Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gudhemsskolan

Skola/skolbarnomsorg Läsåret 2020/2021

Nolltolerans mot diskriminering mobbning och kränkande behandling Upprättad: September 2019

Gäller t.o.m : Augusti 2021

1

Innehållsförteckning

Inledning ... 3

Årshjul ... 4

Arbetsgång mot kränkande behandling och diskriminering ... 5

Elever ... 5

Vårdnadshavare ... 5

Verksamhet ... 6

Främjande ... 6

Förebyggande ... 6

Åtgärdande ... 7

Handlingsplan över hur all personal ska agera vid alla former av diskriminering och kränkande behandling ... 7

Kränkning ... 7

Kartläggning av risker för kränkningar ... 8

Handlingsplan vid kränkning mellan elev/elevgrupp ... 8

Handlingsplan vid kränkning mellan vuxen - elev/elevgrupp/vuxen ... 8

Handlingsplan när någon elev blivit kränkt av en vuxen ... 8

Handlingsplan när någon vuxen upplever sig kränkt av en vuxen eller elev ... 9

Handlingsplan vid akut händelse av allvarlig art mellan vuxen/ elev/elevgrupp ... 9

Bilaga 1 ... 10

FN:s konvention om barnets rättigheter ... 10

Diskrimineringslagen 2008:567... 11

Läroplans mål, Lgr 11 ... 11

Bilaga 2 ... 13

Definitioner av begrepp ... 13

Diskriminering ... 13

Trakasserier och kränkande behandling ... 13

Trakasserier ... 13

Kränkande behandling ... 14

Mobbning ... 14

Repressalier ... 14

Förebyggande arbete ... 14

Åtgärdande arbete ... 15

2 Bilaga 3 ... 16 Kommunens policy om hot och våld ... 16 Bilaga 4 ... 17 Resultat på enkätfrågor, klassrumsdiskussioner och intervjuer inför läsåret 2020/2021 ... 17

3

Inledning

Skolan ska vara en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Barn ska känna att de är delaktiga och att deras åsikter respekteras. De övergripande målen är att alla elever skall uppleva att de går i en trygg skola oavsett könsidentitet, etniskt tillhörighet och funktionsnedsättning. Alla medarbetare i skolan ska uppleva att de arbetar i en trygg skola och alla föräldrar skall uppleva att deras barn går i en trygg skola oavsett elevens kön. Med trygg skola menas en miljö där det råder kamratskap, hänsyn och ro.

Enhet Gudhem har upprättat ett handlingsprogram som beskriver hur vi arbetar främjande och förebyggande för att motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. All personal ska ta avstånd från alla tendenser till kränkning.

Vi har upprättat rutiner för hur vi ska dokumentera aktuella ärenden i det direkta arbetet mot kränkande behandling. I denna plan finns åtgärdsrutiner beskrivna gällande situation av kränkningar och/eller diskriminering som kan uppstå mellan elever såväl som mellan personal och elever. När insatser görs upprättas mål och hänsyn tas till offentlighetsprincipen.

De regelverk som ligger till grund för arbetet är FN:s konvention om barnets

rättigheter, Skollagen 2010:800, Diskrimineringslagen 2008:567, Förordning (2006:1 083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling, samt Läroplansmålen i Lgr 11 (Se bilaga 1)

I Skollagen från 2011, 6 kap 8§ står:

Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

Ansvarig för att planen upprättas är rektor.

All personal som arbetar på enhet Gudhem ansvarar för att reagera när någon utsätts för kränkande behandling, mobbing eller trakasserier. Begreppsbeskrivning, i bilaga 2. All personal ansvarar också för att vara positiva och goda förebilder, att skapa trygghet genom positivt bemötande och att stärka elevernas självkänsla genom uppmuntran och engagemang oavsett könsidentitet, etniskt tillhörighet och funktionsnedsättning. All personal ska ansvara för att rapportera till

Trygghetsgruppen om man iakttagit kränkande behandling, mobbing eller

trakasserier. All personal ansvarar också för att man i samtal och handling betonar alla människors lika värde samt visar att man har nolltolerans mot mobbning och diskriminering.

4 Arbetsgången mot kränkande behandling och diskriminering görs genom ett

främjande och ett förebyggande arbete på olika nivåer. Individ/elevnivå, grupp- och verksamhetsnivå. Vårt årshjul visar hur arbetet struktureras under läsårets gång.

Förebyggande arbete är sådant som vi gör utifrån identifierade riskbedömningar. Ett främjande arbete är sådant som görs framåtsyftande. Ett främjande arbete görs alltså utan att det finns kända riskfaktorer (För ytterligare begreppsbeskrivning se Bilaga 2).

Årshjul

5

Arbetsgång mot kränkande behandling och diskriminering

Planen mot diskriminering och kränkande behandling påbörjas i vårterminen varje år och slutförs samt presenteras i augusti i samband med skolstarten. Enkätfrågor som berör hur eleven trivs på skolan fylls i inför varje utvecklingssamtal via Unikum och elevens upplevelse av den psykosociala miljön tas upp och diskuteras vid utvecklingssamtalet tillsammans med mentor. En trygghetsenkät genomförs digitalt i maj varje år och sammanställs sedan

stadievis/skolvis samt analyseras och sammanfattas av kuratorn. Planen mot diskriminering och kränkande behandling granskas på elevrådsmöte.

Inkommande synpunkter från elever, personal och föräldrar behandlas i Trygghetsgruppen och den nya planen läggs ut på skolans hemsida av rektor. I slutet av varje läsår utvärderas trygghetsarbeten i Trygghetsgruppen - ansvar rektor.

Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska alltid finnas uppdaterad på skolans hemsida, vilket är rektorns ansvar.

Planen mot diskriminering och kränkande behandling förankras hos elever, föräldrar och personal genom följande:

Elever

Elevråden på år F-9 avsätter tid för att tillsammans med elevrådsansvarig gå igenom Planen mot diskriminering och kränkande behandling för att sedan ge synpunkter.

Detta sker i samband med att planen upprättas i början av läsåret.

Elevrådsmedlemmarna tar sedan med sig planen till sina klassråd. Utifrån elevernas ålder anpassas språket i denna genomgång. Ansvaret vilar på elevrådsansvarig personal på 6-9 samt mentorerna på år F-5. I slutet av vårterminen genomför kurator en digital trygghetsenkät som besvaras av alla elever. Inför utvecklingssamtal med mentor fyller eleverna i en enkät i unikum som berör hur elevens trivs på skolan.

Elevens upplevelse av den psykosociala miljön tas upp och diskuteras med vårdnadshavare och mentor vid utvecklingssamtalet. Vi arbetar med

trivselprogrammet, vilket innebär att elever som kallas trivselledare tillsammans med ansvariga lärare håller i aktiviteter för sina kamrater 3 ggr/vecka under förmiddagens gemensamma rast. Varje klass har regelbundet klassråd med sina mentorer.

Vårdnadshavare

På föräldraföreningens första möte under höstterminen diskuteras Planen mot diskriminering och kränkande behandling tillsammans med rektor och

föräldraföreningen ges möjlighet att ge synpunkter. Efter upprättandet av den nya planen meddelas vårdnadshavare via Unikum om att en ny plan är upprättad.

6

Verksamhet

På skolan finns en Trygghetsgrupp bestående av representanter från arbetslagen samt elevhälsan. Deras arbete är att utifrån observationer arbeta åtgärdande, förebyggande samt främjande gällande sociala strukturer i skolmiljön.

Trygghetsgruppen träffas regelbundet och ansvarar tillsammans med rektor för åtgärder utifrån observationer. Vid behov kan ytterligare utvärderingar göras på skolan. På Gudhemsskolan finns en kurator som arbetar främjande, förebyggande och åtgärdande. Vid veckokonferenser där lärare och elevhälsan deltar diskuteras sociala strukturer på skolan.

Den upprättade Planen mot diskriminering och kränkande behandling presenteras av rektor för all personal vid ett APT (arbetsplatsträff). Vid nyanställningar presenterar rektor Planen mot diskriminering och kränkande behandling.

Främjande

Det finns vuxen personal ute på alla raster för F-5 samt personal i matsalen under lunchen.

Tre gånger per läsår anordnas kompisdag med blandade grupper ur årskurs F-5 för att främja relationer över klassgränserna.

Personal på skolan samarbetar med elevskyddsombud genom att de medverkar vid skyddsronden en gång per termin.

Förebyggande

I varje klassrum finns en klassrumsplacering som mentorer i varje klass upprättar, vilket ändras en gång/termin eller vid behov.

All gruppindelning sköts av lärarna i undervisningen.

Varje år erbjuds eleverna i förskoleklass, år 2, 4 och 7 hälsosamtal med skolsköterskan.

När vuxna närvarar på rasterna med eleverna skapas relation, trygghet och tillit.

7

Åtgärdande

Skolan har ett akutteam, som tar hand om och reder ut akuta ärenden.

Elevrådet på år 6-9 tar upp frågor om diskriminering och kränkande behandling på sina möten tillsammans med elevrådsansvarig personal som sedan för frågorna vidare till personal på skolan samt rektor.

Genom observationer i klassrummen upptäcks negativa beteenden och handlingar bland eleverna.

Under vuxen närvarande på rasterna upptäcks negativa beteende bland eleverna.

De vuxna förväntas då agera eller ta upp det med ansvariga mentorer.

Handlingsplan över hur all personal ska agera vid alla former av diskriminering och kränkande

behandling

Den personal på skolan som ser eller får kännedom om en konflikt reder ut eller ser till att konflikten blir utredd. Den vuxne utreder om maktförhållandet är jämlikt. Det är elevens egen upplevelse som ligger till grund för hur konflikten löses. Om en elev upplever sig kränkt behandlar vi det som en kränkning och anmäler detta enligt Falköpings kommuns gällande rutiner. Föräldrarna informeras om anmälan är gjord.

Samtal görs med samtliga inblandade elever vid konflikter för att höra alla

inblandades åsikter. Vid allvarligare samtal med elever ska alltid två vuxna delta, en som samtalar och en som dokumenterar.

Kränkning

Kränkande behandling är uppträdanden som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund (Se bilaga 2). När någon elev kränks ska den vuxne som får kännedom om kränkningen reagera omedelbart

genom att ta reda på vad som hänt samt ta reda på vilka elever som varit inblandade och försöka lösa problemet genom samtal. Den vuxne ska också informera mentor om händelsen samt överlämna dokumentation över händelseförloppet till

Trygghetsgruppen.

Den som utsatt någon för kränkning får, om Trygghetsgruppen/mentor anser att det är lämpligt, tillfälle att själv gå hem och berätta om händelsen för vårdnadshavare innan mentorn ringer föräldrarna. Ärendegången följer annars enligt nedan:

Mentor/mentorer kontaktar vårdnadshavare till båda parter.

Rektor/kurator rapporterar händelsen i kommunens ärendehanteringssystem.

Eleven får en chans att ändra sitt beteende.

Mentor följer upp ärendet inom två veckor och informerar rektor.

8 Vid upprepade händelser definieras kränkningar som mobbning. Vid akut situation tar den vuxne direkt kontakt med Trygghetsgruppen som tar över ärendet.

Trygghetsgruppen initierar om så är nödvändigt till EHK.

Kartläggning av risker för kränkningar

Det första steget är att kartlägga sin verksamhet för att upptäcka risker för kränkande behandling. Se regelbundet över barnens och elevernas trygghet och trivsel. Där ingår också deras egen uppfattning om kränkningar och mobbning i skolan. Det blir lättare att förstå varför kränkningar uppstår, i vilka sammanhang och hur de tar sig uttryck. Se regelbundet över barnens och elevernas trygghet och trivsel. Där ingår också deras egen uppfattning om kränkningar och mobbning i skolan.

En kartläggning kan ske på olika sätt, till exempel med

 Enkäter.

 Observation.

 Samtal med elev eller elever och personal.

 Trygghetsvandringar.

 Dokumentation från fall av kränkande behandling.

När kartläggningen är genomförd ska personalen/trygghetsgruppen analysera orsakerna till riskerna för kränkande behandling och utifrån detta skall en åtgärdsplan utföras.

Handlingsplan vid kränkning mellan elev/elevgrupp

Den personal på skolan som ser eller misstänker en kränkning ska omedelbart reagera. Den vuxne tar reda på vad som hade hänt, vilka elever som varit

inblandade och försöker lösa problemet genom samtal. Dessutom ska den vuxne informera mentor om händelsen samt lämna över dokumentation över

händelseförloppet till Trygghetsgruppen. Därefter ska eleven/elevgruppen få en chans att ändra sitt beteende.

Handlingsplan vid kränkning mellan vuxen - elev/elevgrupp/vuxen

Den som misstänker kränkning mellan vuxen och elev/elevgrupp/vuxen ska reagera omedelbart. Den vuxne som får kännedom om kränkningen, tar reda på vad som hänt, vilka elev/elever och vuxen/vuxna som varit inblandade och försöker lösa problemet genom samtal. Om problemet kvarstår informeras rektor.

Handlingsplan när någon elev blivit kränkt av en vuxen

Den vuxne som får kännedom om att en elev känner sig kränkt av en vuxen i skolan reagerar omedelbart. Den vuxne tar reda på vad som hänt, vilken/vilka vuxna som

9 varit inblandade och försöker lösa problemet genom samtal. Den vuxne informerar händelsen till rektor samt lämnar över dokumentation över händelseförloppet.

Rektor/kurator rapporterar händelsen i kommunens ärendehanteringssystem.

Den som utsatt någon för kränkning får tillfälle att själv ge sin bild av händelsen.

Den som utreder händelsen kontaktar vårdnadshavare.

Den vuxne får en chans att ändra sitt beteende.

Mentor följer upp ärendet och informerar rektor.

Handlingsplan när någon vuxen upplever sig kränkt av en vuxen eller elev

Den vuxne som känner sig kränkt av elev eller annan vuxen ska reagera omedelbart.

Den vuxne kontaktar rektor och rektor samtalar med den vuxne. Om kränkning konstateras dokumenteras detta av rektor/kurator som rapporterar händelsen i kommunens ärendehanteringssystem. Vidare arbete sker inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Vid fall av upprepade händelser vilket definieras som mobbning tar den vuxne

kontakten med Trygghetsgruppen och informerar rektor. Trygghetsgruppen tar beslut om eventuella åtgärder och förebyggande arbete. Rektor avgör om anmälan ska göras till polis eller socialtjänst.

Handlingsplan vid akut händelse av allvarlig art mellan vuxen/

elev/elevgrupp

Den vuxne som fått kännedom om händelsen reagerar omedelbart, samt samtalar med den/de drabbade. Den vuxne hänvisar alla inblandade till rektorsexpeditionen.

Mentor till den drabbade eleven kallas in och deltar vid samtalen med

eleven/eleverna. Vårdnadshavare kontaktas samma dag. Rektor avgör när, hur och om föräldrar ska sammankallas till en EHK. Rektor agerar utifrån kommunens policy om Hot och våld och avgör om anmälan ska göras till polis eller socialtjänst. Vid akut händelse av allvarlig art mellan vuxen/vuxen informeras rektor och agerar utifrån kommunens policy om Hot och våld (se Bilaga 3).

10

Bilaga 1

FN:s konvention om barnets rättigheter

http://barnkonventionen.se/fns-konvention-for-barns-rattigheter/

Skollagen 2010:800

6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Målinriktat arbete 6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och

förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året.

En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.

Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling.

10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En

förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella

trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som

huvudmannen utser. Förbud mot repressalier 11 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet.

11

Diskrimineringslagen 2008:567

1 kap. Inledande bestämmelser Lagens ändamål 1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 3 kap. Aktiva åtgärder Utbildning Målinriktat arbete 14 § En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till

verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Att förebygga och förhindra trakasserier 15 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Likabehandlingsplan 16 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15 §. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

Förordning (2006:1 083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling

1 § Denna förordning tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (2010:800). Förordning (2011:681). 2 § En likabehandlingsplan enligt 3 kap. 16 § diskrimineringslagen (2008:567) och en plan mot kränkande behandling enligt 6 kap. 8 § skollagen (2010:800) ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller.

Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Förordning (2011:681).

Läroplans mål, Lgr 11

2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.

Mål: Skolans mål är att varje elev

12 Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper omänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,

Respekterar andra människors egenvärde,

Tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,

Kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och

Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter – flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling.

13

Bilaga 2

Definitioner av begrepp

Diskriminering

Diskriminering är ett maktperspektiv och sker i relationen vuxen-barn. Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, uttryck eller ålder. Diskriminering kan t ex. ske genom skolans regler eller rutiner. En elev kan tex bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, eller på grund av funktionshinder.

Direkt och indirekt diskriminering

Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar var neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling

En viktig utgångspunkt gällande trakasserier och kränkande behandling är den individuella upplevelsen. Den som uppger att han eller hon blivit kränkt måste alltid tas på allvar. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska (slag och knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier och meddelanden på olika sociala nätverk).

Trakasserier

Trakasserier är uppträdanden som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Både

skolpersonal och elever kan göra sig skyldig till trakasserier. Det är trakasserier även

14 när en elev kränks pga. en förälders eller syskons sexuella läggning, eller

funktionshinder.

Kränkande behandling

Kränkande behandling är uppträdanden som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Befogade tillsägelser är inte en kränkning. Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande.

Mobbning

En person är mobbad när hon eller han, upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. Ovanstående definition gäller såväl elev, ungdomar som vuxna. Upprepade gånger innebär att mobbningen ska ske flera gånger under en viss tid. Enstaka tillfällen är inte mobbning. En längre tid innebär att det måste äga rum under en tidsperiod som är längre än till exempel en rast eller en dag. Det ska vara en kontinuerlig handling riktad mot en enskild person.

Repressalier

Personal får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Främjande arbete

Ett hälsofrämjande arbete utgår från ett salutogent perspektiv. Det vill säga utgår från det friska. Det handlar om att stärka eller bibehålla elevernas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande genom att skapa lärmiljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Utmaningen i ett mer hälsofrämjande arbete blir att söka efter faktorer som gör det möjligt att förändra och utveckla skolans verksamhet genom att flytta fokus från det som inte fungerar till det som fungerar. I det arbetet blir

samtalskulturer central.

Förebyggande arbete

Det förebyggande arbetet innebär att förebygga ohälsa och hinder. Arbetet börjar med att identifiera och kartlägga de faktorer som utgör risker för olika former av ohälsa eller hinder i skolan. Det behöver göras på individ, grupp och

organisationsnivå. Genom att sedan analysera riskerna underlättas planeringen av förebyggande insatser.

15

Åtgärdande arbete

Åtgärdande arbete är en beskrivning av vilket särskilt stöd skolan kommer att ge en elev. Det särskilda stödet innebär att man går vidare och anpassar förutsättningarna och undervisningen ytterligare efter elevens behov och förutsättningar.

16

Bilaga 3

Kommunens policy om hot och våld

Falköpings kommun ska verka för en säker och trygg kommun genom att förebygga och hantera förluster, störningar och skador. Genom en god planering och

förebyggande åtgärder skall kommunen förhindra eller minimera negativa

konsekvenser för människor, verksamhet, egendom, ekonomi och miljö samt även att säkra kommunens verksamheter även om s k extraordinära händelser skulle inträffa.

Säkerhetsarbetet i kommunen skall i första hand inriktas mot ett antal viktiga områden som är av betydelse för en hög säkerhet som

Attityder och beteenden Personsäkerhet

Ekonomisk säkerhet Informationssäkerhet Tekniskt skydd Försäkringsskydd

Säkerhetsarbetet ska systematiskt förebygga och hantera förluster, störningar och skador, undanröja hot och genom en god planering minimera negativa konsekvenser för människor, verksamhet, egendom, miljö och ekonomi. Säkerhetsarbetet tar sin utgångspunkt från de förluster, störningar och skador kommunens verksamhet kan drabbas av.

17

Bilaga 4

Resultat på enkätfrågor, klassrumsdiskussioner och intervjuer inför läsåret 2020/2021

Årskurs 6-9

Sammanfattning av Trygghetsenkät:

Det har framkommit att av 120 högstadieelever är det 66 %, svarade på enkätfrågorna. 41 killar, 37 tjejer och 5 som anses vara ”könsneutral”.

De flesta av elever känner sig trygga i skolan, känner sig trygga med andra elever, känner sig trygga med lärarna och har även förtroende till lärarna.

Det finns ett fåtal elever som upplever otrygghet, framförallt på toaletterna, i NO-salen och i uppehållsrummet, erkänner rädsla för någon av skolans elever och erkänner att vara rädda för någon/några av personalen i skolan.

Det som behöver åtgärdas:

Öka vuxennärvaro i korridorerna och i uppehållsrummet

Genom att öka vuxennärvaro, skall god och sund relation med eleverna främjas

Årskurs 4-5

Det är 38 av 49 elever, som svarade på enkätundersökningen. Det har kommit fram att de flesta elever känner sig trygga (94,6%) i skolan och undviker inga platser på grund av otrygghet, dock finns det några elever som påstås vara rädda för någon av läraren.

Undersökningen visar också att några av eleverna har tappat förtroendet för vuxna i skolan.

Det som behöver åtgärdas

Skolan behöver ta mera hänsyn till elevernas åsikter, för att öka elevernas förtroende för vuxna

Ta reda på vad är det som gör att elever är rädda för lärarna, (enkätundersökning av kuratorn) Vuxennärvaro på korridorer, där toaletterna finns

Skapa god relation med eleverna under rasterna

Årskurs F-3

Alla 101 elever 56 flickor och 45 pojkar av eleverna svarade på enkätundersökningen.

Det har framkommit att eleverna känner sig mest otrygga i skolans omklädningsrum, korridorer och även på skolgården. Många i F-klassen känner sig otrygga i hela skolan.

Det som behöver åtgärdas

Flera elever undviker korridoren vid uppehållsrummet och uppger att de inte vill gå förbi de äldre eleverna.

Toaletterna i omklädningsrummen och matsalen är enligt eleverna otrygga platser.

Otrygga platser är också borgen, klätterträdet och busshållplatsen.

Eleverna ska veta vem de kan vända sig.

Genom att öka vuxennärvaro på de berörda platserna, ska eleverna tryggas.

18 Åtgärder, som visade god effekt 2019/2020

Vuxennärvaro i omklädningsrummen.

Schemalagd rastvakter både i korridorer/uppehållsrummet.

Schemalagda personal på skolgården, vid klätterträden och vid busshållplatsen.

Riktat arbete (utifrån lärarnas önskemål) med olika grupper under ledning av kurator.

Medveten nedbrytning av negativa trender.

Ej fungerade åtgärder redigeras.

19