Plan mot
diskriminering och kränkande
behandling i förskolan
Stömne förskola
Upprättad 20190101
Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling för de barn som deltar i eller söker till verksamheten
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Förbud mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan vilar på demokratisk grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. För alla som arbetar i förskolan är arbetet med värdegrunden ett övergripande uppdrag som ska genomsyra hela verksamheten – organisation, undervisning, alla möten och aktiviteter.
2 kap. 5 § diskrimineringslagen får den som bedriver verksamhet inte diskriminera något barn som deltar i verksamheten. b förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller bristande tillgänglighet. Barn kan inte diskriminera varandra i juridisk mening.
6 kap. 9 § skollagen får huvudman eller personal inte utsätta ett barn för kränkande behandling. Kränkande behandling innebär att ett barns värdighet kränks. Har kränkningarna samband med någon av diskrimineringsgrunderna kallas det trakasserier.
Läroplan för förskolan Lpfö-98 rev. 2010 ska alla som arbetar i skolan aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper.
Vår vision
Stömne förskola ska vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna sig trygga och känna glädje, där ingen ska bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Alla barn är välkomna till vår förskola.
Alla på förskolan ska verka för en god hälsa och trygghet genom att utveckla goda relationer, mellan förskola, hem och samhälle. Föräldrar ska kunna känna tillit till förskolan.
Planen gäller från 20190101
Planen gäller till 20191231
Ansvariga för planen
Förskolans arbetslag och förskolechefen.
Barnens delaktighet
Barnen deltar via samtal i samlingar och vardagliga situationer. Vi har intervjuer med barnen där vi frågar efter hur de trivs på förskolan och om det finns ställen som känns otrygga. Barnen är med och formulerar våra lek- och trivselregler och de är alltid delaktiga i arbetet med olika händelser som uppstår tex. konflikter.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vi informerar om planen på föräldramöten och föräldrarna har möjlighet att påverka via exempelvis samtal med personalen eller förskolechefen. Planen finns tillgänglig för föräldrarna att läsa i tamburen och på vår hemsida.
Personalens delaktighet
Planen hålls levande via diskussioner på till exempel personalmöten,
reflektionsmöten och kvalitetsdagar. Även vikarier och ny personal ska informeras om att planen finns, så att de kan läsa igenom den.
Förankring av planen
Vårt likabehandlingsarbete förankras genom delaktighet av personal, barn och vårdnadshavare.
På olika sätt jobbar vi med barnen kring ämnet kamratskap och hur alla kan bidra till ett klimat på förskolan där alla kan trivas. Tex. upprättar vi lek- och trivselregler tillsammans med barnen som sedan hålls levande under läsåret. Vi jobbar också tematiskt, i små projekt eller som en återkommande aktivitet kring ämnet. I vårt Grön Flagg arbete har vi valt Vänskap och Självkänsla som utvecklingsområden.
Förankringen sker även i vardagliga situationer med enskilda barn eller där händelser inträffat. För att barnen lättare ska förstå kan vi använda oss av sociala berättelser med förklarande bilder.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Vi har utvärderat fjolårets mål samt planerade åtgärder på reflektionstid och personalmöten. Föräldrarnas åsikter fångades upp via kvalitetsenkät. I samtal med barn diskuteras fortlöpande hur ”man ska vara mot varandra”.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personalen på förskolan och föräldrar via enkät.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Vi ser att barnen är mer omtänksam mot varandra, barnen har uppmärksammat kompissånger på ett bra sätt.
Vi ser att det fortfarande uppstår konflikter mellan barnen, men vi använder olika metoder för att förebygga det t ex kompisböcker, vänskapstema, samarbetslekar, dela in barnen i små grupper ute och inne samt hjälper varandra över avdelningarna. Vi pedagoger kan se att detta är ett arbete som hela tiden ska finnas med i vardagen och i vårt arbetssätt, det är inget som vi i egentlig mening blir färdiga med. Det är en ständigt pågående process.
Årets plan ska utvärderas senast 20191231
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
På personalmöte, reflektion och på kvalitetsdagar och i vårt arbetslag ska planen kontinuerligt diskuteras. Föräldrarna görs delaktiga via enkät och uppföljande diskussion på föräldramöte och utvecklingssamtal.
Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef och personalen på förskolan.
Hur barnen har involverats i utvärderingen
Med hjälp av barnintervjuer har barnens svar gett oss kunskaper och då har vi anpassat verksamheten utifrån barnens behov.
Hur personalen har involverats i utvärderingen
Alla pedagoger har varit delaktiga i utvärderingen av planen.
Främjande åtgärder
Främjande handlar om att identifiera och stärka positiva förutsättningar för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår från förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en miljö där barn känner sig trygga och utvecklas.
Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla barn och ska genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem.
Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling
kan vara psykisk, fysisk, verbal och e-kränkning.
Diskrimineringsgrunder Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsätt
Sexuell läggning Ålder
Bristande tillgänglighet Mål och uppföljning
Kränkande behandling: Nolltolerans beträffande kränkande behandling ska gälla för hela förskolan. Vid akuta situationer ansvarar alla pedagoger för utredning och uppföljning enligt avsnittet “Rutiner för akuta situationer”. Pedagogerna agerar direkt i akuta situationer genom att stoppa handlingen och arbetar sedan med olika
värdegrundsmaterial med de barn det berör och vid behov hela gruppen. Vi använder oss av sociala berättelser, bilder, dramatisering och samtal. Kränkningar rapporteras i systemet LISA. Följs upp vid samtal och barnen och med föräldrar.
Verbala: Förhållningssätt mot varandra, ingen ska behöva utstå eller höra saker som sårar eller kränker
Psykiska: Kompisböcker
Med hjälp av litteratur skapa en förståelse för alla barn och hur man kan vara mot varandra.
Fysiska: Nolltolerans mot våld, ingen ska behöva vara rädd för att bli slagen på förskola
E-kränkning: Vi uppmanar att lämna synpunkter och klagomål via förvaltningens rutin
Diskrimineringsgrunder
Kön: Vi arbetar för lärmiljöer där barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Medvetenhet om vårt eget
förhållningssätt är av stor vikt. Följs upp vid observationer och reflektion i arbetslaget.
Etnisk tillhörighet: Alla ska känna stolthet över sig själva och sin etniska
tillhörighet. Vi uppmärksammar barns flerspråkighet på ett positivt sätt, t ex lär vi oss räkna på olika språk. Vi har sagoböcker på olika språk som föräldrarna kan låna hem, vi använder oss av Pen pal som översätter böcker till barnens språk. Följs upp vid samtal med föräldrar och vid enkäter.
Religion eller annan trosuppfattning: Vi har respekt för varandras tro och religion och jobbar för ett interkulturellt perspektiv. Vi har en mångkulturell
almanacka.Uppföljning i samtal med vårdnadshavare.
Funktionsnedsättning: Normkritisk tänkande ska prägla vårt förhållningssätt. Alla ska delta utifrån sina förutsättningar. Några av pedagogerna använder sig av
stödtecken i barngruppen för att förstärka och förtydliga språket. Med observationer och kartläggning sker uppföljning.
Sexuell läggning: Vi ska skapa förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar och sexuell läggning. Vi tar hjälp av litteratur för att samtala, besvara frågor och funderingar. Vi diskuterar och reflekterar om dessa frågor i arbetslaget.
Könsidentitet och könsuttryck Vi ska skapa förutsättningar så att barnen kan hitta och befästa sin identitet utan att begränsas av stereotypa könsroller. Vi utvärderar våra lekmiljöer och tillhandahåller varierat material. Genom observationer och diskussioner följer vi upp.
Ålder: Vi ska ha en verksamhet som främjar alla oavsett ålder. Vi arbetar med barnen i mindre grupper för att alla ska få förutsättningar att synas och höras. Vi reflekterar över och utvärderar vår verksamhet kontinuerligt.
Åtgärd
Kränkande behandling: Vi har värdegrundsövningar-/diskussioner kontinuerligt på personalmöten. Vi arbetar med barnen kring ämnet kamratskap och hur alla kan bidra till ett klimat på förskolan där alla kan trivas. Tex. upprättar vi lek- och
trivselregler tillsammans med barnen som sedan hålls levande under läsåret. Vi jobbar också tematiskt, i små projekt eller som en återkommande aktivitet kring ämnet. Vi ska vara nära barnen, observera och anmäla i LISA när något inträffar. Barnen ska känna sig trygga på hela förskolan.
Kön: Vi utvärderar kontinuerligt våra lek-och lärmiljöer för att bryta normen av vad som anses vara för flickor respektive pojkar. Våra lärmiljöer ska innehålla en
mångfald som inbjuder till olika sorts lek. Vi försöker att bli mer medvetna om hur vi förhåller oss till barnen, tex. om hur vi uttrycker oss. Dessutom behöver vi tänka på hur vi själva förhåller oss till könsnormen.
Etnisk tillhörighet: Vi ska bekräfta barnets ursprung, uppmärksamma dess
hemspråk och dess traditioner. Hjälpa barnet att känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Vår förskola uppmärksammar barnens flerspråkighet på ett positivt sätt. Vi har böcker på olika språk. Böcker på mindre frekvent förekommande språk lånar vi på internationella biblioteket dessutom har vi beslutat att köpa in appen Polyglutt, som läser böcker på flera språk. Vi använder oss av appar där vi tillsammans med barnen kan lära oss begrepp på olika språk. I samarbete med föräldrarna får vi mer kunskap om det som rör barnets etniska tillhörighet. Vi ser
över våra lokaler och pedagogiska material kontinuerligt för att barn oavsett etniskt ursprung kan känna igen sig i leken. Vi kan t ex se och lyssna på program på olika språk.
Religion och annan trosuppfattning: Vi möter barnet i dess frågor och funderingar. Vi respekterar allas tro och vi hörsammar önskemål om mat, kläder, högtider och liknande. Vi samråder med föräldrar om våra aktiviteter på förskolan som kan beröra det som gäller religion eller annan trosuppfattning.
Funktionsnedsättning: Förskolan har rutiner för hur man tar emot barn med funktionsnedsättningar. Vi samarbetar med tex. Barnhabilitering, BVC,
Psykologforum och Lärstödsteamet. Vi anpassar verksamheten med hänsyn till barnets olika förutsättningar och utformar aktiviteter så att alla barn kan delta. Några av pedagogerna använder TSS (tecken som stöd). Vi utvecklar kontinuerligt våra lek/lärmiljöer för att alla ska kunna delta.
Sexuell läggning: Vi har köpt ett flertal böcker om regnbågsfamiljer. Genom att läsa och fördjupa oss i dem kan vi synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer.
Vi försöker att bryta heteronormen i vårt sätt att tala i vardagen och vi står upp för alla människors lika värde och allas lika rättigheter.
Könsidentitet eller könsuttryck: Genom vårt förhållningssätt vill vi bidra till att bryta tvåkönsnormen och att stötta och bistå barnet i dess identitetsskapande.
Exempelvis stötta pojkars önskemål om att klä sig i klänning eller att vara Lucia eller liknande även flickors önskemål för liknande roller. Vi tänker på vårt sätt att
benämna barnen vid namn istället för könstillhörigheten (tex. Kom nu
”grabbar”/”tjejer”).
Ålder: Vi tar hänsyn till barnets förmåga och intresse oavsett ålder. Våra lärmiljöer är utformade så att alla barn kan delta efter sin förmåga och utmanas till vidare
utveckling.
Ansvarig
Personal och förskolechef.
Datum när det ska vara klart
Arbetet sker kontinuerligt och systematiskt under hela året.
Hur barnen har involverats i de främjade åtgärderna
Vi har samtalat och intervjuat barnen om deras tankar kring att alla är lika mycket värda.
Hur personalen har involverats i de främjade åtgärderna Alla pedagoger har varit med och tagit fram de främjande åtgärderna.
Kartläggning
Syftet med kartläggningen är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem och risker som vi har identifierat ligger till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Kartläggningsmetoder
Barnintervjuer, trygghetsvandring och incidentrapporter.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling kan vara psykisk, fysisk, verbal och e-kränkning.
Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsätt
Sexuell läggning Ålder
Hur barn har involverats i kartläggningen
Barnen har intervjuats och deltagit i trygghetsvandring. Föräldrarna informeras.
Barnen från tre års ålder genomför Qualis enkäterna.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Personalen har utfört intervjuer och deltagit i trygghetsvandring samt utvärderat resultatet.
Resultat och analys
Resultat: Vid 2018 års kartläggning ser vi att barnen bl a att upplever att de är otrygga i skogen, vid toalettbesök/skötbord, vid vila och överlämning på morgonen, när det ofta är okänd personal när det kontinuerligt kommer nya barn i gruppen och när barn bråkar/slåss.
Analys: Vi fortsätter att utveckla arbetet med kompisskap och trivselregler för att förebygga att konflikter och kränkningar uppstår. Vi behöver vara nära barnen ytterligare för att förhindra att kränkningar uppstår och för att de ska känna sig trygga. Barnen kan känner sig otrygga när grupperna kontinuerligt förändras med nya barn. Byte av vikarier (när vikarier byts ut i rekryteringen) och när vi inte får vikarier ser vi att både barn och personal påverkas negativt.
Förebyggande åtgärder
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling kan vara psykisk, fysisk, verbal och e-kränkning.
Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsätt
Sexuell läggning Ålder
Mål och uppföljning
Kränkande behandling: Alla barn ska känna sig trygga både inom- och utomhus.
De ska bli respekterade och bli bemötta på ett bra sätt. Uppföljning ska ske i
intervjuer och i övriga samtal med barnen. Samt med föräldrar i daglig kontakt och i utvecklingssamtal.
Kön: Alla barn ska ha lika stort inflytande och utrymme oavsett kön. Uppföljning ska ske i intervjuer, observationer och samtal.
Könsidentitet eller könsuttryck: Vårt förhållningssätt ska präglas av ett
normkritiskt tänkande. Inget barn ska känna sig begränsat av stereotypa könsroller.
Uppföljning ska ske genom observation och samtal.
Etnisk tillhörighet: Den etniska mångfalden tas tillvara och berikar vår verksamhet.
Uppföljning sker genom utvärdering av verksamheten.
Religion eller annan trosuppfattning: I samtal med föräldrar tar vi del av önskemål och behov. Uppföljning via utvecklingssamtal och daglig kontakt.
Funktionsnedsättning: Alla barn ska kunna delta i verksamheten. Uppföljning sker genom samtal, observation och verksamhetsutvärdering.
Sexuell läggning: Olika familjekonstellationer ska uppmärksammas på ett positivt sätt. Uppföljning genom utvärdering av verksamheten.
Ålder: Verksamheten ska utgå från barnets intressen, behov och förmågor.
Uppföljning sker vid samtal, intervjuer och verksamhetsutvärdering.
Åtgärd
Kränkande behandling: All personal ska ha deltagit i diskussioner kring värdegrundsfrågor och det ska råda en samsyn kring förhållningssätt. Vi ska vara goda förebilder för barnen i vårt sätt att vara. Vi ska vara nära barnen för att ha möjlighet att förhindra att kränkningar uppstår. Vi jobbar med vänskapstema, vi ser
till att ordinarie personal och kända vikarier byter blöja och är med vid toalettbesök, överlämning till känd personal Vid akuta situationer använder vi oss av sociala berättelser. Vi anmäler i LISA.
Kön: Lärmiljöerna utformas så att alla barn ges samma förutsättningar oavsett kön.
Könsidentitet eller könsuttryck: Värdegrundsarbete och medvetandegörande av våra egna tankesätt kan ge förutsättningar för ett normkritisk förhållningssätt.
Etnisk tillhörighet: Genom samarbete med föräldrarna, böcker och temaarbete kan vi synliggöra mångfalden som berikar vår verksamhet. Vi kan utveckla aktiviteter som är gränsöverskridande, tex. musik och dans, som alla barn i världen känner till.
Religion eller annan trosuppfattning: Vi utformar verksamheten så den passar alla.
Funktionsnedsättning: Vi skapar förutsättningarna för att alla barn ska kunna delta i verksamheten. Tex. genom hjälpmedel i miljön, kompetensutveckling,
resursfördelning och ett arbetssätt som passar alla barn.
Sexuell läggning: Alla barn ska ha samma förutsättningar att utvecklas utan att begränsas av stereotypa föreställningar.
Ålder: Barnet ska inte begränsas av att det är i en viss ålder.
Motivera åtgärd
Kränkande behandling: Alla ska känna sig trygga.
Kön: Oavsett kön ska barnen ha möjlighet att kunna välja vart och hur de vill leka.
Könsidentitet eller könsuttryck: Genom värdegrundsarbetet vill vi skapa ett professionellt förhållningssätt.
Etnisk tillhörighet: Oavsett barnets ursprung och etnisk tillhörighet ska de uppleva glädje, trygghet och igenkänning på vår förskola.
Religion eller annan trosuppfattning: Personalen bör ha kunskaper om när olika religiösa högtider firas och även ta hänsyn och respektera att inte alla familjer vill att barnen ska delta i de högtider vi firar.
Funktionsnedsättning: Utifrån sin förmåga ska alla barn ha möjlighet att kunna delta i verksamheten.
Sexuell läggning: Alla barn ska ha samma förutsättningar att utvecklas utan att begränsas av stereotypa föreställningar.
Ålder: Barnet ska inte begränsas av att det är i en viss ålder.
Ansvarig
Personalen och förskolechef Datum när det ska vara klart
Arbetet sker kontinuerligt och systematiskt under hela året.
Hur barnen har involverats i de förebyggande åtgärderna
Vi arbetar med pedagogisk dokumentation där barnens tankar och funderingar tas tillvara. Vi samtalar och reflekterar tillsammans med barnen i mindre grupper.
Hur personalen har involverats i de förebyggande åtgärderna
Personalen agerar utifrån uppkomna situationer. Diskussioner i hela arbetslaget vid avdelningsreflektion. Reflektionstid och personalmöten.
Rutiner Policy
Det råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på Stömne förskola.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Skyldighet råder att anmäla, utreda och vidta åtgärder enligt Skollagen (20110:800) kap 6 § 10.
Vardagliga observationer och dokumentation av barns samspel görs för att tidigt upptäcka mönster och ev. kränkningar, nolltolerans gäller.
Personalen agerar direkt och samtalar med de berörda barnen och föräldrarna.
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till
Föräldrarna kan vända sig till förskolepersonalen eller förskolechefen.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När en akutsituation uppstår går vi som personal direkt in och agerar för att få kränkningen att upphöra och förhindrar fortsatt kränkande beteende. I fall där detta återkommer frekvent kan dramatiseringar eller sociala berättelser tydliggöra
händelsen. Personalen reflekterar tillsammans med barnen vilket sorts bemötande som känns bra/mindre bra. Det handlar om att få dem att förstå hur det kan kännas för andra, att utveckla empati.
När det handlar om grövre kränkningar har vi även samtal tillsammans med vårdnadshavare. Förskolechef informeras. Vi anmäler till LISA.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal I första hand talar arbetslaget med personalen i fråga.
Förskolechefen underrättas om den inträffade situationen.
Förskolechefen pratar med vederbörande person. Om inte situationen ändras ska anmälan ske.
Rutiner för uppföljning
Det är förskolechefens ansvar att en uppföljning av det inträffade sker så snart som möjligt.
Rutiner för dokumentation
Förskolechefen ansvarar för att åtgärderna dokumenteras.
Ansvarsförhållande
Det är allas vårt ansvar att se till så att inget barn kränks av vuxna på vår förskola.
Förskolechefen har det yttersta ansvaret.
