Sammanställning av ÅR-enkäten 2010
• Enkäten för 2010 omfattar 9 skolor:
Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE) Skolan för bioteknologi (BIO)
Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC) Skolan för elektro- och systemteknik (EES)
Skolan för industriell teknik och management (ITM) Skolan för informations- och kommunikationsteknik (ICT) Skolan för kemivetenskap (CHE)
Skolan för teknik och hälsa (STH) Skolan för teknikvetenskap (SCI)
• Totalt har 9 av 9 skolor besvarat den webbaserade enkäten.
• Siffror inom parentes är uppgifter för 2009 om inte annat anges.
1. Skolchefernas samlade kommentarer
1.1 Skolchefernas övergripande kommentarer till frågor och svar i denna enkät.
Kommentarer har kommit från 7 av 9 skolor. Tre av skolorna efterlyser ett administrativt stödsystem, gärna webbaserat, för att löpande kunna registrera uppgifter som ska användas i AR-enkäten vilket dock försvåras av att frågorna kan variera mellan olika år.
• ABE: År 2010 har främst inneburit en kraftig expansion av skolans verksamhet inom såväl forskning som utbildning.
• CSC: Skolan har fortsatt öka sin handledarkompetens högst väsentligt genom att anställa nio lektorer varav 5 kvinnor, en gästprofessor, en oavlönad docent samt tre lektorer har befordrats till professorer. Skolan har fortsatt öka sin handledarkompetens högst väsentligt genom att anställa nio lektorer varav 5 kvinnor, en gästprofessor, en oavlönad docent samt tre lektorer har befordrats till professorer. Den höga akademiska kompetensen visar sig i stor framgång att tilldelas extern finansiering bl. a genom bidrag från EU, ERC, SSF och VR. Flera yngre lärare har beviljats bidrag till SSF:s Framtidens forskningsledare och VR forskarassistenttjänster och andra större bidrag.
Det visar sig också i stor efterfrågan som opponenter, betygsnämnder, den höga vetenskapliga produktionen samt uppdrag att ordna internationella konferenser.
• EES: Skolans forskning och forskarutbildning har under flera år ökat med ca 10% per år. Denna ökning väntas fortsätta under ytterligare något år. En stor utmaning är att hantera lokalbehov och gemensamma kostnader i detta sammanhang. Många nya lärare "skolas in" under 2010-2012.
• ICT: ICT skolan har väsentligt förbättrat sina prestationer under 2010. Antalet bidrag till internationella konferenser har ökat med drygt 30
% till 375 st (285 st år 2009) och antalet uppdrag har bibehållits på en hög nivå, 509 st varav 455 st uppdrag som referee internationellt.
Enkäten innehåller viktig styrinformation för skolan som täcker många viktiga områden den borde kunna hanteras av ett ändamålsenligt stödsystem med funktioner för exempelvis löpande rapportering m.m.
• ITM: Dessa frågor borde kontinuerligt kunna tas in under året för att underlaget skall bli mer tillförlitligt.
• SCI: Svarsfrekvensen varierar en del mellan skolans olika delar. Om enkäten gjordes webbaserad skulle kanske tillförlitligheten och svarsfrekvensen öka.
• STH: Skolan har under året genomfört en expansion av forskningen, eftersom utrymmet för grundutbildning på skolan har minskat genom överföring av utbildning till andra skolor. Vi har finansierat expansionen genom externa anslag. Detta har speciellt inom medicinsk
bildbehandling ökat vetenskapliga produktionen. Vi har även startat nya avdelningar som ergonomi vi har inkorporerat FOI verksamhet = omgivningsfysiologi.
2. Forskarutbildning
2.1 Skolchefens kommentarer till avsnitt 2 Forskarutbildning.
Sju skolchefer har kommenterat forskarutbildningen.
• ABE: ABE har för 2010 överträffat centralt satta mål för examina. Över tiden varierar dock volymen ngt slumpmässigt. Siffrorna för 2010 visar också att ABE skolan kan verka för en utökad rekrytering av kvinnliga doktorander.
• BIO: Skolans forskarutbildning har en mycket stor attraktionskraft både nationellt, inom EU och internationellt.
• EES: Antalet antagna till forskarutbildningen har ökat avsevärt. Det är rimligt att anta att antalet doktors- och licexamina också kommer att öka kraftigt under de närmaste åren. Handledarresurserna förbättras nu när ett stort antal nya tjänster inrättas i och med SRA satsningar.
• ICT: Prestationsnivån under 2010 har sjunkit genom ett medvetet lägre intag av doktorander pga bristfällig finansiering ca 5 år tillbaka i tiden (SSF).
• ITM: Svårt att hitta långsiktigt finansiering. Dock verkar det som KTHs allmänna maskulina profil medför att kvinnor inte i tillräcklig grad söker sig till forskarstudier.
• SCI: Vi ser i år en glädjande ökning av examinationen i forskarutbildningen. Antagningen till forskarutbildningen går också mot en mer jämställd sammansättning inom gruppen forskarstuderande.
• STH: Vi har startat en gemensam diktorskola för ämnena applicerade medicinsk teknik och teknik och hälsa. Vi deltar nationellt i arbetsvetenskap.
2.2 Har intresset för forskarutbildning vid skolan ökat eller minskat detta år i förhållande till de tre föregående åren?
En skolchef anger att intresset är oförändrat och 8 att intresset har ökat vilket innebär att intresset ökat jämfört med 2009 då antalet var 2 resp. 7 skolchefer. Intresset ligger nu enligt skolcheferna på högsta nivån sedan frågan började ställas med nuvarande formulering.
Hur anmäls intresset:
• Direktkontakt via mail, brev samt telefon, besvarat utannonserade tjänster, via nationella och internationella utbildningsprogram.
• Allt mer internationella ansökningar via E-mail. Ofta från länder i Asien, Mellanöstern. Rekommenderade via kontakter
• Antagningen av nya doktorander har ökat högst märkbart. Intresset för utlysta anställningar är fortfarande stort med i genomsnitt 30 sökande per utlyst anställning vilket resulterade i 31 nyantagna forskarstuderande, en ökning från 13 st år 2009. Andelen sökande kvinnor är 115 varav 20% är antagna kvinnor. En oväntat hög procent andel kvinnor i beaktande av det låga antalet kvinnliga studenter på grundläggande nivå.
• Främst via e-post, men även via annonsering och genom personlig kontakt i samband med avdelningens kurser. Många sökande till examensarbete och förfrågningar till doktorandtjänster. Även vanligare att studenter i grundkurser frågar.
• Söker centralt utannonserade doktorandtjänster. Anmäler sig genom e-mail eller personlig kontakt. Personal kommunikation med intresserade ex vis med hjälp av e-mail.
• E-brev, ansökningar på annonser, brev till och direktkontakt med professorer. Med avseende på marknadssituationen har intresset ökat för forskarstudier.
Rektors satsningar avseende kvinnliga gästprof. och post doc. har stärkt forskarutbildningen.
• Annonser, kontakter, e-post, besök.
• Via e-mail och personliga kontakter per telefon. Svarar på annonser, telefonförfrågningar, söker upp forskningsledare för muntlig kontakt. En ny doktorandtjänst tillsatt genom gemensam KTH annonsering. Det finns flera kompetenta sökande med intressant bakgrund. Oftast genom att ta kontakt med någon vid skolan.
2.3 Finns det behov av fler forskarutbildade inom skolans forskningsområden än vad skolan har möjlighet att ta emot?
8 skolor anger att behovet är större och alla anger brist på finansiering som huvudorsak till att fler inte kan antas till forskarstudier. Flera skolor anger också brist på handledare medan andra skolor inte har någon brist på handledare. Ett par skolor anger också att man har brist på lokaler.
Vilka är skälen till att fler sökande inte kunnat antas?
• Brist på ekonomiska resurser samt brist på handledare.
• Ekonomiska resurser och i vissa fall handledning.
• Skolan har ett begränsat antal forskarutbildningsplatser och kan med anledning av brist på medel ej anta fler.
• Kvalifikationerna är ej tillräckliga. Brist på handledarresurser, ibland på kvalificerade kandidater. Brist på handledare inom elkraft och brist på medel inom teoretisk elektroteknik. Ej behörig att antas. Brist på resurser. Just nu är nog antalet rum en viktig och begränsande faktor, men också handledarmöjligheter. Finansiering.
• Brist på forskningsmedel samt brist på medel för studiefinansiering.
• Finansiering. Viss osäkerhet om finansiering. Bilden har dock klarnat mot slutet av året. Brist på forskningsmedel och höga
overheadkostnader. Brist på medel för studiefinansiering. Behov av ökad handledningskapacitet. Brist på medel för studiefinansiering och för drivande av projekt.
• Brist på finansiering.
• Finansiella problem är den uteslutande orsaken. Brist på handledare och otillräcklig finansiering. Ytterligare ett par forskarstudenter inom avdelningen skulle vara bra dels för att få en grupp forskarstuderande, dels för kontinuiteten. Handledning skulle finnas men brist på medel , särskilt med tanke på att man måste kunna garantera finansiering under hela studietiden, innebär att vi inte kan ta in fler för tillfället. Brist på medel för studiefinansiering, samt svår brist på lokaler i Flemingsberg.
Kommentarer:
• Doktorerande är ett långtgående commitment och det är önskvärt med en provanställning först.
• Ingen möjlighet att ge stipendium till forskarstuderande då anslag sällan räcker för en anställning på 4 år.
• Stort behov av forskarutbildad personal inom industrin i Sverige och närområdet. Oklart om frågan gäller forskarutbildade (seniorer) eller personer som genomgår forskarutbildning (doktorander). Semida Silveira har föreslagit ett lektorat i ett närliggande ämnesområde för att tackla det ökade behovet av handledningskapacitet inom avdelningen för Energi och Klimatstudier. Energiområdet är mycket hett just nu och det finns stor efterfrågan på välutbildade personer inom energiområdet. I huvudsak pga brist på finansiering.
• Avdelningen för Neuronik kan mycket väl ta emot flera personer om det hade funnits mer finansiellt stöd.
2.4 Ange antal doktorandanställningar som utannonserats externt under året samt antal sökande till dessa.
Totalt har 137 (92) doktorandtjänster fördelat på 9 skolor utannonserats. 4144 (2651) personer har sökt dessa 137 tjänster varav 3600 (2165) var män och 544 (486) , eller 13% (18%), var kvinnor. Söktrycket varierar mellan 44 sökande per tjänst vid SCI till 4 sökande per tjänst vid ITM. Det är ungefär lika många sökande på varje tjänst som under 2009. Genomsnittet är 30 sökande per tjänst 2010 mot 29 sökande per tjänst 2009.
2.5 Ange antal utbildningsbidrag som utannonserats externt under året samt antal sökande till dessa.
Totalt har 24 (14) utbildningsbidrag fördelat på 6 skolor (ABE, BIO, CHE, ICT, ITM, SCI) utannonserats. 192 (87) personer har sökt dessa 24 bidrag varav 157 (74) var män och 35 (13), eller 18% (15%), var kvinnor. Söktrycket varierar mellan 2 sökande per bidrag för BIO och upp till 21 för ABE. Genomsnittet var 8 sökande per bidrag.
2.6 Ange bakgrund för de som antagits till forskarutbildningen under året.
Män Kvinnor 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001
Examinerad från KTH 102 43 145 144 108 125 130 115 155 155 114 108
Examinerad från övriga
högskolor i Sverige 45 16 61 62 64 36 40 44 73 97 79 92
Studerande med examen
från utlandet 75 43 118 151 110 110 59 54 89 52 78 107
Övrigt 0 0 0 3 7 0 0 0 0 1 2 1
Totalt 222 102 324 360 289 271 229 213 317 303 273 308
Kommentarer:
• Tre av de nya studenterna har inte kommit ännu. Dom börjar i januari 2011. Vi har under 2010 annonserat och rekryterat tre doktorander inom SETS-PhD Mundus. De ingår inte formellt inom någon av de två första kategorierna, eftersom dom blir anställda i Spanien men är forskarstuderande vid KTH.
• Alla tillsättningar är inte klara därför fler tjänster än antagna.
• Deadline för ansökningar till doktorandanställningarna är 13/12 , därför saknas statistiken av antalet sökande.
• Av totalt 48 nyantagna doktorander är 17 kvinnor och 31 män (36% kvinnor, 66% män). Detta innebär en något mer jämställd sammansättning bland doktoranderna.
• Sista ansökningsdag för detta år och doktorand är satt till den 15 december varför ovanstående kommentarer ej kan fyllas i på ett bra sätt.
Ergonomi har antagit 3 industridoktorander under 2010, varav 3 män. En antagen civilingenjör från Linköping.
2.7 KTH strävar efter en jämn könsfördelning bland forskarstuderande. Under 2009 var andelen kvinnor bland forskarstuderande 29 procent.
Vad har skolan gjort för att få en jämn könsfördelning bland de forskarstuderande, särskilt inom områden där könsfördelningen är ojämn?
• Medvetandegjort jämställdhetsfrågor vid anställning av doktorander. Uppmuntra kvinnliga studenter att påbörja forskarutbildning.
• Könsfördelningen är relativt jämn bland de forskarstuderande på CHE-skolan. 2009 var 42 % av de forskarstuderande kvinnor. Skolan jobbar kontinuerligt med jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Det är också viktigt att visa upp kvinnliga doktorander som förebilder.
• Tre av de nya studenterna har inte kommit ännu. Dom börjar i januari 2011. Vi har under 2010 annonserat och rekryterat tre doktorander inom SETS-PhD Mundus. De ingår inte formellt inom någon av de två första kategorierna, eftersom dom blir anställda i Spanien men är forskarstuderande vid KTH.
• Uppmuntrat kvinnliga exjobbare att fortsätta med en akademisk karriär. Tydligt uttryckt intresse för kvinnliga sökande.
• Försökt att uppmuntra kvinnliga teknologer att söka samt uppmuntrat utländska kvinnliga stipendiater (försörjning från hemlandet) att söka.
Inom XPRES saknar könstillhörighet betydelse för tillsättning av befattningar. 50/50 fördelning om man också räknar med en
projektanställning som genomförts. Vid bedömningar av ansökningar har underrepresenterat kön, dvs kvinnor, företräde vid i övrigt lika meriter.
Antagning är mycket beroende av söktrycket på olika ämnesområden. Störst andel kvinnor bland utexaminerade och forskarstuderande finns inom Datorsystem för konstruktion och tillverkning där institutionen har satsat på att anställa kvinnor med potential som doktorander.
Information i grundutbildningen, försök att rekrytera kvinnliga teknologer till högre kurser. I annonser anges att kvinnor eftersöks.
• Information om forskarutbildning för teknologerna, särskilt för exjobbarna. Viss profilering av tillämpningsområden.
• Avdelningen för Neuronik har för närvarande 4 kvinnliga doktorander / forskare och tio manliga. Dock har vi det i minnet så snart nyanställning sker. Vi har annonserat och i rekryteringsprocessen ansträngt oss för att få en jämn könsfördelning. Bland våra
doktorandtjänster är 67% kvinnor. Forskargruppen har i övrigt en fördelning kvinnor / män som är 40/60. Bland de forskarstuderande inom applicerande med tech har vi en jämn könsfördelning 13 av 22 är kvinnor
3. Forskarskolor (sammanhållna kursprogram)
3.1 Skolchefens kommentarer till avsnitt 3 Forskarskolor.
Kommentarer har kommit från tre av skolcheferna.
• ABE: I relation till hela ABE är deltagandet i forskarskolor relativt blygsamt, men verksamhetens ska utvecklas under 2011.
• EES: Skolan har under 2010 inrättat ett gemensamt forskarutbildningsämne/doktorsprogram. Ett av syftena är att erhålla en jämn och hög kvalitet på skolans doktorsexamina genom ett samordnat kvalitetsarbete.
• ITM: Forskarskolor Forskarskolor genererar en basplattform för doktoranderna avseende grundläggande kurser i forskarutbildningen tillsammans med de nya doktorsprogrammen.
3.2 Är skolan värd för någon/några forskarskolor?
KTH är värd för 14 (10) forskarskolor fördelade på 5 skolor. Forskarskolorna har sammantaget givit 50 (29) kurser under år 2010 med totalt 314 (319) deltagare varav 131 (99) var kvinnor. Antal deltagare från KTH var 247 (169) varav 70 (26) var kvinnor.
Forskarskolor som angivits I samarbete med
SVC:s forskarskola - Forskarkurs i Hydrologi Elforsk
Teknikutbildning för framtiden SU, Gävle högskola
Forskarskolan Byggkonstruktion inom Sveriges Bygguniversitet CTH, LTH, LuTH Participating in the nationella forskarskolan in intelligenta transportsystem
(ITS) an Sveriges Bygguniversitet
Blekinge högskola, CTH Linköping
Biomime Graduate School School of Chemistry (KTH), Innventia, Umeå Plant Science Centre
KTH Computational Science and Engineering PhD school Multiscale Modelling PhD school
Forskarskola i Biomimetisk Fiberteknologi KTH Learning Lab, KTH Kemiskolan, SLU UPSC, Innventia Access forskarskola och Forskarskolan i Telekommunikation (GST) Avdelningarna på EES och CSC-skolan
Designfakultetens forskarskola 2. PIEp Designfakultetens 20 medlemsinstitutioner, Chalmers, Göteborgs univ., Konstfack
Industry oriented graduate school in materials science (BrinellVinn) Brinellcentret, Hero-M, Bearbetningstekniska forskarskolan HDa, Triple-Steelix
ERASMUS MUNDUS joint doctorate programme European Doctor in Industrial Management
Politecnico di Milano, Universidad Politecnica de Madrid
Flow KCSE Forest Product Industry Research College Chalmers m fl universitet + Skogsindustrin
4. Konferensbidrag
4.1 Skolchefens kommentarer till avsnitt 4 Konferensbidrag.
Kommentarer har kommit från två av skolcheferna.
• ITM: ITM har varit aktiva avseende att ordna konferenser och att skicka in konferensbidrag.
• STH: Målet är att alla doktorander skall presentera sina arbeten på internationella högt rankade konferenser.
4.2, 4.3 Hur många konferensbidrag (uppsatser, artiklar, föredrag etc) till konferenser inom/utom landet har accepterats?
2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998
Nationella 507 518 531 436 435 479 476 312 358 325 458 367 384
Internationella 2062 1859 1900 1786 1746 1802 1778 1351 1292 1348 1746 1305 1338
Totalt 2569 2377 2431 2222 2181 2281 2254 1663 1650 1673 2204 1672 1722
4.4 KTH har som mål att alla examinerade forskarstuderande under sin forskarutbildning skall ha deltagit i och redovisat egna forskningsrön vid internationella konferenser. Hur många av de under året examinerade forskarstuderande har under sin totala studietid deltagit i och redovisat egna forskningsrön vid internationella konferenser?
Av de examinerade licentiaterna har 97 (96) presenterat resultat i internationella sammanhang och för examinerade doktorer gäller att 187 (187) har presenterat resultat i internationella sammanhang. Detta motsvarar 84% (75%) av licentiaterna och 93% (80%) av doktorerna.
5. Konferenser, workshops
5.1 Skolchefens kommentarer till avsnitt 5 Konferenser och workshops.
Fyra skolchefer har kommenterat avsnittet.
• EES: Rimlig nivå. Flera stora konferenser arrangeras under 2011.
• ICT: Som redovisats har ICT-skolan stått värd för ett större antal internationella konferenser. Detta är helt i linje med skolans strategiska målsättning. Vi har också medfinansierat denna verksamhet.
• ITM: Konferenser är viktiga för forskare och doktorander avseende att pröva sina forskningsresultat offentligt innan de publiceras.
Workshops utgör en grundläggande träning för både studerande och lärare.
• STH: Avdelningen för Neuronik presenterar sina forskningsresultat så snart det finns finansiella läget tillåter. Normalt har avdelningen kunnat acceptera att varje senior och junior och forskare efter ett år kan presentera sina resultat en gång per år.
Kontrastsymposium i maj. Nordisk patientsäkerhetskonferans med resterande uppgifter från Björn-Erik Erlandsson, Irene Tael och Synnöve Ödegård
5.2 Har skolan under året anordnat någon nationell eller internationell konferens/workshop med externa deltagare?
Totalt har 117 (87) konferenser eller workshops arrangerats av samtliga 9 skolor.
5.3 Ange titeln på konferensen/workshopen.
Antal deltagare på dom 117 arrangemangen var 8503 (6407) varav 4231 , 50% (45%), var utländska gäster.
Titel på konferens/workshop
CFD Workshop tillsammans med Ansys VA-kluster Mälardalen, workshop Decovalex project workshop I Decovalex project workshop II Decovalex project workshop III Kluster Workshop
30 years of Stocastic Subsurface Hydrology
Hydrologidagarna 2010- Hydroligi och ekosystemstjänster Cost Action 637 Metals and related Substances in Drinking
EU Green capital Conference: Urban nature- Biodiversity and Ecosystem Services Seminarium om säkerhetsgranskning
Miljömärkning som riskreducerande åtgärd?
Seminarium och debatt i Pro et Contra-Droger på drift Läkemedel och miljö
European Ways of life, Workshop European Ways of Life, Final Workshop
The Visual Culture Studies: An Interdiciplinary Workshop Skrivarworkshop, del 1
Skrivarworkshop del 2
Environmental Histories of the North Expertise for the Future
LASHIPA 9: Archeological expedition on Spitsbergen Natural Resource Exploration and Utilisation
Temadag om plagiering
European regional Science Association (KTH delarrangör) Nordiskt möte
TEMPUS- projekt, Workshop vid 6 tillfällen SIDA-ptojekt, Workshop
Making History Estetik är inte fult Rrchigram
Contemporary practice Beyond the Crisis En ny Arkitekturskola
Knitting Houses
Atwork With- the Nordic pavilion at the Venice Bienalla- Int workshop Swedish Modernism
Nordic network for research on older peoples housing meeting KI 200 år Arkitektur och kunskapsmiljö
Sexuate Subjects
Tillkommer 4 st ospecificerade konferens/workshops
Smarter Traffic for Future Cities (workshop)
High Speed Rail in the USA and Sweden (workshop)
Mobile millenium: Using Smartphones to Monitor traffic in privacy Aware Environments (seminar) Körstil seminarium på SL
Trafiknät Stockholm Workshops/seminars (total of 3 seminars in 2010) Metoder för kapacitetsanalys
Californias Efforts to Reduce Greenhouse Gases through State and Local Action ( Seminar) Stockholm Future Conference
International Collaborative Housing Conference Säkerhet och trygghet och stadsutveckling
First International School on the KTH Approach to Modelling the Geoid CarboMat kick-off mini-symposium
Mutliscale Modelling in and Simulations in Science Den 21-22 juni hade vi en workshop/summer school Law and the Image
Phenomenology: Nature, Science and Technics Svensk forskning om öppen innovation
Visual sociology - Nordic network meeting/workshop NoprdiCHI 10 Doctoral consortium
5th International Conference on the Physiology and Acoustics of Singing Fenics´10
e-Science Kick-off
International Conference in Celebration of Heinz-Otto Kreiss 80th Birthday KCSEs årsmöte
CPS Week
Audis EU-projekt workshop
Enterprise Architecture Symposium
Research Unit Swedish Association (RUSA) 2010
Workshop on Industrial Software Evolution and Maintenance Processes (WISEMP) Software Maintenance Maturity Model Workshop (S3M10)
Workshop on processes for Software Evolution and Maintenance (WoPSEM) Nordic Spin 10 -2nd Nordic workshop on Spinntronics and Nanomagnetism TNG Workshop
iPack Workshop 2010
5th International SiGe Technology an Device Meeting CDNLive EMEA 2010
RaMsis Summer School 2010
SCANDEM, Scandinavian Electron Microscopy Workshop 2010 ICES Education Seminar
ICES Multicore programming Seminar ICES Architecting seminar
ICES Debugging seminar ICES Annual Network Meeting ICES Security Seminar
ICES Human in the loop ICES Work Shop ADL ICES Safety Seminar ICES EU funding PIEp Annual event
PIEp Reserch network meeting Designforskningskonferens Design Research Day
MAGFUM Swedish-Hungarian STINT workshop, Seetharaman Symposium (plus several small workshops). Three workshops.
Micro Assembly Systems course/workshop EUMINAfab workshop
Konferens i FFI Feature based operation planning och Digital factory building blocks Workshop i FFI Feature based operation planning, Emmaboda
Kick-off IDEAS Kick-off PoPJIM
International Energy Workshop Sustainable Refrigeration
2nd IIR Workshop on Refrigerant Charge Reduction 5th Making Projects Critical workshop
Genusforskningens framtid
EAHSA Towards Sustainable Elderly Care S-Holm.
On the Road to Vision Zero, Röros
Lunar Habitat Simulation Workshop on Hypoxic Bedrest SCANDEM2010
Computational methods 3-MICRON
6. Uppdrag
6.1 Skolchefens kommentarer till avsnitt 6 Uppdrag.
Tre skolchefer har kommenterat avsnittet.
• EES: Rimligt. Kan öka ytterligare men många lärare hårt pressade av SRA och EIT (ICT labs/Innoenergy).
• ITM: Med hänsyn till antalet seniora forskare vid ITM kan antalet uppdrag ses som relativt moderat.
• STH: Vi är frekventa som referee i internationella tidskrifter, opponent uppdrag samt RAE utvärderingar av utländska Universitet.
6.2 Ange antalet erhållna uppdrag för skolan under året.
2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999
Sakkunnig 428
Nationellt 204 167 152 396 402 320 308 330 229 242 319
Internationellt 134 139 241 275 231 267 224 213 177 202 201
Opponent 121
Nationellt 92 84 126 82 78 88 92 65 69 72 61
Internationellt 115 88 116 90 81 104 67 68 67 53 83
Referee 1504
Nationellt 306 262 226 153 139 144 102 151 227 118 137
Internationellt 3447 3344 3074 2767 2857 2306 1966 2044 1853 1650 1588
7. Patent
7.1 Skolchefens kommentarer till avsnitt 7 Patent.
Tre av skolcheferna har kommenterat avsnittet.
• ABE: ABE skolans verksamhet ligger tydligt inom området tjänster/service varför antalet patent är ytterst begränsat.
• ITM: Tyvärr är antalet patent för få, vilket visar att den entreprenöriella nivån på KTH är låg.
• STH: Brist på medel för patent. Varje doktorand på skolan bör ha sökt 1 patent.
7.2 Ange antalet sökta och beviljade patent för skolan under året.
2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999
Sökta 76 57 49 33 35 43 21 23 34 42 57 32
Beviljade 38 30 20 13 23 12 10 10 15 19 15 15
8. Internationellt utbyte
8.1 Skolchefens kommentarer till avsnitt 8 Internationellt utbyte.
Fyra skolchefer har kommenterat avsnittet.
• ABE: Det internationella utbytet växer organiskt men borde kunna ökas väsentligt.
• EES: Det internationella utbytet skulle kunna vara större.
• ITM: Antalet utresande studenter och forskarstuderande är för lågt. Det är en viktig komponent i utbildningen då vi lever i en internationell miljö.
• STH: Vi avser att genom kontrakt knyta våra utländska samarbetspartner närmare STH.
8.2 Hur många av de under året examinerade licentiaterna och doktorerna har tillbringat minst tre månader av sin totala studietid utomlands?
2010 % 2009 % 2008 % 2007 % 2006 % 2005 % 2004 % 2003 % 2002 %
Lic 14 12 11 9 40 37 20 13 9 5 22 13 25 13 10 13 20 13
Dr 48 24 36 16 62 26 29 14 49 23 40 18 43 19 68 30 39 23
8.3 – 8.11 Antal utresande som studerat/forskat/undervisat utomlands under en sammanhängande period.
Inom parentes anges antal kvinnor.
8.12 Har något av utbytena för utresande skett inom ramen för något utbytesprogram?
• Sida project Sustainable Arsenic Mitigation, Linnaeus-Palme utbytesprogram Sv institutet, Visbyprogrammet, Bilateralt samarbete med Makere University.
Utbyte med STS-programmet vid MIT, utbyte med NIAS (Netherlands Institute for Advanced Study in the Humanities and Social Sciences).
4 lärare har undervisat inom Erasmus-programmet.
• Ett flertal EU program och center program. Erasmus utbyten.
• Erasmus Mundus, CSC.
• STINT, Erasmus, Cost, Marie Curie ArtistDesign NoE Erasmus Mundus Erasmus EMDC.
• Via CSC.
• Sarunas Girdzijauskas postdoc EPFL (ERCIM fellowship).
• Palme Lineus - utbyte med Tunisien.
• 3 postdocs + 1 utbytesdoktorand har kommit in genom Erasmus Mundus External Cooperation Window.
• Erasmus (1), Tempus (3 prof + 3 students), PUA-KTH (11 students).
• 1 exchange PhD student from China.
Fo-stud Professorer Lektorer Adjunkter Fo-assar Övriga
<1 mån
>=1 mån
<1 mån
>=1 mån
<1 mån
>=1 mån
<1 mån
>=1 mån
<1 mån
>=1 mån
<1 mån
>=1 mån
EU 158 22 55 11 25 3 15 1 21 11
Övr Europa 6 4 24 3 1 1 1 2
USA 30 15 31 7 9 7 1 2 1 1
Övr OECD 4 3 9 4 1 1 2
Övr
världen 22 26 27 1 4 1 1 2 3 1
Totalt 220 70 (17) 146 19 (3) 45 13 (2) 0 2(0) 19 3(0) 28 15 (3) 122 (25)
• 1 post-doc from Finland.
• 1 PhD student from Finland.
• 1 PhD student from Hungary.
• 2 PhD students from Korea.
• IDEAS projektet.
• Visbyprogrammet.
• STINT Institutional Collaboration Grant.
• Avtal mellan KTH SCI - University of Tokyo.
8.13 Finns inom skolan forskargrupper eller personer som har välutvecklade internationella samarbeten som kan vara till nytta i KTH:s internationaliseringsarbete?
• ABE: Magnus Rönn KTH- University of Freybourg, Switzerland, Ecole de Polytechnique Féderale, Lausanne, Switzerland, Universitat Girona, Spain, Universitat de Polytecnica de Catalunys, Spain, University of Liverpool, UK, T E I of Athens, Greece, Copenhagen Business School.
Hans Mattsson KTH- samarbete med universitet i forna Sovjetunionen, östra Europa (Balkan) samt universitet i östra Afrika.
Hans Lind KTH- samarbete med Aalto Universitetet i Helsingfors.
Hans Lööf KTH- samarbete med George Mason Univ, Washington US.
Raid Karoumi KTH- samarbete med University College Dublin, Technische Universität Darmstadt.
Ivo Martinac KTH- samarbete med Northwestern Polytechnical University, Xían, Kina, University of South Wales, Australien.
Elzbieta Plaza KTH- national University Lviv Polytechnica, Ukraina, Cracow University of Technology Polen, technical University of Bielsko-Biala, Polen, technical University of Gdansk, Polen, Silesian University of Technology, Polen,Sokrates-Erasmus, University of Cagliari, Italien, University of Santiago de Campostella, Spanien.
Jan-Erik Gustafsson KTH- University of Ghana.
Anders Wörman KTH- Utah State University, US.
Gunno Renman KTH- Warzaw University of Life Siences, Polen.
Jon-Petter Gustafsson KTH- University of Toledo Ohio, US.
Haris Koutsopoulos KTH- University of California, Berkeley, MIT Technicon Israel.
• BIO: Vincent Bulone (University of Adelaide, Australia; University of Aberdeen, UK)
Teoretisk kemi har kontakt med ett stort antal universitet i Kina, Japan, Indien, Europa, Brasilien och USA Karl Hult samarbetar med prof Marianne Graber, Univeristy of La Rochelle, Frankrike
Karl Hult och Mats Martinelle samarbetar med prof Jan Jensen Köpenhamns universitet; prof Lucia Gardossi universitet i Trieste; prof Bernhard Hauer university of Stuttgart; prof Cor Koning university of Eindhoven;
Prof Helene Andersson Svahn, Hokkaido University, Japan, University of Twente, Holland.
• CHE: Anders Hult Singapore Lars Berglund WWSC Mikael Lindström WPCRN
1) ENSCP i Paris Pr. Michel Cassir Fax. 33-1-44276750 New e-mail : michel-cassir@enscp.fr 2) ENEA, statligt energiforskningsinstitut i Italien Ing. Angelo Moreno e-mail : moreno@casaccia.enea.it 3) NTNU Trondheim
Prof. Geir Martin Haarberg 4) TKK Helsingfors Kyösti Kontturi http://www.hut.fi/~kontturi/ 5) Simon Fraser University, Vancouver, Kanada Steven Holdcroft, Professor E-mail: holdcrof@sfu.ca 6) Universités
Grenoble INP Yann Bultel - Professeur des Universités Grenoble INP Responsable Equipe GP2E - Laboratoire LEPMI Responsable 2A Filiere SEM - ENSE3 Responsable de la spécialite de Thèse MEP Tél: 04 76 82
65 80 / 06 83 86 00 15 7) Jinuye Yan (gästprofessor) samarbeten med ett antal universitet i Kina. jinyue@kth.se 8)Århus Universitet (SAXS). Prof. Jan Skov Pedersen (Per Claesson, Magnus Bergström) 9)Odense
Universitet (Lipids). Prof. Beate Kloesgen (Per Claesson) 10)Oslo University (Polymer properties), Prof. Bo Nyström (Per Claesson) 11) Politecnico di Milano (Atmospheric corrosion), Dr. Sara Goidanich (Inger
Odnevall Wallinder) 12) University of Cambridge (Corrosion), Prof. T. Burstein, (Gunilla Herting, Inger Odnevall Wallinder) 13)Departamento de Corrosión y Protección - Centro Nacional de Investigaciones
Metalúrgicas, CENIM/CSIC, Madrid (atmospheric corrosion), Dr. M.A. Arenas (I. Odnevall Wallinder) 14) Ingeniería Metalúrgica y Química Inorgánica (atmospheric corrosion), CASEM, Cadiz. J.M Sanchez Amaya (I.
Odnevall Wallinder) 15) Kina, nanjing Forest University, South China University of Technology kontaktperson Docent Jiebing, Li jbing@pmt.kth.se
• CSC: Williams Collge, USA Reykjavik Universitet, Iceland University of York
Universita Pampeu, Fabra, Barcelona COST-actions &ISCA
Columbia University, Cambridege University, University of Potsdam, Helsinki, Aalborg, Sheffield, Paris VI.
KAUST SaudiArabien
• EES: Arne Leijon: RUB-Bochum, KU-Leuven, ISVR-Southhampton Mycket samarbete inom InnoEnergy och SETS
Inom alla våra forskningsprojekt har vi internationella samarbeten.
• ICT: Harvard University, USA Boston College USA
Stanford University USA,
University of California, Santa Barbara USA University of Tokyo Japan
Nihon University, Tokyo Japan University of Southampton, England
Universidad Complutense Madrid Spanien, Universidad de Guadalajara Mexico
Zhejiang Univerity, Kina,
Shanghai Jiaoton University Kina,
Fudan Univ Kina, École de technologie Supérieure Frankrike IINRIA Frankrike
IINRIA, Frankrike
Aalto University University of Finland, Zuse Institut (ZIB) Berlin,
University of Pretoria, Sydafrika,
Cairo University and Pharos University Egypten.
• ITM: 1.Margareta Norelll, Mats Hanson, Sofia Ritzen mfl (PIEp) - Stanford University, Minneapolis University. Boston Univ, USA
2. Jan Wiklander m fl- Ain Shams Univ Cairo, Johannes Kepler Univ Linz. Tallinn Univ of Technology, Katholicke Univ Leuven , Rheinisch-Westf. Techn Hochschule, Aachen.
3. Martin Edin Törngren m fl (Artist2) -Univ Joseph Fourier Grenoble, Techn Hochschule , Aachen, Aalborg Universitetet, Univ De Averio, Univ De Cantabria, Univ De Liege, Ceske Vysoke Uceni Techn V Praze, Univ Dortmund, Danmarks Tekn Univ, Eidgenoessische Techn hochschule Zuerich, Univ Degil studi Di Pavia, Univ Politecnica De Madrid, Univ
Des Saarlandes, Techn Univ Eindhoven, Techn Univ Wien, Techn Univ Braunchweig, Univ Twente, Univ Di Bolonga, Univ politecna De Valencia, Univ Of york
4. Martin Edin Grimheden m fl (Atesst 2) -Techn Univ Berlin, Univ og Hull 5. Martin Edin Grimheden m fl (Dyscas) -Univof Greenwich, Univ Paderborn
6. Jan Wiklander m fl (I-Key) - Tampereen Yeknillinen Ylioisto, Lappeenrannan Teknillien yliopisto, Tallinna Tehnikauelikool
7. Martin Törngren m fl (cecar) - Aristotle Univ of Thessaloniki, Norwegian Univ ofscience and Techn, National Techn Univ of Athens, Oxford Univ, Univ of Manchester, Univ degli Stodi di Trieste
8. Anna Hedlund-Åström m fl (Cargoxpress) -Univ Pollitecnica de Madrid, Nat Techn Contact person: Levente Vitos
1. Department of Theoretical Physics,University of Technology and Economics Budapest
2. Theoretical Solid State Physics,Research Institute for Solid State Physics and Optics, Budapest 3. Department of Physics, University of Turku, Finland
4. Materials Chemistry, RWTH Aachen University
5. Department of Physics, Pohang University of Science and Technology, Pohang, Korea
6. Condensed Matter and Materials Division, Physical and Life Sciences Directorate Lawrence Livermore National Laboratory, Livermore , USA
Tokoku-universitett i Japan. Ett tiotal doktorander har forskat där. En lektor och en professor från Tokoku har arbetat vid KTH. Kontakt: Pär Jönsson
• SCI: Bologna, Indien Bangalore,
National Korean research Foundation, Seoul, Korea, Harvard, Keijo Rochefeller, USA
Amherst College, USA
IBM-Research Yorktown NY, USA Inst. of Magnetism (IMAG) Kiev, Ukraina Australian Nat. Univ. Canberra
ESI, Wien NBI Köpenhamn NTU, Trondheim Edinburgh Univ Helsinki Univ
Imperial College, London Karlsruhe Inst. of Tech.
Penn State, USA Stanford, USA
Hiroshima Univ, Japan Johns Hopkins Univ, USA
• STH: Vi har nära samarbete med Institute Jozef Stefan, Ljubljana Kontaktperson KTH. Ola Eiken.
Jörgen Eklund, Hiroshima International University, University Wisconsin Madison,Ryerson.
Bangalore Indien, Curithiba Brasilien, Leuven Belgien Lars-Åke Brodin STH.
Bangladesh Mannan Merida, Björn-Erik Erlandsson STH.
Gemensam doktorand UPM-Madrid KTH. Kaj Lindecrantz.
8.14 Har skolan någon/några lärare som är gästprofessor vid något annat universitet?
Namn Universitet
Wörman, Anders Utah State , US
Martinac, Ivo Northwestern Polytechnical University, Xìan,Kina Mattsson, Hans Aalto Universitet Finland
Hans Ågren NTU Singapore
Åke Rasmusson University of Limerick
Licheng Sun Dalian University
Rasmussen Lars University of South Australia Brenning Nils University Paris Sud
Kleijn Bastiaan Massey University (New Zealand) Muhammed Ismail Ohio State University, USA Sebastian Lourdudoss Anna Univ, Madras Indien
Scrinivasan Anand Tata Inst of Fundamental research Bombay, Indian Instute of Science Banaglore
Ali Ghodsi Berkeley Univ USA
Johan Montelius UPC Barcelona
Hannu Tenhunen Universitet i Åbo
Bo Sundman INSTN
Seshadr Seethaman Kyoto
Henrik Alfredsson Bologna
Hjalmar Brismar KI
Jerker Widengren University of Grenoble David Haviland Amhurst College
Arne Johnson Peking Universitu
8.15 – 8.20 Antal inresande som studerat/forskat/undervisat vid KTH under en sammanhängande period.
Inom parentes anges antal kvinnor.
8.21 Har något av utbytena för inresande skett inom ramen för något utbytesprogram?
• SIDA- program med Tanzania, Visby-programmet, SI.
Inresande gästforskare inom Erasmus.
Professor Liu Yu deltog via ett Erasmus Mundus samarbete med Energiteknik/KTH samt Ecole de Mines, Nantes, Frankrike.
• Marie Curie Fellowships.
Erasmus utbyten.
• Erasmus LLL.
• CSC.
Marie Curie.
• Erasmus Udine, Italien
• Två forskarstuderande är här genom två olika Erasmus Mundus-program: EUBRANEX och EUBrazil Startup.
Fo-stud Professorer Postdoc Övriga lärare Övriga
<1 mån >=1 mån <1 mån >=1 mån <1 mån >=1 mån <1 mån >=1 mån <1 mån >=1 mån
EU 33 28 47 6 17 18 12 2 13 21
Övr Europa 4 4 4 1 2 1 2
USA 1 20 4 1 3 2
Övr OECD 5 1 14 3
Övr världen 5 26 18 9 7 10 1 10 10
Totalt 47 60(9) 103 22(4) 26 33(10) 12 4(0) 25 33(14) 152 (37)
9. Internationellt samarbete inom forskning
9.1 Regeringskansliet går igenom samarbetet med länder med vilka Sverige har ett mellanstatligt avtal om forskningssamarbete. I år omfattar lärosätenas redovisning Indien, Japan, Sydafrika och Sydkorea. Har, eller förbereder skolan forskningssamarbete av större långsiktig eller strategisk betydelse med samarbetspartners inom ovanstående länder? Om ja, redovisa och kommentera vart och ett av samarbetena nedan, om möjligt tillsammans med en kortfattad redogörelse för resultaten av samarbetet.
Land Kommentar
Japan Hitotshubashi University, Japan. Samarbete inom forskning samt lärar- och studentutbyte planeras, (fastigheter och byggande).
Schweiz, Kroatien, USA, Finland, Italien, Indien
Internationellt samarbete med flera universitet , inom avdelningen för Miljöbedömning innehas en tjänst av en gästdoktorand från Indien (Mark- och vatten).
Indien Patologibedömningar i proteinatlasprojektet.
Japan 2 anslag från STINT.
Indien 2 VR/SIDA anslag, ett EU, ett Vinnovaanslag, ett trilateralt forskningscenter (KTH/IACS/PKU).
Japan Rymdplasmafysik deltar i ESA/JAXA projektet Bepi Colombo som omfattar två rymdsonder till Merkurius. Vårt hårdvarubidrag består av ett elfältsmätande instrument som ingår i det fält- och vågmätande instrumentpaket PWI som leds av Tohoku University, Sendai. Parallellt med det täta samarbetet kring instrumentbyggandet kommer vi successivt att öka också forskningssamarbetet både med Tohoku University och andra Japanska universitet, för att uppnå en topp runt 2020 då BEPI Colombo går in i omloppsbana runt Mercurius.
Sydafrika Rymdplasmafysik har sökt ett STINT Instituional Grant för samarbete med University of
KwaZulu-Nathal Durban. Forskningssamarbete samt utbyte av såväl forskare, forskarstuderande, som examensarbetare planeras.
Indien Forskningsprojekt inom Vinnovas utlysning inom "Indien- Sverige samarbete inom inbyggda system)": Projekt titel: "System för positionering och navigering av objekt inom kort håll".
Indien Indien Institute of Science, Bangalore: Amrita University, Coimbatore.
Sydkorea Samarbete med KAIST om optimering av kommunikationsnätverk. Projektet finansieras av STINT på svenska sidan och KOSEF i Sydkorea och löper på två år. Vi letar nu efter möjligheter att utöka vårt samarbete.
Sydkorea Ansökningar till bl.a. STINT för utökat samarbete med Prof. Sang-Mo Koo, Kwangwoon University, Seoul.
Indien Prof Seif Haridi samarbete med C-DAC i Pune för att utveckla ett skalbart patientregister för Indien. Projektet heter DIGHT o finansieras av Vinnova.
Indien VR-projekt, Asia Link. Utvecklar samarbete med ett antal universitet.
Korea STINT SWEDEN-KOREA RESEARCH COOPERATION PROGRAMME between Levente
Vitos (KTH) and Byung Il Min (Pohang) .
Joint program within "Atomic-scale investigation of steel materials by first principles method".
Several joint publications plus two workshops (one in 2010).
Japan Samarbete på personnivå. Inte organiserade projekt, mer akademiskt samarbete. Vetenskapligt utbyte. Bra laboratorier och datorer i Japan.
Indien En doktorsexamen, en ny doktorand. Forskare och utbildningssamarbete.
