Finns det ett korrekt uttal?

(1)

Finns det ett korrekt uttal?

Språkfestivalen oktober 2013

Bosse Thorén

Fil dr i fonetik, bitr. universitetslektor i svenska som andraspråk.

Umeå universitet

(2)

Tal är inte detsamma som skrift

• På måndag slutar kursen och det är riktigt tråkigt.

• Lyssna på ett nyhetsankare på Ekot

• Fö föʂta gången ska foʂkare ta fram vetenskaplit undelag för att säkrare kunna avgöra hur en misshandelskada

uppkommit. Bakrunden ti(ll) studien vi Lunds univeʂ^{itet e}

atåm flesta fall av kvinnomisshandel inte lede till åtal å en föklaring ti de e att dom rättsintyg som bedriver (!)

skadorna e för osäkra

– Vi lyssnade på en erfaren nyhetsuppläsare i dagens eko.

(3)

Talets och uttalets flyktiga karaktär Kan man säga att skånska eller

finlandssvenska har ett felaktigt uttal?

Har småbarn ett korrekt uttal?

Vi tittar lite extra på några områden och några exempel

Uttal av utländska/lånade ord och namn?

”Peking – Beijing” ”Ahmed” ”Lahti”

Finska namn, t.ex. ”Veli” och ”Mäkitalo”,

”Erkki” Tyska ”von” ”VW” Holl. ”van”

Uttal av ”vetenskapliga” ord; ftalater, psykologi, xylofon

Andraspråkstalare

Vad är rimliga kravnivåer för dessa olika områden?

Varför är det svårt att ställa in sitt uttal till ett annat system/annat språk?

Varför kan man inte direkt tala ett annat språk utan brytning?

Hur svårt kan det va’?

Vi tittar på universella tendenser i världens språk

(4)

Ordföljd, ordval, böjning, stavning och UTTAL

• Igår jag köpte mat.

• Igår tryckte jag mat.

• Igår köpade jag mat

• Igår köppte jag mat.

• Tala(n)de exempel

• Vi lyssnade på finlandssvenska, västgötska, en andraspråkstalare och en 16- månaders förstaspråksinlärare

(5)

Talets flyktighet

• Det skrivna står kvar och kan undersökas

• Det talade är ögonblickligt och beroende av minnet.

• En felaktig ordföljd eller ändelse är lättare att konstatera än t.ex. ett ö-ljud som är lite för e-aktigt eller å-aktigt, eller ett

konsonantljud som är lite för kort

• Inspelat uttal underlättar analys, men det låter sig inte göras regelbundet eller till

vardags.

(6)

Talets och uttalets flyktiga karaktär Kan man säga att skånska eller

finlandssvenska är fel?

Har småbarn ett korrekt uttal

Vad är rimliga kravnivåer för dessa olika områden?

Varför är det svårt att ställa in sitt uttal till ett annat

system/annat språk?

Varför kan man inte direkt tala ett annat språk utan brytning?

Vi tittar på universella

tendenser i världens språk

(7)

Uttal kan variera på grund av:

• Tidigt i talutvecklingen

• Andraspråksinlärning

• Dialekt

• Talarstil

• Olika norm

• Muskulär, anatomisk, neurologisk störning

(8)

Neurologiskt och muskulärt

• Motoriska mönster och vanor

• T.ex. köra bil i vänstertrafik

• Talet involverar muskler från bålen via

struphuvudet, tungan, gomsegel, läppar, käke med samordningskrav på milli-

sekund-nivå

– Märkligt att det alls är möjligt att tala…

– Man kan träna artikulationen

– Vi lyssnade på en kille som sjöng en mycket artikulations- krävande aria ur Barberaren i Sevilla (Opera av Rossini)

(9)

Vanligt i världens språk

• Ord och stavelser ska helst börja på EN KONSONANT och sluta på VOKAL: ta, gå, ni, fe, ko.

• Flera stavelser går ofta bra om man följer samma regler: bada, koka, leka, bero,

bolagisera, passera, Zuzuki, Sanoma

• Om vi absolut ska ha en slutkonsonant ska det helst vara en nasal eller annan

sonorant: hem, kom, säng, den, bal, hej

• Ord som håller sig inom de strukturerna brukar inte vålla uttalsproblem för

andraspråksinlärare men*

(10)

Svenska som värstingspråk – en generös fonotax

• Sprint, text, mixtra, skälmskt, bjurholmskt

(obs att boksaven x motsvarar k+s i uttalet)

• KKK V KKKKK

• Ännu värre i sammansättningar:

inkomstklyftor (5) textstruktur (6) men en ord- eller morfemgräns underlättar

talplaneringen, åtminstone för modersmålstalaren, eller?

– Vi lyssnade på en svensk som hade problem att säga ”inkomstklyftor”; blandade ihop konsonanter. Sedan en radioreporter som ibland lade till en vokal efter ord som slutade på konsonant; ’i fjolə’, ’indexə’

(11)

Villkor för andraspråksuttal

• Inlärarens startålder

• Inlärarens förstaspråk

• Exponering

• Motivation

• Träning

• Begåvning/språköra

• Betänk samordningen på millisekundnivå

(12)

Vad är nytt i ett andraspråksuttal?

• Kanske vissa språkljud; vokaler eller konsonanter

• Fonotaxen

• Prosodin / språkmelodin

• Alltså: minst lika svårt att lära sig ljudens organisation, som ljuden själva

(13)

Talets och uttalets flyktiga karaktär Kan man säga att skånska eller finlandssvenska är fel?

Har småbarn ett korrekt uttal

Vad är rimliga

kravnivåer för dessa olika områden?

Varför är det svårt att ställa in sitt uttal till ett annat system/annat språk?

Varför kan man inte direkt tala ett annat språk utan brytning?

Vi tittar på universella tendenser i världens språk

(14)

Ort- och personnamn

• Utländska/lånade ord och namn som av

olika skäl är svåra att uttala (eller svåra att komma överens om uttalet av)

• Fransk getost…

• Fransk alport…

• Krångliga facktermer

(15)

Ort- och personnamn

• Peking – Beijing

• Två stavelser: 1 ner-upp 2 jämn hög

• Vi tittade och lyssnade på ett klipp från Youtube; hur man uttalar ’Beijing’ korrekt på mandarin.

• Hur nära mandarinuttalet ska den svenska normen ligga?

(16)

Ort- och personnamn

• Finska, arabiska namn med icke-initialt /h/

• Lahti

• Exempeluttal med genuin finska på nätet.

• Ahmed

– Vi lyssnade på en lektion från nätet med demonstration av två sorters h- ljud i arabiska; ett ’vanligt’ och ett ’skarpare’ ungefär som att viska/väsa ett ä-ljud.

(17)

Ort- och personnamn

• Exempel på finska, tyska och nederländska namn

– Veli, Mäkitalo, Erkki,

– Finskans prosodi, vokalfonem vs svenskans

– J. von Anka, Vincent van Gogh, VW (Das Auto)

– Vi lyssnade på ett klipp från Wikipedia, med det nederländska uttalet av ’Finshent van Xox’

• Veta om, klara av, orka, snobba?

(18)

Ort- och personnamn

• Krångliga facktermer

– Ftalater, psykolog, xylofon, zylitol

– Inspelat från radio: en kemist/forskare som sade ’ftalater’ och en reporter som sade ’eftalater’

(19)

Förenklingar

• Psykolog



sykolog

• Xylofon



sylofon

• Ftalater



eftalater / fta.la.ter – ef.ta.la.ter

• Jämför ’eskola’ ’estudera’ (spanska, persiska som förstaspråk)

(20)

Andraspråksuttal

• Vistas i målspråksmiljö = högre krav på anpassning till lokal norm

• Vill bli förstådd

• Det beror lite på var man bor

(21)

Talets och uttalets flyktiga karaktär

Kan man säga att skånska eller finlandssvenska är fel?

Har småbarn ett korrekt uttal

Vi tittar lite extra på några områden och några exempel Uttal av utländska/lånade ord och namn?

Finska namn, t.ex. ”Veli” och ”Mäkitalo”, ”Erkki” Tyska

”von” ”VW” Holl. ”van”

Uttal av ”vetenskapliga” ord; ftalater, psykologi, xylofon Andraspråkstalare

Vad är rimliga kravnivåer för dessa olika

områden?

Varför är det svårt att ställa in sitt uttal till ett annat system/annat språk?

Varför kan man inte direkt tala ett annat språk utan brytning?

Vi tittar på universella tendenser i världens språk

(22)

Rimlighetsaspekten

• Hur långt ska vi gå i strävan att efterlikna det lokala uttalet (av t.ex. en utländsk ort)?

• Hur långt ska man få anpassa uttalet av en utländsk ort för att det ska bli lättare för

icke infödda talare att uttala ordet?

• Svenskars uttal av finska efternamn är ett närliggande exempel.

(23)

Finns det ett korrekt uttal?

• Nja

• Ett uttal som är lätt begripligt och inte innehåller något som drar uppmärk-

samheten från innehållet, kan ju kallas korrekt om man vill…

• Vissa uttal är näst intill obegripliga och drar lyssnarens uppmärksamhet från innehållet till formen.

• Mer meningsfullt att tala om begriplighet, lyssnarvänlighet och funktionalitet.

(24)

Slutsats

• Det finns mer eller mindre lämpliga uttal för olika syften.

• Det finns mer eller mindre lyssnarvänliga uttal beroende på vem som talar och vem som lyssnar.

• Det finns mer eller mindre begripliga uttal beroende på vem som talar och vem som lyssnar.

(25)

Tack för att ni lyssnade!

bosse.thoren@sprak.umu.se