1
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 3
W I T H S U M M A R Y I N E N G L I S H
B O L A G S S T Ä M M A / E K O N O M I S K I N F O R M A T I O N 2 0 0 4 • V L T A B 2 0 0 3
Deltagande
Rätt att deltaga på bolagsstämman har den aktieägare som är aktieägarregistrerad i den utskrift av aktieboken som görs mån- dagen den 19 april 2004 och senast kl 15.00 fredagen den 23 april 2004 till VLT anmäler sin avsikt att deltaga i bolagsstämman.
Anmälan om deltagande sker per telefon: 021-19 91 17, per fax: 021-19 91 02, per e-post: koncern@vlt.se eller per post under adress VLT AB (publ), Berit Lindvall, Box 3, 721 03 Västerås.
Vid anmälan uppges namn, personnummer (organisations- nummer), adress och telefonnummer samt registrerat aktie- innehav.
För att aktieägare med förvaltarregistrerade aktier skall ha rätt att deltaga i bolagsstämman fordras att aktierna är registrerade i eget namn senast måndagen den 19 april 2004. Detta inne- bär att aktieägare i god tid före denna dag måste meddela sin önskan härom till förvaltaren.
Kallelse
Kallelse till bolagsstämman utfärdas genom annonser i koncernens tidningar samt i Dagens Nyheter och Post- och Inrikes Tidningar onsdagen den 31 mars 2004.
Utdelning
Styrelsen föreslår en utdelning med SEK 4,00 (4,00) per aktie.
Avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning blir tisdagen den 4 maj 2004. Utdelning beräknas bli utsänd av VPC fredagen den 7 maj 2004.
Ärenden
Ärenden som enligt lag och bolagsordning skall förekomma på ordinarie bolagsstämma.
Ordinarie bolagsstämma hålls torsdagen den 29 april 2004 kl 17.00 i VLT-huset, Slottsgatan 27, Västerås.
Ekonomisk information 2004
29 april 2004 Bolagsstämma
29 april 2004 3-månadersrapport avseende perioden januari–mars 23 augusti 2004 Halvårsrapport avseende perioden januari–juni
12 november 2004 9-månadersrapport avseende perioden januari–september Internet Du hittar alltid aktuell information på http://www.vltab.com
2
I N N E H Å L L • V L T A B 2 0 0 3
3
B o l a g s st ä m m a / E ko n o m i s k i n fo r m a t i o n 2 0 0 4 2
I n n e h å l l 3
Ko rt o m V LT 2 0 0 3 4
V LT: s t re a ffä r s o m rå d e n 5
V D h a r o rd e t 6
Ve r k s a m h e t , a ffä r s i d é , m å l o c h st ra te g i 9
H i sto r i k 1 0
V LT - a kt i e n 1 2
M e d i a b ra n s c h e n 1 6
Ko n c e r n ö v e r s i kt 2 0
A ffä r s o m rå d e n :
T i d n i n g a r 2 2
T r y c ke r i e r 2 8
E l e kt ro n i s k a m e d i e r 3 2 M e d a r b e t a re , I T o c h m i l j ö 3 6
H ot o c h m ö j l i g h e te r 4 0
F l e rå r s ö v e r s i kt o c h d a t a p e r kv a rt a l 4 2 E ko n o m i s k re d o v i s n i n g :
Fö r v a l t n i n g s b e rä tte l s e 4 3
Re s u l t a t rä k n i n g 4 6
B a l a n s rä k n i n g 4 7
Ka s s a f l ö d e s a n a l y s 4 9
Re d o v i s n i n g s p r i n c i p e r 5 0
N ote r 5 2
Fö r s l a g t i l l v i n std i s p o s i t i o n 6 2
Re v i s i o n s b e rä tte l s e 6 3
St y re l s e o c h re v i s o re r 6 4 S u m m a r y i n E n g l i s h :
B r i e f f i n a n c i a l s u m m a r y 2 0 0 3 6 5 V LT ’ s t h re e b u s i n e s s a re a s 6 6
L e tte r fro m t h e C E O 6 7
A ct i v i t i e s , b u s i n e s s c o n c e pt ,
o b j e ct i v e s a n d st ra te g y 6 9
T h e V LT s h a re 7 0
G ro u p o v e r v i e w 7 2
F i v e - y e a r s u m m a r y a n d q u a rte r l y f i g u re s 7 4
A d re s s e r 7 5
K O R T O M V L T 2 0 0 3 • V L T A B 2 0 0 3
KONCERNFAKTA
2003 2002 2001
Intäkter, MSEK 768,7 724,6 718,9
Rörelseresultat, MSEK 21,3 12,2 35,1
Börsvärde, MSEK 553 429 518
Aktiekurs, SEK 94,00 73,00 88,00
Utdelning per aktie, SEK 4,00* 4,00 4,00
Vinst per aktie, SEK 3,12 1,96 7,41
* Styrelsens förslag
4
KORT OM VLT 2003
• Rörelseresultatet uppgick till MSEK 21,3 (12,2)
• Nettoomsättningen ökade med 5,5 procent till MSEK 753,2 (713,7)
• Kassaflöde från löpande verksamhet var MSEK 92,7 (38,1)
• Vinsten per aktie uppgick till SEK 3,12 (1,96)
• Investeringen i det nya tryckeriet slutfördes i och med att den andra nya pressen togs i bruk
• Totalupplagan ökade med 200 exemplar till 119 200
• Beslut fattat om formatomläggning och namnbyte för Vestmanlands Läns Tidning
• Resultatet för 2004 förutses bli bättre än för 2003
• Styrelsen föreslår en aktieutdelning om SEK 4,00 (4,00)
Rörelseresultat (MSEK)
120 105 90 75 60 45 30 15
1999 2000 2001 2002 2003
* inklusive jämförelsestörande poster på MSEK 40,5
105* 35 2112
59
Totala intäkter (MSEK)
775 750 725 700 675 650 625 600
1999 2000 2001 2002 2003
732 719 769
725
714
Avkastning på eget kapital (%)
40 35 30 25 20 15 10 5
1999 2000 2001 2002 2003
33,2 12,6 5,4
3,3
19,8
Vinst per aktie Vinst per aktie 2003 Utdelning per aktie
(2003 = Styrelsens förslag)
* exklusive jämförelsestörande poster Vinst och utdelning
per aktie (SEK) 16 14 12 10 8 6 4 2
1999 2000 2001 2002 2003
11,69* 7,41
8,25 1,96 3,12
V L T : S T R E A F F Ä R S O M R Å D E N • V L T A B 2 0 0 3
5
• Ett av Sveriges främsta coldsettryckerier
• Investering om 320 MSEK genomförd i byggnad, två tryckpressar och packsal
• Har tagit flera prestigeordrar under 2002 och 2003, bland annat delar av Aftonbladet och Stockholm City
• Leanback Sweden utvecklar och säljer verktyg för digital kommunikation
• Leanback Media System tillhandahåller och driftar annonsserversystem för interaktiv reklam
• Bra Radio driver Rix FM i Västmanland
• TVCheck registrerar och kvalitetskontrollerar TV-reklam och tidningsannonser
T I D N I N G A R
T R Y C K E R I E R
E L E K T R O N I S K A M E D I E R
VLT AB består av tre affärsområden:
Tidningar, Tryckerier och Elektroniska medier.
• Åtta ledande lokaltidningar
• Sammanlagd upplaga cirka 120 000
• Innehav i Nerikes Allehanda (17 %), Hallandsposten (10 %) och TT (4,5 %)
• Medverkan i annonspaket
Omsättning och resultat (MSEK) Andel av totalomsättning (%)
Andel av totalomsättning (%)
Andel av totalomsättning (%)
80 60 40 20 540
530 520 510 500 490 480
2000 2001 2002 2003
Omsättning och resultat (MSEK)
30 20 10 0 -10 200
190 180 170 160 150
Omsättning och resultat (MSEK)
40 30 20 10 0 -10
2000 2001 2002 2003 2000 2001 2002 2003
69,5 %
26,1 %
4,1 %
6
L E N N A R T F O S S :
Inom koncernen är det fortsatt fokus på kostnadskontroll samt intäktsstimulerande investeringar och satsningar.
Vi förväntar oss att resultatet 2004 blir bättre än för det föregående året.
V D H A R O R D E T • V L T A B 2 0 0 3
Inom tryckeriområdet har VLT Press nu färdigställt den bety- dande tryckeriinvesteringen som påbörjades under 2001. Den andra nya pressen installerades framgångsrikt under våren 2003 och är sedan en tid i full kommersiell drift. Jag vill passa på att tacka medarbetarna inom VLT Press för de extraordinära arbetsinsatser som de har utfört i samband med denna för hela VLT-koncernen viktiga investering. I och med att pressinveste- ringen nu har slutförts kommer koncernens totala kassaflöden att väsentligen förbättras och investeringarna återgår till mera normala nivåer.
Eftersom VLT Press nu förfogar över ett av Sveriges ledande tryckerier inom sin nisch och en väsentligt ökad kapacitet är det viktigt att vi tar marknads-
andelar och återigen ökar ka- pacitetsutnyttjandet. Sedan januari 2003 trycker VLT Press delar av Aftonbladets upplaga i Mälardalen och Mellansverige samt, från hösten 2003, unge- färligen halva upplagan av tid- ningen Stockholm City. I dags- läget distribueras Stockholm City i en upplaga inom inter- vallet 230 000 till 250 000 exemplar. Vidare ingick VLT
Press ett avtal som medför att vi sedan januari 2004 trycker drygt en tredjedel av Metro Hus&Hem. Avtalet är flerårigt och omfattar på veckobasis cirka 300 000 exemplar av Metro Hus&Hem.
Tryckerienhetens rörelseresultat var MSEK 6 inklusive en reavinst om MSEK 8. Reavinsten är hänförlig till försäljningen av en utbytt press. Totalt sett pressades marginalerna av det fak- tum att sidantalet minskade i flertalet av de titlar som VLT Press trycker. Minskande sidantal (som var en konsekvens av nivån på annonsmarknaden) påverkade marginalerna i negativ rikt- ning eftersom betalning i praktiken sker per tryckt sida. Under perioden ökade VLT Press intäkterna med 15 procent till MSEK 201. Inklusive de nya uppdragen är VLT Press väl rustat för en för- bättrad konjunktur, såväl kapacitets- som kvalitetsmässigt.
Inom Elektroniska medier uppgick rörelseresultatet till MSEK -9,6. Ökad konkurrens från främst utlandet satte press på dotter- bolaget Leanback Media System. Trots detta kunde såväl Lean- back Sweden och Leanback Media System uppvisa positiva kassa- flöden under enskilda månader av det fjärde kvartalet 2003.
>>>
2003 ökade VLT nettoomsättningen med 5,5 procent till MSEK 753. Den största intäktsökningen presterade tryckerirörelsen, men även tidningarna och våra elektroniska medier har rappor- terat stigande intäkter. Resultatmässigt var 2003 bättre än föregående år men i likhet med hela mediebranschen har VLT långt kvar till de resultatnivåer som redovisades under toppåret 2000. Koncernens rörelseresultat var MSEK 21 och kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till MSEK 93.
Branschen
Reklaminvesteringarna inom traditionella medier stabiliserades under 2003 efter två år av negativ utveckling. Trots detta var utvecklingen aningen svagare än vad som prognostiserades vid ingången av 2003. Totalt sett blev ökningen i reklaminveste- ringarna blygsamma 0,2 procent. Enligt IRM bedöms reklam- investeringarna uppgå till 15,1 miljarder SEK under 20041), vilket skulle innebära en tillväxt om cirka 2 procent. Samtliga medie- grupper utom storstadspress förväntas redovisa ökade reklam- intäkter under 2004.
Jag är fortsatt övertygad om att det skulle vara till fördel för VLT och branschen om vi lyckades med att skapa större lokala mediebolag. Ett större företag har bland annat bättre lång- siktiga förutsättningar att till en rimlig kostnad producera hög- kvalitativa lokaltidningar. Samtidigt som den låsta ägarsituationen för närvarande försvårar affärer kommer omvandlingstrycket inte att minska framöver. VLT:s starka soliditet och affärsmodell borde vara attraktiva egenskaper för de företag som i framtiden söker en partner.
Våra tre affärsområden
Inom tidningsområdet har vi förbättrat rörelseresultatet med 23 procent till MSEK 40. Våra åtta förstatidningar har utvecklats relativt väl under året. Annonsmarknaden kännetecknades framför allt av ett fortsatt fall för platsannonseringen. Trenden att Mälardalen som region stärker sin position som ett intres- sant närliggande alternativ till Stockholmsområdet fortsätter.
Våra upplagor har ökat under 2003 och per årsskiftet var totalupplagan 119 200 exemplar motsvarandes en ökning om 200 exemplar. Höjda prenumerationspriser i kombination med den stigande upplagan innebar att upplageintäkterna ökade med 5,8 procent till MSEK 173.
7
Lennart Foss, VD och koncernchef
1)IRM Prognos 2004
V D H A R O R D E T • V L T A B 2 0 0 3
8
>>>
Långsiktigt skall alla enheter inom VLT bidraga till koncernens ekonomiska resultat. Elektroniska medier har trots denna policy uppvisat negativa resultat under flera år. På sikt är detta natur- ligtvis inte acceptabelt, men jag vill dra en parallell till forskning och utveckling. Internet fortsätter att förändra folks beteenden och ökar sin andel av annonsmarknaden. Många av dagens mest framgångsrika internetsajter ägs och drivs av mediebolag och allt fler vill kunna läsa nyheter även via Internet. Eftersom VLT:s affärsidé är att paketera och förmedla intressant infor- mation till våra läsare kommer vi därför långsiktigt fortsätta att utveckla och lära inom detta område.
VLT-aktien
Under 2003 uppgick vinsten per aktie till SEK 3,12 och kassa- flödet från löpande verksamhet per aktie var SEK 15,76. Sam- tidigt ökade VLT-aktien i värde med 29 procent till SEK 94.
Adderas årets avgivna aktieutdelning om SEK 4 till denna kurs- ökning erhöll aktieägarna en totalavkastning om 34 procent på sin investering i VLT AB. Stockholmsbörsens O-lista, som vi använder som jämförelseindex, ökade i värde med 27 procent under 2003, efter flera år med negativ värdeutveckling. Vid årsskiftet var vår aktiekurs i relation till eget kapital per aktie 163 procent (P/EK) och aktiekursen i förhållande till omsättning per aktie 0,72 (P/S-tal).
För 2003 föreslår styrelsen i VLT AB att aktieutdelningen skall uppgå till totalt MSEK 23,5, motsvarande SEK 4 per aktie.
Den föreslagna aktieutdelningen representerar 128 procent av årets vinst per aktie och en direktavkastning om 4,1 procent i relation till aktiekursen den 15 mars 2004. Det är min bedöm- ning att en god direktavkastning är fortsatt viktig för värde- ringen av vår aktie, givet VLT:s begränsade möjligheter till uthållig substantiell organisk tillväxt. Per årsskiftet var VLT:s börsvärde MSEK 553.
Den svaga likviditeten i VLT-aktien har under flera år varit ett hinder för en korrekt värdering av aktien. Därför har vi under det gångna året ingått ett likviditetsgarantsavtal med Handels- banken. Framöver är därmed Handelsbanken vår likviditetsgarant (LP). Avtalet innebär att banken under vissa förutsättningar för- binder att prestera såväl köp- som säljkurser i VLT-aktien. Efter avtalets ingång har vi noterat att spreaden i aktien, dvs. avståndet mellan köp och säljkursen, har minskat till cirka 2 procent.
Kommande redovisningsförändringar
Under år 2004 påbörjas införandet av en ny redovisningsstandard, IFRS. De nya reglerna skall vara implementerade under 2005.
Dessa nya regler kommer att ställa ökade krav på vår redo- visningsfunktion. Positivt ur ett aktiemarknadsperspektiv är att onoterade aktier som VLT AB äger inte längre skall redovisas till historiskt anskaffningsvärde utan till verkligt värde. Vad verkligt värde innebär är en komplicerad fråga, men jag kan indikera att VLT:s aktieinnehav om 17 procent i Liberala Tidningar (Nerikes Allehanda), 10 procent i Hallandsposten samt 4,5 procent i TT är bokförda i cirka MSEK 11. Det är min bedömning att det verk- liga värdet på dessa aktieinnehav för tillfället är väsentligt högre.
Under 2005 kommer dessa tillgångar att tydligare synas i våra aktierelaterade nyckeltal och allt annat lika kommer sannolikt eget kapital per aktie att öka.
Förväntningar på 2004
De konjunkturella förutsättningarna för 2004 bedömer jag som relativt stabila. En måttlig ekonomisk tillväxt i kombination med en svagt positiv annonsmarknad ger att vi måste ha realistiska marknadsförväntningar på 2004. Inom koncernen är det därför fortsatt fokus på kostnadskontroll samt intäktsstimulerande investeringar och satsningar.
Vi förväntar oss att resultatet 2004 blir bättre än för det föregående året.
Lennart Foss VD och koncernchef Lennart Foss VD och koncernchef
V E R K S A M H E T , A F F Ä R S I D É , M Å L O C H S T R A T E G I • V L T A B 2 0 0 3
9
Koncernen VLT AB omfattar:
Tidningar Elektroniska medier Tryckerier
Vestmanlands Läns Tidning Leanback Sweden VLT Press
Trollhättans Tidning Leanback Media System Västsvenskt Tidningstryckeri (10 %)
Elfsborgs Läns Allehanda Bra Radio
Arboga Tidning TVCheck
Bärgslagsbladet RadioHästen (30 %)
Sala Allehanda Fagersta-Posten Avesta Tidning
Prolog Tidningsdistribution och Logistik Direktreklamutdelning
Nerikes Allehanda (17 %) Hallandsposten (10 %)
Västsvensk Tidningsdistribution (12,5 %) TT (4,5 %)
CityGate (9 %)
Affärsidé
VLT skall verka inom mediesektorn med fokus på lokaltidnings- industrin, tryckeriverksamhet och elektroniska medier.
Mål
Målet är att skapa långsiktiga värden för aktieägarna genom att bygga upp en expanderande, sammanhållen och kostnads- effektiv mediegrupp. VLT eftersträvar att nå en position som lokal marknadsledare för att kunna utnyttja skalfördelar och åstadkomma prisledarskap på medietjänster.
Strategi
VLT ska uppnå det övergri- pande målet om värdeska- pande genom organisk tillväxt kompletterad med synergi- skapande förvärv och allianser.
Fokus är även på effektivise- ring av befintliga verksamheter samt på att skapa en ända- målsenlig finansiell struktur.
Detta kräver en långsiktig balans mellan investeringar, effektiviseringar, förvärv och kapitalrationaliseringar.
Det övergripande målet är att skapa långsiktiga värden för aktie- ägarna genom att bygga upp en expanderande, sammanhållen och kostnadseffektiv mediegrupp.
Koncernen omfattar tidningsutgivning på åtta orter, distri- butionsverksamhet, tryckerirörelse, verksamhet inom Internet och radio samt registrering och kvalitetskontroll av TV-reklam och tidningsannonser.
Verksamhet
Affärsområde Tidningar omfattar Vestmanlands Läns Tidning i Västerås, Bärgslagsbladet i Köping, Arboga Tidning, Sala Alle- handa, Fagersta-Posten, Avesta Tidning, Trollhättans Tidning, Elfsborgs Läns Allehanda i Vänersborg samt tidningsdistribution och utdelning av direktreklam samt ägarandel i Internetutveck- laren CityGate (9 %).
Tryckeriverksamheten utgörs av VLT Press i Västerås. Troll- hättans Tryckeri, som fram till 2002 ingick i affärsområdet, är nu en del av Västsvenskt Tidningstryckeri AB (VTAB), i vilket VLT äger 10 procent av aktierna.
Elektroniska medier omfattar Internetbolagen Leanback Sweden och Leanback Media System, som utvecklar och säljer verktyg för digital kommunikation respektive hosting samt till- handahåller och driftar annonsserversystem för interaktiv reklam på den nordiska marknaden, TVCheck, som registrerar och kvalitetskontrollerar TV-reklam och tidningsannonser, samt Bra Radio, som driver radiostationen Rix FM i Västmanland.
Därutöver har VLT innehav i RadioHästen (30 %), som driver radiostationer i Dalarna inom Mix Megapolnätet.
10
H I S T O R I K
1831 startade boktryckaren Daniel Torssell
ett nyhetsblad i Västerås, som vid den tiden
var en småstad med några tusen invånare.
Westmanlands Läns Tidning utkom
en gång i veckan med fyra små sidor.
H I S T O R I K • V L T A B 2 0 0 3
11
Koncernen har mer än 170 års erfarenhet inom informationsbranschen. Kunnandet har förvärvats i en miljö, starkt präglad av privat företagsamhet och industriell utveckling.
2003
Investeringen i det nya tryckeriet slutförs i och med att den andra nya tryckpressen tas i bruk. Beslut om tabloidformat och namnändring till VLT för Vestmanlands Läns Tidning.
2002
VLT Press får uppdraget att trycka delar av Aftonbladets upplaga från januari 2003. Inom ramen för fattat investeringsbeslut tas den första nya pressen i drift.
2001
Koncernens ägarandel om 49 procent i TV4 Bergslagen avyttras.
2000
Beslut om investering i två tryckpressar samt utbyggnad av en fastighet och en packsal. Investeringsprogrammet sträcker sig över tre år och omfattar cirka MSEK 320.
2000
OTC-listan avvecklas och VLT:s B-aktie ingår sedan dess i den bredare O-listan.
1998
En klausul införs i bolagsordningen som möjliggör för aktie- ägarna att frivilligt omstämpla A-aktier till B-aktier. Vidare fördubblas antalet aktier via en split och ett inlösenprogram som överför MSEK 53 till aktieägarna genomförs.
1998
Koncernens internetsatsningar samlas under Leanback Sweden AB.
1997
Distributionsrörelsen förs över till ett nybildat dotterbolag:
Prolog Tidningsdistribution och Logistik AB.
1995
Moderbolaget ändrar firma till VLT AB samtidigt som ut- givningen av Vestmanlands Läns Tidning överförs i ett eget bolag. Utgivningen av Bärgslagsbladet, Arboga Tidning, Sala Allehanda, Fagersta-Posten och Avesta Tidning
sammanförs i ett bolag: Ingress Media AB.
1993
Start för reklamradion i Västerås samt start av regionala TV-program i TV4.
1988
Tryckerirörelsen i Västerås överföres till ett nybildat dotterbolag: VLT Press AB.
1988
Förvärv av Trollhättans Tidning och Elfsborgs Läns Allehanda.
Båda tidningarna startade sin verksamhet i slutet på 1800- talet. Utgivningen sammanförs i ett bolag: Tvåstads Tidnings AB.
1985
VLT-aktien introduceras på OTC-listan.
1981
Sala Allehanda, Avesta Tidning och Fagersta-Posten förvärvas.
Sala Allehanda grundades 1879 och Avesta Tidning 1882.
Fagersta-Posten utges sedan 1963.
1970
Bärgslagsbladet i Köping och Arboga Tidning förvärvas.
Arboga Tidning ges ut första gången 1851 och 1890 grundas Bärgslagsbladet.
1934
Vestmanlands Läns Tidning blir aktiebolag.
1898
Anders Pers, bonde och lärare från byn Vinäs i Mora, förvärvade Vestmanlands Läns Tidning.
1831
Boktryckaren Daniel Torssell startar ett nyhetsblad i Västerås, vid den tiden en småstad med några tusen invånare.
Westmanlands Läns Tidning utkommer en gång i veckan med fyra små sidor.
12
V LT - A KT I E N
V L T - A K T I E N • V L T A B 2 0 0 3
VLT:s fokus på att skapa en god totalavkastning för sina aktieägare innebär att styrelsen avser att för 2003 föreslå en aktieutdelning som överstiger årets resultat. Detta möjliggörs av VLT:s höga soliditet.
Finansiella mål och utfall
Ur ett aktiemarknadsperspektiv är VLT:s övergripande mål att långsiktigt skapa en god totalavkastning åt aktieägarna. Med totalavkastning menas summan av den årliga genomsnittliga kurstillväxten och direktavkastningen i form av utdelningar till aktieägarna. För att skapa förutsättningar för att uppnå en god totalavkastning åt ägarna finns ett antal finansiella delmål:
Avkastning på eget kapital 15–25 procent – Avkast- ningen uppgick 2003 till 5,4 (3,3) procent. Räntabiliteten på eget kapital har under de senaste tre åren i genomsnitt upp- gått till 7,1 procent, vilket är lägre än det uppsatta målet. Fort- satta åtgärder för att förbättra lönsamheten, såväl genom sänkta kostnader som genom satsningar på tillväxt, kommer därför att vidtas.
Soliditet 30–40 procent – Vid årsskiftet 2003/2004 var VLT-koncernens soliditet 52,9 (56,3) procent och de tre senaste åren har soliditeten i genomsnitt varit 56 procent. Detta inne- bär att VLT binder mer eget kapital än vad som är motiverat vid rådande risknivå i verksamheten. Den höga soliditeten innebär bland annat att avkastningen på det egna kapitalet försämras relativt en soliditet kring målnivån. Ett sätt att påverka solidi- teten nedåt och samtidigt höja totalavkastningen för VLT:s aktie- ägare är att lämnad utdelning överstiger resultatet per aktie.
VLT:s styrelse avser därför att föreslå att utdelningen för 2003 uppgår till SEK 4,00 per aktie, vilket motsvarar 128 procent av vinsten per aktie.
Snabbare tillväxt än BNP-ökningen – 2003 var intäkts- ökningen 5,5 (0,4) procent, med ett genomsnitt på 1,4 procent för de tre senaste åren. Koncernen har sitt ursprung och sin tyngdpunkt inom traditionella medier vars långsiktiga tillväxt är i nivå med samhällets totala tillväxt, BNP. Målet är därför att befintlig verksamhet organiskt över en konjunkturcykel skall växa snabbare än BNP. Med en BNP-ökning under 2003 om 1,6 procent översteg VLT:s omsättningsökning det långsiktiga målet. VLT:s beroende av annonskonjunkturen, som i sin tur är starkt bero- ende av den generella konjunkturen, innebär goda förutsätt- ningar för att omsättningstillväxten skall fortsätta att överträffa BNP när konjunkturen förbättras.
Förvärvad tillväxt – En värdeskapande förvärvsstrategi är ett viktigt komplement till målen för den organiska tillväxten.
Under 2003 har inga företagsförvärv genomförts. Samtidigt som det finns många strukturåtgärder inom såväl tidnings- som tryckeriområdet som är sunda ur ett företagsperspektiv, för- svårar den låsta ägarsituationen på lokaltidningsmarknaden genomförandet av dessa affärer. VLT avser dock att spela en aktiv roll i omstruktureringen av Mediesverige när tillfälle bjuds.
Aktieägar- och optionsprogram Programmet har följande huvudlinjer:
• Förbättra förutsättningarna för bolagets tillväxt och lönsamhet
• Skapa en långsiktig finansiell balans i bolaget
• Arbeta för att öka aktiemarknadens intresse för VLT
• Stimulera likviditeten i VLT-aktien
• Långsiktigt ge en god aktieutdelning
Under senhösten 2000 förvärvade ett antal personer i ledande ställning inom VLT syntetiska optioner. Optionsprogrammet omfattade vid det tillfället 81 500 optioner, motsvarande cirka 1,4 procent av det totala antalet utestående aktier. Löptiden sträckte sig till och med
december månad år 2003, med ett lösenpris om SEK 129, vilket var högre än börs- kursen vid detta tillfälle och optionerna utnyttjades inte.
För närvarande finns inget be- slut om nytt optionsprogram.
Under 1998 infördes ett konverteringsförbehåll som möjliggör frivillig konvertering av A-aktier till B-aktier i syfte att förbättra likviditeten i den noterade aktien. Under 2000 konverterades 5 000 A-aktier.
Sedan dess har ingen om-
stämpling av A-aktier till B-aktier skett.
VLT-aktien under året
VLT:s B-aktie är noterad på Stockholmsbörsens O-lista med kortnamnet VLT B. Under 2003 steg kursen på B-aktien med SEK 21 från SEK 73 till en slutkurs för året på SEK 94 per aktie.
Detta motsvarade en uppgång på 29 procent. Relevanta jäm- förelser är OM Stockholmsbörsens All Share Index (SAX) samt O-listan, där VLT ingår, som under samma period steg med 30 procent respektive 27 procent2).
Börsåret 2003 präglades liksom 2002 av företagsskandaler samtidigt som aktiekurserna för många bolag steg efter ett par år med negativ kursutveckling. Kursuppgången i VLT-aktien medförde att bolagets börsvärde under året steg från MSEK 429 till MSEK 553.
Under 2003 uppgick lämnad aktieutdelning till SEK 4,00 vilket motsvarade en direktavkastning för aktieägarna om cirka 4,3 procent. Inklusive kursuppgången blev totalavkastningen för det gångna året 34 procent. Per den 15 mars 2004 var kursen på VLT:s aktie SEK 97 motsvarande en uppgång om 3 procent jämfört med kursnivån vid årsskiftet.
>>>
13
2)Stockholmsbörsens månadsrapport december 2003
V L T - A K T I E N • V L T A B 2 0 0 3
14
>>>
Aktieutdelning och policy
Det är styrelsens uppfattning att aktieutdelningen långsiktigt skall följa utvecklingen av bolagets resultat och eget kapital, givet en lämplig finansiell struktur och att bolaget inte behöver ytterligare kapital till värdeskapande investeringar. Den över- soliditet som finns i balansräkningen skall användas till expan- sion och/eller kapitalöverföringar till aktieägarna. Årets aktie- utdelning föreslås till SEK 4,00 per aktie, det vill säga oförändrad jämfört med utdelningen för 2002. Den föreslagna utdelningen överstiger årets vinst per aktie och motsvarar 7,0 procent av eget kapital per aktie vid årets utgång.
Aktieomsättning
Under året omsattes 466 997 VLT B-aktier, vilket motsvarar 7,9 procent av det totala antalet aktier i bolaget. Detta kan jäm- föras med 2002, då omsättningshastigheten uppgick till 3,0 procent. Under året var omsättningshastigheten på Stockholms- börsen som helhet 124 procent och den mindre likvida O-listans omsättningshastighet var 78 procent. Även om omsättnings- hastigheten i VLT-aktien ökade under 2003 är den fortfarande låg. En delförklaring till detta är det relativt fasta ägandet i bolaget. Den låga omsättningen i aktien har även medfört att skillnaderna mellan köp- och säljkurs i aktien ibland varit stor och därmed ytterligare försvårat handel i aktien. För att under- lätta handel i VLT-aktien tecknade VLT under våren 2003 därför ett aktielikviditetsavtal med Handelsbanken, varefter spreaden mellan köp- och säljkurs minskat. I tillägg till detta fortsätter arbetet med att löpande förbättra informationsgivningen.
Aktieägarna
Det totala antalet aktieägare vid utgången av 2003 uppgick till 1 088 (1 092). Av det totala kapitalet i VLT utgörs cirka 26 (29) procent av institutionellt ägande och resterande 74 procent av privat ägande. Andelen av kapitalet som kontrolleras av utländska investerare uppgick vid slutet av 2003 till cirka 17 (19) procent.
Aktiekapital
Bolaget har 5 881 000 aktier om nominellt SEK 3,00 varav 4 975 560 utgör B-aktier och 905 440 är A-aktier. Inga options- eller konvertibelprogram föreligger varför ingen utspädning kan ske. Det nominella aktiekapitalet är SEK 17 643 000. B-aktierna har 1/10 röst per aktie och A-aktierna 1 röst per aktie. B-aktierna representerade vid årsskiftet 84,6 procent av kapitalet och 35,5 procent av antalet röster. Sedan 1998 innehåller VLT:s bolags- ordning en klausul som tillåter frivillig omstämpling av A-aktier med 1 röst till B-aktier (noterade) med 1/10 röst. Under 2003 omvandlades inga A-aktier till B-aktier.
Fördelning av aktieinnehav
Antal aktier Antal aktieägare Totalt antal aktier
Summa Summa
1–500 797 157 732
501–1 000 134 114 070
1 001–2 000 53 83 672
2 001–5 000 38 126 830
5 001–10 000 18 136 562
10 001–20 000 14 201 768
20 001–50 000 9 315 422
50 001–100 000 13 927 872
100 001– 12 3 817 072
1 088 5 881 000
Baserad på offentlig aktiebok och förteckning över till VPC anmälda förvaltarregistrerade innehav per 2003-12-30
Kursutveckling mot O-listeindex Aktiekapitalets utveckling
År Förändring Totalt Antal aktier
(MSEK) (MSEK)
1934 0,4 400
1951 Fondemission 0,2 0,6 600
1967 Fondemission 0,6 1,2 1 200
1977 Fondemission 1,2 2,4 2 400
1984 Fondemission 4,8 7,2 7 200
1984 Split 100:1 7,2 720 000
1985 Nyemission 0,8 8,0 800 000
1994 Fondemission 8,0 16,0 1 600 000
1994 Split 2:1 16,0 3 200 000
1998 Nyemission 0,1 16,1 3 206 769
1998 Inlösen -1,4 14,7 2 940 500
1998 Fondemission 2,9 17,61) 2 940 500
1998 Split 2:1 17,6 5 881 000
1) Via höjning av nominellt belopp från SEK 5 till 6.
Finansiella mål och utfall
Mål 2003 2002 2001 Tre år*
Avkastning på eget kapital, % 15–25 5,4 3,3 12,6 7,1
Soliditet, % 30–40 52,9 56,3 59,1 56,1
Tillväxt, % > BNP 5,5 0,4 -1,8 1,4
* Genomsnitt 2001–2003
JAN MAR MAJ JUL SEP NOV JAN MAR
2003 2004
B-aktien SX-O SEK
100
90
80
70
14
V L T - A K T I E N • V L T A B 2 0 0 3
Större aktieägare Antal Antal Totalt Procentuell Procentuell
A-aktier B-aktier antal aktier andel aktier andel röster
(1 röst) (1/10 röst) (%) (%)
Släkten Pers 905 440 1 249 672 2 155 112 36,7 73,5
Länsförsäkringar Bergslagen 592 658 592 658 10,1 4,2
Tidningsaktiebolaget Stampen 561 360 561 360 9,5 4,0
Morgonpress Invest 561 360 561 360 9,5 4,0
Mellon Omnibus, USA 451 398 451 398 7,7 3,2
Fidelity Low-Priced Stock, USA 225 000 225 000 3,8 1,6
Catella Fokus 214 800 214 800 3,7 1,5
Södermanlands Nyheter 118 800 118 800 2,0 0,8
Sydostpress i Kalmar 100 000 100 000 1,7 0,7
Deutsche Bank AG, England 66 370 66 370 1,1 0,5
Northern Trust, England 53 498 53 498 0,9 0,4
State Street Bank and Trust Co, USA 38 100 38 100 0,7 0,3
Goldman Sachs Int. Ltd, England 36 650 36 650 0,6 0,3
Erik Anund Hallin 31 000 31 000 0,5 0,2
Royal Trust, England 29 600 29 600 0,5 0,2
Övriga 645 294 645 294 11,0 4,6
905 440 4 975 560 5 881 000 100,0 % 100,0 %
Definitioner
Rörelsemarginal Rörelseresultat/Omsättning Nettomarginal Vinst efter skatt/Omsättning Resultat per aktie Vinst efter skatt/Genomsnittligt
antal aktier under perioden Eget kapital per aktie Utgående eget kapital/
Utgående antal aktier
Avkastning på eget kapital Nettovinst/Genomsnittligt eget kapital Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter finansnetto + finansiella
kostnader/Genomsnittligt sysselsatt kapital Utdelning/Resultat Utdelning/Nettovinst
Kassaflöde per aktie Kassaflöde löpande verksamhet/
Utgående antal aktier Omsättningshastighet Totalt antal omsatta aktier under
året/Antal utestående aktier
Soliditet Utgående eget kapital/
Utgående balansomslutning Skuldsättningsgrad Räntebärande skulder/Eget kapital Räntetäckningsgrad Resultat efter finansnetto +
finansiella kostnader/
Finansiella kostnader
P/E-tal Börsvärde/Nettovinst
P/S-tal Börsvärde/Omsättning EBIT-multipel Enterprise value/Rörelseresultat Aktiekurs/Eget kapital Börsvärde/Utgående eget kapital
EV/Sales Enterprise value/Omsättning
Enterprise Value (EV) Börsvärde + Nettoskuld
Nettoskuld Räntebärande skulder + Likvida medel Direktavkastning Utdelning per aktie/Aktiekurs
Nyckeltal
Prestationsnyckeltal 2003 2002 2001 2000 1999
Rörelsemarginal, % 2,8 1,7 4,9 8,8 8,3
Nettomarginal, % 2,4 1,6 6,1 13,4 6,8
Resultat per aktie, SEK 3,12 1,96 7,41 16,65 8,25
Eget kapital per aktie, SEK 57,52 58,40 60,44 57,03 43,26 Avkastning på eget kapital, % 5,4 3,3 12,6 33,2 19,8 Avkastning på sysselsatt kapital, % 7,1 4,2 15,2 43,1 25,8
Utdelning per aktie, SEK 4,00 4,00 4,00 4,00 3,00
Utdelning/Resultat, % 128,2 204,0 54,0 24,0 36,4
Utdelning/Eget kapital, % 7,0 6,9 6,6 7,0 6,9
Kassaflöde löpande verksamhet, MSEK 92,7 38,1 63,1 139,8 86,7 Kassaflöde per aktie, SEK 15,76 6,47 10,74 23,77 14,74
Risknyckeltal 2003 2002 2001 2000 1999
Omsättningshastighet, aktien, % 8 3 15 23 32
Soliditet, % 52,9 56,3 59,1 56,3 50,9
Skuldsättningsgrad, ggr 0,17 0,10 0,03 0,03 0,04
Räntetäckningsgrad, ggr 10,6 9,2 92,4 120,0 54,9
Likvida medel/Balansomslutning, % 7,2 1,5 23,3 38,6 29,4
Värderingsnyckeltal 2003 2002 2001 2000 1999
Börsvärde 2003-12-31, MSEK 553 429 518 515 500
Aktiekurs 2003-12-31, SEK 94,00 73,00 88,00 87,50 85,00
P/E-tal, ggr 30,1 37,2 11,9 5,3 10,3
P/S-tal, ggr 0,72 0,59 0,72 0,70 0,70
EBIT-multipel, ggr 30,8 37,9 11,1 2,8 6,2
Aktiekurs/Eget kapital, % 163 125 146 153 196
EV/Sales, ggr 0,75 0,63 0,54 0,40 0,51
Direktavkastning, % 4,3 5,5 4,5 4,6 3,5
* exklusive jämförelsestörande poster
*
15
16
M E D I A B R A N S C H E N
M E D I A B R A N S C H E N • V L T A B 2 0 0 3
Den förväntade återhämtningen för annonsmarknaden inom traditionella media uteblev 2003, men direkt- kommunicerande media, framför allt internet- annonsering och direktreklam, uppvisade en fortsatt stark tillväxt. För 2004 prognostiseras en uppgång i reklaminvesteringarna inom alla traditionella medier utom storstadspress.
Efter en positiv inledning på 2003 avtog reklaminvesteringarna i svensk media under det andra halvåret 2003. Sammantaget var annonseringen i traditionella medier under året 14,8 miljarder kronor, alltså i princip oförändrat jämfört med 2002. Vinnare under året var kvällspress samt TV, utomhusreklam och populär- press, medan dagspress, radio och fackpress tappade intäkter.
Direktkommunicerande medier som direktreklam och Inter- net fortsatte att öka sin andel av annonsmarknaden. IRM:s pro- gnos för 2004 pekar mot ett nytt starkt tillväxtår för internet- annonsering. Utomhusreklammarknaden, som under 2002 fick draghjälp av riksdagsvalet, gynnades under 2003 bland annat av folkomröstningen om huruvida Sverige skulle införa euron.
Liksom 2002 höll den totala annonseringen inte jämna steg med BNP-utvecklingen under 2003. Platsannonseringen har under flera år påverkats av den svaga arbetsmarknaden. Vidare kan nämnas att allt fler företag väljer att marknadskommunicera genom direktreklam, främst oadresserad.
Medieföretagen har under 2003 befäst sin ställning som de ledande Internetaktörerna och allt fler tidningar börjar ta betalt för innehållet på hemsidorna. Exempelvis lanserade Aftonbladet, vars sajt aftonbladet.se är en av Sveriges mest besökta hemsidor, under 2003 betaltjänster under namnet ”Plus”. Medieföretagen har höga placeringar i listor över Sveriges mest besökta hem- sidor och utvecklingen går mot allt fler betaltjänster. Detta kan jämföras med utvecklingen för de tryckta tidningarna där ut- vecklingen varit motsatt och reklamfinansierade gratistidningar ökat marknadsandelarna.
Prognos 2004
Förväntningarna på reklammarknadens utveckling är något högre 2004, beroende på en förväntad återhämtning i ekonomin.
Enligt IRM beräknas investeringarna i traditionella medier under 2004 öka med 2 procent till 15,1 miljarder kronor, med tillväxt inom alla media utom för storstadspress. Den starkaste ökningen väntas utomhusannonsering, TV och kvällspress uppvisa.
Konkurrens om annonsmedel
På en annonsmarknad som varit stillastående eller i nedgång under ett antal år ökar konkurrensen om reklaminvesteringarna.
Nya media har också tillkommit, eller mognat under de senaste åren. Gratistidningar utmanar etablerade morgontidningar och Internet har blivit en kostnadseffektiv metod att exponera sitt varumärke med möjlighet att öka precisionen i målgruppsurvalet.
De större dagstidningarna har på grund av den svaga kon- junkturen och den ökade konkurrensen dragits med lönsam- hetsproblem. Allt fler aktörer skapar samarbeten, bland annat i form av annonspaket, för att öka räckvidden och därmed sänka försäljningskostnadernas andel av intäkterna. Reklamradion har på grund av svag lönsamhet
genomfört strukturåtgärder och skapat större enheter.
Denna utveckling förväntas fortsätta. Utvecklingen inom Internet och framväxten av tredje generationens mobil- telefoni skapar dessutom nya mediekanaler som också gör anspråk på en del av reklam- kakan.
Tidningar
De senaste årens utveckling mot tabloidformat och gratistid- ningar fortsatte under 2003. Annonseringen i morgonpress minskade totalt samtidigt som annonsinvesteringarna i kvälls- pressen ökade. Enligt TU minskade rubrikannonsmarknaden något under 2003. På grund av den svaga arbetsmarknaden föll platsannonseringen med cirka 30 procent. Bostadsannonse- ringen ökade och blev därmed den största delmarknaden inom rubrikannonser*.
Tillväxten för bostadsannonsmarknaden har skapat nya kanaler och attraherat konkurrerande aktörer. Med början i januari 2004 distribueras gratistidningen Metro Hus&Hem i cirka 900 000 exemplar och Göteborgs-Posten lanserade i början av 2004 en bostadsbilaga i tabloidformat. Den ökade konkurrensen har satt press på de traditionellt starka aktörerna. Exempelvis har Svenska Dagbladet under en tid distribuerat sin bostads- bilaga Magasinet även till icke-prenumeranter, men kommer framöver bara att distribuera Magasinet till prenumeranter.
>>>
17
* TidningsUtgivarna
M E D I A B R A N S C H E N • V L T A B 2 0 0 3
18
>>>
Tabloidomläggningen har fortsatt under 2003. Drivkraften bakom formatomläggningen är läsarnas önskemål om en behändigare tidning.
En effekt av tabloidformat är att sidorna blir mindre, vilket inledningsvis kan innebära svårigheter att försvara samma pris- sättning för exempelvis helsidor. Det finns inga entydiga under- sökningsresultat som visar vilka långsiktiga effekter en tabloid- omläggning har på annonsintäkterna.
Även i övriga Europa och i USA har trenden gått mot mindre format och det finns exempel på dagstidningar som numera ges ut i mindre format än tabloid. Franska Le Matin är ett exempel på detta. I USA finns en uppfattning om att tabloidformatet sig- nalerar lägre kvalitet på det redaktionella innehållet. Format- minskningar där har därför främst inneburit att man minskat bredden på sidorna.
Gratistidningarna i Stockholm, Metro och Stockholm City, har fortsatt att öka och har enligt Orvestos senaste rapport en sam- manlagd räckvidd på över en miljon läsare. Metro finns även representerad i Göteborg och Malmö där räckvidden är cirka 250 000 respektive drygt 200 000.
Den totala räckvidden för de större dagstidningarna mins- kade något jämfört med motsvarande period 2002, enligt Orvestos rapport. Vinnare är bland annat Svenska Dagbladet som visar en ökad räckvidd.
Tidningsläsandet i världen
Sverige är ett tidningsläsande land. Sverige placerar sig på fjärde plats internationellt vad gäller tidningsläsande en genomsnittlig dag, endast passerat av Norge, Japan och Finland. Per tusen invånare konsumerade svenskarna 543 dagstidningar år 2001.
Samma år fanns i Sverige 94 tidningar med utgivning minst 4 dagar per vecka. I till exempel Italien, vars befolkningsmängd är betydligt större än Sveriges, fanns 89 tidningar som defini- eras som dagliga*.
Enligt statistik från TU läser 88 procent av Sveriges befolkning mellan 15–79 år någon dagstidning på vardagarna. Av ungdomar mellan 15–24 år är det 79 procent som läser någon dagstidning på vardagarna.
Radio
2003 blev ett svagt år för radioannonseringen med en nedgång om 7 procent. IRM spår dock en uppgång för radioreklamark- naden under 2004. Liksom föregående år innebar den svaga konjunkturen att annonsörerna prioriterade säkra mediekanaler som tidningar och TV framför radio.
Under hösten 2003 lyssnade, enligt RUAB, 77 procent av Sveriges befolkning mellan 9–79 år på radio under ett genom- snittligt dygn, vilket är oförändrat jämfört med 2002. Lyssnandet är störst i åldern 50–64 år. De privata lokalradiokanalerna har en lyssnarandel på knappa 30 procent, medan Sveriges Radios kanaler har en lyssnarandel omkring 65 procent. Störst av de reklamfinansierade kanalerna är Rix FM, som också ökade mest under tolvmånadersperioden fram till december 2003, med en räckvidd om 12 (10) procent enligt RUAB.
Den reklamfinansierade radiomarknaden domineras idag av fyra stationskonstellationer: NRJ, Mix Megapol, Rix FM och Fria Media. I den sistnämnda ingår bland annat Radio Match, Hit FM och Radio Stella.
Mediernas räckvidd
Mellan 1994 och 2002 ökade andelen av den svenska befolk- ningen med tillgång till en dator i hemmet från 23 procent till 70 procent. Internet fortsätter att växa räckviddsmässigt och det är 41 procent av svenskarna i åldern 16–74 år som använder Internet minst en gång per arbetsdag. Detta enligt SCB:s under- sökning Privatpersoners användning av datorer och Internet 2003.
Mediernas rangordning i räckvidd är relativt stabil över tiden. Dagspress, radio och TV har alla en daglig räckvidd över 75 procent.
* TidningsUtgivarna
M E D I A B R A N S C H E N • V L T A B 2 0 0 3
Reklaminvesteringar, (MSEK)
Mediegrupp (IRM) 2003 ±02 % 2002
Morgonpress totalt 7 128 -0,6 7 165
Storstadspress 3 144 -1,1 3 181
Landsortspress 3 984 -0,2 3 984
Kvällspress 642 13,7 565
Populärpress 683 2,9 665
Fackpress 1 454 -6,2 1 552
TV 3 517 2,0 3 446
Text-TV 53 -15,0 63
Utomhus 826 3,7 797
Bio 70 -11,6 79
Radio 448 -7,0 480
Totalt traditionella medier 14 822 0,2 14 812
Mediegrupp (IRM) 2003 ±02 % 2002
Internet totalt 1 093 -0,3 1 063
Banner/sponsring 409 17,0 321
Sökbaserad reklam 684 -7,4 742
Oadresserad DR (Distr.) 1 577 6,9 1 475
Adresserad DR (Distr.) 2 009 4,0 1 932
Gratistidningar 942 -2,2 962
Annonsblad 442 0,5 440
Källa: IRM, förändringssiffran baseras på jämförbart material.
19
K O N C E R N Ö V E R S I K T • V L T A B 2 0 0 3
20
VLT ökade nettoomsättningen med 5,5 procent under 2003 trots att annonskonjunkturen var stabil på en relativt låg nivå. Rörelseresultatet förbättrades med 74,9 procent på grund av
fortsatta kostnadsbesparingar och effektiviseringar.
Intäkter och resultat för koncernen
VLT-koncernens nettoomsättning ökade med 5,5 procent till MSEK 753,2 (713,7). Totalupplagan för koncernens förstatid- ningar har ökat. Kombinerat med prisjusteringar innebar detta en intäktsökning för affärsområdet Tidningar om 3,7 procent.
Även inom tryckerirörelsen och Elektroniska medier ökade intäkterna.
Koncernens rörelseresultat steg med 74,9 procent till MSEK 21,3 (12,2), vilket motsvarar en rörelsemarginal om 2,8 (1,7) procent. I resultatet ingår en realisationsvinst från försäljningen av en tryckpress med MSEK 7,7. Tidningsrörelsens resultat ökade till MSEK 39,5 (32,0). Trots ökad försäljning redovisade VLT Press (exklusive reavinst) ett negativt rörelseresultat då margi- nalerna på tryckuppdrag var låga och avskrivningskostnaderna ökat. Åtgärdsprogrammen inom Elektroniska medier har givit viss effekt, men ökad konkurrens inom digital annons- distribution och en fortsatt svag marknad för digitala kommu- nikationstjänster innebär att affärsområdet rapporterar en något större förlust.
Finansnettot förbättrades till MSEK 3,5 (1,9) och resultatet efter finansnetto uppgick till MSEK 24,8 (14,1). Resultatet från de finansiella posterna har ökat till följd av högre erhållen utdel-
ning. Koncernens investeringsprogram har inneburit minskad avkastning på likvida medel samt ökade räntekostnader. Årets aktieutdelning från Liberala Tidningar AB (Nerikes Allehanda AB:s moderbolag) uppgick till MSEK 2,6 (0).
Vinsten per aktie blev SEK 3,12 (1,96). Eget kapital per aktie uppgick till SEK 57,52 (58,40). Antalet aktier är totalt 5 881 000. Kassaflödet från den löpande verksamheten blev MSEK 93 (38), motsvarande SEK 15,76 (6,47) per aktie.
Intäkter och resultat per affärsområde
Tidningar – Affärsområdets totala intäkter ökade med 3,7 procent till MSEK 534,2 (515,3). Annonsintäkterna var MSEK 252,9 (253,1). Rörelseresultatet uppgick till MSEK 39,5 (32,0), motsvarande en ökning med 23 procent. Rörelsemarginalen var 7,4 (6,2) procent. Även om resultatet förbättrats fortsätter rationaliserings- och effektiviseringsarbetet inom affärsområdet.
Tryckerier – Affärsområdets intäkter ökade med 15,3 procent till MSEK 200,8 (174,1) på grund av flera vunna stororder. Dessa dämpade de negativa effekterna av att VLT Press tappade upp- draget att trycka FinansVision, som lades ned med kort varsel i början av 2003. Rörelseresultatet ökade till MSEK 6,0 (-2,1), varav MSEK 7,7 (0) utgörs av en reavinst. I och med färdigställandet av det nya tryckeriet har kapaciteten och leveranskvaliteten ökat väsentligt och fortsatt försäljningsarbete är prioriterat under 2004. Per 1 april 2002 övertogs VLT:s aktier i Trollhättans Tryckeri av det nystartade bolaget Västsvenskt Tidningstryckeri AB (VTAB), i vilket VLT nu äger 10 procent av aktierna.
20
Koncernens intäkter 2003
1. Annonser 32,9 %
3. Upplaga 22,5 % 4. Distribution 11,4 % 5. Elektroniska medier 4,1 % Övrigt 3,0 %
2. Tryckerier 26,1 % 1
2 3
4 5
Koncernens kostnader 2003
1. Personalkostnader 46,2 %
3. Övr. ext. kostnader 17,1 % 4. Distributionskostnader 9,5 % 5. Avskrivningar 7,1 % Övrigt 1,1 %
2. Råvaror och förnödenheter 19,0 % 1
2 3
4 5
Omsättning per affärsområde 2003
3. Elektroniska medier 4,1 % Övrigt 0,3 %
2. Tryckerier 26,1 % 1. Tidningar 69,5 %
1 2
3
Kassaflöde från löpande verksamhet (MSEK)
160 140 120 100 80 60 40 20
1999 2000 2001 2002 2003
139,8 63,1 92,7
38,1
86,7
K O N C E R N Ö V E R S I K T • V L T A B 2 0 0 3
Elektroniska medier – Intäkterna ökade med 1,6 procent till MSEK 31,2 (30,7). Trots fortsatta rationaliseringar och personal- reduktioner minskade rörelseresultatet till MSEK -9,6 (-8,2).
Leanback Sweden har under året utvecklat tre produkter för digital publicering och kommunikation och dessutom ändrat intäktsmodellen till att också baseras på licenser. Under slutet av 2003 redovisade Leanbackbolagen, som numera agerar som en part mot marknaden, lönsamhet på månadsbasis.
Investeringar
Koncernens investeringar i anläggningstillgångar kommer fram- över att återgå till mer normala nivåer efter att tryckeriinveste- ringen är slutförd. Under 2003 uppgick investeringarna i anlägg- ningstillgångar till MSEK 66,0 (182,5). För 2004 finns inga nya större investeringsprogram planerade. I finansiella anläggnings- tillgångar har investerats MSEK 0 (13,4).
Finansiell ställning
Under 2003 utdelades MSEK 23,5 till aktieägarna via den ordi- narie aktieutdelningen. Koncernens likvida medel uppgick vid årsskiftet 2003/2004 till MSEK 45,9. Utöver den egna likviditeten finns en outnyttjad checkräkningskredit om MSEK 50. Under året har långfristiga lån på MSEK 25,2 upptagits samt amorte- rats MSEK 0,3 på långfristiga lån. Långfristiga lån uppgår totalt till MSEK 50,2 (25,3). Soliditeten uppgår till 52,9 (56,3) procent.
Det egna kapitalet uppgick till MSEK 338,3 (343,5) eller SEK 57,52 (58,40) per aktie.
Aktieinnehav
VLT:s strategiska aktieinnehav utgörs av aktieposter i såväl tra- ditionella som nyare medier. I tidningsföretagen Nerikes Alle- handa och Hallandsposten äger koncernen 17 respektive 10 procent, vidare äger koncernen 4,5 procent av aktierna i TT. Den tidigare tryckeri- och distributionsverksamheten inom Tvåstads Tidning ingår nu i Västsvenskt Tidningstryckeri AB (VTAB) samt i Västsvensk Tidningsdistribution AB (VTDAB) i vilka VLT äger 10,0 respektive 12,5 procent. Vidare äger VLT aktier i internet- utvecklaren CityGate (9 %) och i mediebolaget RadioHästen (30 %).
Övrigt
Koncernens totala fastighetsinnehav styrs av lokalbehovet i den egna rörelsen. Av totalytan på cirka 24 400 m2hyrs cirka 4 000 m2 ut externt. Per årsskiftet 2003/2004 värderas fastighets- beståndet till MSEK 130 (135). Medelantalet anställda uppgick under helåret 2003 till 864 (896).
Intäkter och rörelseresultat per affärsområde 2003 (MSEK)
Intäkter +/- % Resultat +/- %
Tidningar 534,2 3,7 39,5 23,4
Tryckerier 200,8 15,3 6,0 385,7
Elektroniska medier 31,2 1,6 -9,6 -17,1
Övrigt 2,5 -44,4 -14,6 -53,7
768,7 6,1 % 21,3 74,6 %
21
150 125 100 75 50 25
Intäkter Intäkter 2003
Resultat efter finansnetto Totala intäkter och resultat
efter finansnetto (MSEK) 780
760 740 720 700 680 660 640
1999 2000 2001 2002 2003
732 719
714
Rörelsemarginal (%)
10,00 8,75 7,50 6,25 5,00 3,75 2,50 1,25
1999 2000 2001 2002 2003
8,8* 4,9
8,3
* exklusive jämförelsestörande poster
Likvida medel (MSEK)
160 140 120 100 80 60 40 20
1999 2000 2001 2002 2003
140 46
9
147
Avkastning på eget kapital (%)
40 35 30 25 20 15 10 5
1999 2000 2001 2002 2003
33,2 12,6 5,43,3
19,8
725 2,8
1,7 230
769
22 22
T I D N I N G A R
VLT AB:s åtta tidningar:
Vestmanlands Läns Tidning
Trollhättans Tidning
Elfsborgs Läns Allehanda
Arboga Tidning
Bärgslagsbladet
Sala Allehanda
Fagersta-Posten
Avesta Tidning
Samt distributionsbolaget:
Prolog Tidningsdistribution och Logistik
