komponenter ger inte värdet på BNP. Jämförbarhet med primärstatistik. Vid sammanställning av nationalräkenskaper används en mängd primärstatistiska uppgifter.
Statistiken har ofta täckning och definitioner som inte helt motsvarar NR- systemets krav, varför tillägg och korrigeringar görs. Om tillgängliga data inte ger en samstämmig bild av den ekonomiska utvecklingen vidtas justeringar i NR. Detta leder till att publicerade uppgifter från primärstatistik och NR ibland kan avvika från varandra. Avvikelser kan också förekomma p.g.a. att aktualiteten kan vara olika. Avstämning. BNP beräknas med hjälp av
tillgänglig statistik såväl från användningssidan som från produktionssidan.
Dessa beräkningar ger inte exakt samma resultat. P.g.a. osäkerheten i
tjänstehandeln med utlandet har tyngdpunkten legat på beräkningarna från produktionssidan. För att eliminera differenserna görs därför
avstämningsjusteringar. Se länk http://www.scb.se/nr0103
Bolagisering/Avbolagisering. Kommunal konsumtion och produktion samt produktionen i näringslivet har påverkats av att verksamheter inom
kommunala myndigheter bolagiserats. Under 2003 har även verksamheter avbolagiserats. Sociala naturaförmåner består av utgifter för varor och tjänster som finansieras av offentliga myndigheter, men som produceras av marknads-producenter och utan vidare bearbetning levereras till hushållen.
Exempel på sociala naturaförmåner är landstingens finansiering av läkemedel och primär-kommunernas köp av privata skol- och omsorgsplatser. Sveriges statistiska databaser Ytterligare uppgifter redovisas i databaserna som avgiftsfritt är åtkomliga via SCB:s webbplats. Mer om ... Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m. finns på SCB:s webbplats Nästa publiceringstillfälle Nästa pressmeddelande i serien publiceras 2004-06-09 13.00. Producent SCB,
Nationalräkenskapsenheten Box 24300 104 51 Stockholm Fax 08-506 942 96 Förfrågningar Ann-Louis Päivinen Tfn 08-506 949 90 Epost
annlouis.paivinen@scb.se Tomas Nilsson Tfn 08-506 944 41 Epost tomas.nilsson@scb.se
Kontaktpersoner
Nizar Chakkour Presskontakt Pressansvarig
nizar.chakkour@scb.se +46 767 20 44 44
