Beslutad: 2021-02-25 § 28
Myndighet: Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden
Diarienummer: MSN/2021:120-003
Ersätter: Kontrollplan för kontroll enligt livsmedelslagstiftningen 2020 beslutad av Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 2020-02-25 § 19
Gäller för: Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden
Gäller fr o m: 2021-03-02
Gäller t o m: 2021-12-31
Dokumentansvarig: Miljöchef
Uppföljning: Årligen
Kontrollplan
för kontroll enligt
livsmedelslagstiftningen i Strängnäs kommun 2021
2021-02-10
Innehållsförteckning
2. Övergripande mål för den offentliga kontrollen ... 3
2.1 Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens mål ... 5
3. Ansvarsfördelning inom kontrollområdet ... 7
4. Samordning ... 7
4.1 Samordning mellan myndigheter ... 7
4.2 Samordning inom myndigheten ... 8
5. Befogenheter för kontrollen ... 8
6. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ... 8
6.1 Internkontroll ... 8
7. Resurser för kontrollen ... 9
7.1 Kontrollpersonal och utrustning ... 9
7.2 Tillgängliga resurser ... 9
7.3 Finansiering av kontrollen ... 10
7.4 Kompetenskrav och utbildning ... 11
8. Genomförande av kontrollen ... 11
8.1 Rutiner för utförande av kontroll ... 12
8.2 Provtagning och analys... 13
9. Kontrollobjekt... 13
10. Sanktioner och åtgärder vid bristande efterlevnad ... 14
11. Uppföljning och utvärdering av kontrollen ... 14
11.1 Uppföljning ... 14
11.2 Revisioner ... 15
11.3 Utvärdering ... 15
11.4 Rapportering av kontrollresultat ... 15
12. Behovsutredning ... 15
13. Volymer och behov... 16
14. Beredskap ... 17
15. Prioritering inom kontrollen år 2021 ... 17
Inledning
Denna kontrollplan är den operativa kontrollmyndighetens beskrivning av hur de krav som ställs på offentlig kontroll inom livsmedelskedjan uppfylls av
myndigheten. Kraven finns bl.a. i förordning (EU) 2017/625 som syftar till att genom offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet säkerställa att livsmedels- och foderlagstiftningen och bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel följs.
I Strängnäs kommun är det Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden som är kontrollmyndighet och ansvarar för offentlig kontroll enligt
livsmedelslagstiftningen. Det är miljöenheten inom samhällsbyggnadskontoret som utför livsmedelskontrollen på uppdrag av Miljö- och
samhällsbyggnadsnämnden.
2. Övergripande mål för den offentliga kontrollen
Offentlig kontroll kan beskrivas som de myndighetsåtgärder som vidtas för att lagen ska följas. Kontrollen ska syfta till att nå de olika mål som finns med livsmedelslagstiftningen. Det finns övergripande strategiska mål och regionala mål. De övergripande strategiska målen för den offentliga kontrollen anges i Sveriges fleråriga nationella kontrollplan för livsmedelskedjan, NKP. Planen är fyraårig och de gemensamma målen för den offentliga kontrollen inom
livsmedelskedjan är följande:
Övergripande mål Önskad effekt Konsumenterna får säkra livsmedel
inklusive dricksvatten, som är producerade och hanterade på ett acceptabelt sätt. Informationen om livsmedlen är enkel och korrekt.
Ingen ska bli sjuk eller lurad, konsumenterna har en god grund för val av produkt och har förtroende för myndigheternas verksamhet.
Verksamhetsutövarna i
livsmedelskedjan får råd, service och kontroll med helhetssyn som
underlättar deras eget ansvarstagande.
Verksamhetsutövarna har tilltro till myndigheternas övervakning, kontroll, rådgivning och andra insatser och upplever dessa meningsfulla. Det ska vara lätt att göra rätt. Detta bidrar till att stärka förtroendet för deras produkter och att konsumenterna får säkra livsmedel och inte blir lurade.
De samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar för hela
livsmedelskedjan, inklusive beredskap.
Myndigheterna har en optimal samverkan och förtroende för varandras sätt att ta ansvar för sin respektive del i livsmedelskedjan, inklusive beredskap, så att den gemensamma
effektiviteten ökar. Kontrollverksamheten är regelbunden, riskbaserad, likvärdig och rättssäker samt ger avsedd effekt.
Med utgångspunkt från målen i EU:s lagstiftning och ett val av fokusområden som anses vara mest angelägna att prioritera har fyra gemensamma och
nationella fokusområden och effektmål fastställts. Effektmålen bidrar till att de nationella övergripande målen för livsmedelskedjan uppnås, och är följande:
Fokusmål Effektmål Önskad effekt Säkert dricksvatten För att få säkert
dricksvatten måste de negativa hälsoeffekterna orsakade av kemiska och mikrobiologiska ämnen i dricksvatten minska.
Dricksvatten är ett baslivsmedel.
Effektmålen berör både kontroll och beredskap. Bra dricksvatten bidrar till friska djur och sunda växter.
Mikrobiologiska
risker Minska antalet
livsmedelsburna
sjukdomar med fokus på campylobakter, listeria, ehec/vtec och norovirus.
Livsmedelsburna utbrott orsakade av campylobacter, listeria, ehec/vtec och matförgiftningar orsakade av bristande kunskap eller hantering i storhushåll leder till att många konsumenter drabbas och i vissa fall med allvarliga konsekvenser som följd.
Kemiska risker Minska hälsoeffekterna till följd av
miljöföroreningar (fokus dioxiner och PCBer), tungmetaller och mykotoxiner i livsmedelskedjan.
För att nå målen om säkra livsmedel, friska djur och sunda växter behöver vi höja kompetensen och öka vårt fokus när det gäller de kemiska riskerna och i synnerhet när det gäller kemiska risker i baslivsmedel och för riskgrupper.
Information i
livsmedelskedjan Information om livsmedel och om livsmedelsproducerande djur och växter kan säkerställas genom hela livsmedelskedjan.
Spårbarhet är en grundbult i lagstiftningen och omfattar hela livsmedelskedjan, från jord till bord, inklusive införsel och import. Att verifiera att information och dokumentation i hela kedjan är korrekt bidrar till säkra livsmedel, friska djur och växter och att ingen blir lurad. För att nå full spårbarhet, för att informationen ska bli rätt och ingen ska bli lurad behöver vi utveckla vårt samarbete och våra metoder och underlätta för företagen att göra rätt men också samarbeta med
branscherna för att upptäcka fusk.
2.1 Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens mål
Utöver de nationella målen ska nämnden även bidra till en attraktiv kommun som sätter kommunens invånare i centrum. Detta säkerställs genom
ändamålsenliga livsmedelskontroller som ser till att medborgarna får säkra livsmedel med rätt information. Miljöinspektörerna ger en god service och bedriver kontroll med hög professionalitet mot företag och andra
verksamhetsutövare i kommunen.
Operativa mål
Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens inriktningsmål är de samma som i den Nationella kontrollplanen. De övergripande målen för livsmedelskedjan är nedbrutna i operativa mål som är ett samlat grepp mot särskilda risker i mat och dricksvatten och som bidrar till att nå de gemensamma målen. I den nationella kontrollplanen anges 21 operativa mål varav 8 av dessa bedöms vara relevanta för livsmedelskontrollen i Strängnäs kommun under perioden 2021-2022. Målen ger en inriktning och prioritering av riskbaserade kontrollinsatser inom ramen för den årliga kontrolltiden. I Strängnäs planeras de operativa målen in som projekt på relevanta anläggningar.
Fokusmål Målområde År
Säkert
dricksvatten Mål 1: Mikrobiologiska risker i dricksvatten
Mål 2: Kemiska risker och cyanotoxiner i dricksvatten Mål 3: Skötsel och underhåll av reservoarer
2022 2022 2021 Säkerställa
information i livsmedelskedjan
Mål 4: Rätt fisk Mål 5: Spårbarhet kött Mål 6: Spårbarhet ägg
Mål 8: Information om allergener
2022 2021 2021 2021 Kemiska risker Mål 16: Tungmetaller och mykotoxin i mjöl 2021
Effektiv kontroll
Ett grundkrav i lagstiftningen är att den offentliga kontrollen är effektiv. De operativa förutsättningarna för en fungerande kontrollprocess och effektiv livsmedelskontroll som ger önskad effekt beskrivs i nedanstående tabell.
Myndighetsmål Metod
A: Alla kontrollmyndigheter har en plan för sitt område för att utföra kontroll i tillräcklig omfattning.
Denna kontrollplan är Nämndens
planering i detalj för kontrollen 2021 men även övergripande planering för 2022- 2023.
B: Alla kontrollmyndigheter planerar och utför kontroll med fokus på de största riskerna och på det som på ett avgörande sätt kan vara vilseledande för konsumenterna.
Varje år görs en ny kontrollplan. I planeringen väljs mest lämpliga
lagstiftningsområde och kontrollmetod. I planeringen ingår resultatet av verifiering av fjorårets kontroll.
C: Alla kontrollmyndigheter har rätt kompetens för att upptäcka avvikelser och bedöma dess risker.
Individuella utvecklingsplaner som uppdateras varje år finns för varje inspektör. Vidare har nämnden en kravprofil vid nyrekrytering av livsmedelsinspektör.
D: Alla kontrollmyndigheter använder de kontrollmetoder som är bäst
lämpade för att upptäcka avvikelser inom det område man
kontrollerar.
I planeringen väljs bl. a.
lagstiftningsområde, kontrollmetod och verifiering av kontrollen för
att vara effektiv, ändamålsenlig, rättssäker och riskbaserad.
E: Alla kontrollmyndigheter vidtar de åtgärder som är nödvändiga så att de avvikelser som upptäcks i kontrollen åtgärdas inom utsatt tid.
Myndigheterna följer sedan upp (verifierar) att avvikelserna åtgärdas.
En konstaterad avvikelse föranleder alltid någon form av åtgärd. Uppföljning ska sedan alltid göras.
Övriga mål för Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens i Strängnäs Varje livsmedelsanläggning ska bli föremål för planerad kontroll under en treårsperiod. Omfattningen beror på vilken kontrolltid anläggningen tilldelats i riskklassningen. För treårsperioden är målet att kontrollera samtliga 261 anläggningar som finns i nämndens register idag, minus ett bortfall på några anläggningar som kommer att lägga ner innan de fått sin planerade kontroll, plus några tillkommande anläggningar per år.
Nämnden strävar efter att handläggningstid för anmälan om registrering av livsmedelsanläggning inte ska överstiga 14 dagar och att inspektionsrapporter i normalfallet skickas ut senast 14 dagar efter inspektionsbesöket. När avvikelser från lagstiftningen konstateras ska dessa följas upp för att säkerställa att
bristerna blir åtgärdade. När nämnden får kännedom om misstänkta brister i livsmedelshygien och livsmedelsinformation hos anläggningar i kommunen, är det viktigt att dessa ärenden omhändertas skyndsamt.
För att tillhanda hålla bra service, dialog och bemötande med de
livsmedelsföretag som vill verka i Strängnäs kommun ska miljöinspektörer medverka i Dukat bord möten. Vid dessa möten bjuds företag in för att få info om vad som gäller från de olika myndigheter som blir berörda av den verksamhet företaget tänkt starta.
3. Ansvarsfördelning inom kontrollområdet
Ansvaret för livsmedelskontrollen i Sverige fördelas mellan livsmedelsverket, länsstyrelserna, kommunerna och övriga statliga myndigheter. En utförlig beskrivning av kontrollorganisationen finns i den nationella kontrollplanen. Den finns att läsa på livsmedelsverkets hemsida.
Enligt 11 § livsmedelslagen skall kommunens uppgift i den offentliga
livsmedelskontrollen fullgöras av den nämnd som fullgör kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Strängnäs kommun är det Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden som, i enlighet med av kommunfullmäktige beslutat reglemente är den nämnd som fullgör kommunens uppgifter inom
livsmedelsområdet. Miljöenheten inom samhällsbyggnadskontoret genomför arbetet. Fördelningen av arbetet är fastställt i Miljö- och
samhällsbyggnadsnämndens delegationsordning antagen, 2020-06-16.
4. Samordning
4.1 Samordning mellan myndigheter
Livsmedelsverket ger stöd både till kommunerna och länsstyrelserna i arbetet med deras livsmedelskontroll. Länsstyrelserna har ett samordnande ansvar för livsmedelskontrollen på regional nivå och erbjuder stöd och råd till kommunerna.
Länsstyrelsen sammankallar ett par gånger per år till så kallade länsmöten dit inspektörer från de sörmländska kommunernas livsmedelskontroll och representant från livsmedelsverket är inbjudna. Vid dessa möten tas aktuella frågeställningar och nyheter upp och länsgemensamma projekt planeras och följs upp. Länsträffarna skapar värdefulla nätverk för kontakter i det dagliga arbetet.
Vi prioriterar därför deltagande på dessa möten.
Livsmedelsverket genomför regelbundet gemensamma projekt där alla landets kommuner ges möjlighet att delta. Livsmedelsverket samordnar projekt och erbjuder vägledning i samband med projektens genomförande. De gemensamma projekt som genomförs både i länet och i hela landet är ett viktigt verktyg för att likrikta tillsynen mellan kommunerna. Under 2021 erbjuder Livsmedelsverket 3 samordnande kontrollprojekt som Miljöenheten bedömer som relevanta för kommunen och därmed planerar att ta del av:
• Kontroll av spårbarhet kött.
• Kontroll av skötsel och underhåll av reservoarer (dricksvatten).
• Kontroll av tungmetaller och mykotoxin i mjöl.
4.2 Samordning inom myndigheten
Miljöenhetens personal har gemensamt möte varje vecka och livsmedelsgruppen har egna avstämningar 1 gång i månaden. Däremellan sker avstämningar vid behov mellan enhetens miljöinspektörer. I särskilt komplicerade ärenden och annars när det är befogat, genomförs gemensam inspektion och/eller bedömning av 2 eller flera inspektörer. Gemensamma inspektioner genomförs med jämna mellanrum i syfte att likrikta kontrollen och utbyta erfarenhet. Enheten har utöver detta också som mål att varje inspektör ska ha varit ute på minst två inspektioner varje år med annan inspektör. Både inom sitt eget arbetsområde men även inom ett annat område för att kunna ta med sig erfarenheter från hur andra funktionsgrupper arbetar. Samordning sker också genom att gemensamma mallar, rutiner och bedömningsgrunder tas fram och tillämpas inom
myndigheten.
5. Befogenheter för kontrollen
Kommunens befogenheter och uppgifter i livsmedelskedjan regleras av
Livsmedelslagen (SFS 2006:804) och livsmedelsförordningen (SFS 2006:813).
Av den delegationsordning som finns antagen för Miljö- och
samhällsbyggnadsnämnden framgår fördelningen av arbetet mellan nämnd och förvaltning.
6. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom miljö-, hälsoskydds- och naturvårdsområdet, livsmedelsområdet, alkohol- och
tobaksområdet, receptfria läkemedel, strålskyddsområdet samt
smittskyddsområdet. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ansvarar också för uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet. Nämnden har 11 ledamöter och 11 ersättare.
6.1 Internkontroll
I förordning (EU) 2017/625 regleras frågor om intressekonflikt och opartiskhet.
Inför varje ny mandatperiod och när ny ledamot inträder i nämnden ges
ledamöterna information om jäv/opartiskhet/intressekonflikt. Den ledamot som är involverad i livsmedelsverksamhet i kommunen ska lämna uppgift om detta till miljöchefen.
Regler om jäv och opartiskhet finns också bland annat i 6 kap 24-26 §§
kommunallagen och 11-12 §§ förvaltningslagen. Vid varje ny mandatperiod erbjuds alla politiker utbildning i kommunal- och förvaltningsrätt vilken omfattar regelverket kring jäv.
Strängnäs kommun har tagit fram riktlinjer för mutor, korruption och jäv.
Riktlinjerna omfattar alla anställda och förtroendevalda, oberoende av befattning och anställningsform samt inhyrd personal. Riktlinjerna tydliggör:
• Riskerna med att över huvud taget ta emot gåvor och förmåner från personer eller företag som man har att göra med i tjänsten.
• Hur personalen kan resonera och agera när vi stöter på frågor om mutor eller jäv.
• Hur lagarna och myndighetens regler ska tillämpas i olika mut- och jävssituationer som skulle kunna uppkomma på arbetsplatsen.
Vid uppkommen situation byter ärendet/tillsynsobjektet i första hand handläggare inom miljöenheten. Genom ett samarbetsavtal med Eskilstuna kommun har miljöenheten även möjlighet att överlåta ärenden till en inspektör från grannkommunen i de fall det är olämpligt med tanke på t ex jävsituation att miljöenheten handlägger ärendet själva.
7. Resurser för kontrollen
7.1 Kontrollpersonal och utrustning
Miljöenheten har sexton tillsvidare tjänster, varav 13 stycken är inspektörer som arbetar med tillsyn/kontroll. Av dessa är det två som arbetar med
livsmedelskontroll. Ytterligare en miljöinspektör arbetar med kontroll av dricksvatten. Dricksvatten- och livsmedelstillsynen kan samordnas om
tillsynsobjektet har både en livsmedelsanläggning och en dricksvattenanläggning.
Till ledning och stöd finns miljöchef och administratör. I förvaltningen finns därutöver stöd i form av nämndadministration, kommunjurister, ekonomer med flera.
För att kunna genomföra kontrollen har myndigheten tillgång till utrustning i form av skyddskläder, termometrar, UV-lampor, APT-mätare,
provtagningsutrustning samt kylutrymmen för förvaring av prov och omhändertagna livsmedel. Tvättning av skyddskläder sker internt inom förvaltningen så snart behov påkallas. Kalibrering av termometrar sker enligt rutin.
Förutom de kontrolluppgifter som presenteras i denna kontrollplan utövar miljöenheten även tillsyn över miljöbalken, lag om tobak och liknande produkter, alkohollagen, lagen om handel med vissa receptfria läkemedel samt
strålskyddslagen.
7.2 Tillgängliga resurser
Varje heltidsarbetare beräknas utföra planerad och oplanerad tillsyn samt ge råd och information motsvarande ca 1000 timmar per år. Övrig arbetstid åtgår för intern och extern samverkan, utbildning och övrig kompetensutveckling,
planering, kvalitetsarbete och administration. Det innebär att den personalstyrka som finns avsatt för livsmedelskontroll på miljöenheten kan genomföra ca 2000 timmars tillsyn, kontroll, information och rådgivning.
Myndigheten har under 2020 haft brist på personal både genom vakans samt att en av inspektörerna arbetat deltid hela året. Den nyanställning som gjordes för att täcka vakansen tog också mer tid än planerat i form av introduktion och kompetensutveckling vilket tog tid från ordinarie kontroll. Under 2020 har myndigheten tagit in en konsult för att täcka upp viss del av det underskott som varit under året. Konsulten arbetar även under första delen av 2021 för att arbeta i kapp det som inte hanns med 2020 samt täcka upp det underskott av personal vi har även 2021 på grund av deltidsarbetande personal. Prognosen för att vi ska ha tillräckligt med tillgängliga resurser för att utföra nödvändig kontroll för 2021 ser därför god ut. Prognosen beror dock helt och hållet på att personalläget håller sig konstant under året.
7.3 Finansiering av kontrollen
Enligt 3 § förordning (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel skall kontrollmyndighetens kostnader för den offentliga kontrollen (undantaget kostnader för offentlig kontroll som ursprungligen inte var planerad och kontroll av mobila anläggningar som är registrerade i en annan kommun och endast tillfälligt befinner sig i kommunen) täckas av en årlig avgift.
Avgiftens storlek baseras på verksamhetens kontrollbehov och av
kommunfullmäktige fastställd timtaxa. Kontrollbehovet har bedömts med stöd av Livsmedelsverkets tidigare vägledning ”riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid” samt Livsmedelsverkets vägledande information om riskklassning som finns på Kontrollwiki, Livsmedelsverkets webbaserade verktyg för livsmedelskontroll.
För kontroll enligt livsmedelslagstiftningen antogs en ny taxa i januari 2020 som sedan uppdaterades. I underlaget för beräkning av kostnad per debiterbar timme ingår personalkostnader och personalomkostnader, kostnad för IT, bilar, resor, telefon, porto, lokaler, analyser, utbildningar, administration,
chefsöverläggningar och nämndkostnader.
Eftersom livsmedelsföretagarna betalar för kontrollen i förväg är det viktigt att leverera den tid som faktureras. För att detta ska bli verklighet planerar
handläggarna in det antal besök som rimligen ska täcka det antal kontrolltimmar som tilldelats varje anläggning. Verksamhetsplaneringen för livsmedelskontrollen görs utifrån ett treårsperspektiv. Angivna kontrollfrekvenser i tabellen nedan, är de minimum antal kontrollbesök som miljöenheten planerar in varje år för respektive kontrolltid.
Kontrolltid i timmar Kontrollfrekvens per år
20 5 besök per år
16 4 besök per år
10 3 besök per år
9-6 2 besök per år
5 1 besök per år
4-3,5 1 besök per år
3 1 besök per år
2,5–1,5 1 besök vartannat år
1 1 besök vart tredje år
0,75 1 besök vart fjärde år
De kontrollbesök och den handläggningstid som går utöver den normala planerade kontrollen för en anläggning, till följd av bristande efterlevnad, kommer under 2021 att debiteras den aktuella verksamheten. Enligt
kontrollförordningen (EU) nr 2017/625 tas avgifter för uppföljande offentlig kontroll som ursprungligen inte var planerad och utredning av klagomål med den begränsning som framgår av artikel 83 punkt 1. Besök eller tid utöver normal kontrolltid inkluderar bland annat uppföljande besök, analyskostnader, samt ytterligare administrativt arbete såsom kontrollrapporter i samband med uppföljande besök. Uppföljande offentlig kontroll som ursprungligen inte var planerad kommer att utföras om handläggare bedömer att detta krävs. Vid beslut om föreläggande om åtgärd utförs alltid en uppföljande offentlig kontroll där livsmedelsföretagaren debiteras för kontrollbesöket.
7.4 Kompetenskrav och utbildning
Samtliga miljöinspektörer hos miljöenheten har akademisk utbildning anpassad för arbetet. Det är också ett krav vid all nyrekrytering. Fortbildning sker
kontinuerligt utifrån behov och kursutbud. Alla medarbetare har en
utvecklingsplan som uppdateras varje år. Då personalomsättningen på enheten varit betydande de senaste åren behöver en ny övergripande
kompetensförsörjningsplan som omfattar alla anställda inklusive ledning tas fram under året. I planen ska så väl enhetens som de individuella
kompetensbehoven kartläggas.
Hos nuvarande personal inom livsmedelskontrollen finns en bred
kompetenspool. Nuvarande personalstyrka har olika lång arbetslivserfarenhet och deras kompetens består av högskoleutbildningar inom miljö- och hälsoskydd, på avancerad nivå inom nutrition, samt vidareutbildning inom
livsmedelskontroll, riskvärdering samt livsmedelssäkerhet.
Planering av kontrollpersonalens vidareutbildning sker också löpande under varje år eftersom tillgången på utbildningar ofta inte är känt vid den tidpunkt kontrollplaneringen för nästkommande år sker. Kontrollpersonal utför vid behov även studiebesök eller samsyn med andra kommuner för att kompetensutveckla inom olika områden.
8. Genomförande av kontrollen
Inför varje år arbetas en detaljerad kontrollplan fram. Kontrollplanen omfattar samtliga livsmedelsverksamheter; hur mycket planerad kontrolltid som
respektive anläggning har under året och vilken/vilka kontrollmetoder som ska användas. Vilken kontrollmetod som planeras in och när den kommer att
användas på varje enskild anläggning, väljs utifrån anläggningens fastställda kontrolltid och vilka erfarenheter/kunskaper som finns från tidigare kontroller.
Viss planerad kontroll genomförs som så kallad kvällstillsyn i samarbete med alkoholinspektörer, räddningstjänsten och polisen.
De kontrollmetoder som myndigheten använder är:
• Revision: systematisk undersökning av hela eller delar av verksamheten för att undersöka om företagets planerade åtgärder överensstämmer med det praktiska genomförandet och att det faktiska resultatet är i överensstämmelse med lagstiftningen. Denna typ av kontroll föranmäls alltid.
• Inspektion: innebär en mindre kontroll än en revision. Endast delar av verksamheten kontrolleras. Till skillnad från revision så är denna typ av kontroll normalt inte föranmäld.
• Projektinriktad kontroll: innebär att en bestämd fråga kontrolleras vid ett flertal anläggningar. Metoden används för att jobba planerat och strukturerat samtidigt som den underlättar för lika bedömning mellan inspektörer. Det skapas också goda förutsättningar för att följa upp kontrollarbetet.
• Provtagning för analys: innebär att insamling av prov från vissa utvalda livsmedel utförs. Detta görs för att genom analys kontrollera att företagen uppfyller livsmedelslagstiftningens krav på säkra livsmedel. Syftet med provtagningen ska alltid vara klarlagt innan utförandet.
8.1 Rutiner för utförande av kontroll
Miljöenheten har en väl utvecklad manual som tar upp de vanligaste rutinerna inom verksamheten. Manualen uppdateras löpande. Det finns exempelvis rutiner för:
- temperaturmätning i samband med offentlig kontroll av livsmedel - åtgärder vid bristande efterlevnad av livsmedelslagstiftningen - provtagning i samband med offentlig kontroll av livsmedel - rutin för sanktionsavgift
Vid utredning om misstänkt matförgiftning används rutin för provtagning i samband med offentlig kontroll av livsmedel samt ”Matförgiftningsmanualen”
som är framtagen i samarbete mellan länsstyrelsen och kommunerna i Södermanland. Som stöd för kontrollen används även Livsmedelsverkets vägledningar och kontrollhandböcker. Som tekniskt stöd i arbetet används ärendehanteringssystemet Ecos.
Öppenhet i kontrollen
I Sverige regleras öppenhet i kontrollen framförallt av Tryckfrihetsförordningen (1949:105) och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I korthet innebär detta att alla myndigheter är skyldiga att föra register över de allmänna
handlingar som finns hos myndigheten. Ett sådant register kallas vanligen diarium. I diariet registreras uppgifter om dels de handlingar som kommer in till myndigheten, till exempel brev och ansökningar, dels de handlingar som
upprättas vid myndigheten, till exempel beslut och kontrollrapporter. I diariet registreras både offentliga och hemliga handlingar.
Vem som helst har rätt att begära att få se en handling som finns hos en
myndighet. En allmän handling är vanligen också offentlig, det vill säga vem som helst får ta del av den. Vissa handlingar kan dock vara sekretessbelagda, alltså hemliga. Detta ska prövas av myndigheten utifrån gällande lagstiftning när någon begär ut en handling. En prövning ska ske omgående, och handlingar lämnas ut skyndsamt. Det innebär i vanliga fall samma dag eller senast dagen därpå.
8.2 Provtagning och analys
Strängnäs kommun har upphandlat laboratorietjänster från SYNLAB.
Upphandlingen omfattar såväl vatten- som livsmedelsanalyser. Vid upphandlingen har Livsmedelsverkets vägledning ”Upphandling av
analystjänster för offentlig kontroll av livsmedel och för föreskriven regelbunden kontroll av dricksvatten” använts.
Laboratoriet tillhandahåller provtagningsmaterial inklusive kylklampar och väskor. Urval av prover görs utifrån syftet med provtagningen. I avvaktan på vidare transport till laboratoriet lagras proverna i kylskåp som finns på
miljöenheten. När provtagning bedöms som en relevant åtgärd, används rutin för provtagning i samband med offentlig kontroll av livsmedel.
9. Kontrollobjekt
I myndighetens register fanns det 261 verksamma livsmedelsanläggningar samt 18 verksamma dricksvattenanläggningar i början av år 2021. Registret utgörs av en databas i myndighetens ärendehanteringssystem, Castor, ur vilket underlaget för varje års planering av kontroll och fakturering tas fram. Registret underhålls löpande så snart en förändring sker på kontrollobjektet, samt ses över årligen i januari i samband med årsdebiteringen.
I januari 2021 har Miljöenheten 261 registrerade och aktuella
livsmedelsanläggningar och 18 stycken dricksvattenanläggningar. Av dessa livsmedelsanläggningar är 46 stycken skolor och förskolor, 10 stycken är äldreboenden eller särskilda boenden. Resterande del är fördelad över verksamheter såsom butiker, restauranger, pizzerior, konditorier, kaféer, bagerier, bed- and breakfast, importörer, ölbryggerier och musterier samt en siloanläggning och en valskvarn. För 2021 är det beräknat att besök ska utföras på 208 livsmedelsanläggningar och därutöver finns inplanerade tillsynsinsatser för 6 dricksvattenanläggningar, dvs. totalt 214 anläggningar som har ett eller flera inplanerade kontrollbesök. Till denna siffra tillkommer besök på nya
livsmedelsanläggningar, uppföljande offentlig kontroll som ursprungligen inte var planerad samt besök som sker på grund av klagomål.
10. Sanktioner och åtgärder vid bristande efterlevnad
Den huvudsakliga avsedda effekten med livsmedelskontroll är att upptäcka eventuella brister mot lagstiftningen och att förmå företagarna att åtgärda dessa.När avvikelser konstateras följs dessa alltid upp. Beroende på allvarlighetsgrad kan avvikelser följas upp inom ramen av planerad kontroll eller med uppföljande offentlig kontroll som ursprungligen inte var planerad. Extra, uppföljande kontroller finansieras med timavgift. Vid allvarliga överträdelser och vid brister som trots uppmaning inte åtgärdas används sanktionsåtgärder i form av till exempel föreläggande eller förbud, för att se till att avvikelserna blir åtgärdade. För att säkerställa att åtgärderna används i rätt omfattning sker en ständig utveckling och dialog av kompetensen hos inspektörerna.
De sanktioner som kan bli aktuella återfinns i EU-lagstiftningen och i nationell lagstiftning. De sanktioner nämnden använder är:
• Föreläggande att vidta vissa åtgärder
• Förbud att bedriva viss verksamhet, till exempel nedkylning
• Förbud att bedriva livsmedelsverksamhet i anläggningen (stängning)
• Förbud mot utsläppande på marknaden av visst livsmedel (saluförbud)
• Omhändertagande av livsmedel
Vid allvarliga överträdelser kan det bli aktuellt med en åtalsanmälan. Från 2019 ersätter sanktionsavgifter straff som gäller en del överträdelser av administrativ karaktär, exempelvis rör det bristande registrering av livsmedelsanläggning. Det har även införts strängare straffskalor för brott mot livsmedelslagstiftningen.
Därmed kan livsmedelsbrott kunna prioriteras högre av rättsväsendet och livsmedelskontrollen kan i större utsträckning få avsedd effekt även när det rör sig om de grövsta överträdelserna mot lagstiftningen. Miljöenheten har tagit fram en rutin för handläggande av sanktionsavgift och som används tillsamman med
”vägledning till kontrollmyndigheter om sanktionsavgifter enligt livsmedelslagen”
som Livsmedelsverket tagit fram.
11. Uppföljning och utvärdering av kontrollen
11.1 UppföljningFör Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden är det grundläggande att alla verksamheter bedöms så likvärdigt som möjligt. För att säkerställa
likabehandlingen i utförandet arbetar miljöenheten löpande med denna fråga.
Mål och nyckeltal för miljöenhetens verksamhet 2021 finns beskrivna dels i Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsplan och dels i
miljöenhetens arbetsplan. Målen och nyckeltalen följs upp vid delårs- och bokslut och redovisas till nämnden.
11.2 Revisioner
Externa revisioner av livsmedelskontrollen genomförs av Livsmedelsverket och länsstyrelsen. Den senaste revisionen genomfördes av Länsstyrelsen i oktober 2019. Därutöver låter kommunrevisorerna regelbundet utföra revisioner av nämndens verksamhet. Dessa revisioner har olika fokus från gång till annan.
11.3 Utvärdering
För att få kunskap om och utvärdera hur vår myndighetsutövning uppfattas av företagen i kommunen deltar Miljöenheten i SKL:s årliga servicemätning NKI.
NKI står för nöjd kund index och är en mätning som syftar till att betygsätta servicen inom fem myndighetsområden och sex servicefaktorer. De fem myndighetsområdena är brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljö samt serveringstillstånd. Resultaten i mätningen graderas på en skala från 1 till 100.
Desto högre mätresultat man får i mätningen desto nöjdare är företagen med myndighetsutövningen. Mätresultaten presenteras kvartalsvis under året.
Arbetet med livsmedelskontrollen utgör en stor del av kommunens NKI-resultat.
Resultatet följs upp och utvärderas kvartalsvis under året.
11.4 Rapportering av kontrollresultat
Efter genomförd kontroll på en verksamhet skickas en kontrollrapport ut enligt artikel 13 i förordning (EU) nr 2017/625 för att säkerställa tillämpningen av livsmedelslagstiftningen. Kontrollrapport skickas ut till verksamheten oavsett om det funnits avvikelser eller inte. Kontrollrapporten utformas utifrån en checklista som finns i ärendehanteringssystemet, Castor. Årlig sammanställning över kontrollresultaten skickas senast 31 januari efterföljande år till Livsmedelsverket som vidarerapporterar till kommissionen. Resultaten sammanställs i
ärendehanteringssystemet Castor.
12. Behovsutredning
Miljöenheten bedriver regelbundet återkommande kontroll på kontrollobjekten.
Kontrollbehovet avgörs av den riskklassning som gjorts av varje verksamhet. Den riskklass en verksamhet placeras i vid riskklassningen bestämmer hur mycket kontrolltid som en verksamhet har rätt till och därmed vilket behov av kontroll den bedöms ha. Riskklassningen grundar sig på tre olika faktorer:
• Vilken typ av verksamhet som bedrivs
• Storleken på verksamheten
• Om verksamheten vänder sig till en specifik känslig konsumentgrupp såsom förskolebarn eller personer med nedsatt immunförsvar
Därutöver kan en verksamhet bli tilldelad ett tidstillägg som läggs ovanpå den kontrolltid som fastställts enligt ovanstående faktorer. Här tillkommer
exempelvis tid för att kontrollera märkning och att det som framgår utav en meny stämmer överens med det som en verksamhet serverar sina kunder. Till sist kan en verksamhet få ökad eller minskad kontrolltid beroende på hur väl den
efterlever livsmedelslagstiftningen. Miljöenheten har även möjlighet att justera
kontrolltiden i de fall där kontrolltiden blivit orimligt hög eller låg. Det kan exempelvis röra sig om mycket små anläggningar.
I samband med verksamhetsplanering varje år ses bedömt kontrollbehov och befintliga resurser över inför nästkommande år. Utifrån det arbetet har
uppdaterade siffror tagits fram för 2021-2023. Dessa redovisas i tabellen under punkt 13 ” volym och behov”. I beräkningen av kontrollbehovet har hänsyn tagits till den kontrollskuld som byggts upp under 2020. Miljöenheten har därför planerat in de kontrollbesök som ryms inom ramen av den årliga kontrollavgiften för respektive anläggning och fördelat ut kontrollskulden över kommande år 2021-2023, för verksamheter som haft kvarstående kontrolltid i slutet av 2020.
13. Volymer och behov
I tabellen nedan redovisas en översiktlig sammanställning av den volym av verksamheter myndigheten har kontrollansvar för samt vilket kontrollbehov i antal timmar dessa verksamheter har baserat på riskklass. I tabellen redovisas också det bedömda behovet av arbetstimmar för övriga arbetsuppgifter som myndigheten har kopplat till livsmedelskontrollen.
Verksamhets område Antal objekt
Kontrollbehov per år,
antal timmar Finansiering Livsmedelskontroll 2021 2022 2023
Planerad kontroll riskklass 2 1 21 21 21 Årlig avgift
Planerad kontroll riskklass 3 0 0 0 0 Årlig avgift
Planerad kontroll riskklass 4 19 155 155 155 Årlig avgift Planerad kontroll riskklass 5 31 188 188 184 Årlig avgift Planerad kontroll riskklass 6 57 308 320 284 Årlig avgift Planerad kontroll riskklass 7 94 282 223 245 Årlig avgift Planerad kontroll riskklass 8 59 96 107 82 Årlig avgift
Oplanerad kontroll livsmedel* 290 290 290 Avgift/anslag
Planerad kontroll dricksvatten 18 48 48 48 Årlig avgift
Oplanerad kontroll dricksvatten 18 18 18 Anslag/avgift
Registreringar 52 52 52 Avgift
Information och rådgivning 400 400 400 Anslag
Restid 270 270 260 Årlig avgift
Totalt 279 2128 2092 2039
*Oplanerad kontroll innefattar bl.a. uppföljande offentlig kontroll som ursprungligen inte var planerad, utredning av klagomål och matförgiftningar, sanktionsbeslut, RASFF och kontroll av nya verksamheter som uppkommer under året.
Miljöenheten bedömer att det finns tillräckliga personalresurser för 2021 för att täcka årets planerade kontrollbehov enligt tabellen. En förutsättning att kunna utföra alla arbetstimmar är dock att vi inte får några vakanta tjänster under året eller att livsmedelskontrollen inte blir allt för lidande av Coronatillsynen, som för närvarandet ligger på miljöinspektörerna.
I händelse av att det faktiska behovet blir större än beräknat, exempelvis genom ökad ärendeinströmning, kan arbetsuppgifterna inom enheten omfördelas för att bättre täcka in det utökade behovet. Om en sådan omprioritering inte kan göras i tillräcklig utsträckning för att täcka behovet, har nämnden möjligheten att flytta över intäkter från den planerade livsmedelskontrollen som inte hunnit utföras till kommande år. Nämnden har därigenom bättre förutsättningar att rekrytera kompetenta miljöinspektörer till livsmedelskontrollen. Nämnden har även vid behov möjlighet att ta in förstärkning i form av en konsult.
14. Beredskap
I Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2018-2021 förtecknas de olika beredskapsplanerna som finns på nationell nivå. En beredskapsplan som
omfattar både livsmedel och dricksvatten beslutades av Miljö- och
samhällsbyggnadsnämnden 2020-04-28 § 44. Någon beredskapstjänstgöring finns inte hos miljöenhetens handläggare.
Vid utredning om misstänkt matförgiftning används ”Matförgiftningsmanualen”
framtagen i samarbete mellan länsstyrelsen och kommunerna i Södermanland.
15. Prioritering inom kontrollen år 2021
Under 2021 prioriteras i första hand inkommande ärenden och den
återkommande tillsynen på de verksamheter som har årlig avgift samt aktiviteter inom operativa mål. I den nationella planen för kontrollen i livsmedelskedjan anges 21 operativa mål varav 5 operativa mål bedöms vara relevanta för livsmedelskontrollen i Strängnäs kommun år 2021.
