• No results found

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Ydreskolan Grabe

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Ydreskolan Grabe"

Copied!
17
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

20/21

YDRE KOMMUN

Barn och utbildning Ydreskolan

Trygghetsplan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Ydreskolan Grabe

2020-10-01

(2)

Innehållsförteckning

Skolledningens ställningstagande

Utbildningens demokratiska uppdrag och värdegrund Lagstiftning

Varje verksamhet ska upprätta skriftliga planer för trygghetsarbetet

Begrepp

Grunduppgifter

Verksamhetsform som omfattas Vår skolas vision och värdegrund Vision för arbetet med Trygghetsplanen

Ansvariga för planen

Elevernas, vårdnadshavares och personals delaktighet Förankring av planen

Planens tidsperiod Utvärdering

Beskrivning av hur fjolårets plan utvärderats Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Resultat av utvärderingen

Hur årets plan ska utvärderas, tid och ansvarig Främjande insatser

Mål och uppföljning Insats

Ansvarig och datum när arbetet ska vara klart Kartläggning

Kartläggningsmetoder Områden som berörs

Hur elever/barn har och personal har involverats Resultat och analys

Förebyggande åtgärder Policy

Mål och uppföljning Åtgärd

Ansvarig

Kontaktpersoner

Arbetsgång vid kränkande beteende Steg 1

Steg 2 Steg 3

(3)

Skolledningens ställningstagande

Skolledningen tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling.

Alla som arbetar på Ydreskolan har ett gemensamt ansvar för att alla barn och vuxna, ska kunna känna sig trygga och bli bemötta och behandlade med respekt.

Trygghetsplanen ligger till grund för vårt ständigt pågående värdegrundsarbete för att skapa en positiv arbetsmiljö där varje individ är unik och okränkbar.

Camilla Rembsgård

Rektor F-3 och fritidshem

(4)

Utbildningens demokratiska uppdrag och värdegrund

Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbild- ningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättig- heterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Under- visningen i skolan ska vara icke-konfessionell.

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.1

Värdegrundsarbetet syftar till att utveckla demokratiska samhällsmedborgare och att motverka diskriminering och alla former av kränkande behandling

Lagstiftning

Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan.

 Skollagen (2010:800) och

 Diskrimineringslagen (2008:567)

Skollagen, 6 kap. 6§-8 §, säger att huvudmannen ska se till

- att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever

- att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling

- att det varje år upprättas en plan med en översikt över åtgärder som behövs, för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn/en elev blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen/rektorn, som i sin tur har skyldighet att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda och i före-

1(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, s. 7)

(5)

kommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Diskrimineringslagen ska motverka diskriminering och på andra sätt främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett,

 kön

 etnisk tillhörighet

 religion eller annan trosuppfattning

 funktionshinder

 sexuell läggning

 könsöverskridande identitet eller uttryck

 ålder (diskrimineringsgrunder)

Att främja likabehandling handlar bland annat om att skaffa sig kunskaper kring varje specifik diskrimineringsgrund och om vad som utgör kränkande behandling.

Av Diskrimineringslagen, 3kap.16 §, framgår att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan.

Varje verksamhet ska upprätta skriftliga planer för trygghetsarbetet

Av Skollagen framgår alltså att det årligen ska upprättas en plan mot kränkande behandling och i Diskrimineringslagen att det ska finnas en likabehandlingsplan för varje verksamhet. Dessa planer kan göras till en som vi benämner

- Trygghetsplan

För att få en tydlighet och systematik i planarbetet har Ydre kommun valt att utgå från en sammanförd plan som vi benämner Trygghetsplan. Syftet med planarbetet är att främja barn och elevers lika rättigheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi vill med detta namn lyfta fram det främjande och förebyggande perspektivet i trygghetsarbetet för att förtydliga för personal, barn och elever och deras vårdnadshavare vad arbetet handlar om.

(6)

Begrepp Diskriminering

Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en liknande situation om missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna.

Indirekt diskriminering

Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en person på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna.

Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).

Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande

generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.

Kränkande behandling

Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier.

Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling.

Sexuella trakasserier

Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt

anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.

Repressalier

Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat

förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

(7)

Grunduppgifter

Trygghetsplanen omfattar Grabe förskoleklass-årskurs 3. Ansvariga för planen är rektor i samarbete personal och skolkurator.

Vår skolas vision och värdegrund

Vår vision med trygghetsplanearbetet

● Det främjande och förebyggande arbetet ska leda till en medvetenhet som ger en god stämning mellan vuxna, barn och ungdomar.

● Kartläggningen och analysen ska leda till att vi har en trygg skolmiljö.

● Personalen ska ha kunskap om och känna sig trygga i arbetet med att stötta och hjälpa eleven att själv säga ifrån och hindra kränkningar av alla slag.

● Ökad medvetenhet ska leda till att alla tar hänsyn, samarbetar, kommunicerar, löser konflikter och behandlar varandra med respekt. Det ska även leda till att alla på skolan får en ökad förståelse för människors lika värde, oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund.

● Vi vill arbeta för att alla ska känna sig trygga och ha en god självkänsla.

Förankring av planen Elevernas delaktighet

● Vid läsårets början introducerar lärarna trygghetsplanen och arbetet kring den för eleverna

● Eleverna är delaktiga i att upprätta ordningsregler via först klassråd och sedan elevråd.

● Eleverna fyller i en enkät anonymt vid höstterminsstarten, där de berättar om de själva varit utsatta för kränkande behandling, själva kränkt någon eller sett/hört någon annan. Arbetet görs klassvis under lärares ledning, för att kartlägga förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

● Återkommande samtal.

Alla på vår skola ska känna trygghet, visa ömsesidig respekt, ta ansvar och uppleva

arbetsglädje i en lärande gemenskap.

(8)

Vårdnadshavarnas delaktighet

 Information till vårdnadshavare om arbetet med trygghetsplanen ges i samband

med föräldramöte i september. Vårdnadshavarna får då även med sig ett samtals-

underlag, samt trivselregler som är kopplat till trygghetsplanen och som de uppmanas att gå igenom hemma med sitt barn. Vårdnadshavarna skriver därefter på trivselreglerna och återsänder till skolan för att visa att de samtycker till skolans regler och konsekvenser.

● Personalen tar upp frågor, vid behov, t.ex. vid utvecklingssamtalen.

 Rektorn går igenom trygghetsplanen på ett föräldraråd.

● Planen finns på enheten, intranätet och kommunens hemsida. Vi är öppna för vårdnadshavarnas åsikter och välkomnar deras synpunkter.

Personalens delaktighet

● Personalen genomför enkät och kartläggning i början av läsåret.

● Personalen dokumenterar kontinuerligt tex OSIS-anmälningar.

● Personal bistår eleverna då de fyller i den webbaserade Friends-enkäten i januari.

● Personalen skapar förutsättningar för elevers och vårdnadshavares delaktighet.

● Arbetslaget har fortlöpande diskussioner kring begrepp och förhållningssätt.

● Personal utvärderar och upprättar ny plan varje år.

Planen gäller t.o.m. 2021-08-31

Utvärdering

Beskrivning av hur föregående läsårs trygghetsplan utvärderats

Arbetslaget genomförde utvärderingen av föregående läsår, där arbetet med trygghetsplanen ingår, på en feriefortbildningsdag den 15 juni.

Delaktiga i utvärderingen av planen 2019/2020 Rektor och personal har varit delaktiga.

På grund av vårens restriktioner gällande covid19 har vårdnadshavare ej haft möjlighet att komma in med synpunkter i samband med något föräldraråd, vilket annars brukar vara brukligt.

(9)

Resultat av utvärdering av planen 19/20 Övergripande

Utvärderingen visar att vi i personalen tycker att det har varit ett tufft år. Detta pga psykisk ohälsa bland personal och pandemin Covid-19. Vi har tuffa barngrupper som är resurskrävande och detta i kombination med personalens mående samt pandemin har gjort situationen mycket kämpig och ansträngd.

Föräldramöte

Förskoleklassen hade föräldramöten med respektive klass tidigt i maj vilket var bra.

Dock blev det trots detta rörigt i förskoleklass pga att personalen som deltog på föräldramötet fick ändra tjänster under sommaren och därför ej arbetade i förskoleklassen vid skolstarten.

I september hade vi också ett föräldramöte för hela skolan.

Friendsenkäten

Friendsenkäten -20 visade att de flesta eleverna är trygga, men det finns otrygga platser som vi måste arbeta vidare med ex toaletter, omklädningsrum och skogen.

Det hårda språkbruket bland vissa elever skapar otrygghet.

Trygghetsplanen

Förebyggande åtgärder har fungerat bra men vi måste bli bättre på att anmäla kränkande behandling på den OSIS-blankett som finns. Vi informerar föräldrar och elever om handlingsplanen angående kränkande behandling. Vi påpekar för eleverna när kränkande ord och ovårdat språk används. Alla vuxna som är rastvakter har på sig reflexvästar för att synas bra. Då vet barnen vilka de kan vända sig till. Vi har infört rastvakts-zoner som gör att det ska finnas personal utspridd över skolgårdens alla områden.

Vi diskuterar ofta med eleverna om vänskap, solidaritet och tolerans.

Trygghet, aktiviteter och raster

Läsår 19/20 har vi infört att man får vara på fotbollsplanen 1 dag/klass. Detta då det varit mycket konflikter där. Vi har haft en del aktiviteter såsom Röris-pass med Gympa-Janne och Friskis-Gun, lekgrupper, storsamlingar i samlingssalen, dansat ut julen tillsammans med Svante, en del fadderträffar, temadagar, julavslutning med en dansuppvisning som lärarna gjorde mm. Vi har dock i slutet av terminen valt att hålla nere på ambitionerna gällande temadagar då situationen har varit ansträngd på skolan på grund av covid19. Den enda pedagogledda rastaktivitet som återkommit är fredagsdisco. Det har varit väldigt uppskattat. Elever och personal vill ha mer

rastaktiviteter.

Vi avslutade terminen med att alla klasser genomförde en dag med olika stationer med cirkustema. Eftersom vi behövt hålla social distansering i.om. Covid-19 genomfördes detta klassvis ute.

I början av höstterminen har vi brandövning. Detta för att skapa medvetenhet hos eleverna om vad som gäller vid utrymning. Vi arbetar med ett material som ska öka våra elevers kunskaper om brand.

(10)

Till nästa läsår vill vi förbättra följande

 Vill vi gå igenom trygghetsplanen med representanter i föräldrarådet.

 Skicka hem Grabes ordningsregler och ett diskussionsmaterial för underskrift.

 Förtydliga skolgårdsgränserna. Vi skulle vilja sätta upp ett staket ut mot elljusspåret.

 Rastaktiviteter. Vi ska starta upp rastaktiviteter och ha ansvarig personal för detta.

 Vi vidareutvecklar årshjulet för trygghetsarbetet tillsammans, så att alla aktiviteter under läsåret kommer med. Med årshjulet som gemensam utgångspunkt hoppas vi att det kommer att bli lättare att samarbete omkring exempelvis trygghetsbetet, temadagar, miljöarbete och högtider.

 Gemensamma arbetsplatsträffar (APT) tillsammans med fritids för att skapa en vi-känsla på hela skolan.

 Vi vill göra eleverna mer delaktiga av utvärderingen av trygghetsplanen.

Planen för 2020/2021 utvärderas senast 2021-09-20 av personalen och eleverna.

Föräldrarna får lämna ev. synpunkter på föräldrarådet i oktober 2021.

Främjande insatser på Grabe

Grabe är en mötesplats för elever och personal från olika miljöer och kulturer.

Personalen tycker att det är viktigt att vara förebilder och ha ett demokratiskt förhållningssätt till varandra. Varje elev ska bli bemött med respekt för sina egna åsikter och erfarenheter. Elevernas bästa ska alltid vara utgångspunkten.

Främja alla barns inflytande och lika utrymme Mål och uppföljning

Alla elever ska känna att de får uppmärksamhet, inflytande och utrymme i verksam- heten. Personalen följer upp genom utvecklingssamtalen. Vi strävar efter att eleverna ska ha inflytande och känna sig delaktiga i undervisningen. Vi strävar efter att ge varje elev lika mycket uppmärksamhet och utrymme.

Insats

Vi på Grabe hälsar på alla elever varje morgon och är noga med att alla får

ögonkontakt och uppmärksamhet. Likaså säger vi ”hej då” på eftermiddagen. Vi har etiska samtal med eleverna tillexempel kompissamtal. Vi arbetar regelbundet med olika avslappningsövningar och rörelse i klasserna och tillsammans på hela skolan.

Pedagogerna utser bestämda platser i klassrum, kapprum och matsal. I alla klasser finns det också bestämda gå-kompisar för att främja tryggheten hos eleverna.

Personal finns med vid bussar och i omklädningsrum.

Våra återkommande storsamlingar där vi lyssnar på elevernas önskemål och förslag samt visar varandra vad vi gör i klasserna har under vårterminen varit vilande pga

(11)

covid 19. Vi utvärderar tillsammans med eleverna efter friluftsdagar och temadagar.

Vi har klassråd regelbundet då eleverna får komma till tals och vi tar tillvara på

elevernas synpunkter. Dessa synpunkter vidarebefordras till elevrådet som träffas en gång i månaden. Elevrådet består av en representant från varje klass och en

pedagog, Jennie Jackson. Elevrådsprotokoll skickas till rektor och läses upp i klasserna. En vuxen finns på skolgården från kl.08.05 för att vakta bussbarn och fritidsbarn. Rastvakter finns ute under rasterna. Rastvakterna bär gula västar och har varit utspridda enligt ett zon-system.

Ansvarig: All personal på Grabe.

Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året.

Kön och könsidentitet Mål och uppföljning

Att alla elever får uppmärksamhet, oavsett kön och/eller könsidentitet. Eleven ska bemötas likvärdigt och ha samma möjligheter till våra dagliga aktiviteter. Alla ska känna sig trygga i gruppen.

Insats

Vi erbjuder alla aktiviteter till alla elever. Vid placering i klassrum och matsal blandas eleverna. Vi delar in grupperna med tanke på att eleverna ska känna sig trygga oavsett kön och könstillhörighet.

Ansvarig: All personal på Grabe.

Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året.

Etnisk tillhörighet och religion Mål och uppföljning:

Alla elever har lika värde och behandlas lika. Vi lyfter fram alla elevers olika kulturer och religioner i undervisningen. Alla visar varandra respekt oavsett religion och etnisk tillhörighet. Personalen har kunskap om människors olika bakgrund och religion.

Insats:

Vi uppmärksammar elevers olika religion och etniska bakgrund i undervisningen. Vi låter barnen berätta och vi lär oss av varandra t ex säga ord eller räkna på ett annat språk. När vi pratar om traditioner och olika högtider belyser vi olika religioners traditioner.

Ansvarig: All personal på Grabe.

Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året.

Ålder

Mål och uppföljning:

(12)

Alla barn, oavsett ålder, ska kunna hitta rastaktiviteter som passar. Alla barn ska känna sig trygga med varandra.

Insats:

Det finns möjlighet till lek som passar olika åldrar och intressen. Vi har

åldersintegrerade aktiviteter under året. De äldre eleverna är faddrar till de yngre eleverna.

Ansvarig: All personal på Grabe.

Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året.

Sexuell läggning Mål och uppföljning

Alla familjer bemöts likvärdigt.

Insats:

Vi diskuterar tillsammans med eleverna om människors olika sexuella läggning och hur familjer kan se ut. Vi bemöter också eleverna spontant när det uppstår frågor gällande sexuell läggning.

Ansvarig: All personal på Grabe.

Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året.

Funktionsnedsättning Mål och uppföljning:

Alla barn ska kunna vara delaktiga i alla aktiviteter. Utflykter anpassas så att alla ska kunna följa med. Vi tar hänsyn till barn som har specialkost.

Insats:

Vi anpassar material och lokaler när det behövs. Vid utflykter och speciella tillfällen beställer vi specialkost till de som behöver. Genom fortbildning och litteratur ökar personalen kompetensen kring aktuella funktionsnedsättningar. Om en elev är

utåtagerande är vi extra noga med vuxennärvaro för att ge förutsättningar och hjälpa till att lösa konflikter. All berörd personal är insatt i elevens funktionsnedsättning. Vid samråd med vårdnadshavare och elev så pratar vi med kamrater för att skapa förståelse för situationen.

Ansvarig: All personal på Grabe.

Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året.

Värdegrundsarbete Mål och uppföljning

Alla ska känna trygghet, trivsel och arbetsro i skolan. Varje elev ska bemötas utifrån sina behov och förutsättningar. Skolan och hemmet ska ha gemensamt ansvar för elevernas utveckling och uppfostran. Tillsammans ska vi värna om vår yttre och inre miljö.

(13)

Insats

Inför skolstart i förskoleklass och åk 1 genomförs inskolningssamtal. Återkommande diskussioner kring vår gemensamma vision och värdegrund. Vi har temaarbeten, etiska samtal, avslappningsövningar och rörelsepauser för eleverna. Några klasser har gjort egna filmer med rörelsepauser som övriga klassar har kunnat ta del av. Vi genomför återkommande trivselenkäter. Det finns ett kontinuerligt samarbete mellan föräldrar och skola där vi gemensamt arbetar för att skapa en trygg miljö för eleverna.

Föräldraråd anordnas terminsvis mellan föräldrar, personal, rektor och politiker.

Ordningsregler följs upp och revideras vid läsårsstart.

Detta följs upp genom regelbundna samtal med elever och genom att eleverna får fylla i en enkät inför utvecklingssamtalen.

Ansvarig: Personalen på Grabe, rektor och skolkurator följer upp arbetet på konferenstid.

Datum när det ska vara klart: Fortlöpande under hela året.

Kartläggning utifrån Friendsenkäten och OSIS-anmälningar Kartläggningens syfte

Kartläggningen syftar till att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. Det som framkommer ska ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Kartläggningsmetoder

1. Friends webbaserade enkät.

2. OSIS-anmälningar

Områden som berörs i kartläggningen

1. Enkäten berör kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

2. OSIS-anmälningar handlar om Olycksfall (AJ), tillbud (OJ) och kränkningar (NEJ).

Hur eleverna har involverats i kartläggningen

Friends webbaserade enkät besvaras individuellt av eleverna, med stöd av lärare.

Resultaten har diskuterats med eleverna.

Hur personalen har involverats i kartläggningen:

Friends webbaserad enkät besvaras även av personal.

OSIS-anmälningar fylls i av personal. Antalet anmälningar sammanställs och analyseras av EHT och tas upp i arbetslaget.

Resultat och analys

Friendsenkäten läsåret 19/20 visar på att 96 % av alla våra elever i förskoleklass – årskurs 3 i på Grabe trivs i sina klasser. 98.1 % anser också att det finns en vuxen på

(14)

skolan som man kan prata med. Alla elever upplever att de har en kompis i klassen.

50 % av eleverna framhåller att de någon gång utsatts för händelser som gjort dem ledsna. Det har exempelvis handlat om att andra elever behandlat dem på ett sätt som gjort dem ledsna.

I enkäten framkommer att omklädningsrummen, skolgården och toaletten upplevs av en del elever som otrygga platser. 56 % av eleverna svarar emellertid att de inte känner sig rädda eller otrygga någonstans.

Förebyggande åtgärder:

Resultatet med trygga elever i skolan tror vi beror på att det finns vuxna runt eleverna. Personal äter med eleverna, följer dem till idrotten, finns med i

omklädningsrummet och finns ute på rasterna. Rastvakterna har gula västar på sig.

Vi ska ha fadderverksamhet mellan förskoleklass och åk 2 och åk 1 fortsätter sin fadderverksamhet mot åk 3.

Övergripande målsättningar för arbetet med en förbättrad skoltrygghet på Grabe

1. Årshjul för trygghetsarbetet gås igenom med all personal i början av läsåret och kompletteras med de aktiviteter som är kopplat till det.

2. Vi diskuterar vårt värdegrundsarbete i arbetslaget och delger vårt sätt att arbeta med trygghetsarbetet till exempelvis ny personal.

3. Fortsätta tillämpa arbetsgången kring kränkande beteende (se arbetsgång).

4. OSIS-möten varannan vecka då rektor f-åk3 , skol-kurator och skolsköterska deltar.

5. Arbeta fram en tydlig konsekvenstrappa som vi kan använda när elever bryter mot regler på skolan. Konsekvenstrappan olika steg ska vara väl förankrad hos elever och vårdnadshavare.

6. Vi vill ha trygghetsplanen som en punkt på våra konferenser.

Prioriterade områden för en förbättrad skoltrygghet på Grabe:

1. Arbeta med att förbättra elevernas attityder och språkbruk.

2. Arbeta för att skapa trygghet på raster och i omklädningsrum, samt på de platser som elever lyfter fram som otrygga på skolan.

3. Arbeta med att skapa förståelse för barn i behov av särskilt stöd genom exempelvis litteratur eller temadagar.

(15)

Policy:

Det ska råda nolltolerans mot kränkande behandling och trakasserier.

Mål och uppföljning:

Inga kränkningar ska förekomma mellan barn och barn eller barn och personal.

Detta följs upp i samtal med eleverna.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling:

 Regelbundna samtal i klassen

 Regelbundna elevrådsträffar

 Se till att alla vågar ta kontakt med vuxna

 Regelbundna trivselenkäter

 Rastvaktsschema, rastvakter bär gul väst utomhus.

 OSIS-anmälningar Åtgärd:

 Många lyhörda vuxna nära barnen.

 Vi tar snabbt tag i problemet, t.ex. genom att samtala med eleverna. Vi har kontakt med hemmet.

 Vi anmäler kränkningar på särskilt blankett och lämnar vidare till rektor.

Ansvarig: Personal i samarbete med rektor och skolkurator.

Datum när det ska vara klart: Pågår hela läsåret.

(16)

Barn och utbildning

STEG 1. NÄR DU HÖR ELLER SER ETT KRÄNKANDE BETEENDE SKA DU:

1.1 Markera genom att säga till och att tydliggöra för eleven/eleverna att beteendet kan uppfattas kränkande och inte är acceptabelt.

1.2 Om det kränkande beteendet är riktat mot någon ska du skriva en OSIS anmälan och lämna den till rektorn. Tala om för eleven/eleverna som betett sig kränkande att en OSIS anmälan kommer att lämnas in till rektor. Om eleven går på lågstadiet kontaktas alltid vårdnadshavare.

STEG 2. NÄR DU HÖR ELLER SER ETT UPPREPAT KRÄNKANDE BETEENDE.

2.1 Markera genom att säga till och tydliggöra för eleven/eleverna att beteendet kan uppfattas kränkande och inte är acceptabelt.

2.2 Följ tillsammans med mentor (till eleven/eleverna som betett sig kränkande) upp de upprepade kränkningarna genom att samla in information från den eller de utsatta eleverna. Om du själv är mentor till eleven/eleverna som betett sig kränkande tar du hjälp av en medarbetare.

2.3 Genomför ett allvarssamtal (enligt bilaga) och ett uppföljningssamtal med den eller de eleverna som betett sig kränkande vid upprepade tillfällen.

2.4 Sammanfatta efter uppföljningssamtalet vad som hänt. Dokumentera vilka åtgärder som vidtagits samt resultatet av åtgärderna i en OSIS anmälan. Lämna in den till rektor.

STEG 3. REKTOR TAR ÖVER ÄRENDET.

Rektor kallar vårdnadshavare, elev/elever och berörda medarbetare till

elevkonferens. Vid konferensen fattar rektor beslut enligt skollagen hur skolan kommer att gå vidare med ärendet.

(17)

Österbymo 2020-08-30 Skolledning och personal

Kontaktpersoner

Barn och föräldrar kan vända sig till följande kontaktpersoner:

 Respektive klassföreståndare på Grabe 0381-66 12 67

 Skolkurator: 0381-66 12 76

 Skolsköterska: 0381-66 12 58

 Camilla Rembsgård

Rektor F-3 och fritidshem 0381-66 12 69

References

Related documents

● Personal på skolan, som får vetskap om eller misstänker att en eller flera elever utsätts eller utsätter andra för trakasserier eller kränkande behandling skall genast

Religion och annan trosuppfattning - ​ Diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning innebär att någon blir orättvist behandlad för att den har en viss

En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till

Skolan ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra någon elev utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan

En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till

● Personal på skolan, som får vetskap om eller misstänker att en eller flera elever utsätts eller utsätter andra för trakasserier eller kränkande behandling skall

En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter

När någon i personalen misstänker att ett barn/elev blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier av ett annat barn/elev, ska detta anmälas